Rapport Rätt fisk i disk. - en butiksundersökning

Transkript

1 Rapport Rätt fisk i disk - en butiksundersökning

2 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Metod 5 Resultat 6 Slutsatser :01 Text: Susanne Ortmanns Projektsamordning och textgranskning: Klas Hjelm Layout: Carina Grave-Müller, Naturskyddsflöreningen Omslagsfoto: Reijo Rüster - Megapix ISBN:

3 Förord Många års överfiske har lett till att bestånden av många arter idag är katastrofalt dåliga. Detta har lett till allvarliga negativa konsekvenser för hela marina ekosystem och dessutom utarmat en viktig proteinkälla för fattiga befolkningsgrupper i Syd. Naturskyddsföreningen har under många år verkat för en långsiktigt hållbar fiskepolitik, som bevarar livskraftiga bestånd och friska ekosystem. Tyvärr har ansvariga politiker inte tagit sitt ansvar utan låtit kortsiktig hänsyn styra, vilket förvärrat situationen än mer. En starkare konsumentmakt kan vara ett viktigt redskap i arbetet för en hållbar fiskepolitik. Naturskyddsföreningen har därför stött de miljömärkningar av fisk som finns, framför allt KRAV och MSC. Vi har också själva verkat för en bättre information till kunderna. För att kartlägga hur det ser ut i fiskdiskarna i våra butiker och för att ta reda på vilken information som ges till kunderna har vi genomfört en butiksundersökning med hjälp av aktiva inom föreningens havsnätverk. Resultatet av undersökningen är delvis nedslående: många butiker saluför hotade arter och dessutom är informationen till kunderna knapphändig. Naturskyddsföreningen vill därför uppmana såväl de stora butikskedjorna som ansvariga i varje butik att sluta saluföra fisk från hotade bestånd samt rejält förbättra informationen till kunderna. Svante Axelsson, Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen 1

4 Sammanfattning FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har uppskattat att åtminstone 75 procent av världens marina fiskbestånd är fullt utnyttjade eller överutnyttjade. Läget i europeiska vatten är ännu allvarligare. Samtidigt saknas effektiva verktyg för att lösa problemen, delvis beroende på politikernas handfallenhet inför fiskeribranschens intensiva lobbyarbete mot kortsiktigt smärtsamma förändringar i form av restriktioner av fiskeansträngningar. Långsiktigt kan dock varken näringen eller ekosystemen klara det nuvarande fisketrycket. En väg att komma vidare och att bygga upp den opinion som behövs för att politikerna ska våga fatta tuffare beslut är att konsumenterna genom medvetna val visar att fiskar och skaldjur från hotade bestånd inte går att sälja. Här spelar butikernas utbud av marina produkter en stor roll då det är enklare för konsumenterna att välja rätt när hotade arter inte säljs eller åtminstone tydlig och lättförstålig information ges om varifrån fisken kommer och hur den har fångats så att konsumenten har förutsättningar att fatta medvetna beslut. För att närmare kartlägga vilka arter som saluförs och vilken information som finns tillgänglig för kunderna har Naturskyddsföreningen genomfört en butiksundersökning i 62 butiker i 10 län och 11 olika orter. De flesta butikerna sålde fisk och skaldjur från hållbara bestånd som i vissa fall var miljömärkta. Bäst var ICAbutikerna med den största andelen butiker som sålde miljöbättre alternativ. Lidl och Willys sålde inga KRAV-märkta produkter alls och Hemköp bara KRAV-märkt lax, däremot var andelen butiker som sålde MSC-märkta produkter högre bland Lidl, Willys och Hemköp än bland ICA och Coop. ICA hade betydligt fler KRAV-märkta produkter i butikerna än Coop. Fisk och skaldjur som kommer från ej hållbara bestånd eller vars fångst medför negativ miljöpåverkan såldes också i samtliga butiker. ICA var både bäst och sämst var tredje ICA-butik sålde hälleflundra mot bara var femte Coop-butik. ICA sålde också i högre utsträckning (minst 10 procent fler butiker än genomsnittet av alla butikerna) de hotade arterna ål, liten hälleflundra, marulk, rödtunga, rödspätta och svärdfisk. Rödspätta var den art som såldes mest av alla vid sidan av torsk, 81 procent av ICA-, 84 procent av Coop- och 100 procent av Lidl-butikerna sålde rödspätta. Bara 20 procent av Hemköp-butikerna respektive Willys-butikerna sålde rödspätta. Att fiska eller odla tropiska räkor medför allvarlig miljöpåverkan, men många butiker sålde denna produkt. Flera butiker nämnde dock gentemot undersökarna att man bara säljer ut sina lager och att man ska sluta sälja tropiska räkor. 78 procent av ICA-butikerna, 80 procent av Hemköp och 100 procent av Lidl resp. Willys sålde tropiska räkor, mot 45 procent av Coop-butikerna. Livsmedelsverkets föreskrifter kräver märkning av marina produkter med fångstzon. Butikernas efterlevnad visade sig vara dålig då bara ungefär en tredjedel av butikerna hade korrekt märkning. Kundernas möjlighet att spåra fisken till närmare ursprung är nästintill obefintlig. Bara 9 butiker angav att de informerar närmare om specificerade fångstområden. Endast 6 butiker angav i någon utsträckning fångstmetod, de flesta gav ingen information alls. Undersökningens resultat visade samtidigt på ett stort intresse från konsumenternas sida att få information om hållbara marina produkter. Butikernas personal motsvarar dock ännu inte dessa förväntningar, då förmågan att kunna svara på kundernas frågor inte matchar behoven. 65% av ICA-butikerna sa att man kunde svara på kundernas frågor, mot bara 40 % av Coop. Få butiker hade dessutom valt att tillhandahålla lättillgånglig information till kunderna som t.ex. att hänga WWF:s fiskguide vid fiskdisken. 2

5 Inledning FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har uppskattat att åtminstone 75 procent av världens marina fiskbestånd är fullt utnyttjade eller överutnyttjade. Det drabbar människan och naturen på flera sätt. Överfisket förändrar de marina livsmiljöernas artsammansättning och bidrar till en riskabel obalans i haven. Ekosystem som utsätts för påtagliga förändringar kan även bli känsligare mot andra påfrestningar som övergödning eller klimatförändringar. En del av de fångstmetoder som används har också andra negativa miljöeffekter. Främst gäller det bottentrålning som förstör havsbottnarna och kräver avsevärt högre bränsleförbrukning än passiva redskap. Bränsleförbrukningen ökar ytterligare genom att trålarna måste åka längre sträckor för att hitta fisk som går att fånga. Det finns andra mindre intensiva fiskemetoder som både skonar bestånden och den marina miljön. Men fisken är inte bara en oumbärlig del av ekosystemen utan i många delar av världen också en av de viktigaste proteinkällorna för befolkningen. Ett sinande fiske kan på så sätt ha dramatiska konsekvenser för människorna och deras möjligheter att försörja sig. Ett långsiktigt hållbart fiske behövs för att kunna ge både näringsriktig mat för konsumenterna och trygga inkomster för yrkesfiskare. Även Östersjön och Västerhavet är allvarligt drabbade av överfiske. Särskilt torskbestånden har minskat drastiskt och länge befunnit sig långt under livskraftiga nivåer. Tack vare två starka årsklasser från år 2003 och 2005 har läget för det östra torskbeståndet i Östersjön förbättrats. Det västra beståndet är fortfarande i dåligt skick. I Kattegatt slutligen kan läget bedömas som mycket kritiskt. Torskbestånden i Kattegatt är kanske de mest hotade av alla torskbestånd. Alltför hårt fiske i många år har lett till en situation där ett flertal bestånd är hotade. Flera lokala bestånd är sannolikt redan helt borta. Och det är inte bara torsken som befinner sig i ett kritiskt läge, även exempelvis ål och vildlekande lax är hotade. Trots att läget för många fiskbestånd är kritiskt har överfisket fortsatt. Forskare och miljöorganisationer har i många år varnat för att flera fiskbestånd kan kollapsa helt om inte utvecklingen vänds. Fiskare som med alltmer avancerade metoder kan hitta och fånga fiskar även när bestånden sinar är ofta fångna i en ekonomisk situation där de är beroende av fortsatt fiske, även om insikten finns att det långsiktigt inte fungerar. Dessutom har näringen haft svårt att acceptera forskarnas slutsatser om beståndsläget och kämpar via sina olika branschorganisationer både i Sverige och inom EU för fortsatt fiske. De ansvariga ministrarna har oftast tagit större hänsyn till näringen än till rekommendationerna från forskarna och försvarat snävt nationella intressen i stället för att ta ansvaret för att bevara livskraftiga fiskbestånd, som är en förutsättning för att näringen långsiktigt ska kunna vara lönsam. Efterlevnaden av fattade beslut och policydokument är också dålig. En rapport om EU:s gemensamma fiskepolitik (GFP) från 2007 visade att GFP har misslyckats totalt. Ekosystemansatsen har inte genomförts fullt ut, förvaltningsplaner för olika fiskarter efterlevs inte, bestånden inom området är mer utsatta för överfiske än fiskbestånd i andra delar av världen etc. En ny svensk rapport från stiftelsen Baltic Sea 2020 visar att det svenska östersjöfisket av torsk inte är samhällsekonomiskt lönsamt, vilket betyder att samhället skulle vinna på att satsa resurserna på andra delar av näringslivet istället för på yrkesfisket. Bestånden måste förvaltas mycket bättre och i ett långsiktigt perspektiv för att i framtiden kunna generera både företags- och samhällsekonomiska vinster inom fisket. Naturskyddsföreningen har sedan början på 2000-talet uppmärksammat fiskbeståndens oroväckande tillstånd och politikens handfallenhet inför problemen. År efter år har föreningen krävt att politikerna ska följa de vetenskapliga rekommendationerna, tyvärr utan större gehör. Samma problem har beskrivits i boken Tyst hav av Isabella Lövin som 2007 fick stor uppmärksamhet och som ledde till ett uppvaknande av konsumenterna när det gäller miljöriktigt val av fisk och skaldjur. Först nu verkar tiden vara mogen och rapporterna om fiskbeståndens tillstånd så många och allvarliga att fler och fler människor i Sverige vill dra sitt strå 3

6 till stacken för att åstadkomma en förändring. Det viktigaste och långsiktigt mest effektiva är att opinionen för hållbara marina produkter växer och bidrar till att politikerna vågar ta tuffare beslut. Men även konsumenternas val behövs och kan bidra till att uppsatta miljömål nås. En sak alla kan göra är att sluta köpa hotade fiskar och skaldjur. Konsumenternas val har redan påverkat utbudet i våra fiskdiskar. Många väljer idag bort Östersjötorsk och torsk överhuvudtaget. I stället har miljömärkta alternativ kommit fram. Idag finns produkter som är certifierade av antingen KRAV eller MSC. Organisationerna garanterar att produkten har fångats eller tagits fram enligt hållbara principer. Naturskyddsföreningen har ställt sig positiv till miljömärkning men har samtidigt betonat att systemen måste vara mycket väl kontrollerade. Fusket inom fisket är tyvärr utbrett och kontrollen har visat sig vara bristfällig. Optimalt vore det vidare om konsumenterna inte behövde sätta sig in i olika märkningars utseende och innebörd eller lära sig med hjälp av olika fiskguider som tagits fram vilka fiskar och skaldjur som man bör undvika. Enklast och tydligast vore det om butiker och restauranger inte sålde hotad fisk och skaldjur. En sådan utveckling har i viss mån påbörjats där både vissa restauranger har slutat servera torsk och en del butikskedjor har antagit eller är på väg att anta nya policyn för inköp av marina produkter. Fisk och skaldjur som är hotade eller som fångas med metoder som medför negativ miljöpåverkan ska inte längre säljas. För att undersöka det faktiska utbudet av fisk och skaldjur i butikerna genomförde Naturskyddsföreningen en butiksundersökning under sommaren Syftet med undersökningen var att öka medvetenheten i butikerna och förbättra deras information till kunder, att ge underlag för att hjälpa konsumenterna att ställa frågor och göra aktivare val, samt att öka opinionstrycket ytterligare och därmed visa politikerna att det finns starkt stöd för tuffa krav i de politiska förhandlingarna om hur mycket fisk som får fångas. 4

7 Metod I undersökningen användes en blankett som omfattade fyra delar. Del ett syftade till att fånga upp vilka fiskar/skaldjur som fanns i butiken den dagen undersökningen genomfördes. För att underlätta utvärderingen hade fiskarna/skaldjuren indelats i fyra grupper, arter som inte var hotade, arter som var miljömärkta, arter som var rödlistade av ArtDatabanken, arter som var hotade eller vars fångst medförde allvarlig miljöpåverkan. Del två gällde vilken information butiken kan ge till kunderna. Del tre ställde frågan vilken fångstzon torsken kom ifrån eller om den var odlad. Blankettens fjärde del gällde enbart de butiker som sålde butikspackad eller färsk fisk och hur de var märkta; fångstzon, mer specificerat område, båt eller fångstmetod. Tilläggas kan att en märkning av marina produkter måste ske enligt Livsmedelverkets föreskrifter: Handelsbeteckning = svenskt namn. Produktionsform = fiskad i havet, fiskad i sötvatten eller odlad. Fångstzon med svenskt namn (Nordostatlanten, Östersjön, Stilla Havet etc) Butiksundersökarna försökte i första hand att gå igenom blanketten med hjälp av butikspersonalen för att sedan titta själv i butikshyllor och -diskar. I några fall hade personalen inte tid med undersökningen varför vi kontrollerade utbudet utan butikens hjälp. 5

8 Resultat Följande butikskedjor undersöktes Butikskedja Antal City Gross 2 Coop 19 Domus 1 Hemköp 5 ICA 23 Lidl 4 Netto 1 Sabis 1 Vi 1 Willys 5 Tre av Coop-butikerna hade hyrt ut fiskdisken till en extern fiskhandlare. Totalt hjälpte 24 olika personer till och undersökte mellan en och fyra butiker/person, sammanlagt 62 butiker. Av medhjälparna var 14 personer aktiva i Naturskyddsföreningens havsnätverk och tre aktiva i Handla Miljövänligt-nätverket. I följande orter utfördes undersökningarna Ort Antal Butikskedja/antal butiker Varberg 3 Coop, ICA, Willys Halland 3 Kalmar 4 Coop 2, ICA, City Gross Kalmar län 4 Skellefteå 5 Coop 2, ICA 3 Umeå 6 Coop 2, ICA 6 Västerbotten 11 Sundsvall 4 Coop, ICA, Hemköp, Lidl Västernorrland 4 Uppsala 7 Coop 2, ICA 2, Lidl, Willys 2 Uppsala län 7 Valdemarsvik 2 ICA, Hemköp Östergötland 2 Visby 3 Coop, ICA, Willys Gotland 3 Eksjö 5 Coop, ICA, Hemköp, Lidl, Netto Jönköpings län 5 Älmhult 4 Coop, ICA, Lidl, Willys Kronobergs län 4 (Småland 9) Stockholm (stad) 12 ICA 3, Coop 5, Hemköp, City Gross, Vi, Sabis Stockholms län 19 ICA 7, Coop 7, Hemköp 2, City Gross, Vi, Sabis 6

9 Utbud Miljövänligare alternativ Nästan alla butiker sålde sill (95 procent). Ungefär hälften av all sill som ICA och Coop sålde var KRAV-märkt, på Hemköp var det t.o.m. 60 procent. Väldigt många butiker (83 procent) sålde också sej, dock inte Lidl-butikerna. Abborre, gädda och gös såldes i tydligt högre utsträckning av ICA-butikerna. Willys sålde i 80 procent av sina butiker skrubbskädda, som kan jämföras med totalt bara 18 procent av butikerna som hade skrubbskädda i sortimentet. ICA var den enda kedjan som sålde KRAV-märkta räkor, KRAV-märkt kolja och KRAV-märkt gös. 9 av 10 butiker som sålde KRAV-märkt torsk ingick i ICAkoncernen, den 10:e tillhörde Coop. Fem ICA-butiker verkade enbart sälja KRAV-märkt torsk. Bland de MSC-märkta alternativen var det vanligast att affärerna sålde MSC-märkta färdiglagade rätter, följt av MSC-märkt hoki. Hemköp sålde MSC-märkt hoki och MSC-märkta färdiglagade fiskrätter i samtliga undersökta Hemköp-butiker. Lidl sålde MSC-märkt Alaska Pollock i samtliga butiker. Det var generellt en större andel av Hemköp-, Willys- och Lidl-butikerna som hade MSCmärkta varor i sitt sortiment. Man får dock ta i beaktande att det totalt var betydligt färre undersökta butiker som tillhörde dessa kedjor än det var ICA- och Coop-butiker. Tre av Coop-butikerna hade hyrt ut fiskdisken till en extern fiskhandlare. Om man granskar Coops utbud exklusive dessa externa handlare som inte berörs av Coops planerade inköpspolicy blir bilden följande. Mängden abborre, gädda och gös som säljs av Coop sjunker, mängden MSC-märkta färdiglagade rätter ökar. Fiskhandlarna har något sämre utbud av KRAV och MSC-märkt fisk. Miljösämre alternativ Iögonfallande är det faktum att ICA s butiker (som utgör 37 procent av samtliga undersökta butiker) var både bäst och sämst när det gäller utbudet. De sålde många miljöbättre alternativ, men de sålde också i högre utsträckning än de andra butikerna i undersökningen miljösämre alternativ. Var tredje ICA-butik sålde hälleflundra mot bara var femte Coop-butik. ICA sålde också i högre utsträckning (minst 10 procent fler butiker än genomsnittet av alla butikerna) ål, liten hälleflundra, marulk, rödtunga, rödspätta och svärdfisk. Hemköp sålde inte vild Östersjölax men samtliga andra butikskedjor gjorde det i varierande omfattning (mellan procent av butikerna. De butiker som sålde vild Östersjölax låg i Kronoberg, Västerbotten och Västernorrland). ICA sålde mindre torsk än de andra butikerna, men totalt sett hade de flesta butiker torsk i sitt sortiment, i genomsnitt ca 87 procent av butikerna. Bland de miljösämre alternativen var rödspätta den art som såldes mest av alla vid sidan av torsk, 81 procent av ICA-, 84 procent av Coop- och 100 procent av Lidl-butikerna sålde rödspätta. Bara 20 procent av Hemköp-butikerna respektive Willys-butikerna sålde rödspätta. Rödspätta bedöms av ICES (Internationella havsforskningsrådet) att förekomma i ej hållbara bestånd. En annan problematisk produkt som erbjöds i många butiker var tropiska räkor. Att fiska eller odla tropiska räkor medför allvarlig miljöpåverkan då det bidrar till skövling av mangroveskog, förstörd jordbruksmark, utfiskning av haven, minskad mångfald och konflikter om naturresurser. 78 procent av ICA-butikerna, 80 procent av Hemköp och 100 procent av Lidl resp. Willys sålde tropiska räkor, mot 45 procent av Coop-butikerna. Flera butiker nämnde dock gentemot undersökarna att man bara säljer ut sina lager och att man ska sluta sälja tropiska räkor. 7

10 De externa fiskhandlarna i tre av Coop-butikerna sålde, jämfört med Coop-butikernas utbud, inga hajar, ingen vild Östersjölax och ingen blåfenad tonfisk. Samtidigt sålde de i högre utsträckning hälleflundra, torsk, ål, marulk, tunga, rödtunga och svärdfisk. Eftersom det bara handlar om tre fiskhandlare måste resultaten betraktas med viss försiktighet. Coop s inköpspolicy för fisk och skaldjur bör rimligen även omfatta de externa fiskdiskarna. Information till kunderna Under denna rubrik frågade vi efter om butikens personal får frågor om fisk och - om så var fallet - vad kunderna frågade om (det fanns att välja mellan miljögifter, hotade fiskarter och annat ). Vi ville också veta om personalen kan svara på frågor om ursprung och fångstmetoder, om WWF s fiskguide fanns lättillgänglig, t.ex. hängande vid fiskdisken och om butiken hade rekommendationer till konsumenterna. Får butikens personal frågor om fisk? Aldrig 12 Ibland 39 Ofta 7 Vet ej 4 ALLA 62 Svaret vet ej härrör från de butiker där ingen i personalen ställde upp på att hjälpa undersökaren med undersökningsblanketten. Vad frågar kunderna om? Inga frågor/vet ej 17 Hotade fiskarter/ beståndssituation 29 Miljögifter/ tungmetaller 4 Både och 6 Annat 6 ALLA 62 Annat: Antibiotika i lax Fiskens ursprung (2) Sorter Ekologi Torsk Nästan två tre fjärdetredjedelar av butikerna fick ibland eller ofta frågor från kunderna. Nästan hälften av frågorna handlande om miljöhoten och beståndssituationen, vilket visar tydligt hur konsumenternas intresse för dessa frågor har ökat. På ett seminarium i mars 2007 berättade en representant från KRAV om en konsumentundersökning som KRAV hade genomfört för att få en bild av konsumenternas intresse för en miljömärkning av fisk och skaldjur. Resultatet hade visat att konsumenternas var mycket mer intresserade av frågor om miljögifter i fisk än av frågor om beståndssituationen och hotade arter. Sedan dess verkar situationen ha förändrats tydligt och konsumenterna är enligt vår undersökning mer intresserade av utfiskningen än miljögifter i fisk. 8

11 I 30 av 62 butiker (48 procent) kunde personalen svara på frågor om ursprung och fångstmetoder. Detta kan jämföras med att det var i 62 procent av butikerna att personalen svarade att konsumenterna ställer frågor om fisk. I 9 butiker (14 procent) fanns WWF:s fiskguide lättillgänglig. 16 butiker (26 procent) hade rekommendationer till kunderna. Som nämns nedan hade tre av Coop-butikerna hyrt ut fiskdisken till en extern fiskhandlare. Personalen i fiskhandlarnas diskar var bättre på att svara på kundernas frågor, två av tre kunde svara. Det fanns också stora skillnader när det gäller information till kunderna genom att hålla WWF:s fiskguide lättillgängligt. Bara en av 17 Coop butiker hade WWF:s fiskguide lättillgänglig mot en av tre fiskhandlare. Rekommendationerna till kunderna fanns också i högre utsträckning hos fiskhandlarna. Butik Personalen kan svara på frågor WWF:s fiskguide vid fiskdisken Rekommendationer till kunder finns ICA 65% 17% 26% Coop Coop ej fiskhandlare 40% 35% 10% 6% 20% 12% Övriga* 39% 17% 33% Bara Hemköp 40% 0% 40% Bara Lidl 25% 25% 25% Bara Willys 40% 0% 20% * = Hemköp, Lidl, Willys, CityGross, Vi, Sabis 9

12 Ursprungsmärkning av torsk 46 butiker (74 procent) sålde torsk från Nordostatlanten. I tre butiker visade märkningen att torsken kom från Östersjön. 21 butiker (34 procent) sålde odlad torsk från Norge eller Danmark. Andra fångstområden som nämns: FAO 61 = Stilla havet (5) Ishavet (1) Barents hav (4) NV-NordvästaAtlanten (2) Märkning av butikspackad eller färsk fisk 24 butiker hade ingen fiskdisk eller butikspackad fisk. Fångstzon Det är obligatoriskt att märka fisk och skaldjur med fångstzon enligt Livsmedelsverkets föreskrifter. I vår undersökning visade det sig dock att det enbart var en tredjedel av butikerna, 19 st, där märkning fanns på alla undersökta produkter. 10 butiker hade inga märkta marina produkter, i några av butikerna sa man att nya skyltar var på väg. Specificerat fångstområde Att specificera fångstområdet är ingenting som det finns lagkrav på, men skulle underlätta för konsumenterna som vill välja hållbara produkter. Fångstzonen Nordostatlanten exempelvis omfattar ett stort område från Island i norr till Portugal i söder och där kan en och samma art förekommer i såväl hotade som sunda bestånd. Naturskyddsföreningen förespråkar en tydligare märkning av produkterna. Undersökningen visade att nio butiker hade märkt produkter med fångstområde, men den absoluta majoriteten av butiker hade inte märkt ut varor på detta sättet. Märkt med båt Spårbarhet betyder att man kan lätt se med vilken båt och i vilket område fisken har fångats. Detta ger information om fisken kommer från ett hotat eller ett hållbart bestånd. Ingen butik hade försett sina fiskar/skaldjur med en sådan märkning. Märkt med fångstmetod Olika fångstmetoder har olika stark påverkan på miljön och på bestånden. Trålning är bland de mest skadliga metoderna som förstör många bottenlevande arters livsmiljö. En bottentrål fungerar som en säck som dras fram på botten. Bottentrålen påverkar också bottnarna rent fysiskt. Trålen kan heller inte skilja på vilken sorts fisk den fångar eller dess storlek/ålder. Bottentrålen skadar eller dödar också annat liv på bottnarna samt påverkar bottnarna rent fysiskt. Att fånga torsk med trål eller alternativt med lina och krok kan betyda stor skillnad då fisket med lina och krok kan ske selektivt så att ej lekmogen torsk kan undvikas. Ett annat exempel är burfångad havskräfta vars fångst ger mindre bifångst av torsk, skonar havsbotten och kräver betydligt mindre bränsle än trålfångad kräfta. Att märka produkter med fångstmetod skulle därför också underlätta för konsumenterna. Undersökningen hittade 6 butiker som hade ett antal produkter märkta med fångstmetod, men det stora flertalet hade ingen sådan märkning. 10

13 Slutsatser Naturskyddsföreningens undersökning visar att butikerna möter konsumenternas växande intresse av fisk och skaldjur som inte är hotade genom att öka utbudet av arter som är miljömärkta eller kommer från hållbara bestånd. Flera butikskedjor har också ändrat sin policy för inköp av fisk och skaldjur och många har lovat inte längre sälja arter från hotade bestånd eller arter som fiskas eller odlas med metoder som påverkar miljön negativt. Samtidigt visade Naturskyddsföreningens undersökning att ett utökat utbud av miljöbättre alternativ inte behöver betyda att butikerna verkligen har slopat de miljösämre alternativen. Det är mycket bra att utbudet av miljöbättre alternativ har ökat men det är minst lika viktigt att miljösämre produkter tas bort ur sortimentet. ICA hade den största andelen butiker som sålde miljöbättre alternativ men samtidigt såldes också i högre utsträckning (minst 10 procent fler butiker än genomsnittet av alla butikerna) ett antal arter från ej hållbara bestånd. Risken finns att butikskedjorna försöker marknadsföra sin miljöanpassning genom att lyfta fram att man exempelvis enbart säljer KRAV-märkt torsk, samtidigt som man har hotade arter som rödspätta och marulk i fiskdisken. Butikerna behöver också bli betydligt bättre på att märka sina produkter. Undersökningen visar att informationen är knapphändig och svårtillgänglig. Att två tredjedelar av butikerna inte ens hade den obligatoriska märkningen av fångstzon på varorna är allvarligt. Tillsynsansvaret för denna märkning ligger hos kommunerna och fungerar uppenbarligen dåligt. Naturskyddsföreningen förespråkar att butikerna utvecklar sin märkning ytterligare. Kunderna måste enkelt kunna se varifrån fisken kommer vilket kan ske genom tydlig märkning med specificerat fångstområde eller vilken båt som har fångat fisken. Också märkning med fångstmetod ökar konsumenternas möjligheter att träffa medvetna val. Sist men inte minst bör butikerna exponera miljömärkta marina produkter mer. De flesta undersökta butiker hade både miljöbra och miljödåliga produkter, man kan inte skönja någon tydlig vilja eller linje från någon butik Många av butikerna hade t o m rödlistade arter som t ex hajar ICA var både bäst och sämst Väldigt få butiker kan ge någon särskild information till kunderna, kunderna lämnas ganska mycket i sticket En del butiker uppfyller inte ens lagkrav på information ang fångstzoner 11

14 En kortsiktig fiskepolitik och ett mångårigt överfiske har lett till att många av världens fiskbestånd är allvarligt utarmade. Naturskyddsföreningen har länge verkat för en hållbar fiskeförvaltning, som bevarar ekosystem och arter och samtidigt kan ge en uthållig avkastning av nyttigt protein till jordens befolkning. Föreningen verkar också för att konsumenternas inflytande ska öka genom bättre information. För att kartlägga situationer i butikerna har föreningen genomfört en undersökning i 62 butiker på elva orter runt om i landet. Rapporten redogör för bakgrunden, undersökningens genomförande och resultat. Det visar sig att många butiker saluför fiskarter från hotade bestånd och att informationen till kunderna ofta är mycket bristfällig. Naturskyddsföreningen 100 år av envishet Naturskyddsföreningen är en politiskt obunden ideell miljöorganisation med kraft att förändra Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Dessutom står vi bakom världens tuffaste miljömärkning, Bra Miljöval fyller vi 100 år. Förutsättningarna för vårt arbete har förändrats men efter hundra år av envist arbete är kärleken till naturen och viljan att förändra den samma. Välkommen att bli medlem, skänka en gåva eller bli företagssponsor. Pg