Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson
|
|
- Bernt Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål Carina Borgström Hansson
2 WWF = World Wide Fund for Nature
3 Allt hänger samman Living Planet Report, WWF 2008
4 Det ekologiska fotavtrycket Ett mått på hur mycket av jordens biologiskt produktiva yta vi gör anspråk på genom vår konsumtion
5 Delarna i det ekologiska fotavtrycket Fiskevatten Bebyggd yta CO 2 -yta Åkermark Skogsyta Betesmark
6 Jordens yta : 51 miljarder hektar 3/4 av jordytan producerar väldigt lite (öknar, djuphavsgravar, bergstoppar osv) Fotavtrycket satt i sin rätta kontext På cirka 1/4 av jordytan sker så gott som all primärproduktion av direkt nytta för människan = 13,4 miljarder hektar Med tillstånd från Mathis Wackernagel
7 13,4 miljarder hektar / 6,48 miljarder människor = 2,1 hektar per person för att producera det vi konsumerar och ta hand om våra utsläpp
8 EKOLOGISKT FOTAVTRYCK PER PERSON OCH LAND (globala ha) FAE: 9,5 USA: 9,4 Sverige: 5,1 Ungern: 3,5 Världen: 2,7 Kina: 2,1
9 EKOLOGISKT FOTAVTRYCK PER PERSON OCH LAND (globala ha) Egypten: 1,7 Vietnam: 1,3 Malawi: 0,5
10 Vem bär ansvaret för Kinas koldioxidutsläpp? Kinesiska regeringen Kina tillverkar 80% av svenskarnas leksaker I Kina startas ett nytt kolkraftverk var femte dag Jag som konsument Kinesiska befolkningen Annat (vad/vem?)
11 Var världens leksaker tillverkas
12 och var de konsumeras
13 Att beräkna utsläpp per capita Vi kan räkna utsläpp baserat på den koldioxid som produceras inom landet och vi kan räkna de globala utsläpp som orsakas av konsumtionen inom landet Territoriella/ Produktionsbaserade utsläpp Konsumtionsbaserade utsläpp/ koldioxidfotavtryck
14 På global nivå blir resultatet detsamma = Territorial/ Producer Emissions Consumer Emissions/ Carbon Footprint
15 men lokalt blir det stor skillnad: Storbritannien som exempel Wiedmann et al., 2008
16 Territoriella utsläpp enligt Kyoto Wiedmann et al., 2008
17 Inget fusk med transporter (sjö- och luft) Wiedmann et al., 2008
18 Britternas koldioxidfotavtryck Wiedmann et al., 2008
19 Annex B and non-b partition Peters, Weber and Minx (2009) Preliminary results Territorial accounting favours industrial countries Relocation of emissions through international trade jeopardizes global mitigation efforts
20 Living Planet Index för länder på olika inkomstnivåer
21 Living Planet Report, WWF 2006
22 Nationernas ekologiska fotavtryck Mer än 5,4 globala hektar per person 3,6-5,4 globala hektar per person 1,8-3,6 globala hektar per person 0,9-1,8 globala hektar per person Mindre än 0,9 globala hektar per person Otillräcklig data Totalt nationellt fotavtryck i proportion till det globala fotavtrycket uttrycks av nationernas areor. Nationella fotavtryck per person är markerade i färg Living Planet Report, WWF 2006
23 One Planet Future Ett gott liv för alla Om alla skulle leva på EN planet som vi i Europa
24 Från treplanetslivsstil till tvåplanetslivsstil Individual behaviour
25 För att skapa ett gott liv för alla på en planet Individual behaviour
26 Fotavtrycksperspektivet märks allt mer i internationella politiska diskussioner Europe s stewardship of its own lands has been relatively stable for the past 40 years, and the large rise in European consumption has been fed mainly by non-domestic resources -gdp.eu/
27 Miljömålsutredningen, SOU 2009:83 Förslaget till ny miljömålsstruktur inkluderar ett övergripande generationsmål: till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Detta förutsätter en offensiv miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang vilket enligt utredarna också inkluderar målsättningen att: konsumtionen av varor och tjänster i Sverige orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt oberoende av var i världen den motsvarande produktionen är lokaliserad
28 The footprint family of indicators Ecological Footprint Water Footprint Carbon Footprint
29 Svenskarnas vattenfotavtryck (internt och externt) för olika grödor Water Footprint (m3/person/yr) Wheat Barley Coffee Cotton Oats Soybeans Rapeseed Cocoa beans Sugar beets Oilseeds nes Rice Others Internal, 493 External, 578
30 I vilka länder driver svenskarnas konsumtion fram koldioxidutsläpp?
31 Samarbete kring verktyg för samhällsplanering på väg mot minskade fotavtryck REAP för Sverige 1.0 Scope Nuläge Scenario Långsiktig vidareutveckling och uppdatering
32 REAP är en mjukvara som analyserar nuläget samt olika beslutsalternativs effekter på befolkningens Ekologiska Fotavtryck, koldioxidfotavtryck m m Nulägesanalys Var befinner vi oss??? Forecast Vart är vi på väg? Backcast Vart vill vi gå? Hur kommer vi dit? Vart vill vi inte gå? Hur undviker vi att vi hamnar där?
33 Med Reap kan man jämföra trender och målsättningar
34 Mycket kvar att göra åt Bilen, Biffen och Bostaden (mobility, food, housing)
35 och väga samman olika åtgärder inom ett visst område till alternativa scenarier CO2 per cap. (t) Reference Scenario Next Steps Scenario Low Carbon Pathway Scenario
36 One Planet Mobility, Food, Housing Vilka blir först och bäst på att skapa högsta livskvalitet med minsta möjliga fotavtryck? Med tillstånd från Mathis Wackernagel
37 Tack för uppmärksamheten!
Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson
Miljömål inte bara en regional fråga Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Vad vill WWF? WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid
Läs mer1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck
1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck
Läs merVad innebär egentligen hållbar
Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar
Läs merMiljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi
Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012
Läs merEkologiskt fotavtryck
-, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merSvenska kommuners. koldioxidfotavtryck
Svenska kommuners koldioxidfotavtryck INNEHÅLL Svenska kommuners koldioxidfotavtryck... 3 Bakgrund... 3 Metod... 4 Resultat och analys... 5 Mat... 5 Boende... 6 Transporter... 7 Övrig konsumtion... 8 Totalt
Läs merEkologiska fotavtryck i norra Sverige
UMEÅ UNIVERSITET VT 2009 Kulturgeografiska institutionen Examensarbete i kulturgeografi D, 15 hp Handledare: Olle Stjernström Ekologiska fotavtryck i norra Sverige metoddiskussion och beräkningar för fyra
Läs merEkologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015
2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges
Läs merHur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor
Läs merEkologiska fotavtryck vår påverkan på planeten
Arbetsuppgifter för studiegruppen Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsmaterial: Underlag och fakta hittar ni i ert faktahäfte som ni laddar hem: http://www.wwf.se/source.php/1476873/ekologiska_fotavtryck_lr.pdf
Läs merFarsta fakta. Yta: 15,4 km²
Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merUNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla
UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING Hållbar mat för alla GLOBAL WARMING IMAGES / WWF-CANON HÅLLBAR MAT FÖR ALLA Med sina närmare fem miljoner supportrar är WWF en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer
Läs merHållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion?
Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion? Karin Bradley Avdelningen för urbana och regionala studier Institutionen för samhällsplanering och miljö 2012-11-30 Innehåll - (O)hållbara
Läs merPlastpåsar Myter och sanningar
Plastpåsar Myter och sanningar Ignacy Jakubowicz SP Kemi och Materialteknik Nu är det bara tygkassar och papperspåsar som gäller Plastpåsar bra för miljön! Plast är miljövänlig jämfört med alternativen
Läs merKonsumtion hållbarhet?
Konsumtion hållbarhet Förutsättningar och föreställningar Presentation för nätverken Lärande för hållbar utveckling och Grön Flagg. Håll Sverige rent och Naturskoleföreningen, Umeå, 29 november 2010 Karl
Läs merVerksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av.
Välkomna till Hållbara kliv Dagens program 8.30 Inledning Vdä Vad är Hållbara kliv? Växjö Europas grönaste stad KNUT projektet 9.45 Fika 10.15 Workshop 11.15 Så här jobbade vi i vår klass 11.30 Avslutning
Läs merEkologiska fotavtryck
Ekologiska fotavtryck Vad är det och hur beräknas det? ISSN 1401-243X R 2007:18 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001.
Läs merUtrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen
Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen ASTRID KANDER, MAGNUS JIBORN STOCKHOLM 30 SEPTEMBER 2015 Forskningsprojekt Finansieras av Energimyndigheten och Wallanderstiftelsen Medverkande forskare:
Läs merEkologiska fotavtryck
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Ekologiska fotavtryck Att förstå att hushålla med jordens begränsade resurser Författare: Carina Bladh ARTIKEL NUMMER 8/2013 Skolportens
Läs merPM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud
1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt
Läs merGrundläggande miljökunskapsutbildning
Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom
Läs merKonsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH
Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,
Läs merKompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd
Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att
Läs merMetoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar
Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar AgrD Charlotte Lagerberg, Box 7047, 750 07 Uppsala, Charlotte.Lagerberg@cul.slu.se Publicerad som: Lagerberg, C. 2001. Metoder att mäta uthållighet
Läs merStora och små avtryck
UMEÅ UNIVERSITET Kulturgeografiska institutionen Kurs: Kulturgeografi C Termin: Vt-07 Handledare: Magnus Strömgren Stora och små avtryck en studie av det ekologiska fotavtrycket i en europeisk kontext
Läs merKlimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,
Läs merRegional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
Läs merATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock
Läs merGröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå
Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Product manager Franchise and Factory sales 118 years of industrial history 1891 Company founded 1897 First car 1902 First truck 1905 First industrial
Läs merKlimatanpassning bland stora företag
Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget
Läs merEnkel livsstil EN HANDBOK AV DIAKONIAAKTIVISTERNA I UPPSALA
Enkel livsstil EN HANDBOK AV DIAKONIAAKTIVISTERNA I UPPSALA Livsstil och värderingar Svårt att leva enkelt? Att leva enklare ses ofta som en jobbig uppoffring, något som endast naiva gröngölingar är tillräckligt
Läs merFotavtryck från Lunds kommun
Fotavtryck från Lunds kommun en användning och utvärdering av dataverktyget REAP Sverige Emelie Widerberg 2013 Miljövetenskap Examensarbete för kandidatexamen 15 hp Lunds universitet Fotavtryck från Lunds
Läs merGrundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Läs merTetra Pak och miljön. Möjlighet eller hot? Miljökonferens, den 3 december 2007, Hässleholm
Tetra Pak och miljön Möjlighet eller hot? Miljökonferens, den 3 december 2007, Hässleholm Tetra Paks miljöstrategi Agenda Vårt företag Våra utmaningar Våra lösningar ABTP/G Harrysson/Miljökonferens 03.12.07
Läs merHållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd
Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd En polariserad debatt om en livsviktig kontroversiell fråga Hållbar och säker livsmdelesförsörjning Kristin
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merRen Ekorre. Varg. Kråka. Djurens ekologiska fotavtryck
Djurens ekologiska fotavtryck Elevblad 1a Liksom vi människor lämnar djuren ekologiska fotavtryck efter sig. Vilket av djuren nedan har det största respektive minsta ekologiska fotavtrycket? Ren Ekorre
Läs merKlimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Läs merTILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad
Läs merEkologiskt fotavtryck för Huddinge kommun
Ekologiskt fotavtryck för Huddinge kommun Bo Svärd, Miljökonsult Juni 2012 INNEHÅLL SIDAN SAMMANFATTNING 3 NATURENS PRODUCENTER 4 HUR MYCKET PRODUKTIV MARK FINNS DET? 4 HUR MYCKET ANVÄNDER VI? 4 MÄNSKLIGHETENS
Läs merLivsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Läs merNaturen till din tjänst
Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål
Läs merOjämlikheten ökar och minskar
Ojämlikheten ökar och minskar Läget (2015) Trenden Världens tillgångar och inkomster är extremt ojämlikt fördelade över världen. Enligt organisationen Oxfam äger en procent av befolkningen hälften av jordens
Läs merEkologiska fotavtryck i norra Sverige
Ekologiska fotavtryck i norra Sverige Metoddiskussion och beräkningar för fyra län Hanna Sundén CERUM Report Nr 19/2010 ISBN 978-91-7264-963-7 ISSN 0282-0277 CERUM Report Nr 19/2010 ISBN 978-91-7264-963-7
Läs merDen linjära ekonomins utveckling
Cirkulär ekonomi Maria Långberg Hållbarhetsdirektör SSAB 12 november, 2015 Den linjära ekonomins utveckling Industriella revolutionen möjliggjorde utvinning av råvaror och produktion till låg kostnad I
Läs merKlass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Läs merTeknikjusterade koldioxidfotavtryck som klimatpolitiskt verktyg
Teknikjusterade koldioxidfotavtryck som klimatpolitiskt verktyg MAGNUS JIBORN PERSPEKTIV PÅ ENERGI, STOCKHOLM 6 DECEMBER 2017 Medverkande forskare Astrid Kander, Ekh, LU Magnus Jiborn, Ekh, LU Hana Nielsen,
Läs merMiljömålsdagarna 2015 Örebro
Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,
Läs merFormas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat
Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar
Läs merVad är ett hållbart jordbruk?
Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala
Läs merDomsjö Fabriker Bioraffinaderiet Hållbar verksamhet. Riksdagen, 4 e Juni, 2015 Lars Winter, VD Domsjö Fabriker
Domsjö Fabriker Bioraffinaderiet Hållbar verksamhet Riksdagen, 4 e Juni, 2015 Lars Winter, VD Domsjö Fabriker Konkurrens om naturens resurser VATTEN LJA BMULL MAT Skogen är en del av lösningen! Vår gemensamt
Läs merX X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10
Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10 Information till läraren: Skriv ut på OH-film, klipp ut korten och fördela dem i klassen. Be eleverna som fått de fyra kryssmarkerade korten att placera ut
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merTechnical visits i Hållbara Umeå. Royne Söderström Project Manager Kompetensspridning i Umeå AB 070-6021426 royne.soderstrom@umea.
Technical visits i Hållbara Umeå Royne Söderström Project Manager Kompetensspridning i Umeå AB 070-6021426 royne.soderstrom@umea.se Vi skapar möjligheter för affärer och erbjuder en marknadsplats för dina
Läs merHur kan vi bli mer miljösmarta?
Hur kan vi bli mer miljösmarta? Om livsstilar och hållbar utveckling Kulturens Hus - Luleå 18 september 2014 Katarina Axelsson Stockholm Environment Institute 1 Frågeställningar 1. Konsumtionsperspektiv
Läs merFokus på ökad återvinning
Fokus på ökad återvinning Använda kartongförpackningar är en värdefull råvara Internal Internal Sverige kan bli bättre på återvinning Värdefull råvara går till spillo Återvinningsgrad, dryckeskartong 40%
Läs merÅkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very
Läs merEkologiskt fotavtryck
Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merBeteende, miljömärkning, pris och ansvar
Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport 2013:1 Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport
Läs merSektorsprogram KULTUR. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den.
Sektorsprogram Sektorsprogram KULTUR Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den. 2016-2019 Sektorsprogram- Kultur sidan 1 av 3 Kultur... 2 Bakgrund... 2 Nuläge... 2 Framtid... 2 Mål... 3 Inriktning...
Läs merHållbar utveckling A, Ht. 2015
Hållbar utveckling A, Ht. 2015 Komplettering till kursen Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling I detta dokument hittar du kompletteringsuppgifter som gäller för delkursen Kommunikation
Läs merMinskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?
Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Presentation vid MJV-seminariet Klimat & tropisk skog i ett Nord/Syd-perspektiv Stockholm, 2009-05-13 Martin Persson Fysisk resursteori,
Läs merDe 20 vanligaste frågorna om Svanen
De 20 vanligaste frågorna om Svanen 1. Vilka står bakom Svanen? Hösten 1989 beslöt Nordiska Ministerrådet att införa Svanen, en officiell och gemensam miljömärkning för Norden. I Sverige sköter SIS Miljömärkning
Läs merVad händer med vårt klimat?
Min gröna bok. Vad händer med vårt klimat? Googlar du på ordet klimat får du drygt 22 miljoner träffar. Sökningen tar bara 0,05 sekunder och det är nästan kusligt hur blixtsnabbt sökmotorn reagerar. Precis
Läs merbâçäçöáëâ~=ñçí~îíêóåâ=ñ ê= âçäçáçñáçìíëä éé=ñ ê=píçåâüçäãë= ä åi=kçêêäçííéåë=ä å=çåü= píçåâüçäãë=ä åë=ä~åçëíáåö=
bâçäçöáëâ~=ñçí~îíêóåâ=ñ ê= âçäçáçñáçìíëä éé=ñ ê=píçåâüçäãë= ä åi=kçêêäçííéåë=ä å=çåü= píçåâüçäãë=ä åë=ä~åçëíáåö= bå=âêáíáëâ=ãéíççöê~åëâåáåö=ä~ëéê~ç=é =âî~åíáí~íáî~=ç~í~= _ççáä=gçü~åëëçå Miljö och hållbart
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030
ETT HÅLLBART ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030 ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 Värmdö kommun Skogsbovägen 9-11 134
Läs merVarje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv
Klimat 3H: Ansvar (På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter. Gör det nu. ii ) (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information
Läs merVi växer för en hållbar framtid!
Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,
Läs merCWS bomullshanddukar på rulle. Hygieniskt och miljövänligt för hygienutrymmet.
CWS bomullshanddukar på rulle. Hygieniskt och miljövänligt för hygienutrymmet. [ 2 ] Vi vill att dina medarbetare och gäster ska trivas. Dessutom vill vi värna om miljön. CWS bomullshanddukar på rulle
Läs merFILMHANDLEDNING Spårbart varifrån kommer våra kläder?
Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll: Hem- och Konsumentkunskap Åk 7-9 Konsumtion och ekonomi Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs merAGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län
AGENDA Välkomna till den pågående RUS-processen Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län Johan Edstav, styrelseordförande, Regionförbundet Uppsala län Hur når vi ett fossilbränslefritt
Läs merFramtidens hållbara mat hur ska vi välja?
Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala En hållbar kost är en kost inom planetens gränser
Läs merDen framtida redovisningstillsynen
Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in
Läs merLiving Planet Report 2016 frågor och svar
Living Planet Report 2016 frågor och svar Vad är WWFs Living Planet Report? Living Planet Report är en internationell rapport som tar tempen på hur vår planet mår. Den mäter trycket på naturresurserna,
Läs mer2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet
Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd
Läs merKommunfullmäktiges handlingar 2010-09-27 1(15)
Kommunfullmäktiges handlingar 2010-09-27 1(15) FÖREDRAGNINGSLISTA den 27 september 2010 kl 18.00 i sessionssalen, Stadshuset 1. Val av protokollsjusterare och godkännande av dagordning... 2 2. Informationer
Läs merEn introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012
En introduktion i Matens miljöpåverkan Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012 LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen
Läs merMiljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013
Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25
Läs merLösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden
Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden Fysisk resursteori, Chalmers hedenus@chalmers.se Definition av Hållbar Utveckling Sustainable development is development that meets the needs
Läs merKvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan
Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade
Läs merSkatteverkets allmänna råd
Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om grunderna för taxeringen och värdesättningen fr.o.m 2014 års fastighetstaxering Skatteverket lämnar med stöd av 3 kap. 6 fastighetstaxeringsförordningen
Läs merGården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland
Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykel-tänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården
Läs merAtt följa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan i miljömålssystemet en förstudie
Att följa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan i miljömålssystemet en förstudie Innehåll 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND 5 3 UPPDRAGET 6 3.1 Syfte 6 3.2 Avgränsning 6 3.3 Redovisning 6 4 DEN SVENSKA
Läs merStöd till organisationer inom konsumentområdet 2010
Beviljade stöd 2010 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.
Läs merTillväxt och klimatmål - ett räkneexempel
Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen
Läs merKlimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Läs merKan USA öka importen?
Kan USA öka importen? Produktion USAs produktion toppade 97 och nådde då (mfpd). Sedan dess har produktionen fallit till hälften och ligger idag på ca. 5 mfpd. Ökningen runt 8-talet berodde på att USA
Läs merVad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina
Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%
Läs mer"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?
"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån
Läs merMiljöprogram 2010-2013
Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision
Läs merSkogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest
Läs merEkologiska fotavtryck och matematiskt tänkande i utbildning för hållbar utveckling
Ingår i: : L.Häggblom, L. Burman & A-S. Röj-Lindberg (red.) 2006. Perspektiv på Kunskapens och lärandets villkor. Festskrift tillägnad professor Ole Björkqvist. Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten, Specialutgåva
Läs merSundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö
SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.
Läs merEn kort introduktion om Paulig-koncernen
TITLE SLIDE Om att navigera i en djungel av megatrender 2014-09-22 2 IDE YELLOW En kort introduktion om Paulig-koncernen 1 2014 PAULIG GROUP IMAGE SLIDE Inom Paulig-koncernen har det alltid handlat om
Läs mer