Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion?

Transkript

1 Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion? Karin Bradley Avdelningen för urbana och regionala studier Institutionen för samhällsplanering och miljö

2 Innehåll - (O)hållbara utvecklingslinjer - Vem lever hållbart? - Att leva hållbart i framtiden

3 Ohållbara konsumtionsmönster Källa: EU-SPREAD, Sustainable Lifestyles 2050

4

5 Men då räknar man inte in utsläppen av importvaror. Gör man detta har koldioxidutsläppen inte minskat med 10 % utan istället ökat med 9 %.

6 Utsläpp av växthusgaser i miljoner ton koldioxidekvivalenter i Sverige och utomlands till följd av svensk konsumtion Ljusblått = utsläpp i Sverige Mörkblått = utsläpp utomlands Källa: Naturvårdsverket 2012

7 Energiförbrukning per hushållsenhet går i alla fall åt rätt håll Energiförbrukning per hushållsenhet i ton olja eller motsvarande Källa: Odyssee/Enerdata, 2011

8 Men rekyleffekten innebär att teknikutveckling tenderar att ätas upp av större anspråk fler apparater, större hem och ökad konsumtion Variation i energiförbrukning per hushållsenhet i EU Källa: Odyssee/Enerdata, 2011

9 - (O)hållbara utvecklingslinjer - Vem lever hållbart? - Att leva hållbart i framtiden

10 - Vad är att leva miljövänligt? - Vilken typ av livsstilar försöker man uppmuntra med nuvarande planeringsstrategier? - Hur förhåller sig planeringsinsatserna till olika gruppers sätt att leva? - Utifrån denna kunskap samt teorier om rättvisa (inom och mellan generationer), hur skulle strategierna för hållbar stadsutveckling kunna utvecklas?

11 Spånga Tensta

12 Bilder av miljövänligt liv En dominerande föreställning om svenskar som miljövänliga genom sopsortering, fjärrvärme, rent och snygg, handla ekologiskt, svampplockning, kunskap om natur och djur

13 Bilder av miljövänligt liv En dominerande föreställning om svenskar som miljövänliga genom sopsortering, fjärrvärme, rent och snygg, handla ekologiskt, svampplockning, kunskap om natur och djur 1 fika = 1 skolmat

14 Den goda medborgaren Då: den arbetsamma, pliktuppfyllande, nyktra, bofasta medborgaren med kärnfamiljen som den självklara utgångspunkten Nu: den urbana, miljömedvetna individen, (stor)konsumenten, entreprenören, bostadsrättsinnehavaren, sopsorterande med miljöbil

15 Planering för hållbar stadsutveckling i Spånga-Tensta Bygg en tät och sammanhängande stadsstruktur mindre bilresande Ren och trevlig lokalmiljö stark förankring i lokalsamhället miljöansvar Ta hand om och spendera tid i naturen Spara energi och sortera sopor Understödda livsstilar: urban men med naturvistelser på helgen, bo, arbeta och handla lokalt, klimatsmart justering av medelklassens konsumtion, boende och transportmönster

16 Förändring av vilkas liv? Strategierna framförallt riktade mot Tensta Göra Tensta mer urbant Lära Tenstabor att sopsortera, använda lågenergilampor, handla ekologiskt 90 % av miljöarbetet i Tensta Stadens kartläggning av miljövanor fokuserar på sortering, arbetsresor, uppvärmning men inget om konsumtion, flygresor, boendestorlek Trots att Tenstaborna redan bor betydligt trängre än snittstockholmaren, reser mer kollektivt och överlag mindre ekologiska fotavtryck Urbana svenska medelklassen står som norm

17

18 Stockholm inte så Green Capital Källa: Stockholm Environment Institute, 2012

19 - (O)hållbara utvecklingslinjer - Vem lever hållbart? - Att leva hållbart i framtiden

20 I framtiden? - Ekonomiska kris(er). Peak everything. Tillväxtparadigmet utmanas. Andra utvecklingsmått sustainable prosperity

21

22 I framtiden? - Ekonomiska kris(er). Peak everything. Tillväxtparadigmet utmanas. Andra utvecklingsmått sustainable prosperity - Högre energipriser ökad lokal produktion? - Nya sociala rörelser (Omställningsrörelsen, Occupy, Commons ) - Förändrade förhållningssätt till arbete-fritid-resor - Sverige koldioxidneutralt 2050?

23 Att leva hållbart - Reduce, reuse, recycle - Lokala ekonomier (mat, energi, varor-tjänster) - Prosumer (producent och konsument av t ex energi) - Resa resurssnålt, kortare, mindre och gemensamt - Dela på utrymmen (t ex byggmenskaper) - Dela på resurser, postkonsumistiska värderingar

24 Samkonsumtion ( collaborative consumption )

25 Påverkansnivåer Källa: EU-SPREAD, Sustainable Lifestyles 2050

26 I förändringsarbetet - Ta lokalt och nationellt ansvar för, beräkna och verka för förändring av konsumtion och resor med avtryck på andra platser - Nyansera bilden av hållbara livsstilar. Utveckla strategier och kunskap om hållbara levnadssätt tillsammans med olika boendegrupper i synnerhet personer med erfarenhet från resurshushållning i fattigare länder - Tydliggör kopplingarna mellan vem förorenar, vem utsätts för konsekvenserna, vilkas liv borde förändras? Polluter pays principle. - Informationsarbete, ja, men också regleringar och ekonomiska styrmedel - Utveckla sambanden mellan miljöhandlingar och ökad livskvalitet (tidsanvändning, ekonomi, genemskap, socialt entreprenörskap...). Miljöargumenten biter på få ekonomi och livskvalitet på många.

27 Litteraturtips Axelsson, K. (2012) Global miljöpåverkan och lokala fotavtryck analys av fyra svenska kommuners totala konsumtion. Cogito and Stockholm Environment Institute. Backhaus, J. et al (2012) Sustainable Lifestyles: Today s facts & tomorrow s trends. SPREAD Sustainable Lifestyles Heinberg, R & Lerch, D. (2010). The post-carbon reader: Managing the 21st century s sustainability crises. Healdsburg, CA: Watershed Media. Holmberg, J. et al (2012) Klimatomställning och det goda livet. Stockholm: Naturvårdsverket. Jackson, T. (2009) Prosperity without Growth: Economics for a Finite Planet. London: Earthscan. Seyfang, Gill (2008). The new economics of sustainable consumption - Seeds of change. Basingstoke: Palgrave Macmillan. Naturvårdvserket (2012) Konsumtionsbaserade miljöindikatorer - Underlag för uppföljning av generationsmålet. Stockholm: Naturvårdsverket. Worldwatch Institute (2012). State of the world 2012: Moving toward sustainable prosperity. Washington: Island Press.