Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!"

Transkript

1 Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

2 Omdenhärskriften Syftetärattgeenöverblickochinspirationtillenklimatsmartareogräskontrollbaseradpå ekosystemtjänster.tillvarjemetodfinnstipsomvemdukankontaktaellervardukanläsamerom metoden. Ärdumestintresseradavdeolikametodernaattminskaklimatpåverkanfrånogräskontrollenkandu börjaläsapåsidan7.villduocksåvetameromklimatförändringarochhurjordbruketisverigebidrartill dettasamthaenförklaringtillvadenekosystemtjänstbaseradogräskontrollärförnågotkandubörjapå sidan3. Mångaavmetodernasomnämnshärfinnsmerutförligtbeskrivnaiexamensarbetet HowLocal EcosystemServiceManagementmayReduceClimateChangeImpactofWeedControl avweronika Swiergiel 1.Därkanduocksåhittamerinformationomlantbruksrelateradeklimatförändringar, ekosystemtjänster,oljetoppenochalternativabränslensamtkällhänvisningartillallapåståendeniden härskriften. SkriftenhartagitsframisamarbetemedettdeltagardrivetforskningsprojektkallatKlimatsmart Lantbruk Hållbaralösningarförframtiden(www.schwartzstiftelse.se).Projektetarbetarmedattsätta ihopforskningochpraktiskaerfarenheterförattersättalantbruketsoljeberoendeochbidratillen klimatneutrallivsmedelsproduktionochettjordbrukbaseratpåkretsloppstänkande.projektetvillskapa nätverkochkontaktermellanaktivalantbrukare,forskare,rådgivare,journalisterochbeslutsfattare. Måletärattläratillsammans,inspireraochsamtalaomhållbarhetmedmänniskorruntomkringochpå ettpositivtsättvisapåmöjligalösningarpånödvändigaförändringar. 1 Examensarbetetladdardunedfrånwww.epsilon.seellerkontaktaförfattarenWeronikaSwiergielpå 1

3 Foto:MelkerDahlstrand Foto1.Ökadtorkaifattigaländerärenaveffekternaavklimatförändringarna. 2

4 Behovetavminskadenergianvändingochutsläppavväxthusgaserfrån lantbruket. Denstoratillväxtenimatproduktionensedan1950taletharvaritmöjligtackvarebilligafossilabränslen, främstolja,ochstoraförändringarivårlandanvändning.milleniumecosystemassessment 2 harisin rapportvisatattdetharskettpåbekostnadavekosystemensomviärberoendeavförvåröverlevnad. Flerainternationellarapporterharvisatattdenförsämradehälsanhosekosystemenoch klimatförändringarnapåettoproportioneligtsättpåverkatdefattiga.dettatillsammansmedfaktumet attdenlättillgängligaoljanbörjartaslutgörattmatproduktionenintekommerattkunnafortsättamed sammametoderochintekanökaobegränsat. Enligtklimatpanelenmåsteviminskaväxthusgasutsläppenmedminst50"85%tillår2050förattha50% chansattundvikafarligaklimatförändringarnärtemperaturenökarmed2grader.defattigaländerna harintebidragittillklimatförändringarnaisammagradsomderikaländernaochhardärförintesamma möjlighetattvidtaåtgärder,trotsattdeblirvärstdrabbadeavklimatförändringarna.ansvaretliggerhos derikaländerna.ommanskulletahänsyntilldettaochdessutomräknainminskningarsombehöver görasiinternationellatransportersåskulledenprocentuellaminskningenavväxthusgasutsläppför Sverigesdelliggalångtöverklimatpanelensmedelpå50"85%. Dåharmanpågrundavbristandekunskaperändåinteräknatmedallasjälvförstärkandeåterkopplingar iklimatsystemetsomhastigtkanaccelereraklimatförändingarna.ettexempelpåsådanaåterkopplingar somviredanserärkoldioxidsomsläppsutfråntropiskaskogarnärdebrinnerpågrundavökade temperaturer.ettannatexempelärhavensomtidigaretagitupp25%avdenkoldioxidvisläpperut.nu börjarhavensnabbtattförsurasavdenökadekoldioxidmängdenvilketgörattdehavslevande organismernaintelängrekanbindainkoldioxidenisinakalkskal.blirhaventillräckligtsurakandeinte allstauppkoldioxidenlängre.denkoldioxidensomhavenochskogarnaintelängreabsorberarskyndar iställetytterligarepåklimatförändringarnaännumer. Flerastudiervisarattdealternativsomeventuelltfinnstilloljanintekommeratthinnainförasistor skalaitidförattundvikafarligaklimatförändringar.mångaavalternativenärdessutomriskfylldaurett vidaremiljöperspektiv.biobränslentarmarkochvattenianspråksomkommerattbehövasför matproduktionochekosystemfunktionernärjordbruketintelängrekanbaseraspåfossilbaserade insatsmedelochnärbefolkningenväxersamtklimatförändringarnakommerattgöraalltstörre landområdenobrukbara.därmedärvårutgångspunktattdentotalaenergianvändingenochintebara fossilabränslenmåsteminskas. 2 Envärldsomspännandeundersökningavhurförändringariekosystemenshälsapåverkarvårvälfärdsamthurvibörageraföretthållbart nyttjandeavekosystemen.över1300experter,stater,ickestatligaorganisationerochprivatasektornhartillsammanstagitframrapporten: 3

5 Lantbruketsochogräskontrollensklimatpåverkan. Mankanfrågasigomekologiskogräskontrollbidrartillklimatförändringarnaidengradattmanbehöver vidtaåtgärder.eftersommatproduktionenärlivsnödvändigförossbörmångaandraavvåraaktiviteter fåhårdarekravpåsigattminskasinklimatpåverka.meddettasagtfinnsfortfarandemycketmankan åtgärdainommatproduktionendådenärenstorbidragandefaktortillklimatförändringarna. Mellanåren1970och2004ökademängdenklimatpåverkandegaseriatmosfärenmedungefär70%,till störstadelorsakatavmänniskan.sedan1750harmänniskansbidragtillmängdenklimatpåverkande gaseriatmosfärentilltvåtredjedelarkommitfrånförbränningenavfossiltbränsleochentredjedelfrån förändradmarkanvändning.lustgassomharen296gångerstarkarepåverkanpåklimatetänkoldioxid harundersammaperiodökatmed18%iatmosfärenmedanmetansomär23gångersåpotentsom koldioxidharfördubblats.huvudsakligaorsakentillökningenavlustgasochmetanärlantbruketoch relateradförändringimarkanvändning. ISverigeorsakarlantbruket15%avlandetsklimatpåverkandegaser.Mendåharmaninteräknatmed indirektenergianvändningvidt.ex.transportellertillverkningavsyntetisktkväveochmaskiner.avgång avklimatpåverkandegaserfrånmulljordarochbiobränsleproduktionellermarkanvändningsomär relateradtilllantbruketärintehellermedräknat.förbränningenavfossiltbränslestårför26%de klimatpåverkandegaserfråndentotaladirektaochindirektaenergianvändningen(utomtransporter)i primärproduktionen. Ekologiskodlingharoftastenlägreenergiåtgångperhektar(ha)änkonventionelltlantbruk.Inågrafall ärenergiåtgångenupptill50%lägre.denlägreenergiåtgångenberorfrämstpåattmaninteanvänder sigavsyntetisktkväveochharenlägreimportavfoder.räknarmaniställetenergiåtgångperkg produktblirskillnadenmellanekologiskochkonventionellodlingmindreeftersomhektarsködenoftast ärlägreidenmodernaindustriellaekologiskaodlingen.ifattigareländer,medtraditionella odlingsmetoder,gerekologiskaodlingssystemintressantnogiställethögrehektarskördar.dettakan kanskegeossenledtrådtillhurvibehövertänkaframöver.energiåtgångenidensvenskaekologiska odlingenärdockfortfarandelägreellerlikvärdigmeddenikonventionellodling,ävenräknatperkg produkt.inomdenekologiskaodlingenärdestörstakällornatillutsläppavklimatpåverkandegaser: " Drivmedelvidjordbearbetning(inklusiveogräsåtgärder)därplöjningärexeptionellt energikrävande,och " Koldioxid"ochiblandlustgasavgångfrånmarkenvidmarkberedning(mycketberoendepå jordtyp). Detfinnsmycketfåstudieromenergiåtgångigrönsaksproduktionenmenmankanantaatt energiåtgångenvidogräskontrollenärhögreänhoslantbruksgrödornapågrundavradhackningoch flammning. Klimatsmartogräskontrollbehöveralltsåmötatreutmaningarsamtidigt.Minskad drivmedelsanvändningochminskatbehovavmarkberedningbehövergåhandihandmedökade hektarskördar.ökadehektarskördarfårnaturligtvisinteskepåbekostnadavandravärdensombiologisk mångfald,markbördighet,minskadutlakning,djurvälfärdochväxtersmotståndskraftmott.ex.insekts" ochsjukdomsangrepp.kanvihittalösningarsomnåralladessamålsamtidigt,ochkandetåstadkommas genomenmedvetenanvändningavekosystemtjänster? 4

6 Lokalaekosystemtjänstersomogräsreglerare? Att minska energianvändningen i ekologisk ogräskontroll innebär i praktiken att avstå från en del av den mekaniska bearbetningen. Vanligtvis medför detta mer handrensning och därmed fler arbetstimmar och ökad kostnad. Tanken med att använda sig av ekosystemtjänsterna i ogräskontrollen är att undvika detta samtidigt som man får andra positiva effekter för ett hållbart lantbruk. Men vilka är då ekosystemtjänsterna och hur kan de användas i ogräskontrollen? Ekosystemtjänster kan beskrivas som de förhållanden och processer genom vilka naturliga ekosystem, och de arter som bygger upp dem, ger förutsättningar för och underhåller mänskligt liv. Eller helt enkelt den nytta som människor har av ekosystemen. De delas ofta in i; a) försörjande tjänster som mat, vatten, virke, biobränsle och fibrer, b) reglerande tjänster som reglerar klimatet, översvämningar, sjukdomar, avfall och vattenkvalitet, c) upprätthållande tjänster som jordbildning, fotosyntes, pollinering, fröspridning och näringsämnens kretslopp, samt d) kulturella tjänster som är viktiga för rekreation, skönhetsvärden, lärande och andliga värden. Många av dessa tjänster, så som till exempel att upprätthålla ett stabilt klimat, bibehålla atmosfärens gassammansättning, underhålla genetisk mångfald och bryta ner avfall, är absolut livsviktiga för oss. För att förstå vad ekosystemtjänsterna betyder för oss kan man föreställa sig vad som skulle krävas om de sätts ur spel eller inte utnyttjas. En ekosystemtjänst är reningen av vatten som sker när det filtreras genom marken, porlar och syresätts i bäckar och floder samt transpireras av växterna. Ett annat exempel är det arbete som baljväxterna gör när de fixerar kväve. Grisar som bökar och äter upp kvickrot utför också en tjänst. I praktiken är sambanden inom och mellan ekosystemen komplexa och man kan inte bara ersätta en ekosystemtjänst med en teknologisk lösning utan att det får konsekvenser i andra delar av ekosystemet. De industriella alternativen till ekosystemtjänsterna är genomgående mer resurskrävande och orsakar ofta direkta och indirekta miljöproblem. Men kan man fortfarande kalla det för en ekosystemtjänst om människan måste lägga sig i för att skapa ekosystemtjänsten i lantbruket? Vad blir i så fall inte en ekosystemtjänst? I den här skriften definierar vi ogräskontrollen som baserad på ekosystemtjänster om; " Den, är eller skulle lätt kunna vara, baserad på lokala förnyelsebara resurser. Behovet av att tillsätta kommersiell energi utifrån för att skapa ekosystemtjänsten är lågt. " Ekosystemtjänsten produceras lokalt inom lantbruket eller omkringliggande landskap. Som exempel kan man nämna vallen 3. Vi bereder jorden och sår. Likt en naturlig gräsmark bidrar vallen med ekosystemtjänsterna att binda in solenergi och kol samt att ta upp näringsämnen från alven 4 till matjorden 5 under sin livscykel. Grönmassan som bildas kan vi skörda och utnyttja som marktäckning. Den bidrar då med samma ekosystemtjänster som ett lövtäcke åstadkommer i skogen nämligen att gödsla, täcka mot ogräs, öka den rotnära markfukten och förbättra markstrukturen. Ett annat exempel är att odla sorter som konkurrerar bra mot ogräs. De kan ha ett mer effektivt närings- och vattenupptag än ogräsen, skugga ut ogräsen eller sprida ämnen som är skadliga för dessa. Det vanligaste idag är att varken fröer eller djur har sitt urpsrung från gården och de är därmed inte helt lokalt producerade utan har krävt resurser utifrån. Dock lever de på gårdens resurser under större delen av sin livscykel och man skulle kunna producera dem helt på gårdens resurser. Däremot är det omöjligt eller svårt att producera vissa organismer som används som biologisk kontroll eftersom de kräver 3 Odlatgräsochbaljväxtertillfoderförlantbruksdjur. 4 Djuparejordlager 5 Deöversta25"30cmdärjordbruksgrödornasrötterhämtardetmestaavsinnäring. 5

7 laboratorieförhållanden och kontinuerlig utsättning i fält. Detta kan därför inte kallas för en ekosystemtjänst. Att skapa livsmiljöer för naturliga fiender i och omkring sina odlingar för att de ska hjälpa till med växtskyddet är däremot att bidra till att skapa en ekosystemtjänst. Foto2.Betandedjurutförenekosystemtjänst.Förgodeffektmotogräsbörmankombineraolikabetande dureftersomdebetarpåolikasättochdärmedkompletterarvarandra. Foto:WeronikaSwiergiel 6

8 Exempelpåekosystemtjänsterinomogräskontrollenidag Mångfaldiväxtföljden Växtföljdenärgrundenförenlyckadogräskontrollochkansessomenkombinationavmekaniskkontroll ochväxternasekosystemtjänsternärdegenomsittvarierandeväxtsättiväxtföljdenkonkurrerarmed ogräsenochsertillattingetogrästaröver.förattinteuppförökavissasortersogräsbehövsen diversifieradväxtföljddärmanblandarvårsåddaochhöstsåddagrödor,hackgrödorsomgrönsaker, sockerbetorochmajssamtettårigaochlångliggandevallar/gröngödsling.ärväxtföljdenalltförensidig märksdetgenomattogräsmedettvisstväxtsättgynnasochkanökatillsvårhanterligamängder.odlar manmestvårsåddagrödorfårmanproblemmedvårgroendeogräs.däremotkanperennaogräsmed ellerutanutlöpare,t.ex.kvickrot,kontrollerastackvarejordbearbetningen.harmanlångliggandevallar minskarproblemenmedettårigaogräsomvallenslåsoftamendeperennakanuppförökas.höstådda grödorkangemerproblemmedhöstgroendeogräsmenengodkontrollavvårgroendeogräs. Konkurrens Vissaarterochsorterärmereffektivakonkurrentermotogräsetänandra.Detkanberopåderas förmågaattsnabbtgroochväxatillsig,formenpåderasbladverk(skuggningavogräs),höjd,tolerans motskuggning,hureffektivtdetaruppnäringochvatten,toleransochresistensmotstress(temperatur, salt,angrepp,torkamm)samtförmåganattproduceraallellokemiskaämnensomhämmarogräsens tillväxt.exempelpågrödorsomproducerarallellokemiskaämnenär;råg,luddvicker,hampa,åkerböna, lupin,majs,havre,korn,veteochsolros.användsgrödormedallellopatiskverkanisamodlingellersom marktäckningmåstemanseuppmedattinteskadasamodlingsgrödan.detharvisatsigattsmåfröiga grödorsomsallad,rädisaochiblandtomaterkanskadasavdeallellopatiskaämnenamedanstörrefrön somhosbönor,gurkaochärtorärtoleranta.tvåexempelpådettaärsamodladegrönsakeroch vallsorter.samodlingavvallsorterharvimycketkunskapocherfarenhetkringmedansamodlingav grönsakerärmerbegränsadochdärförhamnariidebanksavsnittet(sid:21). 7

9 Foto:WeronikaSwiergiel Foto3.Samodlingavbl.a.svartkämpeochbaljväxter 8

10 Samodlingivall,gröngödselochgrönfoder Envälsköttogräskonkurrerandevalliväxtföljdenkanvaraenviktigingrediensförattförebyggaogräsi köksväxtodlingen.valavvallarterochsorterärkonstenattkompromissamellanenmängdolikabehov ochförutsättningarpågården.förogräskontrollensskullärdetmycketviktigtattfåengodetableringav vallenförstaåretförattundvikaluckordärogräsenkanförökas.hardumöjlighetärdetbraattslå vallentidigtförattbliavmedogräsinnandefröaravsig. Förattfåengodetableringochenhållbarvallöverårenbörduväljasorterefterdelokala förutsättningarsområderpågården.omjordent.ex.ärsandigmeddåligvattenhållandeförmågaoch dessutomharenlågkvävehaltskaduinteprioriterasortersomkrävermycketnäringoch/ellervatten somtimotejochrajgräsutanväljiställetsortermeddjuparötterochgodtillväxtävenunderdessa förhållandent.ex.käringtand,lucern,rödsvingel.harduintemöjlighetattslåoftaskaduintevälja sortersomkräverdettafört.ex.engodbestockningellerförattintegåifrötidigtsomengelsktrajgräs, cikoriaochhundäxing.väljiställetsortersomhumlelucern,honungsört,pimpernellochfodervicker. Vallsorterkankombinerassåattdekompletterarvarandraihurdekonkurrerarmotogräsen.Ien långliggandevallärdetenfördelmedsortersomspridersigivallenochtäckerluckorantingengenom utlöparesomt.ex.vitklöver,ängsgröe,rörsvingelochrödsvingelellermedfrönsomt.ex.svartkämpe. Mankanblandasortersomharensnabbtillväxtsomrödklöverochhonungsörtmedsortersomväxer tillsigochtaröverislutetavsäsongenellerefternågotårt.ex.rörsvingel,vitklöver,käringtand,kummin ochgetärt. Detkanvarabraattiblandläggainenettårigstarktogräskonkurrerandevall/grönfoderiväxtföljden. Luddvicker,fodervickerochwestrervoldisktrajgräsärensådanblandningsomdessutomtålattbetas sentpååret.attkunnahakvardjurenpåbetelängrepåsäsongenminskararbetsbördanochbidrartill bekämpningavogräs. Attblandamångaolikasortermedolikaegenskapergörvallenmerhärdigunderskiftande omständighetersamtgerettmerallsidigtfoderellergröngödsel.manharocksåvisatattjuflersorteri vallendesstomereffektivblirkolinlagringijordenöverenperiodpåfyraår.mångfaldivallenkandärför sessomenåtgärdmotklimatförändringar.förmerinformationse: SuhrK.etal.,2005.Grøngødning,efterafgrøderogdækafgrøder.Landbrugsforlaget. KällanderI.,2005.Ekologisktlantbrukodlingochdjurhållning.NaturochKultur. 9

11 Foto:WeronikaSwiergiel Foto4.Gröngödslingsvall;rajgräs,havre,klöverochvicker. 10

12 Ko",får",get"ochhästbete Eftersomallahusdjurenbetarpåolikahöjdochharolikapreferenservadgällervaddesätterisigsåär detenfördelattkombineraolikadjurpåbetet.fårföredrarattbetaörter(duktigapåattbeta maskros),korföredrargräsochgettersmåbuskarochungaträd.fårharanväntssomogräsrensarei småplantstadietavlucernsamtsentpåsäsongenimajsodlingar.getterärduktigapåattbetatistlar. Betemedkoristubbenefterskördavsädharvisatgodeffektmotkvickrot.Hästartartistlarnaochkor sombetaristubbengergodogräseffekt.seävensentbetemedhästarpåvallunderrubriken ogräskonkurrerandevallsortsblandningar.förattfåenordentligeffektmotogräsochslippa putsningenavvallenbörmananvändasigavstripbetedärmanflyttarframdjurennågrameteråt gångenhelstvarjedag.merinformationfinnsatthämtafrån; FogelforsH.ochLundkvistA.,1999.Ogräsregleringpååkermark.Rapport1institutionenförekologioch växtproduktionslära.uppsala. MichaelP.,2006.TheOmnivoresDilemma.Thesearchforaperfectmealinafast"foodworld.Bloomsbury Bökandegrisar Grisarkanutförafleraekosystemtjänstersamtidigt.Genombökandetäterdeuppröttertillperenna ogrässomkvickrot,deplöjer,äteruppskörderesterdessutomgödslardefältet.nielsandresenpå HushållningssällskapetiKristianstadutvecklarettsystemmedflyttbarhyddamedfållaförslaktsvinpå bete.helakonstruktionenflyttasmedtraktorpåfältetochkandärmedingåiväxtföljden.genom konstantförflyttningundvikesdessutomproblemetmedattgrisarnabaragödslarendelavfältet. Grisarnaskahelstflyttastvåmeterperdagförbästaogräseffekt.Merinformationomgrisarsom ogräsrensarekanhämtasfrån: FogelforsH.ochLundkvistA.,1999.Ogräsregleringpååkermark.Rapport1institutioneneförekologioch växtproduktionslära.uppsala. NielsAndresen,HSKristianstad,Seäven:http://www.cul.slu.se/forskningsnytt/Fnytt2008/fnytt308" artiklar/fnytt308_13"15.pdf. 11

13 Kycklingtraktor,mobilthönshusochgäss Hönsärduktigapåattpickaisigogräsmenocksåskadegörandelarverävenomdetkanslinkamed någragoda.olikaformeravs.k.hönstraktorerharutvecklatsdärhönsenflyttaslängsmedfältet tillsammansmednågonformavinhysningsystemochtillgångtillvatten.hönseningårdärmedi växtföljden.gässkanbl.a.användassomogräsrensareijordgubbsfältetdärdestårför60%av ogräsrensningen.dekanrensainnanbärenkommereftersomjordubbsplantanintefallerdemismaken, vilketdäremotbärengör.deharocksåogräsrensatisalix,pepparmynta,ochfruktträdgårdar.svenska ochnorskaförsökharvisatatt3"12veckorsgamlagässärmestlämpligaochattdetkrävs1"2vuxnagäss per1000m 2.Dekanävenanvändasefterskördtillattätaskörderesterocht.ex.kvickrotsomdetycker om.gässenkanfåflerfunktionergenomrensaiogräsätaskörderesterochgödsla.förrlätmangässgå påträdanochpåsåvisbl.a.sluppitharvningen.merinformationomdessasystemkanhämtasfrån: FogelforsH.ochLundkvistA.,1999.Ogräsregleringpååkermark.Rapport1institutionenförEkologioch Växtproduktionslära.Uppsala. Gäss: Seävenwww.sennebytradgard.nuochwww.schwartzstiftelse.se Mobilthönshus: ArndBasslerdoktoreratpåmobiltslaktkycklingssystem,SLU.Seäven:http://diss" epsilon.slu.se/archive/ /01/epsilonarkappa2.pdf(eng), Dukanävensekortvideosommobilahönshusellerävenkallatkycklingtraktoreromduslårpå chickentractor eller Chickendome påwww.youtube.com. Foto:DanJohansson Foto5.Gässkanbl.a.användastillogräsrensningochtillattätauppskörderester. 12

14 Ogräsrensandekonsumenter Detbliralltvanligaremedettnärmareutbyteochsamarbetemellanodlareochkonsument.Ettexempel pådettaärkonsumentersomdeltarihandrensningenavogräs.rekreativtellerbetaltigrönsaker, Odlareochkonsumentjobbarförsammasak.Tvåexempelpågårdarsomgåttidessatankarochbörjat provasigframär: " " AndersochKarinBerlin,RamsjöGårdsprodukter,http://gronsakskorgar.blogspot.com, Hästdrift DetfinnsmångaexempelpåhästdriftiskogsbrukochparkdriftiSverige.Hästdriftpålantbrukärinte likavanligtmenförekommer.hästenutfördärmedenradekosystemtjänster;denkanbetaogräs, gödslaochvaraendragkraftheltbaseradpågårdensegenfoderproduktioniställetförpåfossila bränslen.hästdriftsesidagsomettoekonomisktochgammaldagsalternativmenkankommaattblien viktigkomponentnärdetblirbristpåoljaochvibehövergörastoranedskärningarivåra växthusgasutsläpp.hästnäringendraridaginstorapengarochdetfinnsenpotentialattkombinera hästdriftpågårdmedridningochturism.avelpåhästaranpassadebådetilllantbrukssysslorochridning skulleunderlättadetta.modernahästredskapkanbl.a.köpasfrånamishfolketinordamerika.mer informationkanhämtasfrån: FöreningenSkogshästen,www.skogshasten.com TidningenÅter,www.alternativ.nu SmallFarmersJournal,www.smallfarmersjournal.com Svenskajordbruksmaskiner.Nytryckav1913årskatalogfrånKullberg&Co. RydbergT.&JansénJ(2002).ComparisonofHorseandTractorTractionusingEmergyAnalysis.Ecological Engineering19:13"28. 13

15 Foto:BeatriceFalsen Foto6.OgräsrensningmedhästpåStoraFårvallsslätten. 14

16 Marktäckning Vallklipp. Marktäckningmedvallklippkanbidratillogräskontrollengenomattskapaskuggasamtminska temperaturskillnadenmellandagochnattochdärmedhindraogräsfrönfrånattgro,skapaett mekaniskthinderförogräsochgenomallellopatiskaämnensomhindrarogräsetfrånattgroellerväxa. Vallklippkanilitenskalaspridasmedhjälpavskottkärraochhögaffelochistörreskalat.ex.medhjälp avenspridningsramefterengödselspridaredragenaventraktor(foto7).lagretmedmarktäckningbör varaminst5cmförattgeeneffektmotörtogräsen.detbörintefinnasstörreproblemmedperenna ogräsnärmananvändermarktäckningeftersomdeintekontrollerasmeddenhärmetoden.eftersom vallenoftastinteärredoattskördasförrännågraveckorefterplanteringenavgrönsakernamåsteman kompletteramedannanogräsrensninginnanmarktäckningen. Marktäckningbidrarocksåmednäring(främstkväve,kalium,manganochzink)tillgrödansamtmikro" ochmakroorganismernaijorden.dessutomökarmineraliseringenochupptagningsförmåganavmånga näringsämnentackvareattmarktäckningenbehållermarkfuktenochsänkerphnärbaljväxteringåri vallen.andrafördelarärattmarkfuktenbehålls,kolinlagringenlångsiktigtökarimarkenochatt erosionsproblemminskar. Somvidallhanteringavslagenvallkanenheldelnäringsämnenförsvinnaiformavammoniaksom bidrartillövergödningochförsurningellerlustgassomärenpotentväxthusgas.mängdengasavgång berorpåvädretdärsolefterettlättareregnorsakarenstorgasavgång.detfinnsintemycketattgöraåt gasavgångeneftersomdenärväderberoendedäremotkanmantillvissdelundvikautlakning. Marktäckningmedvallklippsomharenstormängdkväve(mycketbaljväxterellerungtgräs)börinte användasigrödorsominteharettstortnäringsbehov,t.ex.lökochmorot,eftersommandåriskeraren storutlakning.vallklippetbörocksåläggaspåsåtidigtsommöjligtförattsåmycketsommöjligtska hinnabrytasnedmedangrödanväxer. Spridningavvallklipptarmyckettidävenmedtraktor.Enpåbyggnadmedt.ex.snedställdahjulsom ledervallklippetnäragrödanskullebesparamyckettidmedkrattning.hosvitkålochandragrödorsom självatäckervälmotogräsärdetintelikaviktigtattvallklippetkommerändaintillgrödan.spridningen avsåstoramängdervallklipppååkernkrävermycketdieselochbördärförendastanvändasidefalldär marktäckningenbidrartillenökningavdensäljbaraskörden(t.ex.kålväxter,rödbetaochtomat)och minskarbehovetavbevattningsomkrävermyckettidochdiesel.mankanocksåtänkasigattminska mängdengrundgödslingnärmarktäckninganvändsochdärigenomsparainpåendelavdenenergin somgåråtvidproduktionochspridningavstallgödsel.påjordarmedstörreriskförmarkpackningbör manocksåvaraförsiktigmedattspridastoralassavvallklipp.merinformationfinnsatthämtafrån; OlaFredlund.Erfarenhetfrånförsöksamtyrkesmässigodlingmedmarktäckningivitkål.Seäven; DanJohansson,SennebyTrädgårdpåVäddönäraNorrköping.Genomförtexperimentmedmekaniskspridningav marktäckning,därmanmättebl.a.tids"ochdieselåtgångsamtskörd. SvenssonS"A.,1995.TeknikförMarktäckningmedGrönmassaiFrilandsodladegrönsaker.Slutrapportinom programmet EkologisktLantbruk Jordbruksverket.Finnsattladdanedpåwww.bib.slu.seunderväxteko. MargaretaMagnussonAgrD,HögstaGrönsaksodling KonsultverksamhetochKRAVcertifieradodling. 15

17 Överblivetensilage/halm/hö Attanvändaöverblivetensilagesommarktäckningärettsättattförvandlaavfalltillenresurs.Ensilaget börintevaramögligtförattundvikahälsoproblemorsakadeavmögelsporer.riskenattmögletspridstill grödanärliteneftersomsvamparoftastgårantingenpådöttellerlevandematerialochsällanpåbåde och.spridningkanskeförhandfrånskottkärrailitenskalaellermedhjälpavgödselspridareistörre skala.idetsenarefalletkandetkrävasattensilagethackasberoendepåhurnedbrutetmaterialetär. Hackningochspridningmedtraktorkankrävastoramängderfossilabränslenochbördärförur klimatsynpunktanvändasendastdärmanserattdetledertillskördeökningellerminskatbehovav bevattning.manbörvaraförsiktigmedattanvändafiberdukvidmarktäckningdådetkanledatillskador pågrödanfrånammoniakavgången.ossveterligenharmaninteförsöktattplanteragrönsakerien marktäckningavensilagemedhjälpavtraktorredskap.förslagpåredskaptillgrönsaksplanteringi marktäckningkaneventuellthämtasfrånlitteraturtipsenunderrubriken Täckodlingmedreducerad jordbearbetning. Foto7.Spridningsutrustningförvallklippsommarktäckningigrönsaksodling Foto:WeronikaSwiergiel 16

18 Idebankförekosystemtjänsterinomogräskontrolleniframtiden Täckodlingmedreduceradjordbearbetning(covercropping). Covercroppingsomhäröversättstilltäckodlingmedreduceradjordbearbetningärenvanligt förekommandemetodinord"ochsydamerikaiframföralltmajs,sojaochsädmeniblandäveninom grönsaksodling.metodengårutpåattsåinenvinterannuellfånggrödapåhöstensomhinnerväxatill sigpåvårenochsedanantingendöravnaturligtundersommarenellerkrossas/slåsinnanplanteringav grönsaker.fånggrödanomvandlasdåtillentäckgrödasomhindrarogräsenfrånattgroochväxa. Grödanbörvaravinterannuellsåattdenhinnerväxatillsigtillungefär450g/m 2 innangrönsakerna planterasutanattdenharenstarkåterväxtsomkankonkurreramedgrönsakerna.eftersomfångrödan såsinpåhöstenochliggerkvarhelasäsongensåundviksenstordelavjordbearbetningenvilketminskar avgångenavklimatpåverkandegaserfrånjordensamtfrånförbränningenavfossilabränslen.förför" ochnackdelarmedreduceradjordbearbetningselitteraturtipsnedan. Sorter Lämpligasorterärt.ex.subklöver,luddvickerochblodklöver.Subklöverharfördelenattdendörav naturligträtttidigtundersommarenmenärendastaktuellförövervintringlängstsöderutisverige.de övrigatvåkräverenkrossning(selänktillrodaleinstituteshemsida)ellerattdeslåsinnanman planterargrönsakerna.såddenavfånggrödanbörskeunderaugustiimellansverige(ev.senareisödra Sverige).Detkanvarastorskillnadpåövervintringsförmåganmellanolikasorterochmanmåstedärför anpassasortvalefterlokalaförutsättningar. Kompletterandeogräskontroll Manfårräknamedattkompletteratäckningenmedenkomplementerandeogräskontrollpå sensommaren.särskildaradhackormedförmåganattarbetaistoramängderväxtresterfinns(foto8) ochanseslönsamtistoraodlingardärävenandraradodladegrödorsomt.ex.majs,bönorochvarför intesockerbetorodlas(divers.,2002).gäss,kycklingtraktorochhandrensningkanmedrättsystem fungeraibådesmåochstörreodlingar(divers.,2002).ettalternativärattminskaradavståndetminskas vilketmöjligenbidrartillattgrönsakernasjälvatäckermotogräsenislutetavsäsongen.minskat radavståndblimöjligteftersomtidigradrensningintebehövstackvaretäckodlingen.troligtivskommer ändåvissrensningbehövasföratttabortogrässomärpåvägattgåifröförattinteökafröbankeni marken.kvickrotkanbliettproblemiplöjningsfriodling.dockväxerkvickrotensrötterytligt(3"6cm) därmaninteplöjervilketmedförattdenblikänsligareförbearbetning,köldochtorkaochdärförenligt vissaplöjningsfriaodlareinteettstortproblem(westöö,2005).manfårläggauppenväxtföljddär jordbearbetningsmomentplanerasinvissaår(seexempeliswiergiel2009sid:42"42). Maskiner Förattbrytatillväxtenpåmarktäckningsgrödankandenantingenslås,krossasellerrotbeskäras.Iliten skalakanrotorklippareochtrimmeranvändasförattbrytatäckgrödanmedanmanistörreskalafårta tillt.ex.slåttermaskinellerslaghack.förattskapafårorförplanteringkrävsolikakombinationerav gåsfötter,tallrikar,kultivatorpinnarochåterpackare.försåddochplanteringfinnsalltfrånenkla handredskaptilldragdjurs"ochtraktoranpassaderedskapberoendepåjordtyp,förekomstenavsten, mängdentäckmaterialsamtdrag",motorkraft.rodaleinstituteharutvecklatettredskapsomkrossar grödanochskäruppfårorförplantering.idivers(2002)skriftomreduceradjordbearbetningi 17

19 18 Foto9.Dubblatallrikarmedextra skärandehjul Foto10.Planteringsmaskinmed dubblatallrikar. Foto8.Radhackaanpassadtillattarbetaistormängd växtrester. grönsaksodlingkanduhittakontaktinformationtillettflertalmaskintillverkareinordamerikasom hjälpertillattanpassakonventionellagrönsaksplanteringsmaskinertillattfungeranärmanharenstor mängdväxtresterpåfältet.deraserfarenheterkanhjälpasvenskamaskintillverkareattgörasammasak. Förstormängdtäckmaterialrekomenderasbl.a.snedställdadubblatallrikarhelstavolikastorlekoch eventuelltentredjetallrikframförförattlättareskäraigenomtäckmaterialet. Förmerinformationse: machineryfinnsmångafotonpåredskapen.(eng) EnartikelavDiverS.,2002.No"TillVegetableProduction:Non"ChemicalMethodsofCoverCropSuppression andweedcontrolbeskriverhurplöjningsfriodlingkananvändasiekologiskgrönsaksodling.finnsatt laddanedpåhttp://attra.ncat.org/downloads/notill_veg.doc.(eng) redskapförplöjfriodling.(dk) växtrester.(eng) PåRodaleInstituteshemsidawww.rodaleinstitute.org/no"till_revolutionfinnsinformationomekologiskt anpassadreduceradjordbearbetning.härhittardubl.a.enfilmomochritningtillettombyggt traktorredskapsomkrossartäckgrödanochsårsamtidigt.kanmankopplaplanteringsmaskinbakom iställetförsåddharmanettsystemförplanteradegrönsaker.(eng) ExamensarbeteinomLantmästarprogrammet2005:72 Tankaromplöjningsfriodling avwestööm. Kortfattadinformationomplöjningsfriodling(dockejspecialiseradpågrönsakerochekologisk odling)samtmaskingenomgångförbrytningavtäckgrödan.(sv) Charlottenlundärenavdesvenska(konventionella)gårdarnasomanvänderreduceradjordbearbetning.På derashemsidafinnsintressantalänkartillmerinformationomdetta.www.charlottenlund.se

20 Mekaniseradmarktäckning Samodlingmedröd"ellervitklöver Attodlagrönsakertillsammansmedperennabaljväxtergermångafördelart.ex.skyddmot skadeinsektersomkålflugan,baljväxtenfixerarkvävesomtillförsjordennärväxtresterförmultnar, minskadjorderosion,minskadjordbearbetningochogräskontroll.röd"ochvitklöverharfördelenattde övervintrarävenlångtuppilandet.manbörintehaproblemmedprennaogräsnärmananvänder dennametod. Förstsåsklöverninienskyddsgrödaochgärnaienstörremängdänvadsomärbrukligtförenvall.Det ärmycketviktigtmedgodetableringochdärluckoruppstårärdetbraattefterså.förslagsviskanman experimenteramedattävensåinsvartkämpesomfårfröaavsigochdärmedtäckaluckornamedtiden. Åretefterbrytermanuppraderiklövervallenantingenförhandmedenhjulhacka(Holländskmodell rekommenderas),medhjälpavhästellertraktor.iradernaplanterasellersåsgrönsaker.radernaska sedanhållasöppnaöverårenmedjordbearbetningföreochefterodlingssäsongen.eftersomvitklöver växermedrevorkandenvarabesvärligatthållabortafrånraderna.åandrasidantäckerdenluckorna bättre.gödselkantillförasiradernavidbehov.undersäsongenklippsklövervallenmellan grönsaksradernavidfleratillfällenochklippetplacerasigrönsaksradensommarktäckningmotannuella ogräs.imindreskalakanengräsklipparemedsidoutkastanvändastilldetta.änsålängefinnsendast bensidrivnagräsklipparemedsidoutkastmeniframtidenkanmöjligeneldrivnagräsklipparebliaktuella. Iettstorskaligtsystemkanmananvändasigavenombyggdexakthack.IFinlandharShäferm.fl.byggt ensådanprototyptillförsöksverksamhet. Detfinnsfleraintressantautvecklingsområdenförhurmankanminskapåkonkurrensenmellangrödan ochbaljväxten.eftersommanharsettenstorskillnadikonkurrensförmågablandolikasortersbaljväxter beroendepåvarilandetdeodlatskandetvaravärtattförsökamedolikaarterochsorterpågården. Rotbeskärningärettannatalternativsomharprövatspåengårdiettdeltagardrivetexperimentmed SLU.Konkurrensenvarfortfarandestorochmanbörhittadeoptimalatidpunkternaivallensutveckling förnärdenbörrotbeskärasochklippas.dieselförbrukningenvidrotbeskärningochklippningmåste ställasmotminskadjordbearetningundervårenochhöstenförattutvärderametodenur klimatperspektiv. Ensvårighetkanvaraattbaljväxtvallenvissaårväxerrikligtochandrainte.Därmedkanmängdenklipp tillmarktäckningiradernavarieramellanolikaår.breddenpåbaljväxtvallenmåstealltsåanpassastill vallenstillväxtöverettantalårpågården.systemetkanocksåvaraennackdelommanpågårdenhar bristpåbragrönsaksjordareftersomgrönsaksodlingenochvallendelarpåsammayta.harmanproblem medtorkaochotillräckligabevattningsmöjligheterskamanocksåvaraförsiktigmedmetodendå baljväxternakommerattkonkurreramedgrönsakernaomvattnet. ShäferW.,WäisänenJ.&PihalaM.(2002)TechniquesofGreenManureSpreading.Kanladdasnedfrån: PaulTeepen.SolbackaGård.Erfarenhetavsamodlingmellangrönsakerochvitklöver. 19

21 Foto11.Samodlingmellanklöverochmorötter. Foto:MariaBjörkman 20

22 Samodlagrönsaker Engrödamedstortbladverkkanhjälpaengrödamedlitetbladverkaattkonkurrerautogräsgenom skuggningomgrödornasamodlas.omgrödornaanpassassåattdetaruppsommestnäringunderolika perioderellerpåolikadjupkandessutomdentotalaskördenperhaökagenomsamodling.ideflesta fallbehövsmerkunskapomhursamodlingenskautformasförattinteutarmajordenpålångsiktutan utnyttjaresursernapåettmereffektivtochhållbartsätt.samodlingkanocksåhaflerpositivaeffekter somkvävefixering,upptagavmineralerfråndjuparejordlagertillmatjorden,växtskydd,minskad jorderosionochkväveutlakning.förattbedömaomsamodligenärlönsambörmantahänsyntillalla dessaeffekter.detklassiskaexempletkallat tresystrar ärattsamodlamajs,bönorochsquash. Squashenfungerardåsomogräskontrollgenomattskuggautogräsetmedsinastorahorisontellablad. Förattundvikaalltförstorkonkurrensmellandenäringskrävandemajsenochsquashenharman traditionelltkombineratdesorteravdessagrödorsomtaruppdenmestaavsinnäringpåolikadjupoch vidolikatidpunkterpåsäsongen.påsammasättfårmanresoneranärmankombinerar samodlingsgrödorimekaniseradstorskaligköksväxtodling.andraexempelpåsamodlingsomejgett minskadskörditätareplanteringär;selleriochlök,tidigsalladilångsamutvecklandegrönsaker,tomat ochvitkål.menförtätabeståndkanökafuktenochdärmedsvampangrepp.samodlingkangenomföras imindreskalaförhandmenivissafallävenistörreskalagenomattlåtapersonernapå planteringsmaskinensättaolikagrödorvarannanrad. BaumannD.T.,2001.CompetitiveSuppressionofWeedsinLeek"CeleryIntercroppingSystem.Waageningen AgriculturalUniversity. LangerV.,2006.Chapter5.Intercroppingforpestmanagement.I:,2006.Ecologically"basedIntegrated PestManagement,KoulO.andCuperusG.W.(Red.).CABInternational VandermeerJ.1989.TheEcologyofIntercropping.CambridgeUniversityPress 21

23 Foto12.Samodlingavtomatochsallad. Tackord Foto:WeronikaSwiergiel Ettstorttacktilldendeltagardrivnaforskningsgruppen KlimatsmartLantbruk hållbaralösningarför framtiden,schwartzstiftelseochcentrumföruthålligtlantbrukslusomallalagtnedmyckettidoch resurserförattgöradenhärskriftenmöjlig. 22

24 23

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm? Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm? INFORMATION OM MILJÖDIPLOM - KLIMATANPASSAD VILLATOMT KOMMUNEN Pollinering Livsmiljö Luftkvalitet Vattenrening och dagvattenhantering Bullerreglering

Läs mer

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR Ekosystemtjänster Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR Vad är Ekosystemtjänster? De funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan direkt eller indirekt, d.v.s.

Läs mer

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi. LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?

Läs mer

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag? Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag? Länsstyrelsen i Kronobergs län 24 januari 2013 Sara Borgström, PhD Stockholm Resilience Centre, Stockholms Universitet sarab@stockholmresilience.su.se

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET Försvarsektorns miljödag 13 april 2016 Ulrika Hagbarth 2016-04-20 1 Ekosystemtjänst eller inte: Pollinering Flödesreglering i vattendrag Grundvatten Fotosyntes Järnmalm

Läs mer

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

VÄXTODLING. Ämnets syfte

VÄXTODLING. Ämnets syfte VÄXTODLING Odling av växter har stor betydelse för produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. Biologiskt kunnande i kombination med användning av modern teknik bidrar till en hög

Läs mer

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet Denna powerpoint presentation är en bilaga till rapporten Vägledning om Ekosystemtjänster i. Presentationen är tänkt att användas som bildbank där man kan välja bilder som passar till möten eller andra

Läs mer

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap behandlar sambanden mellan individen, samhället och naturen. I ämnet ingår fältstudier och undersökningar av naturen och funktioner i människokroppen. Ämnet omfattar också

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk behandlar den biologi som har betydelse för arbete med växter och djur inom naturbruk. I ämnet ingår naturbrukets påverkan på ekosystemen. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

Spektrum Biologi Provlektion

Spektrum Biologi Provlektion Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli 1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Multifunktionella landskap med golfbanor

Multifunktionella landskap med golfbanor Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS

NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS Gällivare idag Befolkningens beskrivning av hur de vill använda Gällivare Arkitekternas visioner av befolkningens beskrivningar och dagens Gällivare

Läs mer

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre Vadskavi med naturentill? Vi

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Fortsättningen av biologikursen.

Fortsättningen av biologikursen. Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)

Läs mer

Remiss-svar från Göteborgs Universitet på förslag till Ramprogram för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion

Remiss-svar från Göteborgs Universitet på förslag till Ramprogram för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion Göteborgs Universitet PhD Åsa Kasimir Klemedtsson asa.kasimir@gvc.gu.se Institutionen för Geovetenskaper Box 460 405 30 Göteborg 031 786 1960 Susanne Johansson Tf föreståndare för CUL 1 / 2 Remiss-svar

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer