Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Transkript

1 Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre

2 Vadskavi med naturentill? Vi människor har ingen rätt att förstöra livsmiljöer och utrota andra organismer. Den ärvackerochen del avmänniskanshistoriaprecissomt.ex. järnåldersgravar, Kinesiska muren. Uppskattad natur ger inkomster, t.ex. genom turism eller höga markpriser. Vi behöver vissa arter till mat och bränsle. Nödvändig för människans överlevnad.

3 Hållbarhetstårtan EKONOMIN SAMHÄLLET EKOSYSTEMET Från C. Folke

4 Vad är ett ekosystem? en bit mark som består av samverkande biotiska (levande) och abiotiska (icke-levande) delar och som också interagerar med omgivningen (Tansley 1935)

5 Ilustrations from research at the Beijer Institute of ecological economics Östersjön ett social-ekologiskt system

6 The human nature

7 Vad gör vi för fel? EKONOMI KULTUR MÄNNISKOR SAMHÄLLET KONSTANT EL. MAXIMERAD AVKASTNING TEKNIK Miljöpåverkan KUNSKAP EKOSYSTEMEN KOMPLEXA FÖRÄNDERLIGA OFÖRUTSÄGBARA BIOLOGISK MÅNGFALD SOLENERGI, VATTEN, NÄRING

8 Ecosystem Services are the direct and indirect flux of contributions of ecosystems to human wellbeing (TEEB 2010)

9 Försörjande Föda Bränsle Fiber Genetiska resurser Biokemikalier, medicinska substanser Ornament Färskvatten Reglerande Klimat Erosionskontroll Vattenrening Förhindra/mildra skadedjursangrepp och sjukdomsspridning Förhindra/Mildra naturkatastrofer Luftkvalitet Pollinering Kulturella Kulturell mångfald Andliga och religiösa värden Kunskap och Undervisning Inspiration Estetik Sociala relationer Platskänsla Kulturhistoria Rekreation och turism Stödjande Jordbildning Fotosyntes Primärproduktion Näringsflöden Vattenflöden

10 Hur många arter behövs? Vilka arter ingår i din frukost? Hur många arter behövs för att leva på månen eller när förlorar flygplanet flygförmågan? Hur får man arterna och ekosystemen att överleva? Photo: Kim Koblet, Koblet Communication

11 Föränderlighet

12 Alternativa regimer

13 Naturen är ett komplext, adaptivt system Resiliens är en teoretisk modell för att tydliggöra detta = förmågan att absorbera förändringar, förändras och sedan omorganisera med bibehållen struktur och funktion Nyckelfaktorer: - förändringar (störningar) - icke-linjärt, alternativa regimer, trösklar - multipla skalor och mellan skalor i tid och rum - adaptiva cykler - återkopplingar - diversitet Vilket system som helst Resiliens för vad? Generell och Specifik resiliens

14 Mångfald på ett annat sätt Funktionell diversitet olika arters funktioner Responsdiversitet olika arters olika känslighet Redundans flera av varje Social mångfald olika alternativ/synsätt i en föränderlig omvärld FÖR SÄKERHETS SKULL!

15 Ny ekologi Människan påverkar all natur överallt Social-ekologiska system Vi klarar oss inte utan naturen Ekosystemtjänster Naturen ändras hela tiden Komplext system Naturen behöver marginaler Resiliens

16 3 % av landytan > 50 % av befolkningen Tokyo 35 miljoner invånare 3.5 miljarder miljarder 2050

17 1980 UN Population division. World population prospect: The 2011 revision.

18 2011 UN Population division. World population prospect: The 2011 revision.

19 2025 UN Population division. World population prospect: The 2011 revision.

20 Förändring urban befolkning UN Population division. World population prospects: The 2011 revision.

21 Urbanisering en process Förändring av markanvändning Ytexpansion - Urban sprawl (stadsutglesning) Befolkningsökning Slum

22 Urbanisation in Dubai inhabitants > 1 million inhabitants

23 Urbanisering i Nederländerna % ökad yta stad (Källa : CBS)

24 ... 25% av städerna krymper Ex. Detroit, Philadephia, Liverpool, Leipzig, New Orleans, Bilbao... Industribaserade städer, Politisk och/eller ekonomisk förändring, Katastrofer...

25 Alla städer är unika, men... Hög befolkningstäthet Stor andel av marken är exploaternig och markanvändningen är intensiv Användning av energi och material är koncentrerad avfallsackumulering och värmeutveckling Områden med urban livsstil Förorenade och bullriga motsats till naturen? Rika på alternativ, möjligheter, kreativitet och kultur Centrum för ekonomisk aktivitet och makt Kan ses som komplexa social-ekologiska system

26 Urbanisering en hållbarhetsutmaning på alla nivåer Globalt Nationellt/ Internationellt Lokalt Regionalt

27 Urbana utmaningar Beroende av omgivningen städer är sårbara Påverkar omgivningen (ekologiska fotavtryck) driver ohållbart nyttjande av naturresurser Mental frånkoppling från naturen, ekologiska processer naturanalfabetism Hög andel bebyggd mark Begränsat utrymme för ekologin Småskalig mosaik av olika markslag fragmentering av den urbana naturen Koncentration av mänsklig aktivitet specifik urban ekologi andra arter annat klimat, hydrologi stress av föroreningar Begränsande faktor marken en bristresurs Många behov ska tillgodoses på liten yta Bland annat: Grimm et al. 2008

28 Vad är en resilient stad? vilka strukturer och funktioner är essentiella? hur skapa adaptiv kapacitet för att bibehålla dessa? (marginaler och diversitet)

29 En resilient stad skulle kunna vara... en stad som är beständig över tid och klarar långsamma och abrupta förändringar... som är bebodd av invånare med hög välfärd, tillgodosedda mänksliga rättigheter och god ekologisk förståelse... med minimalt ekologisk fotavtryck Vägar dit skulle kunna vara... ekologiskt, ekonomiskt och socialt effektiv markanvändning... tillvarata och utveckla hög social och biologisk mångfald... utveckla polycentrisk och flerskalig governance... säkersälla god tillgång på lokala ekosystemtjänster genom smart planering minskade lokala miljöproblem samt minskat fotavtryck

30 Mer än 60 % av ytan som väntas vara urban 2050 är ännu inte byggd! City Biodiversity Outlook 2012, CBD

31 Den urbana utmaningen! NATUR ELLER STAD?

32

33 BÄTTRE LOKAL MILJÖ En park 85% lägre halter av luftföroreningar Träd längs gata 70% lägre halter av luftföroreningar + minskar buller > 5 db(a) 1 ha grönttaktar upp85 kg ozon, kväveoxid och svaveldioxid/år Grönska ger bättre lokalklimat genomhögreluftfuktighet, isolering/skugga

34 MINSKAT EKOLOGISKT FOTAVTRYCK Våtmarker lokal hantering av dagvatten Ökad självförsörjning av mat minskad sårbarhet Miljövänligare beteende förutsätter ekologisk läskunnighet och förståelse

35 ÖKAD FOLKHÄLSA Tillgång till närnatur - Ökar livslängden genom att den lockar till aktivitet och minskar stress - Förbättrar barns utveckling och koncentrationsförmåga - Förbättrar rehabilitering KULTUR/IDENTITET/ESTETIK - Del av kulturhistorien - Skapar platskänsla/orientering - Inspiration/Engagemang - Utsmyckning

36 Stockholm 2112 Varmare och torrare somrar - mer luftföroreningar, t.ex. marknära ozon Fler och längre värmeböljor - behov av svalka Mildare och blötare vintrar - översvämningsrisk Grönskan ger: Skugga och Isolering Vattenupptag fuktigare luft/minskar risk över översvämning Luftrening

37 Integrera naturen för städers resiliens Se grönområden och grönska som producenter av ekosystemtjänster inte museer m känsliga arter Långsiktiga strategier för hela stadslandskapet från innergårdar till storskaliga grönstrukturer vilken är prognosen för våra naturbehov? Skyddad natur räcker inte! Vilken natur ska skyddas, var och för vem? Utvärdera och uppdatera skötseln av grönområden vem kan och vill? Samtal och dialog som matchar ekologin, t.ex. genom utbyte av kunskap mellan aktörer

38 MER stadsnatur som fungerar idag och i framtiden HUR DÅ?

39 Tack!