Faktablad. De ekonomiska fördelarna med Natura Miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Faktablad. De ekonomiska fördelarna med Natura 2000. Miljö"

Transkript

1 Faktablad De ekonomiska fördelarna med Natura 2000 Miljö

2 2 Nätverket Natura 2000 I mars 2010 fastställde EU:s stats- och regeringschefer ett ambitiöst mål: förlusten av den biologiska mångfalden i Europa skulle hejdas och utvecklingen vändas fram till I maj 2011 antog Europeiska kommissionen en ny strategi för den biologiska mångfalden i EU, som innehåller ett ramverk för hur detta ska uppnås. Livsmiljö- och fågeldirektiven utgör en viktig del av denna strategi. Tillsammans gör de att alla de 28 EU länderna kan samarbeta inom en gemensam rättslig ram för att bevara våra mest hotade arter och allra värdefullaste naturliga livsmiljöer. Grundbulten i de båda direktiven är upprättandet av ett europeiskt nät av naturområden även kallat Natura 2000 nätverket. Detta är den viktigaste praktiska, EU omfattande åtgärden för att hejda förlusten av den biologiska mångfalden och vända utvecklingen. Nätverket omfattar nu mer än land- och havsområden, vilket gör det till världens största sammanhängande nätverk av områden med värdefull biologisk mångfald. Sammanlagt utgör Natura 2000 nästan en femtedel av EU:s markyta och en betydande del av de omgivande havsområdena. Eftersom nätverket är så omfattande är det betydligt mycket mer än bara en fristad för utrotningshotade arter och sällsynta livsmiljöer. Tack vare nätverket bevaras ett oändligt antal andra värdefulla arter och friska ekosystem. Det utgör därför själva kärnan i Europas gröna infrastruktur och har stor betydelse för att skydda vårt levande naturkapital som vi alla är så beroende av. Tillhandahållande av viktiga ekosystemtjänster Utöver att bevara den biologiska mångfalden för framtida generationer medför nätverket Natura 2000 en rad andra viktiga fördelar för samhället och ekonomin genom de olika ekosystemtjänsterna. Ekosystem med friskt sötvatten bidrar t.ex. med rent vatten och gör att föroreningar avlägsnas från den omgivande landsbygden. Orörda våtmarker fungerar som naturliga buffertzoner mot översvämningar genom att ta upp överflödigt regnvatten. Torvmossar bidrar till att binda och lagra koldioxid, den främsta orsaken till klimatförändringar, medan skogar förbättrar luft- och markkvaliteten. Natura 2000 bidrar dessutom till att skydda naturliga pollengivare, bevara natur- och rekreationsvärden och stödja turism och friluftsliv. Genom att erbjuda attraktiva andrum ger nätverket också många möjligheter till ekonomisk verksamhet med utgångspunkt i dessa värdefulla naturtillgångar. Friska och välfungerande ekosystem inom de skyddade områdena kan inte bara öka utbudet av ekosystemtjänster, utan även ekosystemens förmåga att stå emot och anpassa sig till naturkatastrofer och störningar (t.ex. klimatförändringar) som sträcker sig utanför området. Men för att nätverket Natura 2000 ska ge full utdelning för ekonomin och den biologiska mångfalden behövs omfattande insatser för att återställa naturområdena till ett bättre skick. Positiva bevarandeåtgärder är avgörande om vi ska kunna skydda Europas biologiska mångfald till fördel för framtida generationer och maximera de samhällsekonomiska fördelar som friska, välfungerande ekosystem innebär. Ekosystem med friskt sötvatten bidrar med rent vatten och fungerar som naturliga buffertzoner mot översvämningar genom att ta upp överflödigt regnvatten. thinkstockphotos.co.uk

3 3 Att uppskatta det ekonomiska värdet av olika slags ekosystemtjänster istockphoto istockphoto istockphoto KOLBINDNING: Nätverket Natura 2000 är en viktig kolbindande resurs och leder till viktiga synergieffekter för den biologiska mångfalden och begränsning och anpassning till klimatförändringarna Många Natura 2000-områden skyddar ekosystem (t.ex. skogar, våt-, torv- och gräsmarker, havs- och kustområden) som nu har stor betydelse för att binda kol och som har goda möjligheter att binda kol i ännu högre grad. Nätverket Natura 2000 beräknas för närvarande binda runt 9,6 miljarder ton kol, motsvarande 35 miljarder ton koldioxid, vars uppskattade värde ligger på miljarder euro (2010 års lagervärde), beroende på priset för ett ton kol. I framtiden kan man förvänta sig att dessa kolvärden kommer att öka, särskilt om nätverkets bevarandestatus förbättras. Fältåtgärder som påverkar kolflödena i positiv riktning är bland annat återställning av våt- och torvmarker samt skogsjordbruksekosystem. Politiska åtgärder som stimulerar till en omställning från gräsmark till åkermark leder däremot till att lagrad koldioxid frigörs till atmosfären. NATURLIGA FAROR: Natura 2000-områdena kan ge stora kostnadsbesparingar och leda till färre skador till följd av extrema väderhändelser Naturliga faror orsakar stora skador runtom i EU. Under perioden drabbades EU 25 av ekonomiska förluster på ca 163 miljarder euro till följd av naturkatastrofer. Skyddade områden som Natura 2000 bidrar till att upprätthålla friska, orörda och stabila ekosystem, vilket är avgörande för att minska effekterna av katastrofer (t.ex. översvämningar, laviner och jordskred) och gör att samhällena totalt sett blir mindre sårbara för sådana katastrofer. Även om fördelarna med att minska risken för naturliga faror är starkt kopplade till ett visst område, kan välfungerande ekosystem ha en starkt begränsande effekt och de kostar ofta mycket mindre än människans egna åtgärder. I Natura 2000-området Kalkense Meersen i Belgien har insatser gjorts för att återskapa det ursprungliga flodlandskapet genom att återställa våtmarker och flodmynningsområden. Detta arbete beräknas begränsa översvämningarna, med besparingar på euro per år som resultat. LIVSMEDELSSÄKERHET OCH LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING: Natura 2000 områdena finns en rad olika värdefulla växter och djur, t.ex. pollinerande insekter som är viktiga för samhället Insektspollineringen har stor betydelse i Europa det årliga värdet beräknas uppgå till 14 miljarder euro per år, vilket motsvarar 10 % av jordbrukets livsmedelsproduktion under Med nuvarande uppgifter går det emellertid inte att se hur stor andel av detta som kommer från Natura 2000 och hur stor andel som kommer från grön infrastruktur i vidare bemärkelse. Många Natura 2000-områden stöder också viktiga jordbruksmetoder. Jordbruksmark täcker nästan 50 % av EU:s territorium, och jordbruksekosystem utgör 38 % av Natura 2000-områdenas areal. Jordbruk med höga naturvärden kan ge stora fördelar för den biologiska mångfalden och bidra till att stödja lokala arter, bevara den genetiska mångfalden och förbättra sektorns återhämtningsförmåga. För mer information, se kommissionens rapport: The Economic benefits of the Natura 2000 Network: Synthesis report 2012

4 4 Att uppskatta de ekonomiska fördelarna med Natura 2000 Enligt aktuella studier från kommissionen beräknas Natura 2000 ge fördelar i storleksordningen 200 till 300 miljarder euro per år. Uppskattningsvis har Natura 2000 områdena 1,2 2,2 miljarder besöksdagar varje år, vilket ger rekreativa fördelar till ett värde av 5 9 miljarder euro per år. I EU är 4,4 miljoner arbetstillfällen och 405 miljarder euro i årlig omsättning direkt beroende av att det finns friska ekosystem. En stor del av dessa ekosystem finns inom Natura Även om dessa siffror bara ger en första fingervisning, visar redan de preliminära resultaten att de ekonomiska fördelarna med nätverket Natura 2000 står sig bra i förhållande till kostnaderna för att förvalta och skydda denna viktiga resurs. Dessa kostnader beräknas uppgå till cirka 5,8 miljarder euro per år en bråkdel av dess potentiella värde för samhället. Det exakta kostnads nyttoförhållandet är självklart beroende av en rad olika faktorer, däribland var områdena är belägna och hur marken används, men så här långt pekar allting på att ett välförvaltat Natura 2000 nätverk betalar förvaltningskostnaderna många gånger om. Att investera i Natura 2000 är därför inte bara förnuftigt ur ett ekonomiskt perspektiv, utan ger också verkligen valuta för pengarna med tanke på det omfattande utbudet av ekosystemtjänster. Men för att dessa fördelar ska tas på allvar måste också deras ekonomiska värde avspeglas på ett rättvisande sätt i samhällets beslutsfattande och räkenskaper. Investeringar i Natura 2000 gynnar alla Ett fullt fungerande Natura 2000-nätverk uppmuntrar till en mer konsekvent och resurseffektiv användning av våra värdefulla naturtillgångar och främjar samtidigt en hållbarare och mer inkluderande tillväxtekonomi. Detta kan också leda till en mer integrerad och sammanhängande utvecklingspolitik, som sammanför kompletterande ekonomiska verksamheter som bygger på friska ekosystem. Som angavs i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram krävs det emellertid att man går till botten med problemen för att skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital. Detta uppnås bland annat genom att naturkapitalmålen integreras i större omfattning i andra politikområden, så att de politiska åtgärderna blir samstämmiga och ger gemensamma fördelar. EU anslagen inom EU:s nya fleråriga budgetram för kan bidra stort till att dessa mål uppnås, framförallt genom att medlen från EU:s jordbruks-, fiske- och sammanhållningsfonder samt Life-fonden används på ett förnuftigt sätt. För att Natura 2000 ska ge största tänkbara resultat är det emellertid viktigt att alla berörda aktörer deltar i processen. När de många olika samhälleliga och ekonomiska fördelarna med ett välförvaltat Natura 2000-nätverk lyfts fram, kommer också alla berörda markanvändande sektorer att i högre grad beakta värdet av Europas rika naturkapital i sitt beslutsfattande. Detta bör i sin tur leda till en smartare och hållbarare utvecklingspolitik för alla, vilket också förordas i Europa 2020 strategin. Att integrera Natura 2000 målen inom andra politiska sektorer kommer att resultera i gemensamma fördelar. thinkstockphotos.co.uk

5 5 Att uppskatta det ekonomiska värdet av olika slags ekosystemtjänster istockphoto istockphoto Roberto Rinaldi/naturepl.com TURISM: Natura 2000 har redan visat sig vara en viktig pådrivande faktor för många lokala ekonomier, eftersom områdena lockar till sig turister som bidrar till dessa Besökare i Natura 2000-områden beräknas spendera ca miljarder euro per år (2006). Ser man enbart till inkomster från besökare som väljer Natura 2000 områden (till skillnad från naturområden i största allmänhet), ligger spannet på 9-20 miljarder euro per år (2006), motsvarande ca 350 miljoner besöksdagar. Inom turism och friluftsliv genereras inkomster som totalt motsvarar 4,5-8 miljoner heltidsjobb. Besökare som väljer Natura 2000 resulterar i fördelar som motsvarar miljoner heltidsjobb. Detta ska jämföras med sammanlagt ca 13 miljoner heltidsjobb inom turismsektorn i EU 27 (2008). Skyddade områden kan dessutom ge ytterligare fördelar för ekonomin på lokal och regional nivå genom att locka ingående investeringar och förbättra den lokala imagen och livskvaliteten. VATTEN: Det finns pengar att spara på att arbeta med naturkapitalet, vilket ger lägre kostnader för vattenrening och vattenförsörjning Vattenrening och vattenförsörjning är viktiga ekosystemtjänster som tillhandahålls av naturliga ekosystem, däribland skyddade områden som Natura En rad europeiska storstäder däribland München, Berlin, Wien, Oslo, Madrid, Sofia, Rom och Barcelona utnyttjar alla naturlig filtrering på olika sätt. De här städerna sparar pengar på vattenreningen tack vare den naturliga behandling som utförs i ekosystemen. De här besparingarna kan även konsumenterna få del av, vilket resulterar i lägre användarkostnader för EU invånarna. Information från de fyra europeiska städerna Berlin, Wien, Oslo och München visar på fördelarna med skyddade områden för vattenrening och vattenförsörjning. Genom en värdering av nyttan kan vattenreningen varje år beräknas ge ekonomiska fördelar på 7-16 miljoner euro och för vattenförsörjningen uppgår siffran till miljoner euro per stad. De genomsnittliga fördelarna per invånare i de fyra europeiska städer som analysen omfattar är euro per år för vattenrening och vattenförsörjning tillsammans. Detta kan jämföras med den genomsnittliga vattenräkningen per hushåll och år som ligger på 200 euro i Tyskland. MARINA SKYDDADE OMRÅDEN: Marina Natura områden, som ingår i ett större nätverk av sammanhängande marina områden, kan ha positiva effekter på överutnyttjade fiskbestånd Marina skyddade områden, däribland marina Natura 2000-områden, utgör stöd för en rad olika ekosystemtjänster som bland annat bidrar till att upprätthålla friska fiskbestånd. Det marina område som för närvarande skyddas genom nätverket (motsvarande 4,7 % av EU:s marina område) ger fördelar till ett värde av ca 1,4-1,5 miljarder euro per år. Detta skulle öka till 3-3,2 miljarder euro per år om 10 % av havsområdet skyddades och till 6-6,5 miljarder euro per år om 20 % av havsområdet skyddades. Detta bör ses som ett ungefärligt värde. För att få pålitligare resultat skulle man behöva veta mer om hur skyddet kommer att påverka t.ex. livsmiljöer, tjänster och fiske på andra håll. För mer information, se kommissionens rapport: The Economic benefits of the Natura 2000 Network: Synthesis report 2012

6 6 Jämförelse av kostnaderna och fördelarna med Natura 2000 Sett över en 25-årsperiod beräknas det sammanlagda nytto kostnadsförhållandet för samtliga 300 Natura 2000 områden i Skottland uppgå till sju. Detta innebär att de totala nationella välfärdsfördelarna är sju gånger större än de nationella kostnaderna, vilket får sägas vara bra valuta för pengarna. Som ett led i en mer omfattande ekonomisk och institutionell utvärdering av Natura 2000 har flera studier utförts i Frankrike för att fastställa vilka fördelar som Natura 2000 ger på en rad olika områden. För Natura 2000-området Plaine de la Crau beräknades nettofördelarna uppgå till ca 142 euro per hektar och år, dvs. ca sju gånger mer än kostnaderna för Natura 2000-området. Thinkstockphotos.co.uk KH SV-N Under 2009 genomförde finska Forststyrelsen och Skogsforskningsinstitutet en nationell utvärdering av de ekonomiska effekterna av naturturism och naturrelaterad friluftsverksamhet på lokala ekonomier. Enligt denna studie uppgick de totala årliga intäkterna för det som besökarna spenderade i nationalparkerna till 70,1 miljoner euro och bidrog till den lokala sysselsättningen genom att 893 årsverken genererades. Generellt sett beräknades en offentlig investering i skyddade områden på 1 euro ge en utdelning på 20 euro. Nick Upton/naturepl.com Natura 2000 skyddar Europas naturkapital det tjänar både naturen och människan på. Mer information: GD Miljös webbplats om finansieringen av Natura 2000: Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Financing Natura Investing in Natura 2000: delivering benefits for nature and people, den 12 december Studier och broschyrer (samtliga finns på ovannämnda webbplats om finansieringen av Natura 2000): The Economic benefits of the Natura 2000 Network: Synthesis report Investing in Natura 2000: for nature and people broschyr Estimating the overall economic value of the benefits provided by the Natura 2000 Network med bilagor Estimating the economic value of the benefits provided by the tourism/recreation and employment supported by Natura 2000 Recognising Natura 2000 benefits and demonstrating the economic benefits of conservation measures: successful and innovative approaches to financing Natura 2000 needs Assessing socio economic benefits of Natura 2000 sites a toolkit for practitioners The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) (finns på biodiversity/economics/index_en.htm) Europeiska unionen, (2013) Kopiering av annat innehåll än fotografier är tillåten med angivande av källan. Fotografier: Framsida, p3, p4, p5 överst och mitten: istockphoto.com; p2: thinkstockphotos.co.uk; p5: nederst naturepl.com; p6: överst thinkstockphotos.co.uk, nederst: naturepl.com. doi: /50011 Framsida: istockphoto

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 9.7.2013 B7-0000/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7-0000/2013 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om grön

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER

UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER Kimito 6.4 och Pargas 8.4.2016 NTM-centralen i Egentliga Finland 13.4.2016 Överloppsstödrättigheter upphävs på grund av Finlands val att behålla de befintliga stödrättigheterna

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Vår drivkraft Vi vill det bästa för Skåne. Vi vill arbeta tillsammans med alla som möter Länsstyrelsen: Medborgare, kommuner och företag. VÅRT UPPDRAG VI SER TILL ATT RIKSDA- GENS

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

HAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014

HAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014 HAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014 BLÅ EKONOMI OCH BLÅ TILLVÄXT Johan Magnusson Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske Bakgrund Finansiell och ekonomisk kris Utmaningar

Läs mer

Enkät för det offentliga samrådet

Enkät för det offentliga samrådet SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

AV KÄRLEK TILL HAVET. Kom med! WWF:s Dagsverkesinsamling till förmån för Östersjön och Stora barriärrevet 2015-2016 2015-2016 DAGSVERKES- INSAMLINGEN

AV KÄRLEK TILL HAVET. Kom med! WWF:s Dagsverkesinsamling till förmån för Östersjön och Stora barriärrevet 2015-2016 2015-2016 DAGSVERKES- INSAMLINGEN CAT HOLLOWAY / WWF-CANON TROY MAYNE DAGSVERKES- Kom med! LUNAZUL SURF SCHOOL CHRISTOFFER BOSTRÖM / WWF TERICA / FLICKR AV KÄRLEK TILL HAVET WWF:s Dagsverkesinsamling till förmån för Östersjön och Stora

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck 1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

Läs mer

Miljö. En sund och hållbar miljö för nuvarande och framtida generationer INSYN I EU POLITIKEN

Miljö. En sund och hållbar miljö för nuvarande och framtida generationer INSYN I EU POLITIKEN INSYN I EU POLITIKEN Miljö En sund och hållbar miljö för nuvarande och framtida generationer Att skydda miljön och bevara vår konkurrenskraft går hand i hand 2 I N S Y N I E U P O L I T I K E N INNEHÅLL

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:3

Policy Brief Nummer 2014:3 Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Förädlingsstöd Förädlingsstöd för kortare livsmedelskedja och lokala marknader Förädlingsstöd för att skapa nya jobb Investeringsstöd för lantbrukets konkurrenskraft Investeringsstöd

Läs mer

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? LIFE+ är EU:s program för finansiering av miljöprojekt i de 27 medlemsländerna. Genom publikationen LIFE and local authorities: Helping regions

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg 11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11.10.2007 KOM(2007) 600 slutlig Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av medel ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete PRELIMINÄR VERSION 2003/2078(INI) 22 augusti 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling och samarbete till utskottet för

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria. I gruppen med Lotta Berner som samtalsledare medverkade Camilla Sommarström, Rebecka Eriksson, Michael Taevs, Alexandra Sjöblom, Gisela Linde och Mikael Wennström. Vad gör Åland unikt: Stor kärlek och

Läs mer

Resultater fra svensk forskning på bruk og vern. Hva kan vi lære av varandra?

Resultater fra svensk forskning på bruk og vern. Hva kan vi lære av varandra? Resultater fra svensk forskning på bruk og vern. Hva kan vi lære av varandra? Peter Fredman Seminar om forskning på vern og bruk Kunnskapsformidling og kunnskapsbehov Tirsdag 13. - onsdag 14. januar 2009

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.11.2013 COM(2013) 838 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Genetiska resurser inom jordbruket

Läs mer

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer

Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden. Lilian Müller Mariehamn, januari 2013

Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden. Lilian Müller Mariehamn, januari 2013 Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden Lilian Müller Mariehamn, januari 2013 1 Översikt Tillgänglig turism en växande global trend Faktorer som påverkar Tillgänglighet som kvalitetsfaktor i

Läs mer

Naturturismen. - en resurs för att värna naturarvet och kulturarvet. Men då krävs långsiktighet och rättvisa villkor. Ulf Lovén & Staffan Widstrand

Naturturismen. - en resurs för att värna naturarvet och kulturarvet. Men då krävs långsiktighet och rättvisa villkor. Ulf Lovén & Staffan Widstrand Naturturismen - en resurs för att värna naturarvet och kulturarvet. Men då krävs långsiktighet och rättvisa villkor Ulf Lovén & Staffan Widstrand Vi är naturturismens näringsföreträdare 450 företagsmedlemmar

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 31.5.2012 2011/0380(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet till fiskeriutskottet

Läs mer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster EMELIE HALLIN SID 1/6 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige

Läs mer

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Syfte Analys av förändrad skogsbrukspolicy

Läs mer

Granskning av grönbok om försäkring mot katastrofer

Granskning av grönbok om försäkring mot katastrofer Försvarsutskottets utlåtande 2012/13:FöU12 Granskning av grönbok om försäkring mot katastrofer Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om försäkring mot naturkatastrofer

Läs mer

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till

Läs mer

SLC:s miljöprogram UTKAST

SLC:s miljöprogram UTKAST SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Till stora utskottet MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE. U 72/2006 rd. statsrådets skrivelse om ett förslag till Europaparlamentets

Till stora utskottet MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE. U 72/2006 rd. statsrådets skrivelse om ett förslag till Europaparlamentets MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 57/2006 rd Statsrådets skrivelse om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (ramdirektiv om markskydd) Till stora utskottet INLEDNING Remiss Riksdagens talman

Läs mer

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Bakgrund Som nämnts i de tidigare faktabladen så saknas en tydlig definition av begreppet allmänna tjänster på gemenskapsnivån. Däremot

Läs mer

RAPPORT. (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg

RAPPORT. (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg RAPPORT (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg (S)-förslag om höjda arbetsgivaravgifter hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg Socialdemokraternas förslag om höjda arbetsgivaravgifter slår

Läs mer

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys Naturvårdsverket 2013-11-19 Diarienummer NV-04894-13 Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker

Läs mer

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE

URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE Urvalskriterierna är LAG:s verktyg för att bedöma och prioritera projektansökningar samt att säkerställa att de projekt som får stöd av lokalt ledd utveckling genom

Läs mer

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende

Läs mer

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande

Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande Insatsområde 1 - Entreprenörskap och innovativa miljöer Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande Verksamhetsbidrag

Läs mer