Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan om skyddsjakt efter två vargar.

Transkript

1 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: BESLUT Ärendenr: NV Ockelbo kommun Ockelbo Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan om skyddsjakt efter två vargar. Hur beslutet kan överklagas, se bilagan. Bakgrund Ansökan från Ockelbo kommun Ockelbo kommun (kommunen) har den 21 februari 2014 ansökt om skyddsjakt efter två vargar enligt 23 a punkt 1 jaktförordningen (1987:905). I ansökan anförs bland annat följande. Några vargar har under flera veckor observerats runt Ockelbo. Den 20 februari 2014 gjordes flera observationer då vargarna visade ett mycket oskyggt beteende och har vistats på flera tomter. Oron över utvecklingen är stor bland många kommuninvånare och allt fler ställer in fritidsaktiviterer som berör hund, häst och motion. Skolor och föräldrar har fått börja ta hänsyn till vargarna när elever tar sig till och från skolan och vid uteaktiviteter. Vargarna som ansökan berör har förståtts vara revirmarkerande och kan förväntas vara kvar i området och få valpar. Revirmarkerande vargar eller vargflockar, i beskrivet område, och med beskrivet beteende är ohållbart. I muntlig komplettering från kommunen den 4 mars 2014 uppges att allmänheten fortfarande hör av sig om observationer av varg. Kommunen ber dessa personer att anmäla observationerna till länsstyrelsen. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(6) Yttranden från Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen anför i yttrande den 3 mars 2014 bland annat följande. Länsstyrelsen har inte tagit del av några uppgifter som indikerar att vargarnas närvaro i det aktuella området skulle medföra påtagliga risker för allmänhetens hälsa och säkerhet. Det går dock inte att utesluta att vargarna kommer att uppvisa sådana oönskade beteenden framöver. För närvarande finns inte, enligt länsstyrelsen, någon rättspraxis för om oro, stress och rädsla enskilt kan vara ett tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse. Utifrån Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt tolkar länsstyrelsen att exempelvis oro enskilt inte uppfyller skälet i 23 a punkt 1 jaktförordningen. Detta då det i riktlinjerna framgår att det bör finnas påtagliga risker för allmänhetens hälsa och säkerhet för att skälet ska kunna åberopas. Länsstyrelsen arbetar för att minska allmänhetens oro genom dialog med berörda samt kartläggning av vargarna i området. Om Naturvårdsverket anser att skälet i 23 a punkt 1 jaktförordningen är uppfyllt bedömer länsstyrelsen att det inte finns någon annan lämplig lösning än skyddsjakt. Skrämselåtgärder är svåra att genomföra då dessa vargar rör sig över ett stort område. Länsstyrelsen följer utvecklingen i området och förutsättningarna för skrämselåtgärder kan förbättras om vargarna beter sig på ett sådant sätt att de kan klassas som oskygga, samt om vargarnas regelbundet återkommer till en viss plats. Fortsatt kommunikation mellan ortsbefolkning och myndigheter, forskare m.fl. kan minska oron hos människor i området. Länsstyrelsen har konstaterat att två vargar rör sig i området. Det finns inga indikationer på närvaro av fler än två vargar. De aktuella vargarna är med största sannolikhet ett nytt par som rör sig och revirmarkerar kring Åmot-Ockelbo. Hanen i paret är identifierad och har sitt ursprung i Djurskogsreviret. Länsstyrelsen bedömer att tiken sannolikt härstammar från Sjösvedenreviret. Det har inte dokumenterats några skador på tamdjur orsakade av de aktuella vargarna. Vargarna orsakar dock oro hos boende i området. För att länsstyrelsen ska kunna göra en bedömning av ärendet behövs kompletterande uppgifter från sökanden, yttrande från Viltskadecenter m.m. I kompletterande yttranden den 12 och 13 mars 2014 anförs bland annat följande. Den senaste veckan har det varit lugnare i området och inga rapporter om vargar nära Ockelbo tätort har inkommit till länsstyrelsen. DNA-analys av spillning plockad vid brukshundsklubben i Ockelbo den 20 februari 2014 visar att det rör sig om en varghanne med härstamning från Slettås. Det andra inskickade spillningsprovet höll för dålig kvalitet för att kunna analyseras. Länsstyrelsen anser att det är upp till Naturvårdsverket som prövande myndighet att bedöma om ansökan uppfyller berörd lagstiftning eller ej. Yttrande från Viltskadecenter Viltskadecenter anför i yttrande den 10 mars 2014 följande. Utifrån den dokumentation som finns tillgänglig i Rovbase och länsstyrelsens tjänsteanteckningar finns ingenting som tyder på att vargarna i Ockelbo

3 NATURVÅRDSVERKET 3(6) uppträder anmärkningsvärt oskyggt gentemot människor. Mot bakgrund av dokumentationen anser Viltskadecenter att skyddsjakt inte är en effektiv åtgärd. Efter avlivning av de befintliga vargarna kommer de vargar som etablerar sig i området med stor sannolikhet att bete sig på samma sätt. Boende i området bör rapportera ytterligare observationer av varg omgående till länsstyrelsen. Länsstyrelsen bör notera var, när och av vem observationerna görs och om möjligt kvalitetssäkra dem. På så vis kan utvecklingen i området följas upp och om det skulle bli aktuellt att vidta åtgärder, kan dessa riktas mot bakgrund av de tidigare observationerna. Yttrande från Ockelbo kommun över Viltskadecenters yttrande Kommunen har beretts tillfälle att bemöta Viltskadecenters yttrande men har avstått från att lämna yttrande. Skäl för beslutet Aktuella bestämmelser Beslut om skyddsjakt kan fattas med stöd av 23 a och 23 b jaktförordningen. För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt bestämmelserna bland annat medges av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social och ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön, om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd inom dess naturliga utbredningsområde. Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt I Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt uttalas bland annat följande (s. 13 f.). Av formuleringen i 23 a punkt 1 jaktförordningen framgår att det inte enbart ska vara frågan om ett allmänintresse utan att det även ska vara tvingande och allt överskuggande. För att skälet ska kunna åberopas bör det krävas att det tvingande allt överskuggande allmänintresset faktiskt kräver att skyddsjakt medges. Det vill säga att intresset i annat fall riskerar att inte kunna tillgodoses. Exempel på intressen som bör kunna omfattas av skälet är att hålla antalet trafikolyckor nere eller att på annat sätt skydda människors hälsa, exempelvis om djur har ett beteende eller bär på någon sjukdom som kan innebära en fara för människors hälsa. Om ett vilt djur antas vara farligt för människors säkerhet får även polismyndigheten låta avliva djuret i enlighet med 9 jaktlagen. För att skälet ska kunna åberopas för människors oro, rädsla och stress bör det finnas påtagliga risker för allmänhetens hälsa och säkerhet. Det kan i fråga om stora rovdjur vara aktuellt om enskilda rovdjur, i synnerhet björn, har ett särskilt närgånget, eller annat oönskat beteende och kan antas vara farliga för allmänheten. Fall där ett rovdjur bedöms vara farligt för människors säkerhet bör i första hand hanteras av polismyndigheten i enlighet med 9 jaktlagen (1987:259).

4 NATURVÅRDSVERKET 4(6) Naturvårdsverkets bedömning En kommuns möjlighet att ansöka om skyddsjakt Kommunen har ansökt om skyddsjakt utifrån 23 a punkt 1 jaktförordningen. Med hänsyn till att ansökan avser just punkten av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, och inte punkten att förhindra allvarlig skada, vilket annars är vanligt, är det Naturvårdsverkets uppfattning att kommunen kan ansöka om skyddsjakt i detta fall. Det finns därmed förutsättningar för att pröva ansökan i sak. Allmän hälsa och säkerhet Av utredningen i ärendet framgår att ett revirmarkerande vargpar sedan en tid uppehåller sig i området Åmot-Ockelbo. Vargarna tycks, i alla fall periodvis, ha uppvisat ett oskyggt beteende genom att vistas i anslutning till tätorten och beträda tomter. Såvitt framgår i utredningen har dock vargarna hittills inte uppträtt aggressivt eller i övrigt uppvisat ett avvikande beteende. Som framgår av Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt är det Naturvårdsverkets uppfattning att förekomst av rovdjur med särskilt närgångna beteenden som kan antas vara farliga för allmänheten bör kunna utgöra en grund för skyddsjakt av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet. En individuell bedömning ska dock alltid göras. I detta fall har länsstyrelsen uppgett att det inte finns uppgifter om att vargarnas närvaro i det aktuella området skulle medföra påtagliga risker för allmänhetens hälsa och säkerhet. Vidare har Viltskadecenter gjort bedömningen att det inte finns någonting som tyder på att vargarna som uppehåller sig omkring Ockelbo uppträder anmärkningsvärt oskyggt gentemot människor. Naturvårdsverket har förståelse för att vargarnas närvaro kan skapa oro hos allmänheten i Ockelbo. Av ansökan framgår att vargarna bitvis är oskygga, men Naturvårdsverket gör liksom länsstyrelsen bedömningen att ett oskyggt beteende inte behöver medföra risker som motiverar skyddsjakt. Det kan mot bakgrund av länsstyrelsens och Viltskadecenters yttranden i nuläget inte sägas finnas ett allt överskuggande allmänintresse som motiverar skyddsjakt. Vid denna bedömning saknas skäl att ta ställning till om övriga kriterier för skyddsjakt är uppfyllda. Ansökan ska avslås. Övrigt Naturvårdsverket erinrar om att polisen med stöd av 9 jaktlagen har möjlighet att avliva ett vilt djur om det kan antas vara farligt för människors säkerhet, om det inte finns någon annan tillfredställande lösning. Naturvårdsverket vill även betona vikten av att fortsatta observationer av de aktuella vargarna anmäls till länsstyrelsen.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(6) Detta beslut har fattats av biträdande avdelningschefen Rikard Janson. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit juristen Hanna Ek, vilthandläggaren Göte Hamplin och sektionschefen Carl Mikael Strauss, den sistnämnde föredragande. För Naturvårdsverket Rikard Janson Carl Mikael Strauss Bilaga: Upplysning om hur man överklagar Kopia till: Länsstyrelsen i Gävleborgs län Polismyndigheten i Gävleborgs län

6 NATURVÅRDSVERKET 6(6) Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till Förvaltningsrätten i Stockholm. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.