Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter."

Transkript

1 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för laxbeståndet i Östersjön och det fiske som utnyttjar det beståndet Bet L2011/2436 Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. Sammanfattning Sportfiskarna stödjer skapandet av en ny flerårig plan för laxbeståndet i Östersjön men med följande synpunkter och förslag till förändring till föreslagen plan: Planens syfte bör ändras så att laxbestånd nyttjas enligt försiktighetsansatsen och ekosystemansatsen och att den genetiska integriteten och mångfalden bevaras när det gäller Östersjöns laxbestånd. Detta så att planens mål sammanfaller med föreslagna mål inom EU:s nya gemensam fiskepolitik (CFP). Allt fiske på blandade laxbestånd måste stoppas. Östersjöns laxpopulationer ska tillåtas återvända till sina hemälvar för reproduktion och småskaligt skördande baserat på varje bestånds specifika bärkraft. Inom tio år efter planens ikraftträdande bör alla laxälvar ha uppnått 90 % av den potentiella kapaciteten för smoltproduktion i varje vildlaxälv. Det långsiktiga målet för smoltproduktionen i varje vildlaxälv bör vara 100 % av den potentiella kapaciteten och alla tillgängliga lek- och uppväxtområden ska vara besatta av lekfisk och det ska finnas ett överskott av lekfisk på alla tillgängliga lekområden. Kommissionen har föreslagit att direktutsättning av lax i älvar ska upphöra efter en 7 års period. Sportfiskarna anser att vattenkraftsindustrin alltid måste ersätta de skador som de orsakat. Åtgärder som främjar naturlig reproduktion är att föredra framför kompensationsodling. Därför bör möjligheterna att uppnå naturlig reproduktion i samtliga reglerade och potentiella laxälvar utredas. Vattenkraftsindustrin bör i första hand kompensera skador som åsamkats genom att tillhandahålla resurser för förbättringar av älv och vattenmiljöer t.ex. Svartviksslingan Bromma Telefon Fax E-post

2 sid 2 (6) fiskvägar och vattendragsåterställningar. Utsättning av odlad fisk ska vara en sista utväg och bör eventuellt fasas ut men endast när kompensation kan ske genom förbättrande eller återskapande av naturlig reproduktion. För att skydda svaga laxbestånd bör medlemsstaterna åläggas att omedelbart fastställa och redovisa nationella tekniska åtgärder för de vildlaxälvar som inte har nått 50 procent av den potentiella kapaciteten för smoltproduktion. Forskning och praktiska försök att lösa problemet med postsmoltdödligheten måste prioriteras. Postsmoltbifångst i trålfiske kan ha stark påverkan på postsmoltöverlevnaden. Vidare måste bestånds uppföljning i de olika vattendragen stärkas kraftfullt. Både Testeboån och Kågeälven har nu vildlaxbestånd och bör inkluderas i bilaga 1 vildlaxälvar i östersjön. Sportfiske och fisketurismnäring jämte andra former av småskaligt nyttjande måste prioriteras vid exploatering av naturlaxresursen. Endast nyttjandeformer som fullt ut kan anpassas till respektive bestånds bärkraft ska tillåtas. Synpunkter Tillämpningsområde Att begränsa tillämpningsområdet för den föreslagna planen till: a) kommersiellt fiske i Östersjön och i älvar samt till: b) fritidsfiske av lax i Östersjön när fisket utförs av tjänstefartyg är korrekt. Sportfiskarna stöder att sportfiske efter lax i havet utförda av tjänstefartyg nu ska ingå i förvaltningsplanens tillämpningsområde. Begreppet tjänstefartyg är dock mindre lyckat i sammanhanget och bör helst ersättas med ett etablerat uttryck, t ex charterbåtar eller fiskecharterbåtar. Syfte Planens huvudsyften är att säkerställa att laxbestånden utnyttjas på ett hållbart sätt enligt principen om maximal hållbar avkastning (MSY) samt att den genetiska integriteten och mångfalden bevaras när det gäller Östersjöns laxbestånd. Sportfiskarna anser att MSY är ett steg i rätt riktning men den bör ersättas av en mer kvalitetsinriktad förvaltningsstrategi som möjliggör en adekvat tillämpning av ekosystemansatsen. Det innebär bl.a. att fiskbestånden ska ha en naturlig ålders- och storlekssammansättning för att säkra fiskens mycket betydelsefulla ekosystemfunktioner. MSY tillåter inte detta eftersom det är en förvaltnings- och skördestrategi som är inriktad på att uppnå högsta möjliga avkastning för enstaka arter. I praktiken innebär detta att man hyvlar av toppen (större/äldre individer) på bestånden ner till en nivå där det kvantitativt optimala uttaget kan bibehållas. Detta leder i sin tur till att bestånden förlorar sin naturliga storleks- och åldersstruktur. MSY

3 sid 3 (6) tar således inte tillräcklig hänsyn till fiskbeståndens olika ekosystemfunktioner, exempelvis den basala systemupprätthållande funktion som vilar på de stora predatoriska fiskearterna som exempelvis lax och torsk. För sportfisket och fisketurismnäringens vidkommande är det dessutom av avgörande betydelse att fiskbestånden har en naturlig ålders- och storlekssammansättning. Sportfiskarna anser därför att MSY målet bör kompletteras med en mer ekosystembaserad och kvalitativt inriktad förvaltnings- och skördestrategi, t.ex. längdoptimering som bl.a. föreslagits i Fiskeriverkets vision Fiske En sådan förvaltningsstrategi skulle vara till stor fördel såväl för det småskaliga yrkesfisket som för sportfisket och fisketurismnäringen Havsfiskemortalitet Den nya förvaltningsplanen föreslår att den årliga TAC:n för laxfiske inte får överstiga en fiskeridödlighet på 0,1. Sportfiskarna anser inte att detta förslag är tillräckligt för att uppnå en säker förvaltning av samtliga laxpopulationer. Ett av de största hindren för återhämtning av de svagaste laxbestånden är att det föregående förvaltningssystemet har tillåt fiske på blandade populationer av lax. Både svaga och relativt starka bestånd fiskas tillsammans utan möjlighet att kunna åtskiljas. Fisketrycket tillsammans med den ökande postsmoltdödligheten har avsevärt försvårat återhämtningen av de svagaste laxbestånden. Att planen också föreslår utfasning av direktutsättningar av flera miljoner laxsmolt kommer ytterligare att öka trycket på de svagaste bestånden. Det är Sportfiskarnas bestämda uppfattning att förvaltningen ska syfta till att laxen ska tillåtas att återvända till sin hemälv för reproduktion och småskaligt skördande baserat på varje bestånds specifika bärkraft. Sportfiskarna anser därför att storskaligt fiske på blandbestånd i havet ska upphöra med omedelbar verkan. Detta är helt oförenligt med en ekosystembaserad förvaltning! Smolt produktionsmålet Enligt den föreslagna planen ska varje vildlaxälv efter tio år ha uppnått minst 75 % av sin potentiella kapacitet för smoltproduktion. Sportfiskarna anser att planens kortsiktiga mål bör vara att inom tio år ska smoltproduktionen uppgå till minst 90 % av beräknad maxproduktion. Det nuvarande förvaltningssystem med ett begränsat smoltproduktionsmål (50 %) som endast fokuserar på produktion av smolt för fisket i Östersjön medför att ett minimiantal laxar tillåts återvända för att uppnå det uppsatta smoltproduktionsmålet. Exempelvis har det beräknats att endast 10 % av den potentiella mängden lekfisk behövs för att uppnå 50 % av den potentiella smoltproduktionen i Östersjöns största kvarvarande vildlaxälv Torne älv. Att uppnå 75 % av den potentiella smoltproduktionen i Torne älv skulle endast kräva % av den totala mängden potentiell lekfisk. Ett sådant mål är för lågt och är definitivt inte förenligt med ekosystemansatsen. Det omöjliggör även förutsättningarna att framgångsrikt nyttja laxen för sportfiske och fisketurism i älvarna! Ett mål som

4 sid 4 (6) innebär ett uppfyllande av endast 75 % av produktionspotentialen och en nivå på laxbeståndet på 25-40% av maximum är inte acceptabelt. Detta kommer att ses som mycket otillfredsställande för besöksnäringens entreprenörer, sportfiskare och fiskerättsägare. En ökad produktion av smolt är viktigt för att öka det totala antalet laxar i Östersjön och resulterar i fler lekande laxar i våra vilda laxälvar. Sportfiskarna anser istället att produktionen av vilda laxsmolt ska uppgå till minst 90 procent av den potentiella kapaciteten för smoltproduktion i varje vildlaxälv efter 10 år. Planens långsiktiga mål bör vara att alla naturlaxälvar ska producera 100 % av beräknad maximal smoltproduktion och att alla tillgängliga lek och uppväxtområden ska vara besatta av lekfisk samt att det ska finnas ett överskott av lekfisk och därmed en konkurrens om de bästa lekmöjligheterna på alla tillgängliga lekområden. På så vis upprätthålls en naturlig ekosystemfunktion även i denna del av laxens livscykel. Utfasning av direktutsättningar Under Kapitel VI artikel 13 föreslås det att direktutsättning av lax i älvar ska upphöra efter en sjuårsperiod. Detta om bland annat älven inte har vattenvägar för fri vandring och ett habitat som är lämpligt för reproduktion och tillväxt av lax. Sportfiskarna beräknar att endast i Sverige kommer detta att leda till ett bortfall motsvarande cirka 1,7 miljoner laxsmolt. Laxsmoltutsättningar för kompensation av skador orsakade av vattenkraftsindustrin kommer att upphöra i Sverige i bland annat Luleälven, Skellefteälven, Umeälven, Gideälven, Ångermanälven, Indalsälven, Ljusnan och Dalälven. Sportfiskarna anser att vattenkraftsindustrin alltid måste ersätta de skador som de har orsakat. Vidare anser vi att åtgärder som främjar en naturlig reproduktion är att föredra framför kompensationsutsättningar och därför bör möjligheterna till naturlig reproduktion i alla reglerade och potentiella laxälvar utredas. Vattenkraftsindustrin bör i första hand kompensera de skador som åsamkats genom att tillhandahålla resurser för förbättringar av älv- och vattenmiljöer t.ex. fiskvägar och vattendragsåterställningar. För att ersätta de laxsmolt som sätts ut i kompensationssyfte krävs ett tillskott av naturliga reproduktionsområden motsvarande vad som finns i hela Torneälvens vattensystem! Utan utsättningar eller kompensation genom främjandet av naturlig reproduktion kommer mängden lax som rekryteras till fisket i östersjön minska och detta kan medföra ökat fisketryck på svaga vildlaxbestånd. Att kombinera ett bortfall i laxproduktion genom utfasning av direkt utsättningar och samtidigt ett fortsatt fiske på blandade bestånd kommer inte att främja vildaxbestånden. Förslaget kommer att medföra omfattande och svårbedömda konsekvenser och därför bör det göras en ordentlig konsekvensanalys innan den tillämpas. En annan aspekt av att upphöra med kompensationsutsättningarna är att en betydande mängd laxar försvinner ur Östersjöns ekosystem med okänd inverkan på detta. Ytterligare en mycket viktig aspekt är det genetiska värde som de odlade bestånden står för. Upphör kompensationsodlingen är dessa unika laxstammar för alltid borta! Sportfiskarna anser att

5 sid 5 (6) kompensationsutsättning ska vara det yttersta alternativet till åtgärder som främjar en naturlig reproduktion. Den dagen man kan ersätta betydande delar av kompensationsodlingen med naturligt reproducerad fisk av de aktuella stammarna finns det ingen anledning att fortsätta med utsättningarna. Men dit är vägen sannolikt mycket lång. Den nuvarande kompensationsverksamheten är långt ifrån felfri och det finns mycket att göra för att förbättra utfallet och därmed nyttan av verksamheten. Ett akut behov är exempelvis att komma till rätta med den överdödlighet i postsmoltfasen som den odlade fisken uppvisar. Här bör ställas ökade krav på kvalitetshöjande insatser från kraftindustrins sida! Upprättande av tekniska åtgärder För att skydda svaga laxbestånd bör medlemsstaterna omedelbart fastställa nationella tekniska åtgärder för de vildlaxälvar som inte har nått 50 procent av den potentiella smoltproduktionskapaciteten. Den tidigare långsiktiga förvaltningsplanen för Östersjölax, den s.k. Salmon Action Plan (SAP) hade som mål att produktionen av vildlax skulle öka successivt för att till år 2010 ha uppnått minst 50 % av den potentiella smoltproduktionen för varje älv. Därmed bör alla medlemstater redan ha åtagit tekniska bevarandeåtgärder för att uppnå minst detta mål. Sportfiskarna anser att det är oacceptabelt att det nya förslaget låter det ta ytterligare två år att fastställa tekniska bevarandeåtgärder för att uppnå 50-procentsmålet. Kontroll och efterlevnad Sportfiskarna anser att alla de föreslagna åtgärderna för kontroll och efterlevnad t.ex. inrapportering och landningskontroll av både lax och öring är motiverade. Den föreslagna planen måste visa direkta förbättringar för de olika laxbestånden och skapa en miljö av rättvisa och förtroende för laxförvaltningen. Postsmoltdödlighet Problemen med den låga och alltjämt minskande överlevnaden i postsmoltfasen måste utredas. Detta kan vara en av de viktigaste faktorerna som styr återhämtningen av våra vildlaxbestånd. Mindre än 10 % av smolten överlevde till vuxen lax år 2010 mot normala ca 25-30%. ICES påpekar att bifångster från trålfiske kan uppgå till över laxar per år och en majoritet av bifångsten är postsmolt (ICES WGBAST ACOM 08). En annan viktig aspekt som bör utredas är vilken inverkan som de ökande säl och skarvbestånden kan ha. Uppföljningsinsatser i vattendragen Om planens mål ska uppnås måste beståndsuppföljningar i de olika vattendragen stärkas kraftfullt. Planen föreslår bl.a. att en total tillåten fångstmängd i älvar (TAC) ska upprättas. För att möjliggöra det krävs rejäla satsningar på beståndsuppföljning i

6 sid 6 (6) samtliga berörda vattendrag. De beståndsuppföljningar som görs i de tidigare indexälvarna är inte tillräckliga för att sätta en TAC för varje enskild älv. Därför föreslår Sportfiskarna att beståndsuppföljning i de olika vattendragen måste stärkas kraftfullt. Slutkommentar Sverige producerade ca 80 % av all lax som fångades i östersjön år 2010 och i de svenska älvarna produceras i det närmaste all vildlax i Östersjön. Sverige har i detta avseende ett mycket stort ansvar att förvalta Östersjöns vildlaxbestånd men samtidigt också unika möjligheter att nyttja naturlaxresursen på ett mycket effektivare sätt än vad som för närvarande är fallet. Man skulle med fog kunna påstå att Östersjöns naturlax i mångt och mycket är en ren svensk angelägenhet, ja man skulle t o m kunna påstå att det är en angelägenhet för våra två nordligaste län. För det är där som huvuddelen av produktionspotentialen för Östersjöns naturlax är belägen. Mot denna bakgrund är det synnerligen anmärkningsvärt att regeringen i nyss genomförda förhandlingar om nästa års fiskekvoter i Östersjön gått emot EU kommissionens förslag till åtgärder för att stärka naturlaxen i Östersjön. Istället har regeringen gett sin röst till de krafter som verkar för ett fortsatt skadligt och oansvarigt havsfiske på blandbestånd. Detta är enligt Sportfiskarnas mening en fullständigt oacceptabel hållning från svensk sida och som direkt underminerar förutsättningarna för den föreslagna förvaltningsplanen. Sportfiskarna ifrågasätter starkt grunderna för regeringens agerande i frågan! Modern fiskeförvaltning i område utanför Östersjön och EU har inneburit att länder som Ryssland, Norge, Island och Kanada har kunnat nyttja sina laxbestånd för att främja deras ekonomiska utveckling. Detta genom att skapa starka laxbestånd som tillåter besöksnäring baserad på sportfiske efter lax och samtidigt öka rekreationsmöjligheter för allmänheten. International Baltic Sea Fishery Commissions (IBSFC) tidigare laxförvaltningsplan (SAP) hindrade samma utveckling bland Östersjöländer på grund av att den begränsade sitt mål till att älvar endast skulle uppnå 50 procent av potentiell smolt produktion. Europaparlamentets och rådets förslag att skapa en ny flerårig förvaltningsplan för Östersjölax ger därför unika möjligheter till nya mål och därmed skapa sysselsättning och ekonomisk utveckling i länder kring Östersjön. Om Sportfiskarnas förslag för laxbeståndet i Östersjön antas kunde vi gemensamt skapa en kombination av hållbart laxbestånd, bevarad mångfald, genetisk integritet och samtidigt ökad ekonomisk utveckling inom Östersjöområdet. Anders Karlsson Chef fiske- och vattenvård Glenn Douglas Handläggare

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden

Läs mer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Kommittédirektiv En ny fiskelagstiftning Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Dir. 2007:125 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag till en förändrad fiskelagstiftning.

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av

Läs mer

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens

Läs mer

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014 Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning

Läs mer

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3. 2016-03-08 sid 1 (5) Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.17-985/16

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om flerartsplan för Östersjön Landsbygdsdepartementet 2014-11-12 Dokumentbeteckning KOM (2014) 614 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling

Läs mer

Låt oss vårda denna unika fördel!

Låt oss vårda denna unika fördel! Vi vill väcka din uppmärksamhet på fördelarna med friska fiskrika vatten och att bevara framtida naturresurser. Sverige har de bästa förutsättningarna för fiske med spö i hela EU. Låt oss vårda denna unika

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13) registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Läs mer

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) Drabbar ffa laxfisk, vild som odlad, alla åldrar Sprids både vertikalt och horisontellt Stress är en utlösande faktor Hög dödlighet i odlingar (>80%), betydligt lägre

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Vänerlaxens fria gång:

Vänerlaxens fria gång: Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: rickard.gustafsson@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,

Läs mer

Västerbottens vildlaxälvar

Västerbottens vildlaxälvar Västerbottens vildlaxälvar Meddelande nr 2 2015 Ansvarig enhet: Naturvård Författare: Stefan Larsson, Länsstyrelsen i Västerbotten, stefan.s.larsson@lansstyrelsen.se Omslagsfoto: Smoltfälla vid Fäbodforsen,

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag

Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag Kjell Leonardsson Peter Rivinoja, (Andreas Gyllenhammar) Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå Minimitappning & ekologiskt

Läs mer

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011. REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2017 Näringsdepartementet 2016-09-30 Dokumentbeteckning KOM (2016) 545 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2017

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Fiskeriutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0268(CNS) 7.4.2005 * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets beslut om Europeiska gemenskapens ingående av avtalet

Läs mer

Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre

Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre Östersjöns innanhav rymmer ett unikt ekosystem med ett fantastiskt djur- och växtliv. Men det är samtidigt ett hav i kris. Havsmiljön är mycket känslig och

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-02-08 på Länsstyrelsen, Jönköping

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-02-08 på Länsstyrelsen, Jönköping PROTOKOLL 2011-03-01 Nr 1/2011 Sida 1/8 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 linda.englund@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Länsstyrelsen, Jönköping

Läs mer

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

Röding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske

Röding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske Röding Salvelinus umbla och S. alpinus Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (Salvelinus umbla) betraktas som en egen art med östlig invandring. Den förekommer bland annat i Vättern,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2016 Näringsdepartementet 2015-10-06 Dokumentbeteckning KOM (2015) 413 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2016

Läs mer

Rapport Rätt fisk i disk. - en butiksundersökning

Rapport Rätt fisk i disk. - en butiksundersökning Rapport Rätt fisk i disk - en butiksundersökning Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Metod 5 Resultat 6 Slutsatser 12 2009:01 Text: Susanne Ortmanns Projektsamordning och textgranskning: Klas

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:18

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:18 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:18 Våren kom av sig och med det kom åter kylan. Vist har vi vackert väder men attan vad kallt det är på nätterna. I sig är detta bra för vårt fiske men vi behöver

Läs mer

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3. Bilaga 1 Slutlig Rev. Rådspromemoria 2006-10-18 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Deps Marcus Öhman Rådets möte (jordbruk och fiske) den 24-25 oktober 2006 Dagordningspunkt 3. Rubrik

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50 GOD JUL och Gott nytt ÅR Hej styrelsen i SFK Laxen önskar alla en God Jul och Gott nytt Fiskeår 2015. I och med helgerna och att redaktören är på resande fot

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Lars-Göran Pärlklint augusti 2003 Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis

Läs mer

Del 4 - Fiskerapport

Del 4 - Fiskerapport --2003-- Biotopkartering av Ljusnan och Voxnan 2002: Potentiell produktion av lax och öringsmolt Del 4 - Fiskerapport ' ( )! "# $ % # & (' * + + ' *, -., / 0 - Biotopkartering av Ljusnan och Voxnan 2002:

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka

Läs mer

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten

Läs mer

Forum Östersjön HELCOM 130629

Forum Östersjön HELCOM 130629 Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action

Läs mer

RP 103/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 november 2016.

RP 103/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 november 2016. Regeringens proposition till riksdagen om förslag till lagar om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik och om ändring av lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen

Läs mer

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete

Läs mer

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN ALLA TORSKAR ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen Mattias Klum

Läs mer

Namn: (max 62p) 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) (1p)

Namn: (max 62p) 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) (1p) Naturkunskapsprov Namn: (max 62p) Lycka till! 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) b) Varför är denna effekt livsviktig? (1p) c) På vilket/vilka sätt påverkar

Läs mer

Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av räkor

Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av räkor 2014-02-11 Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av räkor Sammanfattning WWF har rödmarkerat räkor i Skagerack, Kattegatt, Nordsjön samt Nordostatlanten och Nordvästatlanten med

Läs mer

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism 2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket

Läs mer

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013 DNR: SLU.aqua.213.5.5-56 Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet 213 2 15 Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 213 Johan Östergren, Stefan Palm,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Rapport. "Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun" Lillerud 2006-10-24

Rapport. Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun Lillerud 2006-10-24 Rapport "Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun" Lillerud 2006-10-24 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare Astacus

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2012 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Svarta havet

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2012 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Svarta havet EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.11.2011 KOM(2011) 799 slutlig 2011/0375 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande för 2012 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

KALLELSE till sammanträde

KALLELSE till sammanträde 2007-10-12 Kommunförbundet Norrbottens styrelse KALLELSE till sammanträde Ordinarie ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens styrelse kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 25 oktober 2007 klockan 10.00

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:45

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:45 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:45 OBS. Gunnar Rask Nielsen kommer på tisdag till klubbensugan. Jag är glad att informera att min gode vän Gunnar kommer till klubbstugan på tisdag kl 18:30 - Gunnar

Läs mer

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende

Läs mer

30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) 30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen; SFS 2010:1114 Utkom från trycket den 21 september 2010 utfärdad den 2 september

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete PRELIMINÄR VERSION 2003/2078(INI) 22 augusti 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling och samarbete till utskottet för

Läs mer

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Syfte Fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län har två huvudmålsättningar: Att så långt som det är möjligt åter länka samman de sjöar

Läs mer

Åtgärderna i samband med tillämpningen av konventionen

Åtgärderna i samband med tillämpningen av konventionen 60 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 15/Vol 04 382R3626 311282 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 384/ 1 RÅDETS FÖRORDNING ( EEG ) nr 3626/82 av den 3 december 1982 om genomförande

Läs mer

Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1/9 Dnr:3610-2014 YTTRANDE 2014-12-22 Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming

Läs mer

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013

Läs mer

Mot nya vatten vart leder individuella överförbara fiskekvoter? Staffan Waldo och Anton Paulrud

Mot nya vatten vart leder individuella överförbara fiskekvoter? Staffan Waldo och Anton Paulrud Mot nya vatten vart leder individuella överförbara fiskekvoter? Staffan Waldo och Anton Paulrud ITQ i ett EU-gemensamt bestånd Bestånd TAC utifrån vetenskaplig rådgivning och politiska prioriteringar (EU-beslut)

Läs mer

Norrbottens Kustfiskareförbund

Norrbottens Kustfiskareförbund Norrbottens Kustfiskareförbund Yrkesfiskarnas förbund i länet ingår som avdelning 68 i SFR, Sveriges Fiskares Riksförbund, med huvudkontor i Göteborg. Norrbottens Kustfiskareförbund har cirka 45 medlemmar

Läs mer

Rapport. Projekt Selektiva redskap 2014 Räkfisket i Sverige. Del 1

Rapport. Projekt Selektiva redskap 2014 Räkfisket i Sverige. Del 1 Rapport Projekt Selektiva redskap 2014 Räkfisket i Sverige Del 1 Smögen den 30 september 2014 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 3. Räkfisket i Skagerack och Östra Nordsjön...

Läs mer

Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen

Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Effektuppföljning av den parasitiska fasen Sportfiskarna Text: Niklas Wengström, Bild: Jakob Bergengren Tel: 031-83 44 64 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se

Läs mer

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen U 34/2011 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fritidsbåtar och vattenskotrar (ändring av det s.k. direktivet om fritidsbåtar)

Läs mer

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med

Läs mer

Jakt. Bilaga 1. Grundkriterier:

Jakt. Bilaga 1. Grundkriterier: Jakt Ekologiskt och etiskt väl genomförd jaktturism är att klokt använda en naturresurs, viltet, och ge det ett ökat ekonomiskt värde i konkurrensen med annan markanvändning och andra aktörers krav. Kan

Läs mer

Förfrågningsunderlag avseende delprojekt Information inom huvudprojektet Låt Vildlaxen vandra hem

Förfrågningsunderlag avseende delprojekt Information inom huvudprojektet Låt Vildlaxen vandra hem 1 (9) Förfrågningsunderlag avseende delprojekt Information inom huvudprojektet Låt Vildlaxen vandra hem Kommunförbundet Norrbotten är en intresseorganisation för länets fjorton kommuner. Vårt uppdrag är

Läs mer

WWFs remissvar gällande slutbetänkandet av Fiskelagsutredningen (Jo 2007:03): Med fiskevården i fokus- en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42)

WWFs remissvar gällande slutbetänkandet av Fiskelagsutredningen (Jo 2007:03): Med fiskevården i fokus- en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske-och sameenheten 103 33 Stockholm Växel: 08 624 74 00 Direkt: 08-6247446 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se jenny.fors@wwf.se

Läs mer

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik

Läs mer

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön Ekosystemansatsen exemplet Östersjön Anna Gårdmark Institutionen för Akvatiska Resurser : akvatisk miljöanalys och forskning utvecklar kunskapen om de akvatiska ekosystemen och människans hållbara nyttjande

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten

Fiskbestånd i hav och sötvatten Institutionen för akvatiska resurser Ål Anguilla anguilla Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Ål Hela landet UTBREDNINGSOMRÅDE Ålen finns i nästan hela landet med undantag för fjällregionen

Läs mer

Birgitta Adell Miljösamordnare

Birgitta Adell Miljösamordnare Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02

Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02 Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02 Kort bakgrund Varför så mycket fokus på flodpärlmussla? Komplicerad livscykel Kort bakgrund

Läs mer

Angående dioxin och dioxinliknande PCBer i Fisk

Angående dioxin och dioxinliknande PCBer i Fisk 2011-02-20 sid 1 (7) Till: Statsrådet Eskil Erlandsson Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Angående dioxin och dioxinliknande PCBer i Fisk Sammanfattning Det är allvarligt och tragiskt att förgiftningen

Läs mer

Yttrande över Skolverkets redovisning av uppdraget gällande Naturbruksprogrammet (Dnr 2015:1247 samt 2016:268).

Yttrande över Skolverkets redovisning av uppdraget gällande Naturbruksprogrammet (Dnr 2015:1247 samt 2016:268). 2016-04-05 sid 1 (5) Skolverket Johan Hardstedt Yttrande över Skolverkets redovisning av uppdraget gällande Naturbruksprogrammet (Dnr 2015:1247 samt 2016:268). Bakgrund Skolverket har haft i uppdrag att

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

BESLUT 2013-04-25 Ärendenr: NV-02072-13. Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl 2013

BESLUT 2013-04-25 Ärendenr: NV-02072-13. Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl 2013 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-04-25 Ärendenr: NV-02072-13 Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl 2013 Beslut Naturvårdsverket

Läs mer

Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1/35 Dnr:924-2011 YTTRANDE 2011-10-06 Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förslag till Europaparlamentets och rådets förordningar KOM (2011) 425 om den gemensamma fiskeripolitiken och KOM (2011) 416

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 2 ÅTGÄRDER I SIDOVATTENDRAG 2012-05-15 VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SIDOVATTENDRAG... 3 2 SKADOR

Läs mer

Det är hög tid att vända blicken mot broderlandet i söder, där chanserna att fånga stora, feta blanklaxar nu är bättre än någonsin.

Det är hög tid att vända blicken mot broderlandet i söder, där chanserna att fånga stora, feta blanklaxar nu är bättre än någonsin. Det danska laxfisket är på rejäl frammarsch och allt tyder på att det kommer att bli ännu bättre i år. Det är hög tid att vända blicken mot broderlandet i söder, där chanserna att fånga stora, feta blanklaxar

Läs mer

Med fiskevården i fokus - en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) - Slutbetänkande av Fiskelagsutredningen (Jo2007:03) Remiss från Jordbruksdepartementet

Med fiskevården i fokus - en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) - Slutbetänkande av Fiskelagsutredningen (Jo2007:03) Remiss från Jordbruksdepartementet PM 2011:39 RVI (Dnr 001-2744/2010) Med fiskevården i fokus - en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) - Slutbetänkande av Fiskelagsutredningen (Jo2007:03) Remiss från Jordbruksdepartementet Borgarrådsberedningen

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Vattenfall Vattenkraft AB

Vattenfall Vattenkraft AB Vattenfall Vattenkraft AB Vattenkraft/Miljöåtgärder Pite havsbad 2012 0507 Thord Lindström PY-MP Elproduktionssystemet 2 Vattenfall Vattenkraft AB enskilt, på nätet och i branschen Konkurrans utsatt marknad

Läs mer

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016 Bilaga 1 till N4a16E05_17052016 Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016 För att förhindra allvarlig skada på fiske, vatten och skog förorsakade av storskarv, kan landskapsregeringen bevilja tillstånd

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 31.5.2012 2011/0380(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet till fiskeriutskottet

Läs mer

Konkurrensverkets författningssamling

Konkurrensverkets författningssamling Konkurrensverkets författningssamling ISSN 1103-6303 Konkurrensverkets allmänna råd om näringsförbud vid överträdelser av konkurrensreglerna KKVFS 2015:2 Utkom från trycket den 30 december 2014 beslutat

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer