Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242"

Transkript

1 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/ Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp för Grekland inrättades för att hjälpa de grekiska myndigheterna att genomföra reformer och skapa tillväxt under de kommande åren, enligt de program som överenskommits mellan Grekland, EU och Internationella valutafonden (IMF). Arbetsgruppen inrättades av kommissionens ordförande José Manuel Barroso i juli förra året på begäran av den grekiska regeringen, och har sedan den började sin verksamhet i september 2011 i huvudsak arbetat med två uppgifter: - 1) Att kartlägga och samordna det tekniska stöd från medlemsstaterna som Grekland behöver för att klara av EU-/IMF-/ECB-saneringsprogrammet. Efter en bedömning av situationen är det nu dags att stämma av Greklands behov mot den sakkunskap som många EU-länder och andra aktörer, t.ex. IMF, erbjuder i en rad frågor som skatteuppbörd, fastighetsregister, modernisering av hälsooch sjukvård, administrativa reformer och kapacitetsuppbyggnad, privatisering och ett bättre företagsklimat. - 2) Att förbättra utnyttjandet av EU-medel till stöd för projekt som främjar tillväxt och sysselsättning. Den främsta prioriteringen har varit att inrikta de tillgängliga EU-medlen på cirka 181 viktiga tillväxtfrämjande projekt. Nästa steg blir att i praktiken kanalisera de tillgängliga medlen till dessa projekt. 2. Vilka områden täcker arbetsgruppen? Arbetsgruppen täcker nio områden i överensstämmelse med det ekonomiska saneringsprogram och det samförståndsavtal som överenskommits av Grekland, EU, ECB och IMF, och efter samråd med de grekiska myndigheterna och EU-länder. Det är därför inom dessa områden som de mest angelägna och viktiga reformerna måste genomföras för att hjälpa Greklands framtida utveckling. 1. Sammanhållningspolitik, miljö och transport 2. Budgetpolitik och skatter 3. Finanssektorn/tillgång till finansiering 4. Företagsklimat (offentlig upphandling och konkurrens) 5. Administrativa reformer/e-förvaltning 6. Arbetsmarknaden 7. Folkhälsa 8. Rättsliga och inrikes frågor 9. Privatisering och slutförande av offentliga arbeten

2 3. Fram till nu har väldigt lite uppnåtts. Är arbetsgruppen bara ännu ett lager i byråkratin? Under de senaste sex månaderna har - högsta prioritet för arbetsgruppen varit att kartlägga de många pågående projekt som fått EU-finansiering. Viktiga tillväxtfrämjande projekt har också kartlagts, och omfördelningar av en betydande del av EU-medel till dessa projekt pågår. - Andra prioritet för arbetsgruppen har varit att upprätta ett gott samarbete och goda arbetsrelationer med de grekiska myndigheterna. Detta har lett till att de grekiska myndigheterna lämnat in ett antal ansökningar om tekniskt stöd. Under tiden har arbetsgruppen lyckats matcha dessa behov med tekniskt stöd från EUländerna på viktiga områden. 4. Men rent konkret, vad har arbetsgruppen gjort hittills? Först och främst är nu EU-stödet den enda källa till tillväxtfinansiering som i dagsläget är tillgänglig för Grekland bättre målinriktat och används på ett bättre sätt. - Arbetsgruppen och de grekiska myndigheterna håller på att omorientera en betydande del av det stöd på 20,4 miljarder euro som är tillgängligt för Grekland inom ramen för anslagen till EU:s sammanhållningspolitik. Man har särskilt satsat på att utveckla de 181 tillväxtfrämjande projekt som identifierats. Några viktiga exempel: 5 motorvägskoncessioner (1 400 km och potentiella arbetstillfällen) och stöd till små och medelstora företag. - Grekland har ökat sitt utnyttjande av EU-medel, som nu uppgår till 35 % (över EU:s genomsnitt i detta skede av programperioden) och som nått 98 % av det årliga målet för 2011 när det gäller ansökningar om utbetalningar inom ramen för samförståndsavtalet. För det andra har nära 20 EU-länder, kommissionen och IMF under det senaste halvåret tillhandahållit mer tekniskt stöd än någonsin tidigare, och mer väntas under årets lopp. Denna konkreta sakkunskap bidrar till moderniseringen av den grekiska ekonomin och den offentliga förvaltningen. Det finns många exempel på positiv utveckling som fortsatt tekniskt stöd kan bygga vidare på: - Uppbörden av skatteskulder uppgår redan till 946 miljoner euro jämfört med det ursprungliga målet på 400 miljoner euro. - Antalet oavslutade skattemål i domstolar har minskat med 15 % på fyra månader (ska minskas med 80 % till slutet av 2012). - Frankrike och Tyskland stöder en omfattande administrativ reform av den centrala och lokala förvaltningen: samordning mellan ministerierna ska ha inrättats i maj 2012, bedömning av tjänstemännens kvalifikationer sker sedan januari, IKT och horisontella strukturer för mänskliga resurser är på plats i ministerierna sedan februari osv. - Liberalisering av tillträde till och utövande av reglerade yrken antogs i februari med hjälp av arbetsgruppen. 5. Försöker ni skapa en skuggregering i Grekland? Detta är rent nonsens. Arbetsgruppen för Grekland har inga genomförandebefogenheter och får inte påtvinga den grekiska regeringen några rättsliga eller ekonomiska beslut. Arbetsgruppens uppgift är att stödja Grekland i genomförandet av de reformer som överenskommits med kommissionen, ECB och IMF, och som antagits av landets parlament. Vi arbetar helt enkelt för Grekland tillsammans med grekerna. 2

3 6. Hur samarbetar arbetsgruppen med trojkan EU/IMF/ECB? Kommissionens arbetsgrupp kompletterar trojkans arbete. Trojkan har i samarbete med de grekiska myndigheterna arbetat med att kartlägga de viktigaste strukturreformerna som måste genomföras i Grekland, och därefter med övervakningen av genomförandet på kvartalsbasis. Arbetsgruppens uppgift är att hjälpa Grekland med genomförandet av dessa reformer genom att mobilisera tekniskt stöd från EU-länderna och rationalisera användningen av EU-medel. I arbetsgruppens rapport redovisas de konkreta framsteg som gjorts på dessa båda områden. Kommissionspersonal i trojkan och arbetsgruppen rapporterar till kommissionens vice ordförande Olli Rehn för att säkerställa enhetlighet. 7. Hur många arbetar i arbetsgruppen? Arbetsgruppen är baserad i Bryssel med permanent närvaro i Aten. Den omfattar omkring 45 anställda (varav 15 är placerade i Aten). Flertalet är tjänstemän vid kommissionen. Arbetsgruppen leds av Horst Reichenbach, särskild rådgivare till ordföranden. Samordningen av det tekniska stödet sker genom regelbundna samordningsmöten på hög nivå i Bryssel (senaste mötet den 6 mars). Det finns också ett antal utsända nationella experter, som rekryterats från Frankrike (2), Storbritannien (2), Tyskland (2), Nederländerna (2), Belgien och Tjeckien. Ytterligare rekryteringar är på gång (från Österrike och Sverige). Andra medlemsstater har meddelat att de eventuellt är intresserade av att skicka experter. Experterna utstationeras för närvarande i ett år. 8. Förra månaden uppmanade Eurogruppen kommissionen att utöka arbetsgruppen. Vad har kommissionen för planer? Eftersom det i det andra ekonomiska saneringsprogrammet för Grekland läggs ännu större tonvikt vid att främja tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft än i det första kommer arbetsgruppens insatser att bli ännu viktigare. Kommissionen kommer inom kort att i nära samordning med de grekiska myndigheterna besluta hur stödresurserna på plats ska stärkas. 9. Vad innebär egentligen tekniskt stöd? Syftet med tekniskt stöd är att erbjuda sakkunskap inom de nyckelområden där sakkunskap eller praktiska erfarenheter saknas i Grekland. Många medlemsstater har erbjudit sig att sända nationella experter under kortare eller längre perioder för att stödja projekt för tekniskt stöd. IMF bidrar också med sakkunskap. Arbetsgruppens uppgift är att samordna sakkunskapen och se till att den matchar de konkreta behov som finns. I flera fall tillhandahåller arbetsgruppen själv det tekniska stödet, ibland tillsammans med andra avdelningar inom kommissionen 10. Vem betalar det tekniska stödet? Experterna, som vanligen bara vistas några dagar i Grekland, betalas av sina respektive länder. Kommissionen står bara för deras utlägg under tjänsteresan. 3

4 11. Hur fungerar det tekniska stödet rent konkret? Behoven av tekniskt stöd kan i stort grupperas enligt konkreta politikområden (budget och beskattning; finanssektorn; sammanhållningsfonder och jordbruk; företagsklimat, offentlig upphandling och konkurrens; arbetsmarknaden, folkhälsa, rättsliga och inrikes frågor; administrativa reformer, e-förvaltning, statistik; civilsamhället och arbetsmarknadens parter). När en begäran godkänts hjälper arbetsgruppen till med att fastställa ett arbetsprogram med klart angivna resultatkrav och etappmål i samråd med de grekiska myndigheterna. Arbetsgruppen hjälper också de grekiska myndigheterna att mobilisera de resurser som behövs för att genomföra arbetsprogrammet för det tekniska stödet (relevant sakkunskap från andra EU-länder och europeiska eller internationella organisationer). Stödet kan ges på följande sätt: - Korta expertuppdrag eller workshoppar där nationella förvaltningar beskriver sina egna lösningar för sina grekiska kollegor. Detta ger de grekiska myndigheterna möjlighet att hitta den lämpligaste lösningen för deras behov. - Mer varaktigt stöd i form av specialiserad know-how från särskilda EU-länder eller organisationer. Detta kan innebära utstationering av experter eller samarbete med de grekiska myndigheterna under en längre period för att tillhandahålla tekniska lösningar inom områden som IKT. - I vissa fall kan ett EU-land som uppnått goda resultat inom ett politikområde bli områdesansvarigt. De områdesansvariga kan kopplas in på ett projekt i ett tidigt skede, ibland redan då färdplanen utarbetas. I dessa fall underlättar arbetsgruppen för Grekland samarbetet mellan de grekiska myndigheterna, de områdesansvariga och andra som ger tekniskt stöd. Utbudet och efterfrågan på tekniskt stöd matchas vid samordningsmöten på hög nivå som varje kvartal organiseras av arbetsgruppen för Grekland med deltagande av de grekiska myndigheterna, (potentiella) leverantörer av tekniskt stöd och Europeiska kommissionens avdelningar. Före dessa möten ombeds EU-länderna eller internationella organisationer att uttrycka sitt intresse att tillhandahålla tekniskt stöd till särskilda projekt. 12. Finns det några konkreta exempel på tekniskt stöd från EUländerna? Arbetsgruppen för Grekland har inlett projekt enligt överenskommelse med de grekiska myndigheterna. Hittills har konkreta arbetsuppgifter fastställts inom bland annat områden: - Skatteförvaltning, med en gemensam handlingsplan från IMF/EU (generaldirektoratet för skatter och tullar samt arbetsgruppen), som redan får stöd av flera EU-länder (Österrike, Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien och Sverige). - Förvaltning av de offentliga finanserna, särskilt utgiftskontroll. - Administrativa reformer (med Frankrike och Tyskland som områdesansvariga på central respektive regional nivå). - Tyskland har också samtyckt till att vara områdesansvarigt inom hälso- och sjukvårdssektorn, men de konkreta arbetsuppgifterna har ännu inte fastställts. - Flera arbetsområden med anknytning till företagsklimatet är under diskussion, där arbetsgruppen i många fall själv kommer att vara områdesansvarig. 4

5 Samordningen sker genom samordningsmöten på hög nivå som varje kvartal organiseras av arbetsgruppen med deltagande av de grekiska myndigheterna, (potentiella) leverantörer av tekniskt stöd och kommissionens avdelningar. Före dessa möten ombeds EU-länderna eller internationella organisationer att uttrycka sitt intresse att tillhandahålla tekniskt bistånd till särskilda projekt. Arbetsgruppens kvartalsrapport ger en översikt över den sakkunskap som mobiliserats och utvärderar framstegen på fältet. 13. Hur mycket EU-pengar är tillgängliga för Grekland, och använder Grekland dessa pengar effektivt? EU har genom sina strukturfonder anslagit 20 miljarder euro för Grekland under perioden , varav nästan 8 miljarder euro redan har betalats ut. För återstoden av programperioden återstår det att betala ut omkring 12 miljarder euro, men i många fall har anslagen redan bundits upp genom åtaganden. Dessa pengar eller en del av dem skulle kunna användas för att främja Greklands tillväxtpotential genom riktade projekt som är särskilt utformade för att stödja små och medelstora företag, kampen mot arbetslösheten och viktig infrastrukturutbyggnad. Tillsammans med de grekiska myndigheterna har 181 prioriterade projekt identifierats, och en förteckning över dessa offentliggjordes i november Behoven för de aktuella projekten motsvarar 56 % av de tillgängliga medlem under programperioden. De grekiska myndigheterna och kommissionen kommer att noggrant följa och ge en omfattande assistans vid genomförandet av dessa projekt. Man måste slutligen också komma ihåg att Grekland generellt har haft en god förmåga att absorbera det stöd som erbjudits: I slutet av 2011 hade Grekland utnyttjat 35 % av de totala EU-medlen på 20,4 miljarder euro, vilket överstiger genomsnittet i EU på 33,5%. Detta goda resultat kan konstateras för de regionala fonderna (39,6% för Grekland och 34,6% för EU som helhet) och för Sammanhållningsfonden (29,2% för Grekland och 28,5% för EU). När det gäller Europeiska socialfonden hade Grekland utnyttjat 24,4 % jämfört med EUgenomsnittet på 27 %. 14. Vad innehåller den andra rapporten? I den andra rapporten beskrivs hur arbetsgruppen organiserar och samordnar det tekniska stödet. Dessutom diskuteras ytterligare områden där tekniskt stöd kan komma att behövas i framtiden. I rapporten redogörs också för lärdomarna från de sex första månaderna av gruppens arbete. Ett av de centrala kapitlen handlar om användning av sammanhållningsmedel för att stödja tillväxt och skapa arbetstillfällen. Kapitlet om snabbare genomförande av projekt inom sammanhållningspolitiken innehåller exempel på såväl framsteg som problem som återstår att lösa. Bland annat beskrivs den positiva utvecklingen när det gäller de 181 prioriterade projekten, och det ges också uppdaterad information om de politiskt och ekonomiskt viktiga koncessionerna för motorvägsbyggen. Rapporten innehåller också en beskrivning av det planerade riskdelningsinstrumentet. I fråga om finanssektorn och tillgången till finansiering ges en översikt över de omfattande resurser som finns tillgängliga för finansiering av små och medelstora företag. Vidare presenteras det pågående arbetet med att hantera de utmaningar som inhemska grekiska banker står för när det gäller likviditet, och man beskriver också kommande instrument som ska stimulera finansieringen av små och medelstora företag. 5

6 Rapportens andra huvuddel beskriver det tekniska stödet till de strukturreformer som enligt det ekonomiska saneringsprogrammet är en förutsättning för en framtida återgång till tillväxt och ökad konkurrenskraft. Avsnittet om budgetpolitik och skatter beskriver de framsteg som gjorts, bland annat när det gäller att driva in utstående skatteskulder. Vidare diskuteras det på vilka områden det behövs ytterligare ansträngningar, t.ex. i fråga om uppbörd av skatter från dem som har det bäst ställt. I rapporten beskrivs också insatserna för att genomföra en övergripande handlingsplan för skatteförvaltningen en plan som kommer att innefatta betydande stöd från EU-länderna, IMF och kommissionens avdelningar. Det redovisas också vilka insatser som behövs i kampen mot penningtvätt, inte minst i form av samordning mellan olika grekiska aktörer. Ytterligare framsteg krävs också i fråga om förvaltningen av de offentliga finanserna, särskilt när det gäller kontrollen på utgiftssidan. När det gäller administrativa reformer och e-förvaltning konstateras goda framsteg. Den grekiska regeringen har inrättat en styrgrupp under premiärministerns överinseende. Betydande tekniskt stöd tillhandahålls av franska myndigheter som leder arbetet med reformer inom den centrala statsförvaltningen. Samtidigt pågår reformer av decentraliserade, regionala och lokala myndigheter, vilket sker med stöd från Tyskland. I fråga om de strukturreformer som behövs för att förbättra företagsklimatet fortskrider förberedelserna för tekniskt stöd bl.a. inom exportfrämjande åtgärder, översyn av lagstiftningen om offentlig upphandling, administration och reglerade yrken, samt förenkling av bestämmelser generellt. Ett antal projekt för tekniskt stöd väntar också på slutligt godkännande från de grekiska myndigheterna. Folkhälsa är ett annat område där många behov av tekniskt stöd och potentiella givare av sådant stöd har identifierats. Stödet kommer att inriktas på prissättning av läkemedel, bättre organisation av förbrukningen av hälso- och sjukvårdstjänster och produkter, samt på vårdsektorn. I det sistnämnda fallet kommer tekniskt stöd att tillhandahållas i samband med inrättandet av den integrerade sjukkassan. Även när det gäller reformen av rättsväsendet har framsteg kunnat konstateras. Efter en inledande översyn där grekiska myndigheter och tjänsteleverantörer deltog kunde man välja ut och delvis börja genomföra projekt för tekniskt stöd, bl.a. för att påskynda rättsliga förfaranden, ta itu med domstolarnas många obehandlade ärenden samt främja utomrättslig tvistlösning. Konkreta åtgärder har redan inletts när det gäller migration, asyl och gränsfrågor. En del av det tekniska stöd som behövs, t.ex. för att genomföra Greklands handlingsplan för migration och asyl från 2010, behöver fortfarande matchas mot lämpliga erbjudanden om tekniskt stöd för genomförandet. Rapporten beskriver också, rubrik för rubrik, på vilket sätt leverantörerna av det tekniska stödet har bidragit, och detta inkluderar den ofta oumbärliga hjälp som erbjudits av andra avdelningar inom kommissionen. I en bilaga redovisas också den rådande situationen inom de olika projekten för tekniskt stöd samt vilka EU-länder och organisationer som deltar i arbetet. Läs mer: Den andra kvartalsrapporten finns på följande adress: 6

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 1 TILL 2016 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET. Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 1 TILL 2016 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET. Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2016 COM(2016) 152 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 1 TILL 2016 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen SV SV Med

Läs mer

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt Rådspromemoria 2010-02-15 Justitiedepartementet Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 25-26 februari 2010 i Bryssel Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram

Läs mer

Enkät för det offentliga samrådet

Enkät för det offentliga samrådet SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.12.2010 KOM(2010) 731 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Eures verksamhetsrapport

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) 9206/15 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat EJUSTICE 60 JUSTCIV 128 COPEN 139 JAI 352 Ständiga representanternas kommitté (Coreper

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

Till utrikesutskottet

Till utrikesutskottet FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 14/2006 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt med förslag till lag om sättande

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Ditt första EURES-jobb

Ditt första EURES-jobb Ditt första EURES-jobb 2012-2013 Gör det lättare a t t fl y t t a, a t t a r b e t a och att rekrytera ungdomar i Europa Guide Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. MÅLSÄTTNING... 4 3. STRUKTUR...

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Fields marked with are mandatory. Fält markerade med är obligatoriska. 1 Om dig som svarar g svarar som privatperson företrädare för en

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Ett starkare Sverige 2014-11-10

Ett starkare Sverige 2014-11-10 Ett starkare Sverige 2014-11-10 En utmanande omvärld - Snabbare tillväxt i USA men fortsatta svårigheter i eurozonen och Japan - Det globala konkurrenstrycket hårdnar - Tillväxtekonomierna anpassar sig

Läs mer

5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU

5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU ,3 Bryssel den 16 maj 2002 5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU (QOLJW GHQ VHQDVWH UHVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ lu I UVHQLQJDUQD

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN 9.11.2010 C 302 A/1 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTLYSNING AV LEDIG TJÄNST Direktör för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao (Spanien) (KOM/2010/10285) (2010/C 302 A/01)

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. PRESIDIET 535:e sammanträdet 24 april 2007

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. PRESIDIET 535:e sammanträdet 24 april 2007 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Pt 4 c PRESIDIET 535:e sammanträdet 24 april 2007 Ärende: Pt 4 c EESK:s roll inom ramen för EU:s portugisiska ordförandeskap under det andra halvåret 2007 FÖR

Läs mer

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialförvaltningens handlingsplan för stöd och hjälp 2014-12-16 Innehåll 1. Inledning 2. Lagstiftning 2.1 Den fria rörligheten 2.2 Fri rörlighet för tredjelandsmedborgare

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

Om du bor eller arbetar utomlands

Om du bor eller arbetar utomlands Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

Cabotage. Promemoria

Cabotage. Promemoria Cabotage Promemoria RättsPM 2007:1 Utvecklingscentrum Malmö Februari 2007 2 Innehållsförteckning 1 Vad är cabotage?...3 2 Lagstiftning om cabotage....3 2.1 Centrala EU förordningar.....3 2.2 Förordning

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

EFCA CA FGIII 1602 CHEFSASSISTENT. EFCA välkomnar sökande som är mycket motiverade att delta i utvecklingen av EFCA.

EFCA CA FGIII 1602 CHEFSASSISTENT. EFCA välkomnar sökande som är mycket motiverade att delta i utvecklingen av EFCA. REKRYTERING EUROPEISKA FISKEKONTROLLBYRÅN (EFCA) ÄR ETT EU-ORGAN SOM INRÄTTADES 2005 MED SYFTET ATT ORGANISERA OPERATIV SAMORDNING AV MEDLEMSSTATERNAS KONTROLL- OCH INSPEKTIONSVERKSAMHET NÄR DET GÄLLER

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 7 februari 2003 PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2003/...(AVC) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Kvalitetskriterier för praktikprogram. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Kvalitetskriterier för praktikprogram. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 18.4.2012 SWD(2012) 99 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Kvalitetskriterier för praktikprogram Följedokument till Meddelande från kommissionen till

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

Juridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor

Juridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor P7_TA-PROV(203)0056 Juridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor Europaparlamentets resolution av den 7 februari 203 om juridisk utbildning samordnare vid domstolarna (202/2864(RSP)) Europaparlamentet

Läs mer

Erasmusprogrammet läsåret 2010-2011: vad siffrorna betyder

Erasmusprogrammet läsåret 2010-2011: vad siffrorna betyder MEMO/12/310 Bryssel den 8 maj 2012 Erasmusprogrammet läsåret 2010-2011: vad siffrorna betyder Europeiska kommissionen har idag offentliggjort nya uppgifter om antalet studenter, lärare och annan högskolepersonal

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits

Läs mer

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 15.3.2005 KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 1 - Problemet Medborgarna i Europeiska unionen rör sig för litet och konsumerar för mycket: för mycket energi, för många kalorier,

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET

Läs mer

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Statligt stöd Finland SA.41559 (2015/N) Stöd för avbytartjänster inom jordbruket på Åland Bryssel den 22.6.2015 C(2015) 4357 final Efter att ha granskat upplysningarna från era

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 12 mars 2003 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION PRELIMINÄR VERSION 2003/ (AVC) Rev 1 om

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare

Läs mer

Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015

Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015 1(5) Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015 Sammanfattning Förslag till förenklingar av vissa rapporteringskrav diskuterades. Röstning om ändringar av förordning 555/2008,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2013 AVSNITT III KOMMISSIONEN AVDELNING 01, 02, 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 29,

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Vad har EU med vård och omsorg att göra?

Vad har EU med vård och omsorg att göra? Vad har EU med vård och omsorg att göra? Varje EU-land bestämmer hur den egna vården, omsorgen och socialtjänsten ska utformas, organiseras och finansieras. Men inom hälso- och sjukvården och på folkhälsoområdet

Läs mer

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 IP/07/584 Bryssel den 27 april 2007 Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda 25 000 liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 Målet för EU:s handlingsprogram

Läs mer

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.10.2015 COM(2015) 545 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN SV SV Europeiska kommissionen

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.12. COM() 597 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om uppgifter om budgetkonsekvenserna av den årliga uppdateringen för av löner och pensioner

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.5.2005 KOM(2005) 200 slutlig 2005/0095 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Kanada om behandling

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

16700/14 tf/gw 1 DGB 1 B

16700/14 tf/gw 1 DGB 1 B Europeiska unionens råd Bryssel den 10 december 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2014/0014 (COD) 16700/14 NOT från: till: Ordförandeskapet Rådet Föreg. dok. nr: 15891/14 Ärende: AGRI 786 AGRIFIN

Läs mer

EPSU/ PSI Arbetsgrupp

EPSU/ PSI Arbetsgrupp EPSU/ PSI Arbetsgrupp 4-5 maj 2006, Bryssel En ny federation Vår röst i Europa Den Europeiska federationen behöver en konstitution som återspeglar våra målsättningar och ger oss struktur, styrande organ

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Syriska armenier i Armenien

Syriska armenier i Armenien Sveriges ambassad Jerevan D-post: JERE/2014-07-08/1428 Syriska armenier i Armenien Omkring 12 000 syriska armenier har sökt sig till Armenien sedan konflikten i Syrien började. Inströmningen har minskat

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 21 februari 2013

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 21 februari 2013 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 21 februari 2013 24/2013 (Finlands författningssamlings nr 1030/2012) Statsrådets förordning om sättandet i kraft av fördraget om stabilitet,

Läs mer

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har

Läs mer

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Utredning av uppehållsrätt och rätt till utbildning för EUmedborgare Riktlinjer

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS

Läs mer

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-09-24 LS 1405-0688 Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2012 COM(2012) 385 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om genomförandet

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar

Läs mer