Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)

Transkript

1 Bakgrund Västra Götalands marina skärgårdsmiljö är unik såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Detta innebär att även fågelfaunan måste betraktas som unik, och det är av största betydelse att fåglarnas populationer skyddas. Bohuskusten är även en miljö som attraherar många människor, då den bjuder på rika möjligheter till friluftsliv som kan ge höga upplevelsevärden. Fågelfaunan utgör en viktig del av detta. Det är svårt att tänka sig västkusten utan måsar och tärnors skri, gudingarnas mjuka läten under tidig vår eller strandskatans rullande drillar. Även ur denna synvinkel är det alltså viktigt att skydda deras populationer. En annan aspekt som bör beaktas är att förändringar i sjöfåglarnas populationer kan användas som indikatorer på förändringar i den marina miljön. Sjöfåglarna befinner sig ofta ganska högt upp i näringskedjorna, och långsiktiga förändringar i deras populationer kan indikera att något är fel med hela det ekologiska systemet. Det är därför betydelsefullt att följa fåglarnas populationsförändringar även för att kunna skydda andra organismer i denna unika miljö. Det finns många faktorer som kan påverka den marina kustmiljön i Västra Götalands län. Av erfarenhet vet vi att djur- och växtpopulationer utsätts för olika typer av negativ påverkan. Minken kan till exempel decimera kustens fågelpopulationer, sjukdomar kan reducera sälbestånden avsevärt och oljeutsläpp från sjöfarten kan medföra massdöd bland såväl marina fåglar som andra organismer. Dessutom kan andra mänskliga aktiviteter medföra att de områden som är lämpliga för olika organismer att leva i minskar i utbredning. Det är i och för sig naturligt att kusten nyttjas för sådana aktiviteter, men detta medför också en risk för överexploatering. För att på sikt bevara den unika miljön behövs en målmedveten och strategisk förvaltning av Bohuskusten. För detta behövs bland annat information om tillståndet för kustens häckfågelfauna. Precis som på andra platser, sker ständigt förändringar av olika slag i kustområdet. Ibland är sådana förändringar omfattande och därmed lätta att iaktta. Förändringar kan också vara små och stegvisa som successivt påverkar miljön. Vilken typ av förändring det än må vara så behövs ett system som kan uppfatta och beskriva sådana händelser. Informationen man kan få från ett övervakningssystem kan sedan ge förutsättningar för att acceptera förändringen eller att vidta åtgärder för att minska dess betydelse.

2 Sammanfattningsvis har syftet med övervakningsarbetet av skärgårdsfåglar varit följande: 1. Att utveckla ett övervakningssystem för kustfågelfaunan i Västra Götalands marina skärgård. 2. Att ta fram en bra och kostnadseffektiv metod för att man skall kunna upptäcka förändringar i skärgårdens fågelfauna. 3. Att ge underlag för att kunna bedriva en effektiv förvaltning av Bohuskustens häckfågelfauna, för att t.ex. kunna avgöra huruvida målet med att bibehålla en gynnsam bevarandestatus för olika arter och habitat har uppfyllts., 4. Att utveckla huvuddragen för en metod som kan ligga till grund för en kontinuerlig utvärdering av olika åtgärder som syftar till att effektivisera förvaltningen av kustens naturområden. 5. Att vara en del i ett samlat program för hållbar utveckling av kust- och skärgårdsområdena. 6. Att möta formella krav från EU, till exempel vad som anges i fågeldirektivet och Natura 2000, vilket kräver en löpande dokumentation och kunskap om tillståndet i områden som skall skyddas. Vi redovisar här några av de mest påtagliga förändringarna i antal fåglar under häckningstid för typiska skärgårdsfåglar med olika födoval fiskätare, vegetabileätare, bentosätare (musslor och andra bottenorganismer) Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren) Antalsutveckling + - Antal arter av 80 studerade arter från olika födogrupper visar säkerställda minskningar sen 2001 flera arter som ejder, strandskata, gråtrut, kustlabb visar särskilt kraftig minskning efter För många arter finns ett trendbrott här kring arter har ökat i antal tex storskarv, grågås

3 Minskande arter i skärgården Diagramen (y axeln) visar totalpopulationen, antalet individer, under häckningstiden

4

5

6

7 Exempel på arter som ökat kraftigt i antal i skärgården.

8 Antalet häckande arter uppvisar ingen minskning sedan 2001 utan är oförändrad över tiden. De artrikaste skärgårdarna finns söder om Koster, delar av Fjällbackaskärgården skärgården utanför Orust och skärgården vid Rörö och Nordre älvs yttre område.