Globalt perspektiv: Är hållbar utveckling rätt väg till Generationsmålet? Alf Hornborg Humanekologiska avdelningen Lunds universitet

Transkript

1 Globalt perspektiv: Är hållbar utveckling rätt väg till Generationsmålet? Alf Hornborg Humanekologiska avdelningen Lunds universitet

2 BNP täthet och nattlig belysning: pengarnas och konsumtionens geografi

3 Från varufetischism till consumer blindness Konsumenten ser i regel inte hur konsumtionsvarorna påverkar miljön, genom framställning, transport, användning, avfall Ju mer globaliserad marknaden blir, desto svårare blir det att få överblick över konsumtionens miljökonsekvenser Detta har vi vetat i decennier: Jämför Johan Sannes rapport Mörbylånga kommun och u länderna (1979) 3

4 Några fakta från Miljömålsrådet: Det globalt tillgängliga ekologiska fotavtrycket är 2 ha/person; genomsnittssvensken använder 5 ha Av den markyta som krävs för svensk matkonsumtion finns upp emot hälften i andra länder Det svenska vattenfotavtrycket är liter (37 fyllda badkar) dagligen, varav hälften tas från andra länder Svenska utsläpp av växthusgaser är minst 25% högre ur ett konsumtions än ur ett produktionsperspektiv Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 4

5 Den vite konsumentens börda? Sveriges utsläpp av växthusgaser har inte minskat med 10% under perioden , som den officiella statistiken hävdar, utan ökat med 20% (Rapport från Uppsala universitet hösten 2011) Är det möjligt att ifrågasätta den ökande importen från låglöneländer som Kina? Gör vi verkligen världens låginkomsttagare och vår gemensamma atmosfär en tjänst genom att leva i överflöd? 5

6 Miljömålsrådets sammanfattande bedömning om miljökvalitetsmålen Propositionen Svenska miljömål (2009/10) anlägger (äntligen) ett konsumtionsperspektiv Miljöproblem i Sverige skall lösas utan att orsaka ökade miljö och hälsoproblem utanför Sveriges gränser OBS: Detta är en formulering med mycket långtgående implikationer Är inte vår miljöteknik en del av vår konsumtion? 6

7 Är Generationsmålet i första hand en utmaning för samhällsvetenskap, snarare än för naturvetenskap och teknik? Ekonomisk och teknisk utveckling skall enligt det s.k. Generationsmålet (tydligen) inte längre vara en fråga om miljöbelastningsförskjutning Konsumtionsmönstren ska orsaka så små miljö och hälsoproblem som möjligt [globalt?] Men vill vi i Sverige egentligen avstå från den komfort och det överflöd som utvecklingen har gett oss? Väljer vi inte hellre att förneka eller rentav bortse ifrån de globala miljöeffekterna av vår konsumtion? 7

8 Är effektivare teknik lösningen på global mark och resursbrist? Impact = Population x Affluence x Technology [IPAT] Antagande: effektiv teknik kan uppväga hög konsumtionsnivå Men: är effektiviteten en lokal synvilla? Leder ekonomisk tillväxt till avmaterialisering? Den s.k. MiljöKuznetskurvan ljuger: miljöbelastningen sjunker inte med ökad ekonomisk tillväxt, den förskjuts till fattigare länder Är det i själva verket just tekniken som åstadkommer miljöbelastningsförskjutningarna? Globalt sett framstår en hel del teknik som ineffektiv: resursslöseri, miljöutarmning, ekonomiska klyftor

9 Är miljövård förbehållen de rika? I Nord friställs större jordarealer från odling än som nyodlas i Syd ( : 412 resp. 400 miljoner hektar) Livsmedelslagren krymper, agrobränsleodlingen ökar, världsbefolkningen växer Hur skulle en global jordbrist påverka miljövårdsarbetet i Nord? Förutsättningarna för miljövårdsarbetet kan komma att förändras i grunden

10 Varför blir vi mer och mer ohållbara? Enligt i stort sett alla parametrar har genomsnittssvenskens hållbarhet minskat under de senaste decennierna Ekologiskt fotavtryck, koldioxidutsläpp, energiförbrukning, avfallsmängder Lösningarna har visat sig vara illusioner: tillväxt; miljöteknik; grön konsumtion Är det för mycket begärt att vi frivilligt ska lämna ifrån oss våra privilegier? Eller skulle ett mera hållbart samhälle samtidigt kunna ge oss mera livskvalitet? 10

11 Skulle en rejäl finanskris kunna få oss att tänka i nya banor? Vad är förhållandet mellan pengar och miljö? Vilka är våra viktigaste resurser? Vad är det vi byter till oss? Varför är pengar och teknik så ojämnt fördelade i världen? Kan vi göra det rationellt att bli hållbar? Kan vi göra det attraktivt att minska transporter och koldioxidutsläpp? Hur skulle vi kunna inrätta ett samhälle där ekonomisk och moralisk räckvidd bättre sammanfaller och med högre livskvalitet? /