Konsumtionens Klimatpåverkan 26 november Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsumtionens Klimatpåverkan 26 november Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet"

Transkript

1 Konsumtionens Klimatpåverkan 26 november 2015 Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet Miljö, ekonomi och politik seminarium 10:e december (anmälan 30:e november): Utsläppsminskningar på väg ett klimatekonomiskt seminarium om vägtransporter Konsumtionens Klimatpåverkan (ur Miljö, ekonomi och politik 2013) Linda Sahlén Östman

2 Konsumtionens Klimatpåverkan För Sveriges del leder konsumtionsbaserad utsläppsstatistik till högre nationella utsläpp jämfört med produktionsbaserad statistik: framförallt ökande snarare än minskande utsläppstrend. Detta har lett till en debatt: The emissions omitted Sverige slänger skräpet till grannen! Byt mätsätt! Snabba slutsatser leder in på nya styrmedelsförslag Från andra håll kritiseras konsumtionsperspektivet, både principmässigt och för brist på konsekvens i metod och data.

3 Konsumtionens Klimatpåverkan Utgångspunkter: Hur mäts konsumtionsbaserade utsläpp? Hur konsistenta är metoder och data bakom beräkningar av konsumtionsbaserade utsläpp? Vilka slutsatser kan dras? Givet måttet, hur kan det användas och vilka styrmedel kan motiveras utifrån konsumtionsperspektivet?

4 Hur mäts konsumtionsbaserade utsläpp? Konsumtionens klimatpåverkan beräknas genom att de globala utsläppen fördelas utifrån slutanvändning av varor och tjänster istället för utifrån produktionen av varor och tjänster i ett visst geografiskt område. På global nivå och över tid är konsumtionsbaserade utsläpp lika med produktionsbaserade (territoriella) utsläpp.

5 Hur mäts konsumtionsbaserade utsläpp? På nationell nivå skiljer sig perspektiven åt till följd av internationell handel: Om importen skulle innehålla samma mängd utsläpp som exporten skulle måtten på nationell nivå bli lika.

6 Hur mäts konsumtionsbaserade utsläpp? Trend växthusgasutsläpp från konsumtionens klimatpåverkan

7 Hur konsistenta är metoder och data? Beräkningsmetoder Beräkningar av konsumtionens klimatpåverkan görs i ökande grad med hjälp av Input-Output-Analys (IOA) eller Multi-Region-Input-Output- Analys (MRIOA). Metoden garanterar konsistens i definitioner och möjliggör aggregering till global nivå.

8 Hur konsistenta är metoder och data? Data Den officiella utsläppsstatistiken har aldrig syftat till att redovisa utsläpp till följd av handel mellan länder. Det innebär att det krävs bearbetning av flera osäkra datakällor för att beräkna utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv. Informationsproblemet utgör ett stort hinder för global tillämpning. Det är avgörande för beräkningarnas trovärdighet att osäkerheten minskar.

9 Vilken information ger måttet vilka slutsatser kan dras? Måttet visar att industriländers import är mer koldioxidintensiv än deras export. Den ökande skillnaden beror på den ökande handeln mellan i- och u-länder och att utsläppen ökar i u-länder men minskar i i-länder. Orsaker till detta säger måttet inget om! Slutsats: Sverige slänger skräpet till grannen! För denna slutsats krävs ett kausalt samband mellan ökad handel och minskad koldioxidintensitet i produktionen. Forskning ger inget entydigt stöd för detta. Forskning ger heller inget entydigt stöd för att produktionen flyttar till länder med mindre miljöregleringar (direkt läckage). Det tyder på att koldioxidsläppen endast följer handelsmönster som formas av andra faktorer.

10 Vilken information ger måttet vilka slutsatser kan dras? Slutsats: Vi måste byta mätsätt! Problemet är inte att vi mäter på fel sätt problemet är att vi inte har ett globalt täckande avtal för samtliga utsläpp. Det problemet kvarstår om vi skulle övergå till det konsumtionsbaserade måttet på utsläpp. Medan vi skulle ta ansvar för exempelvis Kinas utsläpp skulle vår exportindustris utsläpp vara andra länders ansvar. Måttet leder enbart till omfördelning av ansvar av de totala globala utsläppen.

11 Vilken information ger måttet vilka slutsatser kan dras? Slutsats: Konsumtionsperspektivet kan låsa upp klimatförhandlingarna! Det viktigaste budskapet från måttet är att den globala utsläppsökningen till stor del är inbäddad i rika länders konsumtion. Kan ansvarsfördelningen enligt detta mått möta större acceptens än redan beprövade ansvarsfördelningar? Knappast. De lösningar som diskuteras kommer drabba u-länder snarare än hjälpa dem.

12 Vilken information ger måttet vilka slutsatser kan dras? Slutsats: Styrmedel baserade på produktionsperspektivet räcker inte vi måste ändra beteende! Det råder missuppfattning om att styrmedel riktade mot produktionsbaserade utsläpp inte påverkar beteenden! Tvärtom är beteendeförändringar syftet med skatter och utsläppshandel. Styrmedel baserade på produktionsbaserade utsläpp påverkar både produktionsmetoder och beteende (sammansättning av konsumtionen).

13 Vilken information ger måttet vilka slutsatser kan dras? Slutsats: Det är handeln (importen) som utgör problemet! Det är inte handeln i sig som är problemet, utan de utsläpp som inte är internaliserade (prissatta eller på annat sätt reglerade). I de fall utsläppen från importen är internaliserade bör de inte betraktas som ett problem. I princip återstår tre källor till utsläpp som inte är internaliserade: Utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid från jord- och skogssektorerna Internationella flygresor (utanför EU) Import från länder utan klimatpolitik

14 Hur kan måttet användas och vilka styrmedel kan motiveras? Konsumtionsperspektivet visar än tydligare på att globala miljöproblem behöver globala lösningar: nationella eller regionala åtgärder får inte så stor effekt om utsläppen fortsätter öka i resten av världen. Många förordar konsumtionsbaserad statistik som komplement. - Ok så länge det används för illustration, dock dubbelräkning. - Problematiskt att sätta upp mål och styrmedel. Att utveckla styrmedel i konsumtionsledet som kan fungera tillsammans med befintliga styrmedel är komplext.

15 Hur kan måttet användas och vilka styrmedel kan motiveras? Konsumtionsbaserade styrmedel för att minska utsläppen kan, under vissa förutsättningar utgöra ett second best-alternativ (exempelvis då det är svårt att direkt mäta utsläppen). En konsumtionsskatt kan utformas i syfte att internalisera de utsläpp som man inte lyckats beskatta, eller på annat sätt reglera, i produktionen. Detta bör vara en grundläggande utgångspunkt i styrmedelsanalyser utifrån konsumtionsperspektivet. - Importtullar? - Köttskatt? - Internationell flygtrafik?

3.2 Konsumtionens klimatpåverkan

3.2 Konsumtionens klimatpåverkan 3.2 Konsumtionens klimatpåverkan Hur klimatet påverkas av hushållens konsumtionsbeteenden har uppmärksammats alltmer de senaste åren. För Sveriges del visar beräkningar av konsumtionsbaserad utsläppsstatistik,

Läs mer

Kartläggning av beräkningsmodeller för att visa stockholmarnas faktiska klimatpåverkan samt Energianvändning och LCA-beräkning i.

Kartläggning av beräkningsmodeller för att visa stockholmarnas faktiska klimatpåverkan samt Energianvändning och LCA-beräkning i. Miljöförvaltningen Energi och Klimat Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-09-09 Handläggare Emma Gabrielsson Telefon: 08 508 28 781 Örjan Lönngren Telefon: 08 508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Läs mer

Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål

Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål Riksdagen, 30 september 2015 Jörgen Larsson Assistant professor in Sustainable consumption patterns Department of Energy and Environment

Läs mer

Växthusgasutsläppsredovisning. Kristian Skånberg - Maj 2014

Växthusgasutsläppsredovisning. Kristian Skånberg - Maj 2014 Växthusgasutsläppsredovisning Kristian Skånberg - Maj 2014 Inledning FN:s klimatpanel har nu kommit med sina tre utvärderingsrapporter av vad forskningen vet om klimatförändringar, vad de kan föra med

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys PM Nr 23, 2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys Miljöekonomiska enheten 2014-01-23 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys SAMMANFATTNING EU-kommissionen

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen

Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen ASTRID KANDER, MAGNUS JIBORN STOCKHOLM 30 SEPTEMBER 2015 Forskningsprojekt Finansieras av Energimyndigheten och Wallanderstiftelsen Medverkande forskare:

Läs mer

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik MILJÖEKONOMI 15 november 2012 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 15 november 2012 Innehåll Bakgrund Effektiva och ineffektiva

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Remissvar på flygskatteutredningens betänkande En svensk flygskatt [SOU 2016:83]

Remissvar på flygskatteutredningens betänkande En svensk flygskatt [SOU 2016:83] Ert d.nr: Fi2016/04305/S2 Stockholm 2017-03-01 Avs: Naturskyddsföreningen Box 4625 116 91 Stockholm Att: Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Remissvar på flygskatteutredningens

Läs mer

Politiken för global utveckling

Politiken för global utveckling Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2016/17:MJU2y Politiken för global utveckling Till utrikesutskottet Den 27 september 2016 beslutade utrikesutskottet att ge miljö- och jordbruksutskottet tillfälle

Läs mer

Rapport Klimatmaxa politiken. 100 styrmedelsförslag

Rapport Klimatmaxa politiken. 100 styrmedelsförslag Rapport Klimatmaxa politiken 100 styrmedelsförslag FULA FISKAR I FINA DISKAR Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 1. Klimatet förändras men uppvärmningen kan bromsas 6 2. Sveriges klimatpåverkan i olika

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av. visa stockholmarnas faktiska klimatpåverkan Augusti stockholm.se

Bilaga 1. Kartläggning av. visa stockholmarnas faktiska klimatpåverkan Augusti stockholm.se Bilaga 1 Kartläggning av beräkningsmodeller för att visa stockholmarnas faktiska Augusti 2015 stockholm.se Kartläggning av beräkningsmodeller för att visa stockholmarnas faktiska Augusti 2015 Publikationsnummer:

Läs mer

Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Henrik Johansson miljösamordnare Tel. 0470-413 30 Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Miljö, ekonomi och politik 2013

Miljö, ekonomi och politik 2013 Miljö, ekonomi och politik 2013 KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 12 14, BOX 3116, 103 62 STOCKHOLM TEL: 08-453 59 00, FAX: 08-453 59 80 KI@KONJ.SE, WWW.KONJ.SE ISSN 2001-3108, ISBN 978-91-86315-46-7 Konjunkturinstitutet

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning Datum 2015-01-26 Uppdaterat 2016-02-06 Bilaga 1. Klimatstrategin 2007 - uppföljning och nulägesbeskrivning Nyköpings kommuns klimatstrategi antogs 2007 med det övergripande målet att: Nyköpings kommun

Läs mer

Varför gjorde vi Klimatomställning Gbg?

Varför gjorde vi Klimatomställning Gbg? Gör det själv! Varför gjorde vi Klimatomställning Gbg? Göteborgs klimatmål: En hållbar och rättvis utsläppsnivå av växthusgaser år 2050. Hur långt kan vi nå? Var hamnar vi med dagens politik? Övergripande

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt

Läs mer

Naturvårdsverkets behov av forskning om styrmedel och politisk acceptans för dem

Naturvårdsverkets behov av forskning om styrmedel och politisk acceptans för dem Naturvårdsverkets behov av forskning om styrmedel och politisk acceptans för dem Utlysningen, myndigheternas önskemål Halvtidsutvärderingen Processer före beslut om ändrade nationella styrmedel Exempel

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Det långsiktiga klimatmålet om högst två grader global uppvärmning kräver

Det långsiktiga klimatmålet om högst två grader global uppvärmning kräver ATTITYDER TILL KLIMATSKATTER PÅ FLYGRESOR OCH NÖTKÖTT JONAS NÄSSÉN OCH JÖRGEN LARSSON Det långsiktiga klimatmålet om högst två grader global uppvärmning kräver minskningar av växthusgasutsläppen till i

Läs mer

RAPPORT Dnr TSL PROGNOS TRAFIKPROGNOS FÖR SVENSK LUFTFART 1 (18)

RAPPORT Dnr TSL PROGNOS TRAFIKPROGNOS FÖR SVENSK LUFTFART 1 (18) PROGNOS 2017 2023 TRAFIKPROGNOS FÖR SVENSK LUFTFART 1 (18) Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Breddat mått på regional utveckling. 13 maj

Breddat mått på regional utveckling. 13 maj Breddat mått på regional utveckling 13 maj Agenda 10.00 Samling/kaffe 10.30 Återkoppling från förra mötet samt input från rådgivarna (Mikael) 10.55 Kommunikationsmaterial (Mikael) 11.20 Sortering bland

Läs mer

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs)

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs) Kemikalier i varor Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs) Inledning vid slutkonferensen den 9 september 2013 Mona Blomdin Persson Kemikalieinspektionen

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap

Läs mer

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen. Klimat 3J: RCI (På 3 i minuter hinner du förstå och memorera det som står med fetstil. Gör det nu. ii (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information kommer därifrån om inget annat anges. Ansvar

Läs mer

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson Miljömål inte bara en regional fråga Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Vad vill WWF? WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015.

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Kommittédirektiv Skatt på flygresor Dir. 2015:106 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Konsumtionens klimatpåverkan

Konsumtionens klimatpåverkan Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare

Läs mer

Globalt perspektiv: Är hållbar utveckling rätt väg till Generationsmålet? Alf Hornborg Humanekologiska avdelningen Lunds universitet

Globalt perspektiv: Är hållbar utveckling rätt väg till Generationsmålet? Alf Hornborg Humanekologiska avdelningen Lunds universitet Globalt perspektiv: Är hållbar utveckling rätt väg till Generationsmålet? Alf Hornborg Humanekologiska avdelningen Lunds universitet BNP täthet och nattlig belysning: pengarnas och konsumtionens geografi

Läs mer

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika

Läs mer

Klimat, konsumtion och det goda livet

Klimat, konsumtion och det goda livet Klimat, konsumtion och det goda livet www.tidsverkstaden.se fredrik@tidsverkstaden.se www.tidsverkstaden.se Fredrik Warberg fredrik@tidsverkstaden.se Hur bra var Sverige 2000-2008?..när det gäller utsläpp

Läs mer

Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle M2017/00723/R

Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle M2017/00723/R Yttrande Dnr 2017-053 12 april 2017 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle M2017/00723/R S A M M A NFATTNING Konjunkturinstitutets

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Hur kan vi bli mer miljösmarta?

Hur kan vi bli mer miljösmarta? Hur kan vi bli mer miljösmarta? Om livsstilar och hållbar utveckling Kulturens Hus - Luleå 18 september 2014 Katarina Axelsson Stockholm Environment Institute 1 Frågeställningar 1. Konsumtionsperspektiv

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU

Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU Klimatpåverkan och markanvändning från olika koster SNÖ Riksmaten LCHF Hållbar nivå

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län? Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö -Energi Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Positiva tecken och problemområden Vad gör vi i Örebro län? Jorden blir

Läs mer

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan av livsmedel Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person

Läs mer

Utsläpp från konsumtion vad mäter vi och vad finns det för utvecklingsmöjligheter? Anders Wadeskog, SCB

Utsläpp från konsumtion vad mäter vi och vad finns det för utvecklingsmöjligheter? Anders Wadeskog, SCB Utsläpp från konsumtion vad mäter vi och vad finns det för utvecklingsmöjligheter? Anders Wadeskog, SCB Ton CO2e 7 Residens CO2e 212 Territorium 6 5 4 Total Direkt 3 Produktion 2 1 Register, Enkäter, modellskattningar

Läs mer

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS) Webb-bussfrågor, 30-4 juni 2012 21 Vägt antal (1023) (251) (59) (47) (55) (256) (61) (47) (48) (43) (411) (364) Fråga1. Vilka av de nedanstående globala problem anser du är mest oroande? VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV

Läs mer

Well-being in sustainable cities WISE

Well-being in sustainable cities WISE Well-being in sustainable cities WISE Hållbar utveckling Välbefinnande i framtiden Välbefinnande idag Ekologisk Social Ekonomisk Forskare & praktiker samarbetar i 5 delprojekt Ekologisk hållbarhet och

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Seminarium 15 januari 2009 Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Sandro Scocco, Chefsekonom, ITPS Koldioxidutsläppen kan minskas på två sätt Inaktivitet - Minskad produktion/konsumtion Ny teknik

Läs mer

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Kommerskollegium Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel

Läs mer

154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål

154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-05-23 1 (3) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2016/148 154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive

Läs mer

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Den svenska miljöopinionen - utveckling och läget idag Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Varför studera miljöopinionen? Stöd för miljöpolitik viktig del för framgångsrik

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Place where you are 1

Place where you are 1 Offentlig Upphandling viktigt instrument för att nå klimatmålen - anförande av Anders Wijkman vid Hållbar Upphandling, Upphandling 24, i Stockholm 26 oktober 2016. 2016-10-28 Place where you are 1 2016-10-28

Läs mer

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Jämförelser av Köpenhamnslöftena

Jämförelser av Köpenhamnslöftena Peter Stigson och Susanna Roth Projektresultat från CompNat Klimatfrukost, Hotell Birger Jarl 11 december 2012 CompNat - Om projektet Finansierat av Energimyndighetens forskningsprogram Internationell

Läs mer

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen T ex tullar och importkvoteringar Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion och inkomster Effekterna

Läs mer

Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 2017

Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 2017 Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 217 RAPPORT 6782 NOVEMBER 217 Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 217 NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 8-55 933 4 E-post: natur@cm.se Postadress:

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Bil 30 Sammanfattning Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan utformas. Syftet med skatten ska vara att flygets klimatpåverkan ska minska

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:3

Policy Brief Nummer 2012:3 Policy Brief Nummer 2012:3 Biogas från gödsel rätt att subventionera? Traditionell gödselhantering inom jordbruket leder till utsläpp av växthusgaser som dock kan reduceras genom att använda gödseln för

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2009

Utrikeshandel med tjänster 2009 Handel 211 Utrikeshandel med tjänster 2 Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens slutliga uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln med tjänster till,

Läs mer

Klimatpolitikens möjligheter och kostnader - vad säger allmänheten?

Klimatpolitikens möjligheter och kostnader - vad säger allmänheten? Klimatpolitikens möjligheter och kostnader - vad säger allmänheten? Birgitta Resvik Juni 2008 En opinionsundersökning kring möjligheter och kostnader för att reducera växthusgasutsläpp i Sverige Klimatpolitiken

Läs mer

Global miljöpåverkan från konsumtion på lokal och regional nivå. Fotavtrycksberäkningar med REAP Sverige

Global miljöpåverkan från konsumtion på lokal och regional nivå. Fotavtrycksberäkningar med REAP Sverige Stockholm Environment Institute, Project Report - 2012 Global miljöpåverkan från konsumtion på lokal och regional nivå Fotavtrycksberäkningar med REAP Sverige Katarina Axelsson SAMARBETAR MED SEI OM VERKTYGET

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE 1 (5) REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 Kontaktperson: Fredrik Törnqvist Marketing Manager Scandinavia Neste AB Mobil

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Tjänsteutlåtande - Prioritering av klimatutmaningar inom Fossiloberoende Västra Götaland

Tjänsteutlåtande - Prioritering av klimatutmaningar inom Fossiloberoende Västra Götaland TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(9) 2015-11-12 2015-11-12 Dnr KS.2015.14 Handläggare mobilitet Andreas Kjällgren E-post: andreas.kjallgren@ale.se Kommunstyrelsen Tjänsteutlåtande - Prioritering av klimatutmaningar inom

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

Yttrande om Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)

Yttrande om Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) 1(5) m.registrator@regeringskansliet.se petter.hojem@regeringskansliet.se Vår referens Anders Brandén Klang Er referens Petter Hojem Diarienummer Utr 2016/23 Datum 2016-06-02 Yttrande om Ett klimatpolitiskt

Läs mer

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se WWF = World Wide Fund for Nature Allt hänger samman Living Planet Report, WWF

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Industrin och klimatet till 2050. Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU

Industrin och klimatet till 2050. Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU Industrin och klimatet till 2050 Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU Globalt problem & Globalt ramverk (UNFCCC) I. 2 C målet accepterat av 197 länder (UNFCCC 2010) II: Rika länder ska gå före

Läs mer

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige AUGUSTI 27 En undersökning utförd av SIK för Konsumentföreningen Stockholm. För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor,

Läs mer

Människan och Naturen

Människan och Naturen Människan och Naturen Inledning/Syfte Ämne: Geografi Årkurs: 8 Lärare Sofie Lennman Titta runt omkring dig så kommer du se en massa saker som tillverkats, en stol, en mobil eller kläder. Aldrig tidigare

Läs mer