Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening

Transkript

1 Återvinningsindustrierna Svenska åkeriförbundet Svenska Järn & Metall- SRF Svensk skrothandlareföreningen Returpappersförening Miljödepartementet Stockholm Dnr M 2001/4953/Kn Remissvar på Resurs i Retur. Betänkande från utredningen för översyn av producentansvaret, SOU 2001:102 Återvinningsindustrierna, Svenska åkeriförbundet, Svenska Järn & Metallskrothandlareföreningen och SRF Svensk Returpappersförening lämnar härmed ett gemensamt yttrande. Vi anser att utredningen gjort ett utmärkt arbete och på ett tydligt sätt lyft upp viktiga frågor som är grundläggande för att producenternas ansvar ska kunna utvecklas i enlighet med avsikten i den integrerade produktpolitiken IPP. Vi vill särskilt framhålla det föredömliga arbetssätt som utredningen haft. I nära dialog med näringslivet. Vi förutsätter att detta arbetssätt blir en förebild framöver för utredningar, myndigheter och departement när förändringar som påverkar näringslivet skall genomföras. Vi är positiva till förslagen i utredningen och vill särskilt lyfta fram följande: 1. Huvudmannaskapet skall ligga kvar på producenterna 2. Frivilliga åtagande bättre än lagstiftning 3. Miljöanpassad produktutveckling bör tydliggöras i balken 4. Ett nytt delmål rörande hushållning med material och energi bör införas 5. Insamlings- och beställarmonopolen måste minska 6. Viktigt att Konkurrensverket får uppdrag att utvärdera producentansvaret 7. Användningen av återvunnet material som råvara måste öka 8. Nya ansvarsformer bör införas där det avfallsalstrande företaget får större ansvar för sitt avfall 9. Mer fastighetsnära system där konsumenten står i fokus bör införas i konkurrens 10. En nationell motor som kan driva på näringslivets frivilliga åtaganden och föra dialogen bör införas 1

2 1. Huvudmannaskapet skall ligga kvar på producenterna Vi stöder till fullo utredarens förslag att huvudmannaskapet, när det gäller ansvar för insamling av förpackningar och returpapper från hushåll, ska ligga kvar på producenterna. Att lämna över ansvaret till kommunerna vore att ta flera steg tillbaka i den påbörjade utvecklingen där näringslivet tar ett allt större ansvar i miljöarbetet. Det finns också anledning att varna för de uppenbara intressekonflikter som kan uppstå om kommuner som driver förbränningsanläggningar också skall ansvara för insamlingen av returpapper och pappers- och plastförpackningar för materialåtervinning. Vi anser dock att tiden är mogen att utreda om ansvaret för själva insamlingen av producentansvarsmaterialet kan flyttas från producenten och läggas på enskilda fastighetsägare, i första hand bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter. Detta beskrivs i utredningen på sidan 465. Alltfler fastighetsägare tar redan i dag på frivillig väg det fysiska och ekonomiska ansvaret för insamlingen. Detta möjliggörs genom att materialbolagen har öppnat upp sina system och låter insamlingsentreprenörer sälja sina helhetslösningar direkt till fastighetsägarna. Fördelarna med detta är: - Mer fastighetsnära insamling och därmed mindre problem med ostädade ÅVS. På sikt kan ÅVS tas bort från gator och torg. - Mer konkurrens om insamlingen vilket minskar insamlingsmonopolen och ökar drivkraften för att få fram konsumentanspassade system. - Nya ansvarsformer i linje med utredningens förslag prövas där den som ger upphov till avfallet - avfallsalstraren - också får det ekonomiska ansvaret för att avfallet samlas in. På samma sätt som vi som fastighetsägare i dag betalar för renhållningen kan vi i framtiden köpa tjänsten från en återvinnare. 2. Frivilliga åtagande bättre än lagstiftning Vi stöder utredarens förslag att frivilliga åtaganden är bättre än lagstiftning. Vår uppfattning är att regeringen framöver bör satsa på frivilliga system och lösningar, men inte bara med fokus på insamlingen och återvinningsnivåer. Ett ökat fokus bör ligga på att få producenterna att successivt övergå från att använda jungfruliga råvaror till att använda mer återvunnet material som råvaror. Frivilliga system och lösningar bör baseras på dialog med alla inblandade parter. 3. Miljöanpassad produktutveckling bör tydliggöras i balken Vi stöder utredarens förslag att miljöanpassad produktutveckling bör tydliggöras i balken. Förslaget ligger helt i linje med IPP arbetet och är ett sätt att konkretisera IPP. Att fokusera på miljöanpassad produktutveckling får positiva effekter på produkters återvinningsbarhet och på efterfrågan på återvunnet material som råvara. 4. Ett nytt delmål rörande hushållning med material och energi bör införas Vi stöder förslaget om ett nytt delmål rörande hushållning med material och energi. Förståelsen för varför man ska återvinna är många gånger otillräcklig. Det finns inga miljömål som visar att det är viktigt med återvinning. Vi är övertygade om att det är angeläget att föra in ett mätbart hushållningsmål för att öka förståelsen för varför återvinning är viktigt. Användning av återvunnet material som råvara är ett sätt att dels spara material och energi dels ett medel att minska utsläpp av växthusgaser och andra utsläpp till luft och vatten. Åtgärder för att nå delmålet kan vara: 2

3 - att näringslivet stimuleras att sätta upp mål i sina miljöpolicies om att öka användningen av återvunnet material som råvara (utredarens förslag sid 449). - att andelen återvunnet material som råvara i varor redovisas (utredarens förslag sid 449) - att även förbrukningen av energi och utsläppen av växthusgaser vid tillverkningen av varor dvs från råvara till färdig produkt - beaktas vid inköp och upphandlingar (på så sätt kan fördelarna med återvunnet material som råvara tydliggöras) - att statliga myndigheter och verk går före och efterfrågar återvunnet material som råvara i produkter i samband med inköp och upphandlingar. - att statliga myndigheter och verk går före och börja efterfrågar LCA- information vid upphandling och inköp. T.ex. bör produktens energianvändning vid tillverkningsfasen och mängden utsläpp av växthusgaser vid tillverkningsfasen beaktas. - att producenternas årliga redovisning till Naturvårdsverket omfattar uppgifter om hur stor mängd avfall från producentens uttjänta produkter som de facto gått in som återvunnet material i nya produkter. Det är i det här sammanhanget viktigt att utveckla åtgärder inom ramen för strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp som regeringen föreslagit i miljömålspropositionen 2000/2001:130. Åtgärder som kommer föreslås för att nå det nya delmålet rörande hushållning med resurser och energi bör samordnas med det arbete som pågår inom ramen för denna strategi. 5. Insamlings- och beställarmonopolen måste minska Vi stöder utredarens förslag till åtgärder för att undanröja insamlingsmonopol och beställarmonopol. Utredningen har på ett tydligt sätt beskrivit problemen med olika monopol. Utredaren understryker att en friare marknad bör eftersträvas. Vi anser att konkurrens inom återvinningsområdet är avgörande för att möjliggöra att det frivilla affärsdrivna miljöarbetet som sker i näringslivet idag ska kunna tillvaratas fullt ut. Vi anser att regeringen och Naturvårdsverket har ett ansvar att se till att det skapas konkurrens när nya producentansvar införs. Konkurrens kan uppnås t.ex. genom: - att flera sinsemellan (om samma avfall) konkurrerande materialbolag bildas. - att lagstiftning, föreskrifter och överenskommelser utformas så att det blir möjligt att ta initiativ för enskilda företag och fastighetsägare att organisera återvinningen via separata avtal och att sådana avtal uppmuntras. - att materialbolag släpper in fler godkända återvinnare än de kontrakterade när det gäller att upparbeta eller förbehandla avfall som omfattas av producentansvar från verksamheter (utredarens förslag sid 475). - att alla godkända återvinnare fritt kan hämta insamlat material för förbehandling eller upparbetning genom köp eller genom att få en upparbetningsersättning från materialbolaget (utredarens förslag sid 475). - att det ekonomiska och fysiska ansvaret för insamlingen läggs på den verksamhetsutövare som producerar avfallet (utredarens förslag sid 479). 3

4 - att det ekonomiska och fysiska ansvaret för insamlingen från hushåll läggs på fastighetsägaren (förslag från Svensk Glasåtervinning och Bostadssektorns Avfalls- och restproduktsgrupp, sid 465) - att 15:21 i Miljöbalken ses över Motivet att regeringen och Naturvårdsverket ska lägga mer kraft på att skapa regelverk som gynnar konkurrensen är att konkurrens är ett viktigt medel för att ta tillvara näringslivets affärsdrivna miljöarbete. Att skapa konkurrens inom producentansvaren är också en viktig drivkraft för forskning och utveckling av nya återvinningstekniker. Problemet med endast ett materialbolag som beställare av återvinningen (s.k. beställarmonopol) är att återvinningsföretagen kan få en osund beroendeställning till materialbolaget. Med endast ett materialbolag som köper tjänster av fristående återvinnare blir det: - svårt för mindre företag att göra sig gällande - svårt för nya företag att slå sig in på marknaden - svårt för nya återvinningstekniker att utvecklas Vi vill framhålla materialbolaget Returbatts system som kan vara ett vägledande exempel för hur en öppen och konkurrensneutral insamling inom ett producentansvar kan organiseras. 6. Viktigt att Konkurrensverket får uppdrag att utvärdera producentansvaret Vi anser att Konkurrensverket så snart som möjligt, på regeringens uppdrag eller på eget initiativ, bör utvärdera producentansvaret enligt utredningens intentioner särskilt producentansvaret för elektronik. 7. Användningen av återvunnet material som råvara måste öka Att skapa marknader för det material som samlas in är avgörande för om återvinning ska bli trovärdigt på sikt. Det måste skapas förståelse för att återvinning i själva verket handlar om att välja råvara. Att successivt byta användningen av jungfruliga råvaror till återvunnet material som råvara i komponenter och produkter är viktigt ur hushållnings- och utsläppssynpunkt. Användningen av återvunnet material som råvara kan ökas genom: - att näringslivet stimuleras att sätta upp mål i sina miljöpolicies om att öka användningen av återvunnet material som råvara (utredarens förslag sid 449). - att andelen återvunnet material som råvara i varor redovisas (utredarens förslag sid 449) - att även förbrukningen av energi och utsläppen av växthusgaser vid tillverkningen av varor dvs från råvara till färdig produkt - beaktas vid inköp och upphandlingar (på så sätt kan fördelarna med återvunnet material som råvara tydliggöras) - att statliga myndigheter och verk går före och efterfrågar återvunnet material som råvara i produkter i samband med inköp och upphandlingar. - att statliga myndigheter och verk går före och börja efterfrågar LCA- information vid upphandling och inköp. T.ex. bör produktens energianvändning vid tillverkningsfasen och mängden utsläpp av växthusgaser vid tillverkningsfasen beaktas. - att producenternas årliga redovisning till Naturvårdsverket omfattar uppgifter om hur stor mängd avfall från producentens uttjänta produkter som de facto gått in som återvunnet material i nya produkter. 4

5 8. Nya ansvarsformer bör införas där det avfallsalstrande företaget får större ansvar för sitt avfall Förslaget beskrivs på sid 477 i utredningen. Det ligger enligt vår uppfattning mer i linje med IPP- tanken att lägga ett större ansvar på det avfallsalstrande företaget. Genom att förändra ansvarsfördelningen på detta sätt ökas också möjligheterna till att få mer konkurrens i insamlingsledet och därmed ta tillvara det affärsdrivna miljöarbetet i näringslivet. Naturvårdsverket har i sin utredning Ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall lagt ett större ansvar på det avfallsalstrande företaget vilket ligger i linje med detta förslag. 9. Mer fastighetsnära system där konsumenten står i fokus bör införas i konkurrens Att få mer fastighetsnära system bör innebära att ÅVS på sikt försvinner från gator och torg och därmed en stor del av de problem som ofta förknippas med återvinning - nämligen ostädade stationer. Fastighetsnära system där fastighetsägaren och de boende själva ges möjlighet att välja system ökar konsumentens bekvämlighet. För att den fastighetsnära insamlingen, och därmed servicen till konsumenterna, skall kunna utvecklas krävs att det blir möjligt för alla entreprenörer och fastighetsägare att etablera fastighetsnära system. Detta oavsett om man i aktuellt område är utsedd till huvudentreprenör av materialbolagen. Vi vill poängtera att med ett kommunalt huvudmannaskap försvinner fastighetsägarens möjlighet att själv välja system helt och hållet och därmed försvinner även konkurrensen. 10. En nationell motor som kan driva på näringslivets frivilliga åtaganden och föra dialogen bör införas Vi är mycket positiva till förslaget att bilda en nationell motor. Vi stöder fullt ut beskrivningen på sid 436 och 437 om roll och krav på den nationella motorn. Vi anser att den nationella motorn även bör få i uppgift att fokusera på att det ska skapas konkurrensutsatta system samt att med olika medel stimulera till ökad efterfrågan på återvunnet material som råvara två viktiga faktorer som styr mot resurshushållning. Vi vill ta tillfället i akt att särskilt lyfta fram det värdefulla IPP arbete som görs inom Naturvårdsverket. Vi förutsätter att detta viktiga arbete får fortsätta på samma sätt även då den föreslagna nationella motorn införs. Båda funktionerna är nödvändiga i det framtida arbetet. Stockholm den 31 maj 2002 Annika Helker Lundström Alf Levander Återvinningsindustrierna Svenska åkeriförbundet Björn Johansson Bengt Andersson Svenska Järn & Metallskrothandlareföreningen SRF Svensk Returpappersförening