ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU"

Transkript

1 Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när det gäller att uppnå de mål som anges i förordning (EG) nr 1782/2003. Instrumentets relevans och samstämmighet med andra åtgärder som syftar till att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitiken bedöms också. Genom systemet för jordbruksrådgivning får jordbrukarna råd om markskötsel och jordbruksdrift. Inrättandet av detta system var en viktig del av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken Rådgivningen ska åtminstone avse de föreskrivna verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i de tvärvillkor som ska iakttas av jordbrukare som erhåller stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Utvärderingen täcker EU-27 under perioden från januari 2005 fram till Den är indelad i två delar: en omfattande beskrivning av inrättandet och genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning i medlemsstaterna samt en utvärderingsdel. Utvärderingen har strukturerats kring 14 utvärderingsfrågor, som täcker följande sju teman: Inverkan på markskötsel och jordbruksdrift. Inverkan på jordbrukarnas inkomster. Uppnående av övergripande mål när det gäller att uppfylla kraven på ett modernt högkvalitativt jordbruk. Övrig inverkan och oväntade effekter. Effektivitetsanalys. Instrumentets relevans och samstämmighet. Administrativa krav på medlemsstaterna och jordbrukarna. För utvärderingen har i huvudsak följande informationskällor använts: frågeformulär om länderna som GD Jordbruk sänt till alla medlemsstater, ytterligare dokumentation som samlats in direkt av utvärderaren (undersökningar, forskningsrapporter, artiklar, statistik etc.), 27 landsrapporter som sammanställts av utvärderarens kontaktpersoner i de olika medlemsstaterna, fallstudier och en kvalitativ undersökning bland jordbrukarna i fem medlemsstater/regioner 1. 1 Belgien, Tjeckien, Danmark, Niedersachsen (Tyskland) och Venetien (Italien). Sida i

2 Beskrivning av systemet för jordbruksrådgivning Räckvidd och omständigheter som påverkat genomförandet Systemet för jordbruksrådgivning är obligatoriskt i alla medlemsstater sedan januari Genomförandet varierar emellertid beroende på följande faktorer och omständigheter: i) Det operativa genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning försenades i flera medlemsstater fram till ii) iii) iv) Jordbrukssektorn och jordbruksföretagens struktur ser väldigt olika ut i olika medlemsstater, vilket direkt inverkar på rådgivningstjänsterna. I regelverket om systemet för jordbruksrådgivning ges medlemsstaterna ett stort utrymme för egna beslut när de inrättar sina egna system för jordbruksrådgivning. Medlemsstaterna kan följaktligen delas in i två huvudgrupper: rådgivningen i 14 medlemsstater (vissa regioner i Belgien samt Tyskland, Italien och Storbritannien) förefaller att fokusera strikt på de föreskrivna verksamhetskraven samt kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, medan rådgivningen i 12 medlemsstater förefaller att ha utvidgats till frågor som inte omfattas av tvärvillkoren. De privata skogsbruksföretagen har helt andra särdrag än jordbruksföretagen. Vid rådgivningen till privata skogsbruksföretag måste man därför beakta specifika behov och omständigheter. Den formella kopplingen är inte särskilt stark mellan det system för jordbruksrådgivning som fastställs i förordning (EG) nr 1782/2003 (som avser jordbrukare) och de rådgivningstjänster inom skogsbruket som införts genom förordning (EG) nr 1698/2005, som avser privata skogsägare. Inrättandet och den övergripande organisationen av systemet för jordbruksrådgivning i medlemsstaterna De flesta medlemsstaterna har utfört någon form av behovsbedömning, som emellertid har gett ett heterogent resultat och få medlemsstater har därför utarbetat en närmare genomförandeplan för systemet för jordbruksrådgivning. I de flesta medlemsstaterna går utvecklingen mot större involvering av privata operativa organ. Systemet för jordbruksrådgivning är i allmänhet organiserat kring en statlig samordningsenhet, en genomförandeenhet (statlig eller utkontrakterad) och ett antal ackrediterade eller utsedda operativa organ. Rådgivning tillhandahålls genom avtal mellan jordbrukarna och de operativa organen. Genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning i medlemsstaterna Sida ii

3 De tre viktigaste genomförandepartnerna är i) samordningsenheten, ii) de operativa organen och iii) rådgivarna. De privata operativa organen är en viktig grupp inom systemet för jordbruksrådgivning, men tydlig åtskillnad bör göras mellan de kommersiella, vinstdrivande operativa organen respektive de icke-vinstdrivande operativa organ som drivs av medlemmarna. Övriga aktörer är de offentliga operativa organen och jordbrukskamrarna. Dessa är inte lika många, men har i allmänhet mycket mer personal än de privata operativa organen. I 14 medlemsstater har de operativa organen valts ut genom ett öppet urvalsförfarande, medan man i övriga medlemsstater har utsett befintliga tjänsteleverantörer. De urvalskriterier som använts vid upphandlingarna uppfyller kraven i regelverket. Ackrediteringen av rådgivare har genomförts antingen som en del av den övergripande urvalsprocessen eller genom en separat ackrediteringsprocess. Metoder och verktyg inom systemet för jordbruksrådgivning Det är framför allt två metoder som används för rådgivning till jordbrukarna: i) personlig rådgivning på jordbruksföretaget och ii) rådgivning till en liten grupp som samlas på ett jordbruksföretag. I det först nämnda fallet tillhandahålls rådgivningen främst genom ett eller flera besök på jordbruksföretaget och med hjälp av olika slag av förteckningar över jordbrukarnas skyldigheter, s.k. checklistor, som rådgivaren använder som stöd. Checklistorna kan vara ett effektivt verktyg vid rådgivningen, förutsatt att tillräckligt med tid avsätts för att gå igenom dem och att tekniskt kompetenta råd tillhandahålls på de punkter som orsakar problem. Rådgivningen i grupp är snarast ett komplement till personlig rådgivning. Den inriktas i allmänhet på ett eller flera ämnen där mer omfattande behov har identifierats. Det kan vara ett kostnadseffektivt sätt att nå jordbrukarna. Utvärdering av systemet för jordbruksrådgivning Eftersom genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning befinner sig i ett så tidigt skede har det varit en utmaning att dra några slutsatser av utvärderingen. De begränsade uppgifterna om övervakningen och den mycket knappa informationen från medlemsstaterna, särskilt avseende olika kostnadsdelar och mottagarna, har inte heller alltid möjliggjort någon närmare bedömning. Jordbrukare som nås av systemet för jordbruksrådgivning År 2008 nådde man ut med personlig rådgivning till 4,8 % av de jordbrukare som erhåller direktstöd 2 i de 20 medlemsstater för vilka information var tillgänglig 3. I de medlemsstater eller 2 Vid beräkningen av andelen jordbrukare som har erhållit rådgivning genom systemet för jordbruksrådgivning ville utvärderaren jämföra denna andel med samtliga mottagare av stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Uppgifter Sida iii

4 regioner där systemet för jordbruksrådgivning har genomförts från och med 2007 eller tidigare har tillhandahållandet av rådgivning stabiliserats på omkring 5 10 %, med en maximinivå på 20 %. Rådgivning till små grupper tillhandahölls i 10 medlemsstater , och nådde omkring 5 % av mottagarna av direktstöd i dessa medlemsstater. Det finns en potential för ökad effekt, eftersom rådgivningen är så ny. Det finns flera faktorer (regelverkets räckvidd, fallstudier, återkoppling från medlemsstaterna etc.) som indikerar att systemet för jordbruksrådgivning främst används av stora jordbruksföretag som redan var bekanta med befintliga rådgivningstjänster. Inverkan på markskötsel och jordbruksdrift Systemet för jordbruksrådgivning är i full drift i 24 av 27 medlemsstater 5. Genom sin huvudsakliga strategi bidrar systemet för jordbruksrådgivning, tillsammans med andra externa verksamheter och instrument, inbegripet andra rådgivningstjänster, till att öka gemenskapsjordbrukarnas medvetenhet om jordbruksmetodernas inverkan på miljön, livsmedelssäkerheten samt djurens hälsa och välbefinnande. Den huvudsakliga strategin för systemet för jordbruksrådgivning, dvs. personlig rådgivning på jordbruksföretaget kopplad till det viktigaste verktyget (checklistor), vilket används i de flesta medlemsstaterna (planeras att införas i 23 medlemsstater och används redan i 18 medlemsstater), stöder också genomförandet av kraven i tvärvillkoren genom sin omfattande täckning av alla aspekter i regelverket, genom att översätta dem till för jordbrukarna förståeliga frågor och genom de diskussioner som de föranleder med rådgivarna om de olika kravens bakgrund. Det som huvudsakligen motiverar jordbrukarna att använda rådgivningen är att de vill förbättra sin förmåga att uppfylla kraven i tvärvillkoren. I vilken utsträckning detta sker beror främst på rådgivningens innehåll (tekniskt kompetent rådgivning bör ges på de punkter som orsakar problem) och det sätt på vilket rådgivningen ges (att tillräcklig tid avsätts för jordbrukarnas frågor och för att besvara dem). Inverkan kan således förväntas vara olika i olika medlemsstater. Med hänsyn till kraven i regelverket har systemet för jordbruksrådgivning åtminstone formellt bidragit till att genomföra bestämmelserna om säkerhet i arbetet genom att var tillgängliga om mottagarna av alla direktstöd i var och en av de 27 medlemsstaterna (inbegripet samtliga frikopplade och kopplade stöd, men inte medräknat stöd inom den andra pelaren). Det är dessa uppgifter som har använts. 3 Uppgifter finns inte för Malta och Slovakien. Uppgifterna för Frankrike är inte korrekta (dubbelräkning). År 2008 hade systemet för jordbruksrådgivning inte genomförts i Cypern, Grekland, Polen och Portugal. 4 Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Spanien (endast 6 regioner), Irland, Litauen, Malta, Nederländerna, Rumänien och Storbritannien. Ytterligare fem medlemsstater tillhandahöll rådgivning för små grupper 2008, men för fyra av dem (Estland, Italien, Slovenien och Slovakien) saknas uppgifter, och uppgifterna från Frankrike kunde inte användas på grund av dubbelräkning. För ytterligare information se avsnitt i den deskriptiva delen. 5 På ett ungefär 24 av 27 medlemsstater (Cypern, Grekland, Polen och Portugal) och med skillnader mellan regionerna i en del medlemsstater (Spanien och Italien). Sida iv

5 medlemsstaterna använt sig av medel från EJFLU. Systemet för jordbruksrådgivning har i mindre utsträckning bidragit till att genomföra andra standarder som inte omfattas av tvärvillkoren. Systemet för jordbruksrådgivning erbjuder gemenskapsjordbrukarna en möjlighet att förbättra sin administrativa förmåga, särskilt när det gäller den dokumentation som krävs enligt tvärvillkoren. Den administrativa förmågan stöds främst genom personlig rådgivning på jordbruksföretaget varvid checklistor används för att uppnå en konsekvent dokumentation av all verksamhet i jordbruksföretaget. Det finns emellertid få belägg för att denna omfattande dokumentation sedan utnyttjas vid den övergripande (tekniska och ekonomiska) rådgivningen om jordbruksdriften (med undantag för Flandern i Belgien). Inverkan på jordbrukarnas inkomster Systemet för jordbruksrådgivning har i allmänhet en positiv inverkan, som dock är svår att kvantifiera. Den främsta fördelen med den huvudsakliga strategin (personlig rådgivning i jordbruksföretaget) är att den bidrar till att öka jordbrukarnas medvetenhet om jordbruksmetodernas inverkan på miljön, livsmedelssäkerheten och djurens hälsa och välbefinnande. Systemet för jordbruksrådgivning bidrar dessutom till följande: Att förbättra jordbrukarnas förståelse av de föreskrivna verksamhetskraven och de krav som avser god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, och därigenom göra det lättare för jordbrukarna att acceptera dem. Genom checklistorna får de en konkret bild av alla sina skyldigheter. Att förbättra de jordbruksmetoder som indirekt bidrar till att öka jordbrukarnas inkomster genom en mer rationell användning av insatsfaktorer och gödningsmedel (minskade förluster och minskat slöseri) samt högre produktivitet. I en del fall kan man vid rådgivningen emellertid upptäcka att särskilda investeringar är nödvändiga. En bättre allmänhygien på jordbruksföretaget. I jordbruksföretag med djurbesättningar ökar produktiviteten och minskar förlusterna när normerna för djurhälsa och djurens välbefinnande följs. Minskad risk för påföljder vid kontroller av huruvida kraven i tvärvillkoren är uppfyllda. Kostnaderna för jordbrukarna för att använda sig av jordbruksrådgivningen varierar mellan medlemsstaterna. Rådgivningen i grupp är i allmänhet kostnadsfri. Kostnaderna för personlig rådgivning på jordbruksföretaget bestäms av olika faktorer, bl.a. den tid som används för rådgivningen. Kostnaden för ett rådgivningspaket, som kan omfatta allt från att man helt enkelt går igenom en checklista till att man får ingående rådgivning i upp till 18 timmar, varierar från omkring 200 euro till över euro. Kostnaderna täcks emellertid till stor del av stöd som erhålls genom nationell finansiering och EJFLU. Stödnivån varierar vanligen mellan 70 % och 80 % av kostnaderna. Den kostnad som kvarstår för jordbrukaren efter det att stöd erhållits varierar mellan minst 55 euro till närmare euro. I en del medlemsstater eller regioner är rådgivningen kostnadsfri. Sida v

6 En grov jämförelse av uppgifterna från medlemsstaterna/regionerna visar att kostnaden för personlig rådgivning motsvarar omkring 1 % av jordbrukarnas genomsnittliga jordbruksinkomst 6 (baserat på uppgifter från endast 14 medlemsstater och ett fåtal regioner). Användningen av rådgivningstjänsterna har ingen betydande direkt inverkan på de genomsnittliga jordbruksinkomsterna, vare sig genom kostnaderna (som till stor del täcks av offentligt stöd) eller genom en omedelbar positiv avkastning. Förhandsbetalningen av en genomsnittlig rådgivningskostnad på omkring euro (eller högst euro) kan dock vara ett hinder för en del jordbrukare. Uppnående av de övergripande målen Begreppet modernt, högkvalitativt jordbruk, som är ett av de övergripande målen för systemet för jordbruksrådgivning, har av utvärderaren definierats som ett multifunktionellt jordbruk som är baserat på tre principer: hållbar miljö, konkurrenskraft och anpassning till samhällets behov och prioriteringar. Miljöfrågorna är en viktig del av jordbruksrådgivningen, särskilt de som omfattas av tvärvillkoren inom ramen för den första pelaren (mark/vatten). Detta är i linje med tvärvillkorens betoning på miljön. I en del medlemsländer (särskilt de som använder medel från EJFLU) används systemet för jordbruksrådgivning till att öka medvetenheten även om miljöfrågor som inte omfattas av de grundläggande kraven. Denna rådgivning avser främst miljövänligt jordbruk. Trots det potentiellt breda tillämpningsområdet för systemet för jordbruksrådgivning har endast ett fåtal medlemsstater i sina system för jordbruksrådgivning integrerat rådgivningsverksamhet som är direkt inriktad på konkurrenskraften, och i de fall där detta har gjorts har det i allmänhet skett genom användning av medel från EJFLU. Detta beror på att medlemsstaterna vid utformningen av sina system för jordbruksrådgivning hittills i allmänhet har eftersträvat att uppfylla minimimålet att täcka åtminstone de föreskrivna verksamhetskraven samt kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i tvärvillkoren. Detta slag av tjänster erbjuds emellertid jordbrukarna utanför systemet för jordbruksrådgivning, t.ex. genom andra (befintliga) rådgivningstjänster, och ibland genom yrkesutbildning som stöds genom åtgärd 111 inom ramen för EJFLU. 6 Uppgifterna har tagits ur informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (FADN) och avser alla jordbrukare som omfattas av FADN och inte endast de som använder sig av systemet för jordbruksrådgivning. Sida vi

7 Annan inverkan och oväntade effekter Under fallstudierna belystes en rad andra intressanta effekter, inbegripet a) de ständiga försöken att hitta sätt att nå ut till jordbrukare som inte ännu använder tjänsterna och inte endast fokusera på de jordbrukare som är i frontlinjen, b) jordbrukarnas ständiga tveksamhet till huruvida rådgivningen garanterar att man klarar kontrollen av att tvärvillkoren är uppfyllda och c) ett antal iakttagelser såsom motvillighet mot skriftlig rådgivning samt riskförsäkring för rådgivarna i fall av eventuella påföljder för jordbrukare som kan hänvisa till att de följt felaktiga råd. En sista viktig effekt är att vissa medlemsstater har använt systemet för jordbruksrådgivning som ett tillfälle att ompröva sina mer allmänna system för rådgivning och informationsspridning till jordbrukare. Effektivitetsanalys På grundval av de tillgängliga uppgifterna var det inte möjligt att exakt bedöma medlemsstaternas kostnader för systemet för jordbruksrådgivning. Av den förväntade nyttan kunde endast en kvalitativ bedömning göras. Trots de knappa uppgifter som var tillgängliga (endast ett fåtal medlemsstater har bokfört de kostnader som uppkommit för systemet för jordbruksrådgivning) anser medlemsstaterna att kostnaderna för att inrätta systemet för jordbruksrådgivning totalt sett har varit moderata. Kostnaderna för att inrätta systemet för jordbruksrådgivning tenderar att ha varit större i de medlemsstater som har genomfört en noggrann behovsbedömning på jordbruksföretagsnivå eller ett anbudsförfarande för operativa organ samt för ackreditering och utbildning av rådgivare. Medlemsstaternas kostnader för att driva systemet för jordbruksrådgivning är främst kopplade till finansieringen eller medfinansieringen av själva rådgivningen. Inga uppgifter är tillgängliga för de medlemsstater som tillhandahåller kostnadsfri rådgivning. I de medlemsstater som medfinansierar rådgivningen kan det nationella bidraget till jordbrukarnas kostnader för jordbruksrådgivningen vara betydande, särskilt när en stor andel jordbrukare använder systemet. Även om de kvantitativa uppgifterna om kostnaderna och nyttan med systemet för jordbruksrådgivning är begränsade, kan vi på grundval av de kvalitativa uppgifterna dra slutsatsen att nyttan med systemet totalt sett står i proportion till kostnaderna för genomförandet och jordbrukarnas nyttjande av rådgivningen. Medlen från EJFLU hjälper medlemsstaterna att genomföra den huvudsakliga strategin, dvs. personlig rådgivning på jordbruksföretaget, vilket vi anser är en effektiv verksamhet, som dock kan vara ganska kostsam. Ett mervärde erbjuds dessutom av de medlemsstater som använder medlen från EJFLU antingen för att utvidga systemets tillämpningsområde till att täcka övriga krav Sida vii

8 i nationell eller regional lagstiftning eller kvalitetssäkringssystem, eller för att i systemet integrera ekonomisk rådgivning till jordbruksföretagen. En del medlemsstater tillhandahåller även rådgivning om särskilda ämnen (energi, miljö och kvalitetssäkringssystem) inom ramen för systemet för jordbruksrådgivning. Relevans och samstämmighet Målen med systemet för jordbruksrådgivning betraktas som relevanta på gemenskapsnivå när det gäller aktuella behov såväl som nya framtida behov i jordbrukssektorn, särskilt de som är kopplade till klimatförändringen och prisfluktuationer. Systemet för jordbruksrådgivning är också relevant när det gäller jordbrukarnas behov att få rådgivning om frågor som rör tvärvillkoren. På medlemsstatsnivå är systemet för jordbruksrådgivning, i ett stort antal medlemsstater och regioner, för närvarande inte inriktat på jordbrukarnas behov inom andra områden, utan endast på tvärvillkoren. Dessa behov täcks emellertid vanligen genom andra befintliga rådgivningstjänster. Det finns mycket stora möjligheter till synergier/komplementaritet mellan systemet för jordbruksrådgivning och andra åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitikens första respektive andra pelare. Systemet för jordbruksrådgivning är också samstämmigt med bredare gemenskapsåtgärder för att uppfylla målen för Lissabonstrategin. På medlemsstatsnivå finns det för närvarande få belägg för att synergimöjligheterna verkligen utnyttjas, vilket delvis förklaras av att systemet för jordbruksrådgivning nyligen införts. Administrativa krav Ett centralt syfte med strategierna och verktygen inom systemet för jordbruksrådgivning är att stödja och främja en konsekvent dokumentation om all verksamhet i jordbruksföretaget i enlighet med kraven i tvärvillkoren. I Tyskland och Luxemburg har ett första steg tagits för att skapa synergier med de nationella/regionala regelverken och andra kvalitetssystem genom användning av integrerade checklistor som täcker samtliga lagbestämmelser och regler. Fallstudier har emellertid visat att detta inte för närvarande leder till minskade administrativa kostnader för jordbrukarna. Sida viii

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför infördes,

Läs mer

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Fields marked with are mandatory. Fält markerade med är obligatoriska. 1 Om dig som svarar g svarar som privatperson företrädare för en

Läs mer

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt Katrin Lilliehöök Varför ett europeiskt utbildningsprogram? Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare

Läs mer

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Utredning av uppehållsrätt och rätt till utbildning för EUmedborgare Riktlinjer

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Till utrikesutskottet

Till utrikesutskottet FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 14/2006 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt med förslag till lag om sättande

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd.

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Senaste ändring 2008-04-03 Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Anmälan - Schengen och Sjöfartsskydd Både Kodexen om Schengengränserna och reglerna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2013 COM(2013) 683 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om genomförandet av rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015

Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015 1(5) Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015 Sammanfattning Förslag till förenklingar av vissa rapporteringskrav diskuterades. Röstning om ändringar av förordning 555/2008,

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Trafikförsäkringsförordning (1976:359)

Trafikförsäkringsförordning (1976:359) Skatter m.m./trafikförsäkring 1 Försäkringsanstalts trafikförsäkringsverksamhet 1 Paragrafen har upphört att gälla enligt förordning (1995:791). 2 [7451] Premie för trafikförsäkring får ej bestämmas till

Läs mer

Ditt första EURES-jobb

Ditt första EURES-jobb Ditt första EURES-jobb 2012-2013 Gör det lättare a t t fl y t t a, a t t a r b e t a och att rekrytera ungdomar i Europa Guide Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. MÅLSÄTTNING... 4 3. STRUKTUR...

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.4.2004 KOM(2004) 348 slutlig 2004/0114 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av vissa restriktiva åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

Ett effektivt sätt att lösa

Ett effektivt sätt att lösa Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU och socialpolitiken EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU:s bakgrund och utveckling Bildades i tiden för att hindra framtida krig i Europa (speciellt mellan Frankrike och

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2012 COM(2012) 385 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om genomförandet

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor 18 NOVEMBER 2015 18 november 2015 Dnr 15-13038 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 RISKER TILL FÖLJD AV LÅNGVARIGT LÅGA RÄNTOR 5 Europeiska stresstest

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020. Gunnel Rydholm Olsson

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020. Gunnel Rydholm Olsson Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Gunnel Rydholm Olsson Varför e- europeiskt utbildningsprogram? Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EU- kommissionen

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Den utfärdande myndigheten behåller originalet av arvsintyget.

Den utfärdande myndigheten behåller originalet av arvsintyget. BILAGA 5 FORMULÄR V Europeiskt arvsintyg (Artikel 67 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar

Läs mer

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialförvaltningens handlingsplan för stöd och hjälp 2014-12-16 Innehåll 1. Inledning 2. Lagstiftning 2.1 Den fria rörligheten 2.2 Fri rörlighet för tredjelandsmedborgare

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

SLUTAKT. AF/CE/BA/sv 1

SLUTAKT. AF/CE/BA/sv 1 SLUTAKT AF/CE/BA/sv 1 De befullmäktigade för KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, REPUBLIKEN TJECKIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN ESTLAND, REPUBLIKEN GREKLAND,

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1. Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt SJVFS 2005:53.

Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1. Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt SJVFS 2005:53. Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:134) om veterinära kontroller av levande djur som förs in från tredje land till Europeiska unionen

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

Enkät för det offentliga samrådet

Enkät för det offentliga samrådet SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en

Läs mer

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde Skatter m.m./skatter m.m. 1 Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde 1 [2101] Vid tillämpningen av lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.), lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Kommittédirektiv Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning Dir. 2011:49 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas för att utreda miljöbalkens

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Samråd om framtiden för europeisk bolagsrätt

Samråd om framtiden för europeisk bolagsrätt Samråd om framtiden för europeisk bolagsrätt EU:s bolagsrätt är en av den inre marknadens hörnstenar och har utvecklats mycket under de senaste 40 åren. EU:s harmonisering på bolagsrättsområdet täcker

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.3.2011 KOM(2011) 138 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

BenEx Flex Benefits for Expatriates

BenEx Flex Benefits for Expatriates Försäkring för utlandsanställda Januari 2016 Trygghet i utlandet Jamil, SPP BenEx Flex Benefits for Expatriates Information till arbetsgivare Trygghet för dig som är anställd utomlands Benefits for Expatriates

Läs mer

Tilläggsregler 1. Innehåll. Kapitel III Anmälan om mened eller ovarsam utsaga av vittne eller sakkunnig (artiklarna 6 och 7) Kapitel I

Tilläggsregler 1. Innehåll. Kapitel III Anmälan om mened eller ovarsam utsaga av vittne eller sakkunnig (artiklarna 6 och 7) Kapitel I Tilläggsregler 1 Innehåll Kapitel I Framställning om bevisupptagning (artikel 1 3) Kapitel II Rättshjälp (artiklarna 4 och 5) Kapitel III Anmälan om mened eller ovarsam utsaga av vittne eller sakkunnig

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Kvalitetskriterier för praktikprogram. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Kvalitetskriterier för praktikprogram. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 18.4.2012 SWD(2012) 99 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Kvalitetskriterier för praktikprogram Följedokument till Meddelande från kommissionen till

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen Rekrytera i Europa en vägledning för arbetsgivare Europeiska kommissionen Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna

Läs mer

Frågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial

Frågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial Information 1(5) Datum 2013-06-12 Diarienr 2013/1615 Enheten för lag och områdesskydd Sanna Black-Samuelsson sanna.black-samuelsson@skogsstyrelsen.se Tfn 018-27 88 23 Frågor och svar om de nya EU-förordningarna

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer

ZA6285. Flash Eurobarometer 414 (Preferences of Europeans towards Tourism, 2015) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6285. Flash Eurobarometer 414 (Preferences of Europeans towards Tourism, 2015) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA68 Flash Eurobarometer (Preferences of Europeans towards Tourism, 0) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL TourismFIS D Hur gammal är ni? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99') D Kön Man Kvinna (FRÅGA

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Kostnader för räddningsaktioner inom Europa.

Kostnader för räddningsaktioner inom Europa. Kostnader för räddningsaktioner inom Europa. Sammanställning av svar från 29 European Consumer Centres Konsument Europa Land 1. Måste en turist betala när han eller hon har blivit räddad ur en farlig situation

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Information angående registrering vid Sveriges advokatsamfund enligt 8 kap. 2 a rättegångsbalken (jfr direktiv 98/5/EG)

Information angående registrering vid Sveriges advokatsamfund enligt 8 kap. 2 a rättegångsbalken (jfr direktiv 98/5/EG) Information angående registrering vid Sveriges advokatsamfund enligt 8 kap. 2 a rättegångsbalken (jfr direktiv 98/5/EG) Inledning En advokat från EU som utövar stadigvarande advokatverksamhet i Sverige

Läs mer

Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013

Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013 Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013 Strukturellt stöd till organisationer för forskning om europeisk politik (tankesmedjor) och till det civila samhällets organisationer på europeisk nivå Programmet

Läs mer

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 3.7.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 151/25 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna:

Läs mer

BILAGA. till. Förslag till rådets beslut

BILAGA. till. Förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.2.2016 COM(2016) 70 final ANNEX 1 BILAGA till Förslag till rådets beslut om undertecknande, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag 211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller

Läs mer

Säkerhet handlar om förutseende

Säkerhet handlar om förutseende Säkerhet handlar om förutseende Handbok för dig som råkar ut för trafikskada utomlands Gäller från 1.5.2011 Var förutseende och känn dig trygg I trafiken kan en skada överraska även en framsynt resenär

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

Europeiska unionens officiella tidning. (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 7.6.2008 C 141/27 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag 2008 Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna: fleråriga samarbetsprojekt, samarbetsinsatser,

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 IP/07/584 Bryssel den 27 april 2007 Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda 25 000 liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 Målet för EU:s handlingsprogram

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 1. Gulds renhet har traditionellt mätts i karat, varvid rent guld är 24 karat. Numera mäts den ofta i tusendelar.

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) 17279/3/09 REV 3 ADD 1 SOC 762 CODEC 1426 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets ståndpunkt vid första

Läs mer

Riktlinjer Riktlinjer för bedömning av kunskap och kompetens

Riktlinjer Riktlinjer för bedömning av kunskap och kompetens Riktlinjer Riktlinjer för bedömning av kunskap och kompetens 22/03/2016 ESMA/2015/1886 SV Innehållsförteckning I. Tillämpningsområde... 3 II. Hänvisningar, förkortningar och definitioner... 3 III. Syfte...

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer