Hur kan vi bli mer miljösmarta?

Transkript

1 Hur kan vi bli mer miljösmarta? Om livsstilar och hållbar utveckling Kulturens Hus - Luleå 18 september 2014 Katarina Axelsson Stockholm Environment Institute 1

2 Frågeställningar 1. Konsumtionsperspektiv på några av våra globala miljöutmaningar 2. Sverige i internationell jämförelse Unknown 3. Hur kan vi mäta vår miljöpåverkan? 4. Resursförbrukningen i Luleå, Piteå och Pajala i jmf 5. Hur kan vi bli mer miljösmarta? 2

3 Konsumtionsperspektiv på våra globala miljöutmaningar 3

4 Vi spelar ishockey med jordklotet... Humanity s 10,000 years of grace 4

5 5

6 Det handlar om energi... Source: IIASA 6

7 Rekordlåga utsläpp år 2012 Utsläppen av växthusgaser minskade 5 procent mellan år 2011 och 2012 och uppgår nu till 58,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är den lägsta noteringen sedan basåret Totalt har utsläppen minskat 20 procent sedan år 1990, enligt preliminära data. Sektorer Vägtrafiken Jämf med 1990-års utsläpps -nivå Straxt över Motivering Effektivare motorer, mer biobränsle. Dock fler bilar. Energiindustrin Samma Väderberoende Industrin - 22 % Konjunkturberoende + effektivisering Inrikes transporter Bostäder, lokaler och areella näringar -12 % Konjunkturberoende + effektivisering Jordbruk - 2 % - Avfallshantering - 54 % % + Fjärrvärme och biobränslen - Olja Källa: Naturvårdsverket, pressmeddelande 16 april, 2013

8 Allt vi konsumerar är inte producerat i Sverige Världens leksakskonsumtion Världens leksaksproduktion Copyright SASI Group (University of Sheffield) and Mark Newman (University of Michigan) 8

9 Konsumtionsperspektivet Traditionell utsläppsredovisning Konsumtionsbaserad utsläppsredovisning Nationella utsläpp från - transporter - uppvärmning - industrier Direkta utsläpp från - transporter - uppvärmning Indirekta utsläpp - inbäddade i de produkter och tjänster vi konsumerar Nationellt producerade + Importerade - Exporterade

10 Sveriges konsumtion i ett jämförande perspektiv - Konsumtionsbaserade CO2 utsläpp i Sverige och 25 andra EU-länder År 2004 Davis and Cadeira, European Environment, State and Outlook 2010

11 140 Utsläppen orsakade av svensk konsumtion har ökat med 17 procent Miljoner ton koldioxidekvivalenter Utsläpp i Sverige -25% Utsläpp i andra länder +65% NV, 16 sep 2014, O/Vaxthusgaser--utslapp-av-svensk-konsumtion/

12 Generationsmålet i miljömålssystemet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

13 Hur kan vi mäta vår totala miljöpåverkan? - Heltäckande metoder saknas - Klimatfotavtryck och ekologiska fotavtryck en bit på vägen 13

14 Klimatfotavtryck Utsläpp av växthusgaser från hela tillverkningskedjan Återförsäljare Biltillverkning Bilen transporteras Bilen säljs Bilen används & skrotas sedan Inkluderar även det AVFALL som genereras i varje led Indirekta utsläpp/ miljöpåverkan 40% Direkta utsläpp/ miljöpåverkan 60% 14

15 Ekologiskt fotavtryck = de naturresurser vi använder 1. Vår efterfrågan på planetens resurser o bioproduktiv förmåga 2. Vilka land- och vattenytor behövs för vår konsumtion Bild : WWF 15

16 Ekologiskt fotavtryck - en omöjlig ekvation... Jordens biokapacitet 2008 = ca 12 miljarder ha (hektar) Tillgängligt per person = 1,8 ha Världens förbrukning i snitt = 2,7 ha/person Återskapa resurserna = 1,5 år... Sveriges fotavtryck 2008 = 5,7 ha/person Om alla använde 5,7 ha = 3,2 jordklot Källa: WWF, Living Planet report

17 Luleå, Piteå och Pajala i jämförelse - Hur påverkar våra livsstilar vår gemensamma planet? Foto: Foto: Sune Helgesson, 17

18 18 Konsumtionsbaserade utsläpp - Luleå, Piteå och Pajala i jämförelse Ton växthusgaser (t CO2e), per person, år Förvaltning, investeringar, övrigt Utbildning (privat) Restauranger och hotell Alkoholhaltiga drycker, tobak IT; post; kommunikation Hälsovård Övriga produkter tjänster Kläder och skor Möbler; underhåll; utrustning Rekreation och kultur Transporter Livsmedel; ickealkoholhaltiga drycker Boende, vatten, el, energi Källa: REAP, Stockholm Environment Institute 18

19 Luleå Hushållens totala konsumtion Ton växthusgaser per person 2004 (t CO2e) 0,3 0,2 0,2 0,1 0,1 0,01 Boende, vatten, el, energi Livsmedel; icke-alkoholhaltiga drycker Transporter 0,6 0,4 2,0 Rekreation och kultur Möbler; underhåll; utrustning 0,8 2,0 2,1 Kläder och skor Övriga produkter tjänster Hälsovård IT; post; kommunikation Alkoholhaltiga drycker, tobak Restauranger och hotell Utbildning (privat) Källa: REAP Totalt 8,8 ton/person 19

20 Luleå Livsmedelskonsumtion Ton växthusgaser per person 2004 (t CO2e) Kött 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Bröd, ris, pasta, mjöl Mjölk, ost, ägg 0,2 0,2 0,7 Grönsaker Mat övrigt (kryddor, barnmat) 0,3 0,3 Frukt Socker, sylt, honung, choklad Totalt 2,07 ton/person Fisk och skaldjur Oljor och fetter Icke-alkoholhaltiga drycker Källa: REAP 20

21 Konsumtionsperspektivet vs det nationella perspektivet - Sverige 3500 Koldioxid (CO2) tusen ton/år, totalt Nationell rapportering RUS (2005) Konsumtionsperspektivet REAP (2004) 500 0

22 Konsumtionsperspektivet vs Territoriella utsläpp Några internationella exempel % tco2e per person, år % 55% 33% Territoriellt perspektiv 10 Konsumtionsperspektiv 5-27% -2% -17% 0 Källa: EUREAPA

23 Hur kan vi bli mer miljösmarta? Arenor/aktörer på olika nivåer Internationell nivå - FN Regional nivå Nordiska länderna, EU, Asien Nationell nivå Sverige, Brasilien Sydafrika, Kina, USA Luleå Regional & lokal nivå 23

24 Kommunernas roll Kommunerna har stort ansvar för att miljökvalitetsmålen nås. Miljöaspekterna kan i större utsträckning vägas in i politiska beslut. Kommunernas miljöarbete behöver i större utsträckning synliggöras och tillvaratas i miljömålssystemet. Prop. 2009/10:155 sid. 62

25 Kommunernas verktyg Skapa stödjande strukturer! Kortsiktigt Processer: Integration, översikts- och detaljplanering, tillsyn, avfalls-, trafik-, energiplanering etc. Huvudmannaskap: avfallshantering, [energiförsörjning], kollektivtrafik, skolor, vård och omsorg, bygg, drift och underhåll av offentliga byggnader etc. Verka genom upphandling, ledarskap, kommunikation/dialog, förebilder etc i samarbete med samhällets olika aktörer Långsiktigt Lärande och delaktighet: Aktivt medborgarskap, undervisning Naturvårdande: Grönområden och ekosystemtjänster som en naturlig del av samhället Dialog: med olika parter såsom befolkningen, ideella organisationer, näringsliv, andra kommuner och myndigheter samt forskare Skapa förutsättningar: för hållbara livsstilar Verka för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet genom att tydliggöra sambanden

26 Hållbara livsstilar på stadsdelsnivå exemplet Hållbara Hökarängen Ett utvecklingsprojekt inom Stockholmshem för att skapa ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart Hökarängen. Hur kan fastighetsägare, tillsammans med boende och verksamma, samverka för att minska användningen av energi och andra resurser?. Målsättningen att skapa inspirerande och långsiktiga exempel på hur resurseffektivitet kan ske inom en stadsdel genom att involvera och aktivera de människor som bor och/eller arbetar där 26

27 Hållbara Hökarängen Sociala strukturer av stor betydelse Några övergripande slutsatser: - Mer tekniska åtgärder minimal effekt - Skapa mötesplatser med det hållbara samhället i fokus - På mötesplatserna inspirerar vi varandra - Vi blir sedda, något som ökar vår vilja att göra rätt - Fokus på livskvalitet - då underlättas omställningen - Man når inte alla men en ringarna på vattnet -effekt

28 Min Klimatpåverkan 28

29 Hökarängens lokala hållbarhetsambassadörer 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 Exkl. förvaltning m.m.! Vegan + stor kolonilott Zon 6 + bil Zon 6 +bil Ton CO2e/person Transporter Mat Energi Shopping Aktiviteter 2,00 0, Stockholm 2 graders mål 9 10 snitt & 2 graders mål

30 12 10 Hökarängsskolan - Klass 9C Per person Växthusgaser/Person Ton CO2e/Person Transporter Mat Energi Shopping Aktiviteter 0 30

31 Vi har alla olika drivkrafter och förutsättningar of Stuff.org

32 Tack!