Erasmusprogrammet läsåret : vad siffrorna betyder

Transkript

1 MEMO/12/310 Bryssel den 8 maj 2012 Erasmusprogrammet läsåret : vad siffrorna betyder Europeiska kommissionen har idag offentliggjort nya uppgifter om antalet studenter, lärare och annan högskolepersonal som utnyttjade Erasmusprogrammet under läsåret (IP/12/454) europeiska studenter och anställda vid högskolor fick Erasmusbidrag till studier, praktik, undervisning eller fortbildning utomlands. Erasmus ger högskolestudenter möjligheten att tillbringa mellan tre och tolv månader i ett annat europeiskt land, antingen för att studera eller praktisera vid ett företag eller en annan organisation. Alla studenter som är inskrivna vid en medverkande högskola i ett av de 33 Erasmusländerna får delta (EU:s medlemsstater, Kroatien, Island, Liechtenstein, Norge och Turkiet, samt Schweiz från och med läsåret ). Studenter som deltar i kortare yrkesinriktade högskoleutbildningar kan också få stöd ur programmet. Nytt rekord: över Erasmusstudenter Sedan programmet startades har antalet studenter som fått Erasmusbidrag ständigt ökat. Under läsåret var antalet för första gången över och de studenter som begav sig utomlands för studier eller praktik läsåret utgör ett nytt rekord och en ökning med 8,5 % jämfört med föregående år (motsvarande ökning i förhållande till föregående år var 7,4 % under läsåret ). Diagram 1: Antal Erasmusstudenter per år läsåren till MEMO-12-XXX

2 Diagram 2: Erasmus studentrörlighet relativa förändringar i antalet studenter per utsändande land mellan läsåren och Av diagram 2 framgår att antalet Erasmusstudenter ökade i nästan alla länder. Den största ökningen av utresande studenter noterades i Kroatien (132%), följt av Liechtenstein (52%) och Cypern (22%). I 19 länder var ökningen större än genomsnittet på 8,5 %. I ett land, nämligen Luxemburg, minskade antalet Erasmusstudenter (en nedgång med 5,8 %). Luxemburg är fortfarande dock det land som skickar ut flest studenter utomlands i förhållande till antalet studenter i landet. På toppen i Erasmus Spanien skickade ut flest studenter för både studier och praktik (36 183), därefter kommer Frankrike (31 747) och Tyskland (30 274). Spanien var också det mest populära värdlandet med inresande studenter, följt av Frankrike (27 721) och sedan Tyskland (24 734). Förenande kungariket (Storbritannien och Nordirland) tog emot dubbelt så många studenter (24 474) som det skickade ut (12 833). Flertalet länder skickade ut fler studenter än de tog emot. Bästa jämvikten mellan in- och utresande studenter fanns i Slovenien, därefter Österrike, Nederländerna och Luxemburg högskolor skickade ut utbytesstudenter, vilket var en ökning med 6,6 % jämfört med de föregående läsåret. 2

3 Diagram 3: Erasmus studentrörlighet genomsnittlig nivå på EUbidrag (i månaden) Det genomsnittliga EU-bidraget sjönk från 254 euro i månaden under läsåret till 250 euro under Detta gjorde det möjligt för fler studenter att få bidrag jämfört med föregående år. Av diagrammet ovan framgår det månatliga genomsnittet för utresande studenter från dessa länder. Kommissionen fastställer ett maximalt belopp för bidrag i varje land. Den exakta nivån fastställs av det nationella programkontoret och högskolorna som förvaltar programmet. Under läsåret fick 254 studenter med särskilda behov (funktionshindrade) ytterligare medel för att delta i Erasmusutbyten, jämför med 257 studenter under läsåret En ökning med 7,2 % för Erasmusstudier Erasmus erbjuder studenter möjligheten att under tre till tolv månader läsa en del av utbildningen vid en utländsk högskola. Av Erasmusstudenter begav sig utomlands för att studera, vilket var en ökning med 7,2 % jämfört med läsåret Antalet utresande för studier minskade i tre länder, nämligen Luxemburg, Ungern och Polen, medan sexton länder såg en ökning över genomsnittet. I relativa tal skedde den största ökningen i förhållande till läsåret i Kroatien (96,6 %), därefter i Liechtenstein (84,2 %) och Cypern (25,1 %). Spanien skickade ut flest studenter för studier (31 427), därefter Frankrike (25 789) och Tyskland (25 178). Spanien stod kvar som det mest populära målet för utlandsstudier och tog emot Erasmusstudenter (en ökning med 4,3 %), följt av Frankrike (23 173, en ökning med 5,2%) och Tyskland (19 120, en ökning med 6,6 %). I genomsnitt studerade studenterna utomlands i drygt 6,4 månader och det genomsnittliga stipendiet var på 226 euro (jämfört med 230 euro föregående år). Samhällsvetenskap, ekonomi och juridik var de mest populära ämnena bland Erasmusstudenter (34,7 %), därefter humaniora och konst (31,5 %) och ingenjörsutbildning samt utbildning för tillverknings- och byggnadsindustrin (12,6 %). 3

4 En ökning med 15 % för Erasmuspraktik Sedan 2007 har Erasmus erbjudit studenter möjligheten att skaffa sig arbetserfarenhet genom utlandspraktik vid företag eller andra organisationer. Under läsåret valde en Erasmusstudent av sex, det vill säga av denna möjlighet, vilket utgjorde en ökning med 15,1% jämfört med det föregående året. Praktiken varade i genomsnitt 4,3 månader och studenterna fick i genomsnitt ett EU-bidrag på 366 euro i månaden (en nedgång från 386 euro under läsåret ). Som under de senaste åren var Frankrike det land som skickade ut flest studenter på Erasmuspraktik (5 958, med en andel på 14,6 %), följt av Tyskland (5 096, andel på 12,5 %) och Spanien (4 756, andel på 11,6 %). Förenade kungariket var det mest populära målet för Erasmuspraktik och tog emot studenter (andel på 17 % ), följt av Spanien (6 852, andel på 16,7% ) och Tyskland (5 614, andel på 13,7 %). För att stödja praktik utomlands kan en högskola inrätta ett konsortium för praktikplacering. I konsortierna ingår högskolor och andra organisationer som företag eller föreningar. Under läsåret bildades 74 praktikkonsortier i 13 länder. Praktikkonsortierna hittade praktikplatser för mer än 14 % av de studenter som ville genomgå praktik. Den största gruppen Erasmuspraktikanter hade en bakgrund i samhällsvetenskap, ekonomi eller juridik (26,6 %), före humaniora och konst (17,1 %) som hade haft den största andelen under det föregående läsåret. Därefter kom lantbruks- och veterinärstudier (15,4 %) där antalet hade ökat åtta gånger jämfört med föregående läsår. Hur många studenter på kandidat- och mastersnivå finns det i de länder som deltar i Erasmus? Hur många av dem läste en del eller hela sin utbildning utomlands under läsåret ? Av en sammanlagd studentpopulation på över 22,5 miljoner i de 32 deltagande länderna fick cirka 1 % Erasmusbidrag under läsåret 2010/ Om man antar att högskolestudier varar i genomsnitt fyra till fem år (kandidat- och mastersstudier) kan man uppskatta att cirka 4,5 % av alla europeiska studenter får Erasmusbidrag under sina studier. Av dessa är 67 % på kandidatnivå, 28 % på mastersnivå, 1 % på doktorandnivå och 4 % läser korta utbildningar. Cirka 10 % av alla studenter har tillbringat eller tillbringar en del eller hela sin utbildning utomlands med stöd ur Erasmus eller andra offentliga eller privata medel. Ministrarna för högre utbildning antog vid sitt möte i Bukarest (Rumänien) den april 2012 (IP/12/394) Bolognastrategin för rörlighet, i vilken det anges att senast 2020 ska 20 % av dem som utexamineras från högre utbildning i Europa ha studerat en del av tiden utomlands, enligt det europeiska målet för rörlighet i den högre utbildningen som sattes upp i november År 2010 var den sammanlagda populationen i EU:s 27 medlemsstater cirka 18,5 miljoner studenter. 4

5 Erasmus intensiva språkkurser (EILC) Erasmus erbjuder specialiserade kurser i de språk som används och lärs ut i mindre utsträckning i EU, för att förbereda studenter för studier eller praktik utomlands. Kurserna anordnas i de länder där språken används officiellt. Sådana kurser erbjuds inte för de språk som lärs ut i störst utsträckning som engelska, franska, tyska och spanska (kastilianska). Antalet språkkurser som får stöd ur Erasmus har ökat avsevärt sedan de startades. Cirka 392 kurser (en ökning från 361 det föregående året, det vill säga med 8,6 %) anordnades under läsåret i 24 länder för sammanlagt Erasmusstudenter ( en ökning med 9 %). De mest populära målen för att läsa språk var Italien, Belgien (flamländska språkgemenskapen) och Portugal. Den högsta andelen inresande studenter som deltog i språkkurser fanns i Slovenien, där 18,9 % av alla inresande Erasmusstudenter deltog, därefter kom Island (13,9 %) och Estland (12,7 %). Rörlighet inom Erasmus för anställda (undervisning och fortbildning) Erasmus ger också högskolelärare och anställda vid privata företag möjlighet att åka och undervisa utomlands, från en dag till sex veckor. Högskoleanställda, både lärare och andra, kan också få fortbildning utomlands under en tid på mellan fem dagar och sex veckor. Under läsåret fick utbyten av lärare och annan högskolepersonal stöd ur Erasmus för att undervisa eller genomgå fortbildning utomlands. Detta utgör en årlig ökning på 13,3 %, vilket är en avsevärt större ökning än under föregående år (3,8 %). De främsta utsändande länderna var Polen (5 210), därefter Spanien (4 506) och Tyskland (3 674). Det främsta målet för personalutbyte var Spanien (4 304), följt av Tyskland (4 195) och Italien (3 703). Utresande och inresande personalutbyten har för det mesta bättre jämvikt än studentutbyten. Av den personal som deltog i Erasmus under läsåret var 51,2 % män. 13 personer med särskilda behov fick ytterligare finansiering för att delta i Erasmusutbyten (jämfört med fem det föregående året). Den genomsnittliga längden på sådan rörlighet var 5,7 dagar och det genomsnittliga bidraget som lades till den ordinarie lönen var 662 euro (en nedgång från 672 euro under läsåret ). Sammanlagt högskolor deltog i rörlighet för anställda, vilket var en ökning med 4,6 % jämfört med det föregående året. Avsevärd ökning av undervisningsuppdrag Antalet lärare som får bidrag till undervisningsuppdrag via Erasmus har ständigt ökat, och sedan möjligheter infördes läsåret har över personalutbyten finansierats. Av de personalutbyten som fick bidrag läsåret var undervisningsuppdrag (en ökning med 8,9 % jämfört med det föregående året). 355 undervisningsuppdrag utfördes av företagspersonal som bjöds in för att undervisa vid högskolor i andra länder i Europa (en ökning med 37 % jämfört med det föregående året). 5

6 Det land som skickade ut flest lärare var Polen med undervisningsuppdrag, följt av Spanien (3 272) och Tyskland (3 006). Som under tidigare år var de mest populära resmålen för undervisningsuppdrag Tyskland (3 059), Spanien (3 017) och Italien (2 859). De lärare som oftast reste ut undervisade inom följande ämnesområden: humaniora och konst (30,5 %); samhällsvetenskap, ekonomi och juridik (22,6 %); ingenjörsutbildning samt utbildning för tillverknings- och byggnadsindustrin (13,7 %). Lärarna tillbringade i genomsnitt 5,6 dagar utomlands på undervisningsuppdrag. Man har noterat en liten men konstant nedgång sedan läsåret , när genomsnittet var 6,9 dagar. Det genomsnittliga bidraget per undervisningsuppdrag, som läggs till den ordinarie lönen, var 645 euro, vilket utgör en liten minskning jämfört med det föregående året (654 euro). Fortbildning för anställda ökar fortfarande i popularitet Sedan bidrag till fortbildning för anställda infördes 2007 har detta blivit alltmer populärt. Av de personalutbyten som fick bidrag läsåret ägnades åt fortbildning (en ökning med 28 % jämfört med det föregående året). Dessa utbyten kan både lärare och annan personal delta i, inbegripet administrativ personal och stödtjänster högskoleanställda fick fortbildning vid företag utomlands under läsåret (en ökning med 48,6 % jämfört med det föregående året). Polen skickade ut flest anställda för fortbildning (1 834), följt av Spanien (1 234) och Finland (782). Spanien var det mest populära resmålet (1 287), därefter Tyskland (1 136) och Förenade kungariket (1 121). Fortbildningen för anställda varar i genomsnitt 6,2 dagar. Fler kvinnliga än manliga anställda deltog i fortbildning (68 %), medan bara 42,1 % kvinnor antog sig undervisningsuppdrag. Intensivkurserna inom Erasmus blir allt fler Erasmus erbjuder lärare och studenter möjligheten att träffas på temakurser som varar mellan tio dagar och sex veckor. EU finansierar anordnandet av dessa intensivkurser, vilket inbegriper deltagarnas utgifter för resor, kost och logi. De länder som anordnade flest sådana kurser var Italien med 51 kurser (12,6 % av det sammanlagda antalet), följt av Tyskland (38) och Frankrike (32). De mest populära ämnesområden var samhällsvetenskap, ekonomi och juridik (26 %); naturvetenskap, ingenjörsutbildning samt utbildning för tillverknings- och byggnadsindustrin (18 %). Kurser i matematik och datautbildning samt humaniora och konst utgjorde en andel på 15 % var. Den genomsnittliga längden på kurserna var drygt tolv dagar. 404 intensivkurser inom Erasmus anordnades under läsåret (en ökning jämfört med 384 det föregående året) studenter (såväl inhemska som utländska, en ökning med 10,7 %) och lärare deltog (en ökning med 14,4 %). Projekt för högskolesamarbete inom Erasmus Erasmusprogrammet främjar också moderniseringen av Europas högre utbildning genom att finansiera gemensamma projekt. Dessa projekt varar upp till tre år och syftar till att uppmuntra till politiska reformer via transnationellt samarbete mellan högskolor och andra intressenter. Man ansöker varje kalenderår och cirka 20 miljoner euro beviljas varje år till dessa projekt. 6

7 Många av de projekt som fått bidrag ur denna del av Erasmus-programmet har lett till viktiga förändringar inom utbildningspolitiken. Till exempel var det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS) ursprungligen ett Erasmusprojekt innan det blev ett viktigt verktyg för att främja rörlighet, och det används nu i hela Europa. I ECTS tilldelas varje avsnitt av en utbildning ett visst antal poäng med ledning av studenternas arbete för att uppnå specifika lärresultat. Detta gör det enklare för studenter att samla meriter från olika utbildningar och förenklat erkännandet av utlandsstudier. Antalet ansökningar för projekt för högskolesamarbete har ökat för varje år. År 2011 lämnades 197 ansökningar in (en ökning jämfört med 194 år 2010). Av dessa fick 69 bidrag, vilket utgör i genomsnitt 35 % framgångsrika ansökningar. Förenade kungariket lämnade in det flesta antalet ansökningar (29), följt av Finland och Belgien (båda 21), Italien (18) och Spanien (16). Förenade kungariket var också mest framgångsrikt när det gäller godkända ansökningar, med 17 antagna projekt. Hur mycket ger EU ut på Erasmusprogrammet? Under den nuvarande budgetperioden ( ) har EU avsatt 3,1 miljarder euro till Erasmusprogrammet. Under läsåret var den sammanlagda budgeten cirka 460 miljoner euro, varav 435 miljoner euro var avsatta till stöd till rörlighet. Den största delen av Erasmusbudgeten förvaltas av nationella kontor i deltagande länder. Nästan 90 % av Erasmusbudgeten investeras i rörlighet för studenter och anställda. Erasmus stöder också multilaterala projekt och nätverk, med cirka 4 % av budgeten. Dessa förvaltas centralt av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (EACEA) i Bryssel. 7

8 I tabellen nedan anges de totala beloppen som används till rörlighet inom Erasmus varje år. Tabell 1: Decentraliserade Erasmusmedel som tilldelats nationella programkontor År Årlig Erasmusbudget avsatt till rörlighet för studenter och anställda, i miljoner euro Förändring i förhållande till föregående år , ,84 106,46% ,88 22,50% ,86 33,39% ,88 43,37% ,88 7,95% ,78 7,22% ,46 0,93% ,3 1,14% ,00-5,79% ,27 43,24% ,27 0,00% ,79 11,49% ,19 3,94% ,9 4,91% ,53 16,92% ,00 17,87% ,96 19,62% ,75 22,29% ,25 51,48% ,36 11,85% ,25-0,27% ,03 4,76% ,64 7,96% ,22 2,25% 2013(*) 489,82 2,00% (*) uppskattning Hur fördelas Erasmusmedlen på nationell nivå? Den sammanlagda Erasmusbudgeten som är avsedd för rörlighet för studenter och anställda fördelas mellan olika länder med ledning av följande faktorer: Population: antal studenter, utexaminerade och högskolelärare (nivå 5-6 i International standard classification of education, Isced). Det är Eurostat som tillhandahåller uppgifterna. Levnadskostnader och avstånd mellan huvudstäder: de används som korrigeringskoefficienter och tillämpas på populationsfaktorn. Indikator för tidigare resultat: den beräknas med ledning av antalet utresande anställda och studenter under tidigare år (med användning av senaste tillgängliga uppgifter). 8

9 Hur fastställs det månatliga EU-stipendiet? Erasmusbidragen är avsedda att täcka en del av de extra kostnaderna i samband med boende utomlands och resor. Erasmusstudenter betalar inte studieavgifter vid den utländska värdhögskolan. I varje land beviljar nationella programkontor de medel de förfogar över till högskolorna. Ett programkontor kan bestämma att färre studenter får högre stipendier (detta sker till exempel i Bulgarien, Cypern och Turkiet) eller att man ger lägre stipendier till fler studenter (så är det till exempel i Frankrike och Italien). Programkontoret måste dock hålla sig till det maximala belopp som Europeiska kommissionen fastställt för varje värdland (se handledningen för programmet för livslångt lärande ). Programkontoret beviljar medel till de ansökande högskolorna med ledning av sådana faktorer som belopp det ansöks om eller tidigare resultat. Högskolan kan sedan bestämma det exakta månadsbeloppet som betalas till studenterna (och vecko- eller dagtraktamente till anställda) inom en skala som fastställs av programkontoret, vilken skiljer sig länderna emellan. Månadsbeloppet beror på värdland och slag av rörlighet. Till exempel har det funnits en tendens att ge högre bidrag till praktik än till studier utomlands. EU:s Erasmusbidrag kan kompletteras med medel ur nationell, regionala eller lokala finansieringskällor. Programkontoren får höja det månatliga stipendiebeloppet för studenter med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund. Under läsåret var det genomsnittliga EU-bidraget till studentrörlighet från 133 euro i månaden (Spanien) till 653 euro (Cypern). I genomsnitt låg månadsbeloppet på 250 euro. Hur kan studenter och anställda söka Erasmusbidrag? Erasmusprogrammet är öppet för alla studenter som läser vid högskolor anslutna till Erasmus högskolestadga i 33 deltagande länder (EU:s 27 medlemsstater, Island, Liechtenstein, Norge, Turkiet, Kroatien samt Schweiz från och med läsåret ). De flesta högskolorna i Europa, över 4 000, har undertecknat Erasmus högskolestadga. Första steget i ansökningen om ett Erasmusbidrag för en studieperiod eller praktik är att ta kontakt med kontoret för internationella relationer vid sin egen högskola och fylla i studieavtal for Erasmusstudier eller ett praktikavtal för Erasmuspraktik innan rörlighetsperioden börjar. Dessa avtal, där man fastställer det program som studenten ska följa under sin studieperiod eller praktik, måste godkännas och undertecknas av hemmahögskolan, värdhögskolan och studenten själv. Detta både underlättar och garanterar hemmahögskolans fullständiga erkännande av det arbete som på ett tillfredsställande sätt fullgjorts under Erasmusperioden. Erasmusstudier: de som vill läsa en del av sin utbildning utomlands måste vara åtminstone inne på sitt andra högskoleår. Erasmuspraktik: studenter kan delta i praktik från och med det första högskoleåret. Utlandsvistelsernas längd, både för studier och för praktik, kan vara på mellan tre och tolv månader var, eller sammanlagt högst 24 månader. För studenter som läser korta yrkesinriktade utbildningar är den kortaste utlandspraktiken två månader. 9

10 Erasmus för anställda: Lärare måste lämna in ett undervisningsprogram till hemmahögskolan eller hemmaföretaget som värdhögskolan har godkänt. Anställda som vill söka Erasmusbidrag för fortbildning måste får sitt fortbildningsprogram godkänt av hemmahögskolan samt värdhögskolan eller värdföretaget. Hur kan en högskola få delta i Erasmusprogrammet? Ett universitet eller annan högskola måste förbinda sig till att följa ett antal principer och andra skyldigheter som anges i Erasmus högskolestadga innan den får delta i rörlighets- eller samarbetsprojekten inom Erasmus. Tyngdpunkten ligger på att säkerställa hög kvalitet. Värdhögskolan får inte ta ut studieavgifter från inkommande Erasmusstudenter, och studenterna som återvänder till sin hemmahögskola måste automatiskt få fullt erkännande för fullgjorda kurser eller praktik. Vad är Erasmus Mundus? Erasmus Mundus-programmet är ett internationellt systerprogram till Erasmus, fastän det är oberoende från det vanliga programmet. Sedan det startades 2004 har över studenter från andra delar av världen fått Erasmus Mundusstipendier för att läsa vid högskolor i Europa. Med en budget på över 220 miljoner euro per år (2011) syftar Erasmus Mundus till att stödja hög akademisk kvalitet, främja samarbete med länder utanför EU och göra högre utbildning i Europa attraktivare. Erasmus Mundus erbjuder ekonomiskt stöd till högskolor och stipendier för enskilda som deltar i - europeiska gemensamma masters- och doktorsexamina (inbegripet stipendier), - partnerskap med högskolor utanför Europa och stipendier till studenter och högskolelärare, samt - projekt för att främja europeisk högskoleutbildning världen över. Det internationella inslaget i Europas utbildningsprogram kommer att införlivas i det framtida programmet Erasmus för alla (IP/11/1398). Varför heter programmet Erasmus? Erasmus-programmet är uppkallat efter filosofen, teologen och humanisten Desiderius Erasmus av Rotterdam ( ). Erasmus levde under reformationstiden och är berömd för sitt motstånd mot dogmatism. Erasmus bodde och verkade i flera delar av Europa där han sökte den kunskap, erfarenhet och insikt som kontakter med andra länder kunde ge. Akronymen Erasmus kan också läsas ut som EuRopean Community Action Scheme for the Mobility of University Students. Mer information: Se även: Erasmus sätter nytt rekord: studentutbytena ökar med 8,5 % (IP/12/454) Mer om Erasmusprogrammet Erasmus: fakta och siffror [broschyr] Erasmus statistik 10