Konsumtionens klimatpåverkan

Transkript

1 Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010

2 Shopping en (hållbar) livsstil?

3 Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete, mars 2010

4 Steg I : Vad vet vi idag? Vilka utsläpp av växthusgaser ger den svenska konsumtionen upphov till?

5 Livscykelperspektiv - koldioxid, metan, lustgas -från vaggan till graven oavsett var i världen de sker - fördelas ut på konsumenterna

6 Växthusgasutsläpp i Mton CO 2 e (2003) 76 Utsläpp i Sverige inkl. internationell luft- och sjöfart 24 52

7 Växthusgasutsläpp i Mton CO 2 e 76 Utsläpp i Sverige inkl. internationell luft- och sjöfart Export

8 Växthusgasutsläpp i Mton CO 2 e 76 Utsläpp i Sverige inkl. internationell luft- och sjöfart Export Import 43

9 Växthusgasutsläpp i Mton CO 2 e 76 Utsläpp i Sverige inkl. internationell luft- och sjöfart 43 Import Export Svensk konsumtion

10 10 ton CO 2 e per person och år

11 Få konsumerar i medel - stor spridning mellan svenska konsumenter Inkomst Kön Ålder Tätort, landsbygd

12 Offentlig Privat

13 Shoppa PRIVAT Äta Resa Bo

14 ÄTA

15 Äta ton CO 2 e per capita och år ÄTA 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Kött Mejeri Grönsaker Frukt Bröd Fisk Drycker Sötsaker tobak kryddor fetter Restaurangbesök

16 Bo ton CO 2 e per capita och år Bo BO 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Investering & underhåll av boende Elström Villaolja Fjärrvärme Pellets, flis och gas Möbler Husgeråd, Trädgård köksapparater

17 Resa ton CO 2 e per capita och år Resa RESA 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Bensin, drivmedel Bilar Paketresor Buss, järnväg Separata flygbiljetter Separata färjebiljetter Bilkringkostnader

18 Shoppa ton CO 2 e per capita och år Shoppa SHOPPA 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Kläder & skor Datorer, tele och TV-elektronik Skönhetsprodukter Husdjur Övriga varor Övriga tjänster

19 De viktigaste enskilda aktiviteterna för klimatet: Hur mycket och vilken bil vi åker Hur vi värmer våra bostäder Hur mycket el som används i bostaden Hur mycket och vilken typ av kött vi äter Hur långt och ofta vi flyger

20 Utmaningen: 10 till 2 ton per capita

21 Äta klimatsmart idag och i framtiden

22 Bo klimatsmart idag och i framtiden

23 Resa klimatsmart idag och i framtiden

24 Shoppa klimatsmart idag och i framtiden

25 Offentlig konsumtion viktig föregångare

26 Sammanfattning Utsläpp från svensk konsumtion, minst 25% högre per capita än om man enbart inkluderar utsläpp i Sverige 10 ton CO 2 e per capita och år Privat konsumtion 80%, offentlig 20% Fyra områden : äta, bo, resa och shoppa Halvering 5 ton till 2020 och 2 ton till 2050 Teknik- och beteendeförändringar

27 Steg II förutsättningar att agera klimatsmart behövs nya styrmedel (pågående arbete) Attityder Forskningsresultat Kartläggning analys av existerande styrmedel och styrmedelsluckor Förslag till nya styrmedel

28 Hur tänker vi svenskar? Hög beredskap att förändra, allt fler agerar Dåligt samvete förekommer Önskar mer information Egna vanor ett hinder Vill stödja föregångare bland företag Allmänhetens stora engagemang kvarstår Förväntan på åtgärder, t.ex. skatter bensin, olja och flyg Allmänheten och klimatförändringar 2009, NV-rapport 6311

29 Vad styr hushållens agerande på miljöområdet? (SHARP )

30 Ekonomi och moral påverkar hushållens agerande på miljöområdet Positiv syn på förmågan att bidra/påverka Rimliga uppoffringar Tydliga signaler Återkoppling Slutsater från SHARP-programmet

31 Gränser för vad som kan åstadkommas genom att betona individuellt ansvar Investeringar i infrastruktur som underlättar miljöanpassade val i vardagen Hushållen uttrycker moraliskt grundad vilja att göra rätt som är lika viktig som ekonomiska motiv Stor skillnad mellan kunskap och handling Styrmedel bör introduceras i paket Slutsater från SHARP-programmet

32 Task Force on Sustainable Lifestyles Insikter: - Gemensamt språk - Olika bilder i olika världsdelar - Sociala innovationer - Mycket att lära av varandra - Utbildning unga, företagare, universitet Kontakt: Gunilla.blomquist@environment.ministry.se

33 Policy recommendations consider social innovation a major driver of sustainable changes; i.e. people's capabilities are at least as important as technology). promote horizontal relationships between innovative groups of people in different places and countries; i.e.: p2p is at least as important that other kinds of information flows. support the conception and development of enabling systems; i.e.: the new products and services have to be conceived to empower creative and active people. consider design schools as agents of change. i.e. capable to act in the present society, steering and supporting social innovation, feeding the social conversation on the future with vision, proposals and appropriate design tools.

34 Results: High-level message TF SL

35 Sju råd för regionalt hållbarhetsarbete Regeringsuppdrag 2007, NV-rapport 5756 Hitta egna regionala prioriteringar Pröva nya sätt för samverkan Ta vara på eldsjälarna Ta helhetsgrepp släpp stuprören Ställ miljökrav i alla viktiga beslut - följ upp Dra nytta av synergier Våga vara konkret

36 Tack för er uppmärksamhet