Inventering av vadarfågel inom projekt LIFE Balt-Coast

Transkript

1 Inventering av vadarfågel inom projekt LIFE Balt-Coast Sydöstra Ölands sjömarker 2011 Rapport från Segerstads fyr, Christian Cederroth

2 Segerstads fyr Christian Cederroth Segerstads fyrplats Degerhamn Omslagsfoto: sydlig kärrsnäppa Alla foton: Christian Cederroth 2

3 Förord Inventeringen som sammanställts i denna skrift är en del i uppföljningen inom projektet LIFE-BaltCoast (LIFE05 NAT/D/000152), Rehabilitation of the Baltic Coastal Lagoon Habitat Complex. Sydlig kärrsnäppa, brushane, rödspov och skärfläcka är några av målarterna i projektet. Projektet har pågått sedan 2005 och kommer att avslutas under Projektets mål är att bevara landskapets karaktär och den biologiska mångfalden i de låglänta kustavsnitten runt Östersjön. I Danmark, Estland, Litauen, Tyskland och Sverige återskapas, inom ramen för projektet, kustmiljöer som är på väg att försvinna. Många av dessa är Natura 2000-områden och bildar tillsammans det nätverk av speciellt värdefull natur som skyddas av EU:s habitat- och fågeldirektiv. Inventeringen har utförts av Christian Cederroth på Länsstyrelsens uppdrag, och författaren svarar själv för resultat och bedömningar. Kalmar, 13 mars 2012 Susanne Forslund Koordinator för LIFE-BaltCoast i Kalmar län 3

4 Uppdrag ( utdrag ur avtal mellan Länsstyrelsen och Christian Cederroth) Inventeringen följer metodik enligt Övervakning av fåglar på strandängar. För att med stor säkerhet hitta häckning av projektet LIFE BaltCoasts målarter; sydlig kärrsnäppa, brushane, rödspov och skärfläcka gjordes kompletterande inventeringar enligt nedan. Ett extra inventeringstillfälle någon gång under perioden juni, gällande sydlig kärrsnäppa, brushane och rödspov på strandängarna. Ett extra inventeringstillfälle för skärfläcka i början av maj månad, en till två veckor efter det första inventeringstillfället i slutet av april. Beräkning av antalet häckande par sker enligt inventeringsmetodiken för Övervakning av fåglar på strandängar, men för målarterna ska beräkning även ske enligt följande: Sydlig kärrsnäppa Det inventeringstillfälle som ger högst antal häckande par ska användas som indikation på minsta antal häckande par i området. Lägg till par från andra inventeringstillfällen som observerats mer än 300 meter från observation under maximum inventeringen, lägg också till par som observerats tidigare eller senare, och som av olika skäl, inte anses ingå i det maximala inventeringsresultatet. Var noga med att inte räkna med flyttande kärrsnäppor (nordlig variant) vid inventeringstillfällena i april-maj. Brushane Använd det antal honor som observerats vid det individtätaste inventeringstillfället som indikation på det minsta antal häckande honor i området. Lägg till honor från andra inventeringstillfällen som hittades mer än 300 meter från observerad individ vid maximal inventeringen. Varnande honor observerade i samma område mer än 13 dagar före eller efter det maximala inventeringstillfället är med stor säkert andra individer. Dessa ska adderas till resultatet i inventeringen. Rödspov Antalet individer som räknas multipliceras med 0,7, för att uppskatta antalet par. Skärfläcka Eftersom skärfläckan är en rörlig (nomadic) art och för att undvika dubbel- räkning ska inventeringsperioden begränsas till två veckor, sent i april och tidigt i maj månad. De inventeringar som skett inom detta intervall används för beräkning av antal häckande par. Antal individer i eller i närheten av kolonin räknas (ej ungar). För att kompensera för de fåglar som födosöker på annan plats, ska antalet multipliceras med en faktor 0,7, för att uppskatta antalet häckande par. 4

5 Väder Detta var nog den torraste våren på länge, inte mycket mer än någon skvätt under det första halvåret. Grundvattenståndet var dock mycket högt efter en sen och omfattande snösmältning. Många marker var dock torrare än vanligt. Kommentarer områden Torngård sjömarker (område 6 i strandängsinventeringen) Dämmena i norr är lyckade. En koncentration av vipor, rödbenor och några strandskator har noterats. Dock har man bara gått halva vägen med dämningen. Jag föreslår att man istället för nuvarande stopp fyller igen diket helt och därmed återställer området såsom havet har skapat det. Då skulle det bli riktigt hett för fåglarna. Jag förstår idén (?) med att låta vatten fylla på nedomliggande fördjupningar i diket för groddjuren. Då vallen består av sand är jag övertygad om att dessa fördjupningar kommer att vara fyllda ändå; måhända t.o.m. under längre tid med mitt förslag. De fyra fotona nedan är från Torngård sjömarker, norra delen av område april

6 26 april maj

7 2 juli 2011 Övrigt: Jag tycker att man kan placera en plattform eller i alla fall ett gömsle längs muren ost nuvarande plattform. Tillträde dit kan ske från sistnämnda byggnation. Inte mycket häckar just här även om skärfläckorna fordom gjorde det just syd nämnd plats. Det området är nu för högt beläget och därmed torrt. Korna har för övrigt kliat ned förbudsskylten på stranden. På den enda förbudsskylten på ören satt en kråka. Om man spetsade till stolpen skulle det omöjliggöra kråk-parkering där. Arter som uppvisar nämnbara förändringar: Sv_namn Ejder Ejdern är borta, ja. Tiaminbristen? Kan kanske gälla flertalet arter i denna undersökning. Sv_namn Enkelbeckasin Detta var ett torrt år, förvisso, men trenden är tydlig. 7

8 Sv_namn Fiskmås Verkar fluktuera en hel del. Sv_namn Kärrsnäppa Endast en obs. förelåg innan den varnande fågeln påträffades vid extrainventeringen i juni. Sv_namn Rödspov Omräkningen av två par 2004 föranledde ingen förändring. Sv_namn Skärfläcka OBS! Jag har medvetet inte multiplicerat antalet individer med 0,5 för att få antalet häckare. Jag vet att fyra par, plus/minus något, häckade. Att plötsligt addera ett femtiotal par som häckande bara för att de fanns på platsen blir rent blåljug med siffror. Sv_namn Större strandpipare Ett gott år. Sv_namn Strandskata Ligger kvar på senare års mycket låga nivå. Extremt störningskänslig under ruvningen då de på långt håll smyger av boet, men detta är förstås inte någon het och knappast en förklaring. Sv_namn Svärta Sv_namn Tofsvipa Ett gott år på alla lokaler! 8

9 Görans dämme, Hulterstad sjömark (del av område 11 i strandängsinventeringen) Inga a åtgärder kunde skönjas. Området är ännu en guldgruva även om några förändringar har skett. Artantalen har omräknats för att passa LIFE Balt Coast. I tabellerna finns även summor från föregående år, men gällande för hela område 11. I vissa fall är de bra som referens. Omräkning har alltså inte gjorts för åren 1988, 1998 och 2003, men då fanns å andra sidan inte Görans dämme. Arter som uppvisar nämnbara förändringar: Årta: Nej, det var ingen nämnbar förändring. Vilket var trevligt. Ejder: Ingen rolig läsning. Gräsand: En rejäl ökning. Kärrsnäppa: Saknad även i år. Rödspov: Att multiplicera ett par med 0,7 är förstås inte rimligt. Kan möjligen passa för ett område med mängder av spovar men de är i allmänhet kring sitt bo

10 Skrattmås: En remarkabel ökning! Många använder de dränkta tokbuskarna som fundament. Sothöna Utgången, måhända för mycket vegetation nu Övrigt: 1) Det kunde vara tydligare att beträdnadsförbud råder. Några begick ett misstag i våras och stod mitt ute vid dämmet. 2) Varför låta folk vandra minuter i riktigt tråkigt, odlat, landskap när vägen går ända fram och en stor plats finns där parkering skulle kunna vara? Många avstår nog att lägga närmare en halvtimme på att traska fram och åter till lokalen som ganska snabbt låter sig spanas av. Alla har inte så lätt att gå. Bygg parkering nära stättan och bredda vägen alternativt gör några längre mötesplatser. 10

11 Slagerstad sjömarker (område 15 i strandängsinventeringen) Pölen i NV förefaller ganska, den är mycket viktig för många arter. En pöl en bit N om fågeltornet verkade mest öde, vet ej varför ännu. Det blöta området i SV är förvånansvärt populärt, trots att det är fullt med buskar. Det fuktiga området i S är mycket värdefullt. Arter som uppvisar nämnbara förändringar: Gräsand Förefaller ha ett bra år även här. Rödspov Började säsongen även i NV och NO, men slutade i S och SV där det var fuktigast. Storspov Har tappat något, jämför med område 17! Strandskata Bedrövlig utveckling. Tofsvipa Åter på mer normala nivåer. 11

12 Stenåsa sjömarker (område 16 i strandängsinventeringen) Bonden schaktade och fyllde ut i den på kartan gulmarkerade marken i NO. Detta attraherade många vadare tills det hela täcktes med jord och (tror jag) odlades upp. Det känns för mig som om denna odling är lite väl nära fågelmarkerna. Nordöstra delen av område 16: Pölen förefaller. Den är mycket populär bland vadare men inget häckar just här; när de många och överdrivet fikna kreaturen kommer för att dricka trampas allt ned. Ett par skärfläckor visade intresse. Lagun/småvatten som schaktats inom LIFE-BaltCoast hösten 2010, 16 juni

13 Lagun/småvatten som schaktats inom LIFE-projektet hösten 2010, 16 juni 2011 En av två pölar i väst som fördjupats inom LIFE-projektet, 16 juni 2011 (område 17 centralt) Pölen i väst är inte så populär som förväntat, måhända för damm-lik för fåglar. 13

14 Arter som uppvisar nämnbara förändringar: Gräsand Likt andra områden i år. Kärrsnäppa En snäppa påträffades en gång men flög iväg. Har måhända flyttat till område 17. Rödbena Allvarlig minskning, vet ej varför. Rödspov Ett par i anslutning till område 17 och dess strand. Skärfläcka En del skärfläckor födosöker S Stenåsa ör, liksom vid Gammalsbyören. Strandskata Populationen balanserar på slak lina. Tofsvipa Åter till tidigare nivåer. 14

15 Lilla Brunneby sjömarker (område 17 i strandängsinventeringen) Inga a åtgärder kunde skönjas. Vad jag 2008 klassade som oskattbara marker f.f.a. i OSO var i år kruttorra. Icke desto mindre fanns åtminstone kärrsnäpporna kvar, i goda antal. Arter som uppvisar nämnbara förändringar: Kärrsnäppa Något av inventerarens belöning. Det är kusten som gäller, men även frapperande långt in i torrmarkerna finns flera par. En juvenil sågs 16.6 och det varnades flitigt. Alla individer är skiljda genom fotografering, så antalet är korrekt. Större strandpipare Ett lyft även här. Storspov Nedslående, eller var det kanske bara extra bra 2008? De inre delarna är alvarlika och väldigt torra, dessa hade gott om storspov Kan man kanske köpa loss nederbördsinformation från SMHI? Det vore onekligen intressant att korrelera till många siffror. År med regelbunden nederbörd håller många pölar vid liv. Tofsvipa Rekord! 15

16 Om metodiken Beträffande extra inventeringstillfälle Det extra inventeringstillfället gav följande förändring: Kärrsnäppa: Extra inventering helt avgörande, det blir mångdubbelt säkrare och sålunda annat resultat med den sena inventeringen. Fotografering av individerna är närmast ett krav för att få det hela korrekt. Brushane: Extra, sen, inventering anser jag nödvändig för att få med varnande honor. Ingen återfanns dock på områdena. Att räkna i spel enligt anvisning låter sig i det närmaste inte göras då Öland översköljs med spelande, nordliga, brushanar under nästan en månads tid. Fotografering av hanarna kan underlätta. Rödspov: Extra inventeringen tillförde endast något detta år, kanske p.g.a. misslyckade häckningar, men torde vara värdefull. Skärfläcka: Extra inventering tidigt gav inte mycket i år. Jag tror mer på en senare inventering av verkliga häckare. Viktigast är nog hur som helst att, om man jämför områden, göra det baserat på någorlunda samtidig inventering. Detta för att undvika dubbelräkning av par som misslyckats och sedan flyttat. Norr om Segerstads fyr t.ex. inväntar de ett stabilt väderläge (läs: permanent sandrevel) under flera veckor innan de plötsligt skrider till häckning, vilket ibland kan vara långt in i juni. Beträffande beräkning av antalet häckande par genom multiplikation med faktor 0,5 kontra 0,7 Skärfläcka: Att alls göra detta kan leda till mycket stora fel. Ett exempel på detta är Gammalsbyören som konstant hyser skärfläckor i mängd men numera endast har några få par häckande. Se kommentar under skärfläcka. Detta måste utvärderaren (som bör vara densamme som inventeraren) enligt mitt förmenande bedöma från fall till fall. Det är ogörligt t.ex. vid Gammals-byören och ger rejält felaktiga antal. Räkning av ruvande fåglar är alltid att föredra. Om de vid någon lokal inte är synliga t.ex. p.g.a. terrängen kan det däremot vara användbart. I så fall: x0,5 eller x0,7? Här måste inventerarens bedömning gälla. Är det en lokal god nog för födosök? t.ex. Södra hamnen, Mellby ör. Där finns ingen anledning att gå över ån efter mat. Då skall x0,5 gälla om vi ponerar att de ruvande fåglarna inte skulle synas, vilket de dock gör. Är lokalen inte lika populär för födosök, ja då kan x0,7 komma i fråga och är nog en bra faktor, men bara i detta fall. Tyvärr, ingen patentlösning här utan stort ansvar vilar på inventeraren/ utvärderaren. Rödspov: Här är jag inte lika säker i min bedömning, men min uppfattning är att de sällan födosöker långt från boplatserna annat än om det blir rejäl torka. Inom syn- och hörhåll från sin partner för en rödspov innebär stora avstånd. Måhända är x0,5 ett bättre mått men det får senare inventeringar visa. 16

17 För Hulterstad, där jämförelsen gjorts, är frågan endast av matematisk betydelse då inga skärfläckor längre finns (endast 1 par ett tidigare år) och då antalet rödspovspar = 1. Jag har därför inte räknat om antalet par från 1 till 1,4... Segerstads fyr Christian Cederroth 17