Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se"

Transkript

1 Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål Carina Borgström Hansson

2 WWF = World Wide Fund for Nature

3 Allt hänger samman Living Planet Report, WWF 2008

4 Det ekologiska fotavtrycket Ett mått på hur mycket av jordens biologiskt produktiva yta vi gör anspråk på genom vår konsumtion

5 Delarna i det ekologiska fotavtrycket Fiskevatten Bebyggd yta CO 2 -yta Åkermark Skogsyta Betesmark

6 Jordens yta : 51 miljarder hektar 3/4 av jordytan producerar väldigt lite (öknar, djuphavsgravar, bergstoppar osv) Fotavtrycket satt i sin rätta kontext På cirka 1/4 av jordytan sker så gott som all primärproduktion av direkt nytta för människan = 13,4 miljarder hektar Med tillstånd från Mathis Wackernagel

7 13,4 miljarder hektar / 6,48 miljarder människor = 2,1 hektar per person för att producera det vi konsumerar och ta hand om våra utsläpp

8 EKOLOGISKT FOTAVTRYCK PER PERSON OCH LAND (globala ha) FAE: 9,5 USA: 9,4 Sverige: 5,1 Ungern: 3,5 Världen: 2,7 Kina: 2,1

9 EKOLOGISKT FOTAVTRYCK PER PERSON OCH LAND (globala ha) Egypten: 1,7 Vietnam: 1,3 Malawi: 0,5

10 Vem bär ansvaret för Kinas koldioxidutsläpp? Kinesiska regeringen Kina tillverkar 80% av svenskarnas leksaker I Kina startas ett nytt kolkraftverk var femte dag Jag som konsument Kinesiska befolkningen Annat (vad/vem?)

11 Var världens leksaker tillverkas

12 och var de konsumeras

13 Att beräkna utsläpp per capita Vi kan räkna utsläpp baserat på den koldioxid som produceras inom landet och vi kan räkna de globala utsläpp som orsakas av konsumtionen inom landet Territoriella/ Produktionsbaserade utsläpp Konsumtionsbaserade utsläpp/ koldioxidfotavtryck

14 På global nivå blir resultatet detsamma = Territorial/ Producer Emissions Consumer Emissions/ Carbon Footprint

15 men lokalt blir det stor skillnad: Storbritannien som exempel Wiedmann et al., 2008

16 Territoriella utsläpp enligt Kyoto Wiedmann et al., 2008

17 Inget fusk med transporter (sjö- och luft) Wiedmann et al., 2008

18 Britternas koldioxidfotavtryck Wiedmann et al., 2008

19 Annex B and non-b partition Peters, Weber and Minx (2009) Preliminary results Territorial accounting favours industrial countries Relocation of emissions through international trade jeopardizes global mitigation efforts

20 Living Planet Index för länder på olika inkomstnivåer

21 Living Planet Report, WWF 2006

22 Nationernas ekologiska fotavtryck Mer än 5,4 globala hektar per person 3,6-5,4 globala hektar per person 1,8-3,6 globala hektar per person 0,9-1,8 globala hektar per person Mindre än 0,9 globala hektar per person Otillräcklig data Totalt nationellt fotavtryck i proportion till det globala fotavtrycket uttrycks av nationernas areor. Nationella fotavtryck per person är markerade i färg Living Planet Report, WWF 2006

23 One Planet Future Ett gott liv för alla Om alla skulle leva på EN planet som vi i Europa

24 Från treplanetslivsstil till tvåplanetslivsstil Individual behaviour

25 För att skapa ett gott liv för alla på en planet Individual behaviour

26 Fotavtrycksperspektivet märks allt mer i internationella politiska diskussioner Europe s stewardship of its own lands has been relatively stable for the past 40 years, and the large rise in European consumption has been fed mainly by non-domestic resources -gdp.eu/

27 Miljömålsutredningen, SOU 2009:83 Förslaget till ny miljömålsstruktur inkluderar ett övergripande generationsmål: till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Detta förutsätter en offensiv miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang vilket enligt utredarna också inkluderar målsättningen att: konsumtionen av varor och tjänster i Sverige orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt oberoende av var i världen den motsvarande produktionen är lokaliserad

28 The footprint family of indicators Ecological Footprint Water Footprint Carbon Footprint

29 Svenskarnas vattenfotavtryck (internt och externt) för olika grödor Water Footprint (m3/person/yr) Wheat Barley Coffee Cotton Oats Soybeans Rapeseed Cocoa beans Sugar beets Oilseeds nes Rice Others Internal, 493 External, 578

30 I vilka länder driver svenskarnas konsumtion fram koldioxidutsläpp?

31 Samarbete kring verktyg för samhällsplanering på väg mot minskade fotavtryck REAP för Sverige 1.0 Scope Nuläge Scenario Långsiktig vidareutveckling och uppdatering

32 REAP är en mjukvara som analyserar nuläget samt olika beslutsalternativs effekter på befolkningens Ekologiska Fotavtryck, koldioxidfotavtryck m m Nulägesanalys Var befinner vi oss??? Forecast Vart är vi på väg? Backcast Vart vill vi gå? Hur kommer vi dit? Vart vill vi inte gå? Hur undviker vi att vi hamnar där?

33 Med Reap kan man jämföra trender och målsättningar

34 Mycket kvar att göra åt Bilen, Biffen och Bostaden (mobility, food, housing)

35 och väga samman olika åtgärder inom ett visst område till alternativa scenarier CO2 per cap. (t) Reference Scenario Next Steps Scenario Low Carbon Pathway Scenario

36 One Planet Mobility, Food, Housing Vilka blir först och bäst på att skapa högsta livskvalitet med minsta möjliga fotavtryck? Med tillstånd från Mathis Wackernagel

37 Tack för uppmärksamheten!

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson Miljömål inte bara en regional fråga Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Vad vill WWF? WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid

Läs mer

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck 1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck Svenska kommuners koldioxidfotavtryck INNEHÅLL Svenska kommuners koldioxidfotavtryck... 3 Bakgrund... 3 Metod... 4 Resultat och analys... 5 Mat... 5 Boende... 6 Transporter... 7 Övrig konsumtion... 8 Totalt

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Ekologiska fotavtryck i norra Sverige

Ekologiska fotavtryck i norra Sverige UMEÅ UNIVERSITET VT 2009 Kulturgeografiska institutionen Examensarbete i kulturgeografi D, 15 hp Handledare: Olle Stjernström Ekologiska fotavtryck i norra Sverige metoddiskussion och beräkningar för fyra

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Konsumtion hållbarhet?

Konsumtion hållbarhet? Konsumtion hållbarhet Förutsättningar och föreställningar Presentation för nätverken Lärande för hållbar utveckling och Grön Flagg. Håll Sverige rent och Naturskoleföreningen, Umeå, 29 november 2010 Karl

Läs mer

Plastpåsar Myter och sanningar

Plastpåsar Myter och sanningar Plastpåsar Myter och sanningar Ignacy Jakubowicz SP Kemi och Materialteknik Nu är det bara tygkassar och papperspåsar som gäller Plastpåsar bra för miljön! Plast är miljövänlig jämfört med alternativen

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion?

Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion? Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion? Karin Bradley Avdelningen för urbana och regionala studier Institutionen för samhällsplanering och miljö 2012-11-30 Innehåll - (O)hållbara

Läs mer

Ekologiska fotavtryck

Ekologiska fotavtryck SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Ekologiska fotavtryck Att förstå att hushålla med jordens begränsade resurser Författare: Carina Bladh ARTIKEL NUMMER 8/2013 Skolportens

Läs mer

Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen

Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen ASTRID KANDER, MAGNUS JIBORN STOCKHOLM 30 SEPTEMBER 2015 Forskningsprojekt Finansieras av Energimyndigheten och Wallanderstiftelsen Medverkande forskare:

Läs mer

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsuppgifter för studiegruppen Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsmaterial: Underlag och fakta hittar ni i ert faktahäfte som ni laddar hem: http://www.wwf.se/source.php/1476873/ekologiska_fotavtryck_lr.pdf

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck för Huddinge kommun

Ekologiskt fotavtryck för Huddinge kommun Ekologiskt fotavtryck för Huddinge kommun Bo Svärd, Miljökonsult Juni 2012 INNEHÅLL SIDAN SAMMANFATTNING 3 NATURENS PRODUCENTER 4 HUR MYCKET PRODUKTIV MARK FINNS DET? 4 HUR MYCKET ANVÄNDER VI? 4 MÄNSKLIGHETENS

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd

Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd En polariserad debatt om en livsviktig kontroversiell fråga Hållbar och säker livsmdelesförsörjning Kristin

Läs mer

UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla

UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING Hållbar mat för alla GLOBAL WARMING IMAGES / WWF-CANON HÅLLBAR MAT FÖR ALLA Med sina närmare fem miljoner supportrar är WWF en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer

Läs mer

Ren Ekorre. Varg. Kråka. Djurens ekologiska fotavtryck

Ren Ekorre. Varg. Kråka. Djurens ekologiska fotavtryck Djurens ekologiska fotavtryck Elevblad 1a Liksom vi människor lämnar djuren ekologiska fotavtryck efter sig. Vilket av djuren nedan har det största respektive minsta ekologiska fotavtrycket? Ren Ekorre

Läs mer

Fotavtryck från Lunds kommun

Fotavtryck från Lunds kommun Fotavtryck från Lunds kommun en användning och utvärdering av dataverktyget REAP Sverige Emelie Widerberg 2013 Miljövetenskap Examensarbete för kandidatexamen 15 hp Lunds universitet Fotavtryck från Lunds

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Stora och små avtryck

Stora och små avtryck UMEÅ UNIVERSITET Kulturgeografiska institutionen Kurs: Kulturgeografi C Termin: Vt-07 Handledare: Magnus Strömgren Stora och små avtryck en studie av det ekologiska fotavtrycket i en europeisk kontext

Läs mer

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,

Läs mer

Ekologiska fotavtryck

Ekologiska fotavtryck Ekologiska fotavtryck Vad är det och hur beräknas det? ISSN 1401-243X R 2007:18 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001.

Läs mer

ATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock

Läs mer

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Product manager Franchise and Factory sales 118 years of industrial history 1891 Company founded 1897 First car 1902 First truck 1905 First industrial

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av.

Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program 8.30 Inledning Vdä Vad är Hållbara kliv? Växjö Europas grönaste stad KNUT projektet 9.45 Fika 10.15 Workshop 11.15 Så här jobbade vi i vår klass 11.30 Avslutning

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very

Läs mer

Ekologiska fotavtryck i norra Sverige

Ekologiska fotavtryck i norra Sverige Ekologiska fotavtryck i norra Sverige Metoddiskussion och beräkningar för fyra län Hanna Sundén CERUM Report Nr 19/2010 ISBN 978-91-7264-963-7 ISSN 0282-0277 CERUM Report Nr 19/2010 ISBN 978-91-7264-963-7

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud 1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Enkel livsstil EN HANDBOK AV DIAKONIAAKTIVISTERNA I UPPSALA

Enkel livsstil EN HANDBOK AV DIAKONIAAKTIVISTERNA I UPPSALA Enkel livsstil EN HANDBOK AV DIAKONIAAKTIVISTERNA I UPPSALA Livsstil och värderingar Svårt att leva enkelt? Att leva enklare ses ofta som en jobbig uppoffring, något som endast naiva gröngölingar är tillräckligt

Läs mer

Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar

Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar AgrD Charlotte Lagerberg, Box 7047, 750 07 Uppsala, Charlotte.Lagerberg@cul.slu.se Publicerad som: Lagerberg, C. 2001. Metoder att mäta uthållighet

Läs mer

Hur kan vi bli mer miljösmarta?

Hur kan vi bli mer miljösmarta? Hur kan vi bli mer miljösmarta? Om livsstilar och hållbar utveckling Kulturens Hus - Luleå 18 september 2014 Katarina Axelsson Stockholm Environment Institute 1 Frågeställningar 1. Konsumtionsperspektiv

Läs mer

Tetra Pak och miljön. Möjlighet eller hot? Miljökonferens, den 3 december 2007, Hässleholm

Tetra Pak och miljön. Möjlighet eller hot? Miljökonferens, den 3 december 2007, Hässleholm Tetra Pak och miljön Möjlighet eller hot? Miljökonferens, den 3 december 2007, Hässleholm Tetra Paks miljöstrategi Agenda Vårt företag Våra utmaningar Våra lösningar ABTP/G Harrysson/Miljökonferens 03.12.07

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Living Planet Report 2016 frågor och svar

Living Planet Report 2016 frågor och svar Living Planet Report 2016 frågor och svar Vad är WWFs Living Planet Report? Living Planet Report är en internationell rapport som tar tempen på hur vår planet mår. Den mäter trycket på naturresurserna,

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Vad är ett hållbart jordbruk?

Vad är ett hållbart jordbruk? Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala

Läs mer

Ekologiska fotavtryck och matematiskt tänkande i utbildning för hållbar utveckling

Ekologiska fotavtryck och matematiskt tänkande i utbildning för hållbar utveckling Ingår i: : L.Häggblom, L. Burman & A-S. Röj-Lindberg (red.) 2006. Perspektiv på Kunskapens och lärandets villkor. Festskrift tillägnad professor Ole Björkqvist. Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten, Specialutgåva

Läs mer

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatmål, fossila bränslen och CCS Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget

Läs mer

Sektorsprogram KULTUR. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den.

Sektorsprogram KULTUR. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den. Sektorsprogram Sektorsprogram KULTUR Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den. 2016-2019 Sektorsprogram- Kultur sidan 1 av 3 Kultur... 2 Bakgrund... 2 Nuläge... 2 Framtid... 2 Mål... 3 Inriktning...

Läs mer

Domsjö Fabriker Bioraffinaderiet Hållbar verksamhet. Riksdagen, 4 e Juni, 2015 Lars Winter, VD Domsjö Fabriker

Domsjö Fabriker Bioraffinaderiet Hållbar verksamhet. Riksdagen, 4 e Juni, 2015 Lars Winter, VD Domsjö Fabriker Domsjö Fabriker Bioraffinaderiet Hållbar verksamhet Riksdagen, 4 e Juni, 2015 Lars Winter, VD Domsjö Fabriker Konkurrens om naturens resurser VATTEN LJA BMULL MAT Skogen är en del av lösningen! Vår gemensamt

Läs mer

bâçäçöáëâ~=ñçí~îíêóåâ=ñ ê= âçäçáçñáçìíëä éé=ñ ê=píçåâüçäãë= ä åi=kçêêäçííéåë=ä å=çåü= píçåâüçäãë=ä åë=ä~åçëíáåö=

bâçäçöáëâ~=ñçí~îíêóåâ=ñ ê= âçäçáçñáçìíëä éé=ñ ê=píçåâüçäãë= ä åi=kçêêäçííéåë=ä å=çåü= píçåâüçäãë=ä åë=ä~åçëíáåö= bâçäçöáëâ~=ñçí~îíêóåâ=ñ ê= âçäçáçñáçìíëä éé=ñ ê=píçåâüçäãë= ä åi=kçêêäçííéåë=ä å=çåü= píçåâüçäãë=ä åë=ä~åçëíáåö= bå=âêáíáëâ=ãéíççöê~åëâåáåö=ä~ëéê~ç=é =âî~åíáí~íáî~=ç~í~= _ççáä=gçü~åëëçå Miljö och hållbart

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

Fokus på ökad återvinning

Fokus på ökad återvinning Fokus på ökad återvinning Använda kartongförpackningar är en värdefull råvara Internal Internal Sverige kan bli bättre på återvinning Värdefull råvara går till spillo Återvinningsgrad, dryckeskartong 40%

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

Den linjära ekonomins utveckling

Den linjära ekonomins utveckling Cirkulär ekonomi Maria Långberg Hållbarhetsdirektör SSAB 12 november, 2015 Den linjära ekonomins utveckling Industriella revolutionen möjliggjorde utvinning av råvaror och produktion till låg kostnad I

Läs mer

Ekologiska fotavtryck

Ekologiska fotavtryck 5. Ekologiska fotavtryck Energi på hållbar väg Bashäfte 49 5. Ekologiska fotavtryck Syfte: Att förstå och använda begreppet ekologiska fotavtryck med fokus på energi och att vi lever våra liv i en tunn

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25

Läs mer

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga?

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Janne Rundqvist DLA Agro Member structure DLA Agro 2007 Nätverk runt Östersjön Vartåt lutar det med spannmålspriserna? Frågor som man kan

Läs mer

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar

Läs mer

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Miljömålsdagarna 2015 Örebro Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,

Läs mer

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050 Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa

Läs mer

Marknadens och konsumenternas krav. Lena Dahl

Marknadens och konsumenternas krav. Lena Dahl Marknadens och konsumenternas krav på skogsbruket Lena Dahl Global Environment, Tetra Pak Tetra Pak startade t 1951 Vår förpackningsportfölj 158 miljarder förpackningar levererades 2010 Tetra Gemina Tetra

Läs mer

Att följa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan i miljömålssystemet en förstudie

Att följa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan i miljömålssystemet en förstudie Att följa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan i miljömålssystemet en förstudie Innehåll 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND 5 3 UPPDRAGET 6 3.1 Syfte 6 3.2 Avgränsning 6 3.3 Redovisning 6 4 DEN SVENSKA

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences

Läs mer

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN Markanvändningen i Sverige SNABBFAKTA Landarealen i världen: 13 miljarder hektar (130 miljoner km 2 ) i världen år 2009: 1,5 miljarder hektar Ängs- och betesmark i världen år

Läs mer

Ojämlikheten ökar och minskar

Ojämlikheten ökar och minskar Ojämlikheten ökar och minskar Läget (2015) Trenden Världens tillgångar och inkomster är extremt ojämlikt fördelade över världen. Enligt organisationen Oxfam äger en procent av befolkningen hälften av jordens

Läs mer

produktionsbaserat perspektiv samt ur konsumtionsbaserat perspektiv

produktionsbaserat perspektiv samt ur konsumtionsbaserat perspektiv Solenergi Sol- Jämförelse och vindenergi av & två vätgas sätt i att fastigheter illustrera Beräkningsverktyg länders Ett demonstrationsprojekt miljöpåverkan, för hybridsystem ur produktionsbaserat perspektiv

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

2015-10-26. Ekologiskt fotavtryck för Helsingborg

2015-10-26. Ekologiskt fotavtryck för Helsingborg 2015-10-26 Ekologiskt fotavtryck för Helsingborg Innehållsförteckning 1 En obegåvad Nobelstiftelse... 3 2 Jorden som ett nobelpris... 3 3 Ekologiskt fotavtryck... 6 4 Helsingborgs ekologiska fotavtryck...

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Technical visits i Hållbara Umeå. Royne Söderström Project Manager Kompetensspridning i Umeå AB 070-6021426 royne.soderstrom@umea.

Technical visits i Hållbara Umeå. Royne Söderström Project Manager Kompetensspridning i Umeå AB 070-6021426 royne.soderstrom@umea. Technical visits i Hållbara Umeå Royne Söderström Project Manager Kompetensspridning i Umeå AB 070-6021426 royne.soderstrom@umea.se Vi skapar möjligheter för affärer och erbjuder en marknadsplats för dina

Läs mer

Corporate Public Policy and Responsibility GOGREEN PROGRAM. Stockholm,

Corporate Public Policy and Responsibility GOGREEN PROGRAM. Stockholm, Corporate Public Policy and Responsibility GOGREEN PROGRAM Stockholm, 2011-02-10 DAX30 CO 2 Emissions 2009 ALTERNATIVE OPENING SLIDE Company Emissions [Mio. tonnes CO 2 ] 144.9 * 1c 290.6 *1a 90.0 *2a

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute) NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING De globala börserna steg nästan 4 % under maj. Månaden har präglats av diskussioner kring Storbritanniens eventuella utträde ur EU-sammarbetet samt om den amerikanska

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009 Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar Östersund Juni 2009 Då paria För fyra år sedan var Gröna Bilister paria. Varken motorbranschen eller miljörörelsen ville veta av dem. Biltillverkare, bensinföretag

Läs mer

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Fler äldre-äldre i vården

Fler äldre-äldre i vården Fler äldre-äldre i vården Om behovet av att prioritera Mats Thorslund Aging Research Center Starting points More and more elderly people 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Men

Läs mer

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd

Läs mer

LANTBRUKETS RESURS- ANVÄNDNING MÄTT MED EKOLOGISKA FOTAVTRYCK. VÄXTODLING, KÖTT- PRODUKTION OCH ASPEKTER PÅ EKOLOGISKT LANTBRUK

LANTBRUKETS RESURS- ANVÄNDNING MÄTT MED EKOLOGISKA FOTAVTRYCK. VÄXTODLING, KÖTT- PRODUKTION OCH ASPEKTER PÅ EKOLOGISKT LANTBRUK LANTBRUKETS RESURS- ANVÄNDNING MÄTT MED EKOLOGISKA FOTAVTRYCK. VÄXTODLING, KÖTT- PRODUKTION OCH ASPEKTER PÅ EKOLOGISKT LANTBRUK Lillemor Lewan, Lunds universitet, Tel: 046-12 32 22, E-post: lillemor.lewan@zoofys.lu.se

Läs mer

Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv

Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv Bo Normark Power Circle Det kan vara svårt att spå.. I slutet av 1960-talet genomfördes ett antal intervjuer med 24 personer. De skulle uttala

Läs mer

Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös

Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös Köttguiden kloka köttval för miljön Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Ton CO 2 e per person och år Klimatutmaningen

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv En fossiloberoende transportsektor 2030 Göteborg 13 september 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Fossiloberoende = hållbar? Trivector Traffic

Läs mer

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen. Klimat 3J: RCI (På 3 i minuter hinner du förstå och memorera det som står med fetstil. Gör det nu. ii (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information kommer därifrån om inget annat anges. Ansvar

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010 Beviljade stöd 2010 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest

Läs mer

Global miljöpåverkan från konsumtion på lokal och regional nivå. Fotavtrycksberäkningar med REAP Sverige

Global miljöpåverkan från konsumtion på lokal och regional nivå. Fotavtrycksberäkningar med REAP Sverige Stockholm Environment Institute, Project Report - 2012 Global miljöpåverkan från konsumtion på lokal och regional nivå Fotavtrycksberäkningar med REAP Sverige Katarina Axelsson SAMARBETAR MED SEI OM VERKTYGET

Läs mer

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen MEDELKLASSEN I ASIEN NOVEMBER 2015 INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen De senaste decennierna har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång, vilket kan komma att vända upp och ner

Läs mer

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Presentation vid MJV-seminariet Klimat & tropisk skog i ett Nord/Syd-perspektiv Stockholm, 2009-05-13 Martin Persson Fysisk resursteori,

Läs mer