Miljö. En sund och hållbar miljö för nuvarande och framtida generationer INSYN I EU POLITIKEN

Transkript

1 INSYN I EU POLITIKEN Miljö En sund och hållbar miljö för nuvarande och framtida generationer Att skydda miljön och bevara vår konkurrenskraft går hand i hand

2 2 I N S Y N I E U P O L I T I K E N INNEHÅLL Varför behöver EU en miljöpolitik? 3 Så fungerar EU:s miljöpolitik 5 INSYN I EU-POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU-politiken, som beskriver vad EU gör på sina olika politikområden, varför politiken ser ut som den gör och vilka resultat EU har uppnått. Vad gör EU? 8 Vägen framåt 14 Läs mer 16 Broschyrerna hittar du här: Så fungerar Europeiska unionen Europa på tolv lektioner Europa 2020 EU:s tillväxtstrategi EU:s grundare Bank och finans Bedrägeribekämpning Budget Digital agenda för Europa Ekonomiska och monetära unionen och euron Energi Folkhälsa Forskning och innovation Gränser och säkerhet Handel Havsfrågor och fiske Humanitärt bistånd och civilskydd Inre marknaden Internationellt samarbete och utveckling Invandring och asyl Jordbruk Klimatåtgärder Konkurrens Konsumentskydd Kultur, film och media Miljö Näringsliv Regionalpolitiken Rättvisa, grundläggande rättigheter och jämlikhet Skatter Sysselsättning och socialpolitik Säkra livsmedel Transport Tullar Utbildning, ungdomsfrågor och idrott Utrikes- och säkerhetspolitik Utvidgning Insyn i EU-politiken: Environment Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation Information för allmänheten 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet uppdaterades i november 2014 Omslag och bild på sidan 2: Jupiter Images 16 s ,7 cm ISBN doi: /92036 Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2014 Europeiska unionen, 2014 Kopiering är tillåten. För användning eller kopiering av enskilda fotografier krävs tillstånd direkt från upphovsrättsinnehavaren.

3 M i l j ö 3 Varför behöver EU en miljöpolitik? Miljöproblem håller sig inte inom politiska, rättsliga eller geografiska gränser. EU länderna måste därför samarbeta både med varandra och med övriga världen för att ta sig an de problem som påverkar oss alla - som torka, översvämningar, föroreningar och hot mot Europas rika biologiska mångfald. EU:s miljöpolitik ska förbättra miljön, skydda människors hälsa, se till att vi utnyttjar naturresurserna varsamt och effektivt och främja internationella åtgärder mot globala och regionala miljöproblem. Med en samordnad miljöstrategi i hela EU kan vi se till att politiken på olika områden är samstämmig och samverkar. Med tanke på hur viktig miljölagstiftningen är för många branscher ska miljöpolitiken också ge alla företag i EU samma spelregler och undanröja hinder för den inre marknaden. Vad vi gör för miljön i dag har stor betydelse för framtida generationer. Många tar miljön för given, men trycket på jordens begränsade resurser ökar snabbare än någonsin. Vi måste öka kunskapen i samhället, använda resurserna effektivare och upphöra med skadligt och slösaktigt beteende. Annars kommer framtida generationer inte att få ärva de naturtillgångar de har rätt till. Om vi ska kunna rädda vår natur krävs en gemensam insats från EU, myndigheter i EU länderna, företag, icke statliga organisationer och allmänheten. Trycket från stigande efterfrågan Vår livsstil ställer stora krav på vår planet. Under 1900-talet ökade världens användning av fossila bränslen 12 gånger och vi utvann 34 gånger mer resurser. Efterfrågan på mat, foder och fiber kan komma att öka med 70 procent till Om vi fortsätter att använda våra naturtillgångar i samma takt kommer vi att behöva två jordklot för att försörja oss. En politik under utveckling EU:s miljöpolitik har flyttat fokus under årens lopp. På och 1980-talet arbetade man främst med traditionella miljöfrågor, som att skydda djur- och växtliv och bidra till renare luft och vatten genom att minska föroreningarna. Nu ligger tonvikten på en mer systematisk strategi som tar hänsyn till kopplingarna mellan olika områden och deras globala dimension. Tanken är att förebygga miljöförstöringen i stället för att reparera skadorna. Det innebär att man alltid beaktar miljökonsekvenser i beslut om nya initiativ och bidrag även på andra politikområden, som jordbruk, energi, transport, fiske, regional utveckling, forskning, innovation och bistånd. På så vis bidrar man till ett enhetligare miljöarbete och kan maximera samverkanseffekterna. istockphoto.com/eva serrabassa

4 4 I N S Y N I E U P O L I T I K E N Efter över 40 år av EU politik skyddas en stor del av vår miljö genom olika EU lagar. Men lagstiftningen måste förstås tillämpas korrekt om den ska göra nytta, vilket inte alltid är fallet. EU:s nya miljöhandlingsprogram ska förhoppningsvis komma till rätta med problemet (se sista kapitlet, Vägen framåt ). Miljö och ekonomi i samklang Miljö och ekonomi hänger ihop, som två sidor av samma mynt. En grönare ekonomi minskar miljökostnaderna genom effektivare resursanvändning. På samma sätt kan ny miljöteknik bidra till nya jobb, tillväxt och konkurrenskraft. EU kommissionen visar vägen med Europa strategin, EU:s tillväxtstrategi för det kommande årtiondet. Ett av strategins huvudinitiativ gäller just effektiv användning av våra begränsade naturresurser. Miljöpolitiken ska bidra till strategins mål om smart och hållbar tillväxt för alla och hjälpa EU att ställa om till kunskapsbaserad och resurseffektiv ekonomi. Att till exempel stärka ekosystemen som ger oss mat, dricksvatten, råvaror och många andra resurser bidrar till ökad produktivitet och livskvalitet och lägre sjukvårdskostnader. Internationellt samarbete Miljöproblemen stannar inte vid EU:s gränser. Luft, vatten, hav, växter och djur bryr sig inte om några landsgränser. Ju mer EU kan få grannländerna och helst hela världen att införa stränga krav, desto bättre mår vår egen miljö. EU samarbetar också med sina grannländer för att uppmuntra dem att göra samma sak och spelar en aktiv roll i internationella förhandlingar om hållbar utveckling, biologisk mångfald och klimatet. EU:s långsiktiga mål om en hållbar miljö är också ett av FN:s millenniemål. Starkt stöd hos allmänheten Det finns ett starkt stöd hos allmänheten för EU:s miljöpolitik. Enligt en Eurobarometerundersökning från 2014 tycker 95 procent att miljöfrågor är viktiga. Nästan tre av fyra anser att miljöskyddet kan bidra till ekonomisk tillväxt, och ännu fler anser att EUlagstiftningen behövs för att skydda miljön i deras land. De miljöproblem som flest personer oroade sig för var luft- och vattenföroreningar, det växande sopberget och utarmningen av naturtillgångar. Miljö och ekonomi är två sidor av samma mynt. istockphoto.com/robert Churchill

5 M i l j ö 5 Så fungerar EU:s miljöpolitik Miljölagstiftningen måste tillämpas Sedan 1970-talet har EU infört över 200 lagar för att skydda miljön. Men lagstiftningen får ingen effekt om den inte tillämpas och följs på rätt sätt. Utmaningen nu är därför att verkligen genomdriva vad man har enats om. Det är inte helt lätt, eftersom flera olika grupper är inblandade: nationella inspektörer och domstolar, icke statliga organisationer och vanliga invånare som utövar sin rätt att delta i politiken. Om lagstiftningen inte följs kan det få många negativa konsekvenser. Det kan undergräva grundläggande miljömål och skada människors hälsa. Industrin vet heller inte riktigt vilka regler som gäller om normerna tillämpas på olika sätt i EU. Om lagstiftningen däremot följs kan det ge ekonomiska fördelar. Om EU:s avfallslagstiftning tillämpades korrekt skulle vi få nya jobb och sänkta nettokostnader med 72 miljarder euro varje år. Om länderna inte tillämpar lagarna korrekt kan kommissionen vidta rättsliga åtgärder genom EU domstolen. Dessa s.k. överträdelseförfaranden som oftast gäller miljöfrågor kan i slutändan leda till böter om landet upprepade gånger misslyckas med att tillämpa EU:s regler. Med marknaden som hjälp Marknaden är ett kostnadseffektivt sätt att skydda och förbättra miljön och minska trycket på knappa resurser. Skatter och bidrag kan användas för att få företag och konsumenter att tillverka och köpa miljövänligare produkter. Det finns redan till exempel tippavgifter och avgifter för skogsavverkning. EU kommissionen vill fasa ut subventioner till industri-, transport-, jordbruks- och energisektorn som uppmuntrar användningen av förorenande eller energiintensiva produkter och processer. Politiken måste bygga på tillförlitliga fakta som förklarar miljöförändringens orsaker och verkan, så att man kan svara med rätt insatser och strategier. Många av uppgifterna kommer från nationella källor och analyseras av EU:s miljöbyrå, som i sin tur lämnar synpunkter på EU:s miljöpolitik. EU har flera program som ska bidra till att ta fram och sprida tillförlitliga uppgifter. Copernicusprogrammet samlar in data om jorden med hjälp av satelliter och sensorer på marken, i luften och till sjöss. På så sätt tar man fram ett brett underlag till stöd för miljöpolitiken. Men rättsliga åtgärder ska alltid vara en sista utväg. Kommissionen försöker i stället hjälpa länderna att tillämpa lagarna genom kapacitetsbyggnad, ekonomiskt stöd, bättre kunskap om miljösituationen och information om hur medlemsländerna lever upp till sina EU åtaganden i praktiken. Kommissionen rekommenderar att varje land inrättar ett oberoende nationellt organ, till exempel en ombudsman, för att hantera miljöklagomål från allmänheten.

6 6 I N S Y N I E U P O L I T I K E N Europeiska miljöbyrån Europeiska miljöbyrån samlar in nationella uppgifter för att sammanställa europeiska datamängder och tar fram indikatorer och rapporter om miljöläget. Miljöbyrån bildades 1994 och ligger i Köpenhamn. Miljöbyråns uppgift är att hjälpa EU och medlemsländerna att fatta välgrundade beslut som kan bidra till en bättre miljö genom att integrera miljöhänsyn i den ekonomiska politiken för hållbar tillväxt. Byrån samordnar också verksamheten i det europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning. Stimulera miljöinnovation Miljöinnovation innebär varje typ av innovation som leder eller syftar till betydande och påvisbara framsteg mot hållbar utveckling genom minskad miljöpåverkan, bättre motståndskraft mot miljöbelastning eller effektivare och ansvarsfullare utnyttjande av naturresurser. istockphoto.com/henrik Jonsson Skatter och bidrag kan fungera som incitament för att få företag och konsumenter att bli miljövänligare.

7 M i l j ö 7 Information till allmänheten EU kommissionen försöker på många sätt få folk att bli medvetnare om miljöproblemen. En årlig höjdpunkt är Gröna veckan i Bryssel, då tusentals deltagare samlas kring en viktig miljöfråga, som vatten eller biologisk mångfald. Tävlingar är ett annat populärt sätt att väcka intresset. Utmärkelsen som EU:s miljöhuvudstad lyfter fram städernas miljöarbete och idéer. Varje år hårdnar konkurrensen om den eftertraktade titeln. Andra priser belönar företags, myndigheters eller enskilda personers miljöprojekt. Stimulera innovation Miljöteknik är redan en viktig del av EU:s ekonomi. Men med undantag för förnybar energi har det tagit lång tid för miljöinnovationer att komma ut på marknaden. Några flaskhalsar är att marknadspriserna inte korrekt speglar de miljömässiga kostnaderna och fördelarna, och att det finns incitament och bidrag som uppmuntrar till resursslöseri och stela ekonomiska strukturer. EU:s första handlingsplan för miljöinnovation lyfter fram de drivkrafter och hinder som finns. EU stöder forskning, innovation och miljöinnovativa företag. För att bidra till större spridning av grön teknik främjar EU grön upphandling, livscykelkostnadsanalys och miljömärkning. Miljöhuvudstäder För att få titeln som miljöhuvudstad måste staden under lång tid ha levt upp till höga miljökrav, lova att arbeta för en hållbar utveckling och vara en förebild för andra städer. Här är alla miljöhuvudstäder hittills: 2010: Stockholm 2011: Hamburg 2012: Vitoria Gasteiz 2013: Nantes 2014: Köpenhamn 2015: Bristol 2016: Ljubljana

8 8 I N S Y N I E U P O L I T I K E N Vad gör EU? Ekonomin och miljön behöver resurser för att fungera. Men det är slut på sötebrödsdagarna. Vi har inte längre oändlig tillgång på billiga råvaror, som varit avgörande för den kraftiga ekonomiska utvecklingen de senaste tvåhundra åren. Befolkningsökningen och allmänt högre levnadsstandard har lett till ökad efterfrågan, stigande priser och brist på viktiga naturtillgångar som metaller, mineraler och livsmedel. Varje dag ökar jordens befolkning med invånare. Mot slutet av 2030 kanske ytterligare två miljarder människor i utvecklingsländerna hör till en högkonsumerande medelklass. Utbud och efterfrågan går alltmer i olika riktningar. Om vi fortsätter att använda våra naturtillgångar i nuvarande takt skulle vi behöva två jordklot för att försörja oss år 2050 och miljontals människors förhoppningar om bättre livskvalitet skulle gå om intet. Resurseffektivitet Resurseffektivitet är därför en av EU kommissionens prioriteringar i Europa 2020-strategin. Det innebär att man producerar mer med mindre, använder resurserna på ett hållbart sätt och förvaltar dem effektivare genom hela livscykeln. För detta krävs innovation, nya produktions- och konsumtionsmönster och rätt incitament och prissättning. I slutet av 2011 antog EU en färdplan för ett resurseffektivt Europa. Där betonas behovet av en kursändring i våra ekonomiska, politiska och personliga beslut. Färdplanen anger delmål för olika politikområden. Slutmålet är att vi inom 40 år ska ha en ekonomi som ger hög levnadsstandard med mycket lägre miljöpåverkan. Återvinning minskar trycket på primära råvaror. J. Toland

9 M i l j ö 9 European Union Nätverket Natura 2000 täcker nästan 18 procent av EU:s yta och skyddar arter och livsmiljöer i deras naturliga omgivning. Behovet att ta vara på de ändliga resurserna på ett effektivt sätt tas upp inom alla EU politikområden. För att uppmuntra människor att ändra sitt beteende startade kommissionen en informationskampanj hösten För att driva arbetet framåt har kommissionen också inrättat en panel med beslutsfattare, företagare och experter på ekonomi och miljö, som våren 2014 kom med en rad rekommendationer. Resurseffektivitet Resurseffektivitet handlar om att frikoppla ekonomisk tillväxt från resursanvändning. En resurseffektiv ekonomi producerar mer med mindre, använder resurser på ett hållbart sätt och minimerar sin miljöpåverkan.

10 10 I N S Y N I E U P O L I T I K E N Albrecht Föhl, of LIFE07 NAT/D/ LIFE Streuobstwiese Albvorland Friska ekosystem behövs för Europas biologiska mångfald. Biologisk mångfald Nätverk som Natura 2000 bidrar till att stoppa och vända förlusten av den biologiska mångfalden och ekosystemen till Den biologiska mångfalden och ekosystemen är inte bara viktiga i sig. De förser oss dessutom med varor som mat, fibrer, bränsle och mediciner, och tjänster som klimatreglering, skydd mot översvämningar, vattenrening, pollinering och jordmånsbildning. Allt detta behövs för ekonomiskt välstånd, säkerhet, hälsa och livskvalitet. År 2011, bara några månader efter FN mötet om biologisk mångfald i Nagoya i Japan, följde man upp med en ny strategi för biologisk mångfald. Målet är att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystemtjänster i EU till 2020, återställa dem i möjligaste mån och öka EU:s internationella insatser för den biologiska mångfalden.

11 M i l j ö 11 Skyddade områden Naturen följer inga nationsgränser och därför har EU en sträng naturskyddslagstiftning. Kronan på regelverket är Natura 2000, ett europeiskt nätverk av områden som ska skydda arter och livsmiljöer i den naturliga miljön. Natura 2000 består av över platser och är världens största nätverk av sitt slag. Det omfattar nu nästan 18 procent av EU:s yta en yta som är lika stor som Tyskland, Polen och Tjeckien tillsammans. Fröet till Natura 2000 såddes 1979 när EU antog sin första viktiga naturskyddslag fågeldirektivet. Direktivet skyddar alla vilda fåglar i EU (cirka 500 arter) och kräver att EU länderna ska kartlägga och skydda särskilt viktiga områden. Den andra utgångspunkten var habitatdirektivet. Där står att EU länderna måste skydda hotade livsmiljöer, djur och växter. Nätverket omfattar nu cirka 500 sällsynta och hotade växter och djur och cirka 230 värdefulla livsmiljöer, till exempel slåtterängar, hedmarker och salta våtmarker, som är grunden för olika ekosystem. Natura 2000 bygger på att människan är en del av naturen och att de båda fungerar bäst i samspel. Syftet är därför inte att stoppa ekonomisk verksamhet, utan att begränsa den för att skydda värdefulla arter och livsmiljöer. Natura 2000 finansieras genom olika politikområden. Det viktigaste är jordbrukspolitiken, och särskilt landsbygdsutvecklingsdelen som främjar miljövänligt skogs- och jordbruk. EU:s sammanhållningspolitik spelar en viktig roll för att finansiera investeringar, särskilt i de nya medlemsländerna. Natura 2000 bidrar till friska ekosystem som förser oss med värdefulla tjänster som färskvatten, koldioxidlagring och skydd mot översvämningar och kusterosion. Sammantaget värderas dessa tjänster till miljarder euro per år. Det är betydligt mer än årskostnaden för att förvalta nätverket som är cirka 6 miljarder euro. I EU använder vi 16 ton material per person och år, varav 6 ton blir avfall. istockphoto.com/steve Debenport

12 12 I N S Y N I E U P O L I T I K E N Resultat på andra områden Förutom de två övergripande områdena resurseffektivitet och biologisk mångfald driver EU även mer specifika miljöfrågor. KEMIKALIER: Kemikalier är en viktig del av vår vardag. Men en del kan vara direkt skadliga för människors hälsa och andra kan vara farliga om de används på fel sätt. För att se till att kemikalierna är säkra, skydda miljön och stimulera konkurrenskraften i en av Europas största industrier har EU världens mest långtgående lagstiftning: Reachförordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Alla kemikalier som tillverkas i eller importeras till EU måste registreras hos Europeiska kemikaliebyrån i Helsingfors. Senast 2018 måste alla kemikalier som används i EU vara registrerade, annars får de inte säljas här. Särskilt stränga regler gäller för de allra farligaste produkterna. Företagen ansvarar för att bedöma och hantera eventuella risker med de kemikalier de använder eller säljer i EU och måste dessutom förklara för konsumenterna hur de ska hanteras på ett säkert sätt. AVFALL: I EU använder vi 16 ton material per person och år. Av detta blir 6 ton avfall, varav hälften dumpas på en soptipp. Det bästa är förstås om vi kan undvika avfall helt. Om det inte går vill EU kommissionen att vi återanvänder och återvinner värdefulla resurser. Avfallsskatter och viktbaserade avfallstaxor (du betalar för vad du slänger) kan bidra till detta mål. Vissa länder återvinner redan 80 procent av avfallet och har praktiskt taget avskaffat soptipparna. Andra har en bit kvar. Lagstiftning för vissa typer av produkter, som elektriskt och elektroniskt avfall, förpackningar, batterier av olika slag och uttjänta fordon finns redan och bidrar till effektiv resursanvändning. LUFT: De senaste 20 åren har EU lyckats minska ett antal föroreningar. Blyutsläppen har till exempel minskat med cirka 90 procent. Men EU invånarna anser ändå att luftföroreningarna är ett av de allvarligaste miljöproblemen. EU har fortfarande en bit kvar till sitt mål om en luftkvalitet som inte innebär några allvarliga negativa konsekvenser eller risker för folkhälsan eller miljön. År 2013 lade kommissionen fram ett program för ren luft. Mot bakgrund av de senaste rönen vill man med kostnadseffektiva åtgärder förbättra luftkvaliteten, uppdatera lagstiftningen och minska skadliga utsläpp från industri, trafik, kraftverk och jordbruk för att minska effekterna på människors hälsa och på miljön. VATTEN: De senaste årtiondena har EU infört en omfattande strategi för att förbättra vattenkvaliteten. Från början handlade det om hälsorisker, men nu gäller det också att komma till rätta med miljöpåverkan från jordbruket, industrin, hushållen och andra sektorer som använder stora mängder vatten. EU:s viktigaste vattenlagstiftning, vattendirektivet, kräver att alla floder, sjöar, kuster och grundvatten ska vara rena senast EU länderna måste kontrollera sina vattendrag och förklara hur de ska rena dem. En annan EU rättsakt, ramdirektivet om en marin strategi, tar ett samlat grepp på all verksamhet som kan påverka havsmiljön. Enligt direktivet måste EU länderna från 2015 se till att det marina avfallet inte skadar kusterna och havet. Målet är att alla hav ska vara friska till EU kommissionens långsiktiga strategi för att skydda Europas vattenresurser ska hjälpa EU att nå sina mål. Strategin fungerar som en verktygslåda för att förbättra vattenförvaltningen och integrera den i andra politikområden.

13 M i l j ö 13 Badvatten EU:s årliga badvattenrapport ger en aktuell bild av vattenkvaliteten på över badplatser längs kuster, sjöar och floder i EU länderna, Schweiz och Albanien. Rapporten visar att badvattnet i EU i allmänhet har förbättrats rejält sedan Då var det 9,2 procent av kustbadplatserna och 11,9 procent av badplatserna vid sjöar och floder som inte uppfyllde gällande EU lagstiftning. År 2013 hade siffrorna sjunkit till 1,9 respektive 2,4 procent. Du kan själv enkelt kolla hur bra badvattnet är på din favoritbadplats genom informationssystemet Wise, som du hittar via Europeiska miljöbyråns webbplats. På portalen Eye on earth kan du med tillämpningen Waterwatch zooma in ett område och se det antingen som karta eller satellitbild. bathing/state of bathing waters-1 BULLER: Buller kan skada både människor och djur. EU reglerar buller från flera källor, bland annat motorfordon, tåg och utrustning som används utomhus. Enligt EU:s bullerdirektiv från 2002 måste EU länderna kartlägga bullernivåerna i större städer och för större vägar, järnvägar och civila flygplatser. Sedan måste de åtgärda problemen. SKOG: Skogar huggs ned i oroväckande takt i hela världen. EU vill att den internationella avskogningen ska halveras till 2020 och stoppas helt till Man arbetar med olika timmerexporterande länder för att förbättra skogsförvaltningen. EU:s lagstiftning minimerar nu risken för att olagligt avverkat timmer säljs i EU. MARK: Det finns ingen specifik marklagstiftning i EU, men många problem som påverkar marken tas upp i åtgärder för vatten, avfall, kemikalier, industriföroreningar, naturskydd och bekämpningsmedel. EU har en strategi som gäller de olika hoten mot marken, särskilt från jordbruksmetoder och industriprocesser. År 2012 tog EU kommissionen fram riktlinjer där man uppmärksammar farorna med att täcka marken med ogenomsläppligt material, som betong, och i stället föreslår hållbarare alternativ. Tack vare EU:s miljölagstiftning har badvattnet i allmänhet blivit mycket renare de senaste 20 åren. istockphoto.com/christian Martínez Kempin

14 14 I N S Y N I E U P O L I T I K E N Vägen framåt För att kunna arbeta för en hållbar miljö och bevara våra naturtillgångar och havsresurser krävs åtgärder på alla nivåer. Miljöarbetet kan också bidra till ökad konkurrenskraft, skapa jobb och stimulera investeringar. EU:s ekonomi måste ställas om så att vi kan få ut mer av mindre material, och vi måste förändra våra konsumtionsmönster. Politiska åtgärder som stimulerar forskning, får ut miljöinnovation på marknaden och ökar konsumenternas kunskap bidrar till denna omställning. EU:s miljöhandlingsprogram fram till 2020 EU:s miljöhandlingsprogram till 2020 innehåller en långsiktig miljöstrategi som är tillräckligt flexibel för att möta kommande utmaningar och de allt större systemriskerna. Det beskriver en övergripande miljösyn och stakar ut kursen mot en grön och konkurrenskraftig ekonomi som kan värna våra naturtillgångar och vår hälsa nu och i framtiden. Efterfrågan på mat, foder och fiber kan öka med 70 procent till Om vi fortsätter att använda våra naturtillgångar i samma takt kommer vi att behöva två planeter för att försörja oss. R. Scholtz

15 M i l j ö 15 EU har en genomtänkt miljöpolitik med ett omfattande regelverk, som dock måste tillämpas. Förutom de uppenbara fördelarna för hälsan och miljön bidrar EU:s miljölagstiftning också till att skapa lika villkor för företagen på EU:s inre marknad, stimulera till innovationer och främja pionjärfördelar för europeiska företag inom många branscher. Kostnaderna till följd av att lagarna inte följs är däremot höga: omkring 50 miljarder euro per år, inklusive kostnader för överträdelser. Kommissionen får också många klagomål direkt från EU invånarna som ofta skulle kunna hanteras bättre på nationell eller lokal nivå. Att se till att medlemsländerna verkligen tillämpar EU:s miljölagstiftning blir därför en prioriterad fråga för de närmaste åren. Enskilda områden EU:s miljöpolitik fram till 2020 betonar mer än någonsin fördelarna med ett miljövänligt kretsloppssamhälle. Det är den enklaste lösningen på bland annat hälsoproblem, miljöförstöring och arbetslöshet samtidigt som man får en hållbar ekonomisk tillväxt. Genom ekodesign, avfallsminimering, återvinning och återanvändning kan EU företagen spara upp till 600 miljarder euro per år och kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Det är nu allmänt accepterat att miljöarbetet också måste ingå i andra politikområden. För att kunna hejda förlusten av den biologiska mångfalden i EU senast 2020 måste till exempel skyddet av biologisk mångfald och ekosystem ingå i EU:s jordbruks- och fiskepolitik. För att få ekonomiskt välstånd, hållbar tillväxt och välfärd i framtiden måste vi ta bättre hand om jordens naturtillgångar eftersom de behövs för så stora delar av ekonomin. Utmaningar Vi kan inte bortse från att Europa och dess miljö står inför en del allvarliga globala utmaningar, till exempel befolkningsökningen, en växande medelklass med högre konsumtion, snabb ekonomisk tillväxt i framväxande ekonomier, ständigt stigande efterfrågan på energi och allt intensivare konkurrens om resurserna. Det mesta har vi inget inflytande över, men EU kan ändå hjälpa andra länder att ställa om till en hållbarare utveckling genom att främja effektivare miljöstyrning internationellt. Mycket kan göras för att stärka EU:s motståndskraft mot framtida risker. EU har redan mycket bra kunskap och teknik, nya metoder för resursräkenskaper, en etablerad kultur av försiktighet och förebyggande och mycket goda resultat av att rätta till skadan vid källan och få förorenarna att betala. Men miljöstyrningen kan bli effektivare genom stärkt miljöövervakning och aktuella uppgifter om miljöföroreningar och avfall. Bättre tillämpning av miljöpolitiken bidrar både till EU:s mål och till stabilare spelregler för företagen. Vision Allt detta ska se till att vi år 2050 kan leva i en säker och sund miljö, där miljörestriktioner respekteras och ekosystemen klarar påfrestningarna. Följande vision för 2050 från EU:s allmänna miljöhandlingsprogram är en ledstjärna för detta arbete: År 2050 lever vi gott inom planetens ekologiska gränser. Vårt välstånd och vår goda miljö bygger på en innovativ kretsloppsekonomi där ingenting slösas bort och där naturresurser förvaltas hållbart och biologisk mångfald skyddas, värderas och återställs på sätt som stärker vårt samhälles motståndskraft. Vår utsläppssnåla tillväxt är sedan länge frikopplad från resursanvändningen och anger takten för ett säkert och hållbart globalt samhälle.

16 16 I N S Y N I E U P O L I T I K E N NA SV-C Läs mer XX XX XX XX EU:s miljöpolitik i korthet: Europeiska miljöbyrån: Reach registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier: Frågor om EU? Ring Europa direkt: ISBN doi: /92036