EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

Transkript

1 IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har EU-medborgare som befinner sig i ett land utanför EU där deras hemland inte är representerat rätt att begära stöd från varje EU-lands konsulat eller ambassad. EU:s medlemsstater måste även ge medborgarna samma hjälp att evakueras som de erbjuder sina egna medborgare. Denna rättighet är en central beståndsdel i EU-medborgarskapet och garanteras av EU-fördragen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Skyddet omfattar även mer vardagliga situationer såsom stöld av pass och allvarliga olyckor eller sjukdomar. Men många européer är inte medvetna om denna rättighet. Eftersom allt fler EU-medborgare bor, reser och arbetar utomlands Europas invånare gör över 90 miljoner resor utanför EU varje år och omkring 30 miljoner är bosatta utanför EU är det viktigare än någonsin öka medvetenheten. I och med dagens meddelande om konsulärt skydd i tredjeländer fastställer Europeiska kommissionen konkreta åtgärder för att öka EU-medborgarnas medvetenhet om sina rättigheter. Under nästa år kommer kommissionen att föreslå samordningsåtgärder för att stärka medborgarnas löpande konsulära skydd. Dessutom skapar kommissionen en särskild webbplats för konsulärt skydd. På denna webbplats finns adresser till konsulära och diplomatiska myndigheter i länder utanför EU och länkar till alla EU-länders informationstjänster riktade till resenärer. Europas invånare sträcker ut handen åt de invånare i Japan och Libyen som drabbas av nationella nödsituationer", sa Europeiska kommissionens vice ordförande Viviane Reding, tillika EU:s rättvisekommissionär. Det är också i sådana situationer som vi ser prov på Europas solidaritet. EU:s medlemsstater gör gemensamma insatser för att evakuera varandras medborgare. Eftersom allt fler EUmedborgare arbetar och bor utomlands är det avgörande att de vet var och hur de ska få hjälp när det inträffar en kris, oavsett var i världen de befinner sig och vilken nationalitet de har." Antalet EU-medborgare som reser till tredjeländer ökar. Under 2008 gjordes över 90 miljoner resor, jämfört med 80 miljoner Över 30 miljoner EU-medborgare är fast bosatta utanför EU, men unionen är endast diplomatiskt representerad av samtliga 27 medlemsländer i tre länder (USA, Kina och Ryssland).

2 Av de opinionsundersökningar som gjorts framgår det att Europas medborgare har höga förväntningar på det stöd som erbjuds utomlands. Av de tillfrågade förväntade sig 62 % samma stöd från övriga EU-länders ambassader som av deras egen ambassad (se bilaga). Men många européer och konsulära tjänstemän är inte medvetna om att EU-medborgare har rätt till ett sådant skydd. Kommissionen kommer att intensifiera sina insatser för att öka EU-medborgarnas och de konsulära tjänstemännens medvetenhet om rätten att vända sig till övriga medlemsländers ambassader/konsulat, hur de kan hitta dessa och vilken typ av stöd som kan erbjudas. Medlemsstaterna bör informera medborgarna om deras rättigheter i samband med att de utfärdar pass. 20 medlemsländer har redan beslutat att införa en sådan rutin 1. Den senaste tidens händelser i Japan, Libyen och Haiti har visat hur viktigt det är att EU-medborgare som sitter fast utomlands under krissituationer ges konsulärt stöd. Ungefär EU-medborgare befann sig i Libyen när krisen bröt ut, men endast åtta av EU:s medlemsländer har representationer i landet. Den 9 mars 2011 fanns EU-medborgare fortfarande kvar i landet. Hjälpen samordnades via telefonkonferenser och den säkra webbplatsen för EU:s gemensamma lägescentral. Medlemsländerna utfärdade provisoriska resehandlingar åt varandras medborgare och tillhandahöll platser på evakueringsflyg för dessa. Omkring EUmedborgare befann sig i Haiti i samband med jordbävningen 2010, men endast hälften av EU-länderna hade en diplomatiska representation i landet. I Japan, där endast Malta och Cypern inte har några representationer, kontaktade ungefär EU-medborgare de nationella konsulära myndigheterna för att be om hjälp med att lämna Japan. Tyskland hjälpte till att evakuera tyska medborgare och åtminstone 18 EU-medborgare av annan nationalitet från staden Sendai via hyrbuss. Den europeiska solidariteten har varit avgörande i dessa nödsituationer. I Libyen vidtog EU snabba åtgärder och utlöste unionens civilskyddsmekanism, som hjälper till att samordna och medfinansiera transporter i samband med evakuering. Som ett resultat transporterade Ungern för att ta ett exempel 29 rumäner, 27 ungrare, 20 bulgarer, åtta tyskar, sex tjecker och sex andra medborgare från EU och tredjeland med flyg från Tripoli. Ingen EU-medborgare fick lämnas kvar. Som del av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder kan även EU:s delegation höja medborgarnas medvetenhet om medlemsländernas skydd samt ge stöd. Detta skedde redan under krisen i Gaza 2009, då nästan 100 personer evakuerades i skottsäkra bussar tack vare stöd från EU:s delegation. Rätten till konsulärt skydd är avgörande i samband med en kris men tillämpas även i mer vardagliga situationer såsom borttappade eller stulna pass, allvarliga olyckor eller sjukdomar eller våldsbrott. Medlemsländernas konsulära regler varierar dock. Nivån på det skydd som erbjuds varierar beroende på vilket land EU-medborgaren vänder sig till. Medlemsländerna kan ge penningförskott, i första hand mindre belopp som täcker hemresa med flyg eller övernattning på hotell. Innan ett medlemsland beviljar stöd måste det be om tillstånd hos medborgarens hemland, som därefter återbetalar kostnaderna. Medborgarens hemland kan sedan kräva ersättning från medborgaren. 1 Belgien, Bulgarien, Cypern, Frankrike, Förenade kungariket, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Rumänien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tyskland, Ungern och Österrike.

3 Medlemsländerna är även berättigade till ersättning när det evakuerar EUmedborgare som inte har ambassad eller konsulat i landet. Ofta tillämpas dock inte de gällande reglerna för ersättning. För att garantera jämlikt stöd åt de EUmedborgare som inte har ambassad eller konsulat i landet och uppmuntra medlemsländerna att spela en ännu mer aktiv roll under kriser som drabbar deras medborgare håller kommissionen på att undersöka hur förfarandena för återbetalning ska kunna förenklas ytterligare. Kommissionen kommer även att lägga fram lagförslag inom de kommande 12 månaderna i följande syfte: - Förtydliga vad som gäller beträffande omfattningen hos och villkoren för det konsulära skyddet samt förfarandena kopplade till detta skydd, och optimera resursanvändningen, även i krissituationer. - Fastställa de samordnings- och samarbetsåtgärder som krävs för att förenkla det löpande konsulära skyddet för EU-medborgare som saknar diplomatisk eller konsulär representation i det berörda tredjelandet och behandla frågan om ekonomisk ersättning för det konsulära skyddet i krissituationer. Bakgrund EU-fördragen garanterar alla EU-medborgare som reser eller bor i ett land utanför EU där deras hemland inte är representerat rätt till skydd av varje medlemsstats diplomatiska och konsulära myndigheter på samma villkor som medborgarna i det landet (ser artiklarna 20.2 c och 23 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 46 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna). I så gott som alla världens länder saknar åtminstone ett EU-land representation. I medborgarrapporten från oktober 2010 (se IP/10/1390 och MEMO/10/525) förband sig kommissionen att effektivisera det stöd som EU-medborgare har rätt att begära från varje medlemsstats diplomatiska och konsulära myndigheter i tredjeland, även i krissituationer, genom att föreslå ny lagstiftning och genom att ge bättre information till medborgarna via särskilda webbplatser och riktade kommunikationsåtgärder. Mer information Europeiska kommissionens webbplats om konsulärt skydd: Webbplats för Europeiska kommissionens vice ordförande Viviane Reding, tillika EU:s rättvisekommissionär:

4 BILAGA EU-medborgarnas förväntningar på det konsulära skyddet Relevanta bestämmelser i fördraget Artikel 20 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt 1. Ett unionsmedborgarskap införs härmed. Varje person som är medborgare i en medlemsstat ska vara unionsmedborgare. Unionsmedborgarskapet ska komplettera och inte ersätta det nationella medborgarskapet. 2. Unionsmedborgarna ska ha de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i fördragen. De ska bland annat ha ( ) (c) rätt till skydd inom ett tredjelands territorium, där den medlemsstat i vilken de är medborgare inte är representerad, av varje medlemsstats diplomatiska och konsulära myndigheter, på samma villkor som medborgarna i den staten, ( ) Dessa rättigheter ska utövas enligt de villkor och begränsningar som fastställs i fördragen och genom de åtgärder som beslutats med tillämpning av dessa.

5 Artikel 23 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Varje unionsmedborgare ska inom ett tredje lands territorium, där den medlemsstat i vilken han är medborgare inte är representerad, ha rätt till skydd av varje medlemsstats diplomatiska eller konsulära myndigheter på samma villkor som medborgarna i den staten. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder och inleda de internationella förhandlingar som krävs för att säkerställa detta skydd. Rådet får, i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter att ha hört Europaparlamentet, anta direktiv som föreskriver de samordnings- och samarbetsåtgärder som behövs för att främja detta skydd. Artikel 46 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Diplomatiskt och konsulärt skydd Varje unionsmedborgare har inom ett tredjelands territorium, där den medlemsstat i vilken han eller hon är medborgare inte är representerad, rätt till skydd av varje medlemsstats diplomatiska och konsulära myndigheter, på samma villkor som medborgarna i den staten.