Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems"

Transkript

1 Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Om naturens tilstand Maria Schultz The Resilience and Development Programme - SwedBio vid Stockholm Resilience Centre

2 Ekosystemen är vår hemförsäkring Ekosystem är en fungerande enhet av samspelet mellan djur, växter och den fysiska miljön, t ex en sjö eller en skog. Biologisk mångfald är livets variation i alla dess former: från gener och arter till ekosystem och landskap.

3 Investera i ekosystemens resiliens framtida välfärd Det finns en koppling mellan biologisk mångfald och ett ekosystems resiliens och förmåga att leverera ekosystemtjänster. Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas Exempel: En skogs förmåga att klara av och anpassa sig till stormar, bränder och föroreningar Ett samhälles kapacitet att på ett långsiktigt hållbart sätt hantera till exempel politiska oroligheter eller naturkatastrofer

4 Ekosystemtjänster = tjänster naturen utför som kan uppfattas som fördelaktiga för det mänskliga samhället Stödjande - behövs för övriga tjänster som näringscirkulering och fotosyntes Försörjande Varor som produceras av ekosystemet som fisk, timmer, frukt mm Reglerande Tjänster som produceras av ekosystemet som vattenrening, kolsänkor, pollinering mm Kulturella Icke materiella tjänster som rekreation, estetiska och religiösa värden

5 Ekosystemtjänster svåra att ersätta I södra Kina penslas äppelträdens blommor för hand

6 Vid förlust av ekosystemtjänster kan systemet förändras 1 system skifte Koral dominans Övergödning Alg dominans Klart vatten Grumligt vatten

7 Exempel på tröskeleffekt Kollapsen av torskbeståndet i Atlanten utanför Kanada, 1992

8 Global kartläggning av 1360 experter från 95 länder, Beställdes av FN:s generalsekreterare år 2000 Större förändringar i ekosystemen de senaste 50 åren än någonsin i historien. Detta har lett till ökad ekonomisk utveckling och minskad fattigdom och hunger - men till ett högt pris. 60% av ekosystemtjänster är kraftigt degraderade- Ekosystemens hälsa har urholkats - hot mot långsiktiga kapaciteten att generera ekosystemtjänster

9 Planet formad av människor Antropocen

10 The Quadruple Squeeze Human growth 20/80 dilemma Climate 550/450/350 dilemma Ecosystems 60 % loss dilemma Surprise 99/1 dilemma

11 Koldioxidkoncentrationen i amtosfären Etheridge et al. Geophys Res 101:

12 Ozon förstörelse JD Shanklin British Antarctic Survey

13 Naturliga klimat katastrofer

14 FAOSTAT 2002 Statistical database Överfiskning

15 Wilson, the Diversity of Life. Artutrotning

16 Samverkan olika miljöproblem CO 2, N 2 O, CH 4 koncentrationer Överfiskning Markförstörelse The Planetary mångfald Response to the drivers of the Anthropocene Förlust av biologisk Färskvattenförsämring Ohållbar konsumtion

17 Planetära gränsvärden: Undersökning av säkert handlingsutrymme i Anthropocene (Nature, 461 : , Sept )

18 Ozonpåverkan Fosforflöde??? Partiklar i luften Latest data Kväveflöde? 70-80? Förlust av biologisk mångfald Klimatförändring Havsförsurning Pre- Ind. Förändrad markanvändning Färskvattenanvändning Kemikalieföroreningar

19 Biologisk mångfald minskar 2010-målet att kraftigt minska förlusten av biologisk mångfald är inte nådd Enligt Global Biodiversity Outlook 3 minskar biologisk mångfald - ryggradsdjur, groddjur och koraller Nästan en fjärdedel av alla växtarter hotas av utrotning Fragmentering och förstörelse av habitat fortsätter Den genetiska variationen i jordbruksgrödor och boskap minskar

20 Den största och snabbaste förändringen i människans historia Detta kräver en förändring av hur vi hanterar kunskap, resursförvaltning, institutioner... För en framtid inom de planetära gränserna.

21 Kunskap och smarta lösningar krävs Kunskap finns om kopplingar ekosystem, ekonomi och samhälle - att tillämpa nu. Men mer behövs för att designa ett resilient samhälle med smarta ekosystembaserade lösningar Ekonomiska styrmedel: skatter, avgifter och bidrag, ta bort skadliga subventioner Hållbara brukningsmetoder och integrering i sektorerna Samstämmighet mellan politikområden Ekosystemansatsen - Adaptiv förvaltning en lärandeprocess, för att ta hänsyn till komplexitet, dynamik och kunskaper om ekosystemens funktioner. Ta tillvara lokal kunskap.

22 Biologisk mångfald handlar inte bara om arter och bevarande Handel (WTO-TRIPS, WIPO m fl) Genpolitik Biosäkerhet Marknader och certifiering Jordbrukspolitik och handel Sektor- processer Miljökonventioner (CBD, UNFCCC mfl) Synergier Bevarande Hållbart nyttjande Rättvis fördelning av nytta och vinster Klimat Anpassning och Mitigation Mänskliga Rättigheter och hälsa (UNDRIP, UNHCHR, UNPFII, ILO 169, UNESCO) Ur- och lokalbefolkningars rättigheter Lokal & deltagande förvaltning Civila samhällets roll Nutrition, Mediciner (UNFF, ITPGRFA, UPOV FAO, CGIAR,IMO, UNCLOS etc) Hållbara produktionssystem Skog, Jordbruk, Fiske Utsädestillgång Millenniemålen Fattigdomsstrategier

23 Konventionen om biologisk mångfald COP10 - Beslut i Nagoya Ny strategisk plan för biologisk mångfald Protokoll om tillgång och fördelning av nytta och vinster.

24 Ekonomin Samhället luft jord vatten näringsämnen mineraler biologisk biogeokemiska mångfald cykler växter djur mikroorganismer Naturen

25 $4000 Value (per hectare) $2000 Taking nature s value into account: mangrove conversion Private Public Net Present Value per hectare Mangrove: $91 $1,000 to $3,600 Shrimp Farm: $2000 Shrimp Farm: $-5,400 to $200 Coastal Protection (~$3,840) Net: $2,000 Net: $2,000 (Gross $17,900 less costs of $15,900) 0 Source: Millennium Ecosystem Assessment; Sathirathai and Barbier 2001 Mangrove Fishery nursery ($70) Timber and Nontimber products ($90) Shrimp Farm Less subsidies (- $1,700) Pollution Costs (- $230) Restoration (- $8,240)

26 The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) Analyserat kostnaderna för förlusten av biologisk mångfald i ett globalt perspektiv och jämfört vad det skulle kosta att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster Vi förlorar ekosystemtjänster, endast på land, värda 50 miljarder per år Visar på länken mellan förlust av biologisk mångfald och ekosystem-degradering och risken att inte kunna nå Millenniemålen

27 Klimatsmart hantering av ekosystemen Kostnadseffektivt för att reducerar koldioxidutsläpp och kan minska koldioxid i atmosfären. REDD - Reducing Emissions from Deforestation and Degradation Viktigt att ägande- och brukanderättsliga förhållanden för lokalbefolkning är tillgodosedda vid åtgärder för kolsänkor som skog, då skogen inte bara är kolsänka utan levebröd för folk.

28 Biologisk mångfald, ekosystemtjänster och anpassning till klimatförändringar Jordbruk: En mångfald av lokala sorter och jordbrukssystem bidrar till riskspridning och minskar sårbarhet och ökar möjligheter för ett jordbrukssystem att anpassas. Ökat organiskt material i jordar bidrar till ökad skörd och ekosystemtjänster som näringscirkulering och förmåga att hålla vatten.

29 Agroforestry (trädjordbruk) multipla ekosystemtjänster produceras Naturligt ekosystem Monokultur Agroforestry

30 Focus on enhanced biodiversity because it is crucial for food security

31 Viktigt förstå länken mellan ekosystem och utveckling Människan påverkar naturen Naturen ger människan tjänster

32 MA Framework Human Well-being and Poverty Reduction Basic material for a good life Health Good Social Relations Security Freedom of choice and action Human Well-being Ecosystem Services Indirect Drivers of Change Demographic Economic (globalization, trade, market Indirect and policy framework) Sociopolitical Drivers (governance and institutional framework) Science and Technology Cultural and Religious Direct Drivers of Change Changes in land use Species Direct introduction or removal Technology adaptation and use Drivers External inputs (e.g., irrigation) Resource consumption Climate change Natural physical and biological drivers (e.g., volcanoes)

33 STEG 1 Identifiera områdets ekosystemtjänster STEG 2 Undersök vilka ekosystemtjänster som är relevanta STEG 3 Bedöm tillståndet av relevanta ekosystemtjänster STEG 5 Identifiera risker och möjligheter STEG 4 Utvärdera behovet av ekonomisk värdering Hur kan beslutsfattare och planerare arbeta med ekosystemtjänster? Ecosystem services: A Guide for Decision Makers World Resources Institute, 2008 (

34 Corporate Ecosystem Services Review - Hjälper företag att utveckla strategier för att hantera affärsrisker och möjligheter utifrån företagets beroende av och påverkan på ekosystemtjänster Strategic Environmental Assessment and Ecosystem Services - Miljöbedömning och ekosystemtjänster

35 16. Ett rikt växt- och djurliv Biologisk mångfald är nödvändig för att övriga miljökvalitetsmål ska kunna uppnås - Resiliens - Funktionell diversitet - Landskapsnivå Uppdaterar Miljömålen efter COP10 i Nagoya, för in strategiska planens mål i miljömålsystemet Grön infrastruktur och ekologiska nätverk för arters överlevnad och spridningsmöjligheter samt ekosystemens möjligheter att leverera viktiga ekosystemtjänster även vid ett förändrat klimat Svensk TEEB - Synliggöra värdet av ekosystemtjänster

36

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag? Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag? Länsstyrelsen i Kronobergs län 24 januari 2013 Sara Borgström, PhD Stockholm Resilience Centre, Stockholms Universitet sarab@stockholmresilience.su.se

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre Vadskavi med naturentill? Vi

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco Ekosystemtjänster Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb 2015 Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com Upplägg 1. Vad är ekosystemtjänster? 2. Varför prata om ekosystemtjänster? 3. På

Läs mer

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET Försvarsektorns miljödag 13 april 2016 Ulrika Hagbarth 2016-04-20 1 Ekosystemtjänst eller inte: Pollinering Flödesreglering i vattendrag Grundvatten Fotosyntes Järnmalm

Läs mer

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens Vem ska bort den 12 november . Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm

Läs mer

Ekosystemtjänster Om människans beroende av naturen. Lisen Schultz Stockholm Resilience Centre

Ekosystemtjänster Om människans beroende av naturen. Lisen Schultz Stockholm Resilience Centre Ekosystemtjänster Om människans beroende av naturen Lisen Schultz Stockholm Resilience Centre Begreppets vetenskapshistoria Myntades 1983 av ekologerna Paul Ehrlich och Harold Mooney på Stanford university

Läs mer

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet

Läs mer

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU SwedBios Målsättning: Bidra till fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsförhållanden genom en rättvis, hållbar och produktiv förvaltning av biologiska

Läs mer

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet Ekosystemtjänster Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet Alltmer mänskligt dominerade landskap Vad går förlorat? Vad är värdet av det som går förlorat? TEEB 2010 Millennium

Läs mer

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

Biologisk mångfald och ekonomi

Biologisk mångfald och ekonomi Biologisk mångfald och ekonomi Jakobsberg 2010-10-26 Tore Söderqvist Forsknings- och utredningschef, doc. i nat.ek. tore@enveco.se Enveco Miljöekonomi AB Oxholmsgränd 3 127 48 Skärholmen www.enveco.se

Läs mer

Om ekosystemtjänster

Om ekosystemtjänster Om ekosystemtjänster Bild 1 Theresa Weber-Qvarfort 2014 Vi tar Gotland längre - i dialog och med helhetssyn Vad är Ekosystemtjänster? Försörjande - Icke materiella tjänster som rekreation, estetiska och

Läs mer

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Vem städar i skogen? Foto: Jören Schön/Azote Ekosystemens direkta och indirekta bidrag Cll människors välbefinnande. Naturvårdsverkets rapport 31 oktober 2012

Läs mer

Global utblick planetära gränsvärden och ekosystemtjänster

Global utblick planetära gränsvärden och ekosystemtjänster Global utblick planetära gränsvärden och ekosystemtjänster Miljöforum Norr 11 Hotell Nordkalotten, Luleå 22-23 november, 2011 Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com Kort om Albaeco: Fristående

Läs mer

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Soil Security - Ett seminarium om markens värde Soil Security - Ett seminarium om markens värde Lund, 5 december 2017 Capability Förmåga Codification Regler Soil Security Condition Tillstånd Connectivity Anknytning Capital Kapital Vad är Soil Security?

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Miljömålsdagarna 2015 Örebro Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Naturvård för samhällsutveckling - lärdomar från Kristianstad och världen Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Schultz L. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter Dr Sara Borgström sara.borgstrom@su.se Docent Erik Andersson erik.andersson@su.se $$$ Var kommer detta ifrån? $$$ 1990-talet: Integrera naturen i samhälls-ekonomiska

Läs mer

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Mitt förhållningssätt till hållbarhet The doughnut ett rättvist och säkert handlingsutrymme för mänskligheten

Läs mer

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster

Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster Illustration: Jerker Lokranz/Azote Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster Louise Hård af Segerstad Albaeco louise@albaeco.com Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Vem städar i skogen?

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

På väg mot hållbarhet?

På väg mot hållbarhet? På väg mot hållbarhet? Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) EU har en hållbarhetsstrategi

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Hållbart lantbruk planetens begränsande faktorer (och lite om människans innovationskapacitet)

Hållbart lantbruk planetens begränsande faktorer (och lite om människans innovationskapacitet) Hållbart lantbruk planetens begränsande faktorer (och lite om människans innovationskapacitet) KSLA 16 februari 2017 Dr Line Gordon Vice Forskningschef Stockholm Resilience Centre Människans 10 000 år

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster

Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster Illustration: Jerker Lokranz/Azote Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster Louise Hård af Segerstad louise@albaeco.com Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Vem städar

Läs mer

Sverige, klimatet och andra miljöförändringar

Sverige, klimatet och andra miljöförändringar Sverige, klimatet och andra miljöförändringar effekter på samhälle och ekonomi Fredrik Moberg, Albaeco fredrik@albaeco.com 6 maj 2009, Gävle Korta fakta om Albaeco: Fristående organisation, bildad 1998

Läs mer

Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet

Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet Information om olika typer av organismer på molekylär nivå finns idag i databaser och användningen av dessa databaser genomsyrar i princip alla grenar av

Läs mer

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Denna powerpoint presentation är en bilaga till rapporten Vägledning om Ekosystemtjänster i. Presentationen är tänkt att användas som bildbank där man kan välja bilder som passar till möten eller andra

Läs mer

Strategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning

Strategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning Strategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning Exempel från Eskilstuna kommun My Sellberg, Stockholm Resilience Centre Med utgångspunkt i Planetens gränser Ett säkert handlingsutrymme

Läs mer

Avsnitt 6 Kärnområden

Avsnitt 6 Kärnområden Avsnitt 6 Kärnområden Elisabeth Ekener Petersen WSP Environmental Svensk expert WG SR 1 Sammanhang 1. Omfattning 2. Termer och definitioner 3. Förståelse för social ansvarstage 4. Principer för socialt

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Rubrik: Konventionen om biologisk mångfald

Rubrik: Konventionen om biologisk mångfald Rådspromemoria 2010-12-09 Miljödepartementet Internationella enheten Rådets möte den 20 december 2010 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Konventionen om biologisk mångfald Dokument: 16916/10 Tidigare dokument:

Läs mer

IPBES REGIONALA BEDÖMNING

IPBES REGIONALA BEDÖMNING IPBES REGIONALA BEDÖMNING Erfarenheter och utmaningar Camilla Sandström TRE VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UTMANINGAR Policyrelevans Integration och representation av kunskap Deltagande POLICY RELEVANS REPRESENTATION

Läs mer

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Ekosystemtjänster. Sollentuna kommun 11 december, 2014. Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com

Ekosystemtjänster. Sollentuna kommun 11 december, 2014. Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com Ekosystemtjänster Sollentuna kommun 11 december, 2014 Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com Upplägg 1. Vad är ekosystemtjänster och varför? Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Resiliens

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane 20160519 (asa.keane@white.se, 08-4022574) 1. VARFÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER? 2. VAD KONKRETA EXEMPEL I STADEN?

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Konventionen om biologisk mångfald, urfolk och mycket annat för en hållbar framtid

Konventionen om biologisk mångfald, urfolk och mycket annat för en hållbar framtid Konventionen om biologisk mångfald, urfolk och mycket annat för en hållbar framtid CEMUS 9 oktober 2018 Håkan Tunón Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Upplägg Rio 1992 och biologisk mångfald Urfolk

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5 Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA LUNDGREN HÅLLBARHETSCONTROLLER GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA@GU.SE Varför universitet? Vad är hållbar utveckling? Komplexa problem MILJÖUTBILDNING 2016-05-10

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute) NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Vilthägn - ekosystemtjänster John Strand Hushållningssällskapet Halland. Foto från Wikipedia

Vilthägn - ekosystemtjänster John Strand Hushållningssällskapet Halland. Foto från Wikipedia Vilthägn - ekosystemtjänster John Strand Hushållningssällskapet Halland Foto från Wikipedia Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua Vattenbaserade (akvatiska) ekosystem nödvändiga för mänskligt liv T.ex: - Syrgas - Dricksvatten - Livsmedel

Läs mer

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN Krister Mild Torunn Hofset Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-03-21 1 Varför är det viktigt med biologisk mångfald? Naturens eget värde Etiska,

Läs mer

Resiliens. Varför resiliens, räcker inte hållbarhet? Vad är resiliens?

Resiliens. Varför resiliens, räcker inte hållbarhet? Vad är resiliens? Resiliens Varför resiliens, räcker inte hållbarhet? Resiliensbegreppet innebär ett helt nytt angreppssätt för att analysera de stora globala utmaningar vi står inför. För att skapa en hållbar utveckling

Läs mer

Vad är ett hållbart jordbruk?

Vad är ett hållbart jordbruk? Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala

Läs mer

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum, Tillväxt till döds Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen Lerum, 2015-10-19 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - -

Läs mer

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen Presentation av Nordiskt Genresurscenter NordGen April 2011 NordGen är en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog NordGens grundläggande uppgift är att bidra

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster Micael Bredefeldt Länsstyrelsen Norrbotten Enheten för samhällsskydd Anpassning till ett förändrat

Läs mer

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det? Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det? Svenska regioner, 13 september 2017 Thomas Hahn thomas.hahn@su.se www.stockholmresilience.su.se Bio-ekonomi och bio-baserad ekonomi Dessa begrepp har

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Remissvar angående SoU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel så får Sverige en mer cirkulär ekonomi

Remissvar angående SoU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel så får Sverige en mer cirkulär ekonomi Sida 1 av 5 Datum 2017-06-15 Ert Dnr Miljö- och energidepartementets ärende nr Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Remissvar angående SoU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel

Läs mer

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Prodekan, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Co-chair for the Multidisciplinary Expert Panel, Intergovernmental

Läs mer

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord "On World Soil Day, I call for greater attention to the pressing issues affecting soils, including climate change, antimicrobial

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Just nu Betydelsen av biodiversitet och värdet av ekosystemtjänster

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster EMELIE HALLIN SID 1/6 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer