Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall"

Transkript

1 Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade) parametrar styr klimatet Kunskapen om klimatet är (mycket) ofullständig Osäkerheterna om de olika gasernas/parametrarnas påverkan på klimatet är därför mycket stor Osäkerheterna om icke-co2-gasernas utsläppsmängder, och hur mycket olika åtgärder minskar utsläppen, är stor

2 Växthusgaser - och dess påverkan Koldioxid, CO 2 faktor 1 Metan, CH 4 faktor 21 Dikväveoxid, N 2 O faktor 310 Fluorerade gaser faktor Partiklar Svavelföreningar, Kväveföreningar Ozon Vattenånga Etc.

3 Växthusgasutsläppen - fördelning -EU

4 Källa: Bernes, C. (2007). En ännu varmare värld. Naturvårdsverket, Monitor 20.

5 Klimatpåverkande komponenter Anthropogenic effects, processes or materials are those that are derived from human activities.

6 Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade) parametrar styr klimatet Kunskapen om klimatet är (mycket) ofullständig Osäkerheterna om de olika gasernas/parametrarnas påverkan på klimatet är därför mycket stor Osäkerheterna om icke-co2-gasernas utsläppsmängder, och hur mycket olika åtgärder minskar utsläppen, är stor Vi måste också förstå att utsläppsberäkning, utsläppsmål och uppföljning av utsläppsmålen är osäkra och ungefärliga

7 Greenhouse gas emissions in the EU-27, the EU-15 and in new Member States, , index 100 = base year level (EU-15) or 1990 levels (EU-27, new Member States) Källa: e.eea.europa.eu /atlas/viewdata/ viewpub.asp?id =2572

8 120 GHG emissions in the EU 20% emission reduction target From 1990 to 2005: 6,8% (incl. aviation) From 2005 to 2020: 14,4% (incl. aviation)

9 Non CO2 gases Emissions in the UK Källa: Committee on Climate Change, UK. Total inland emissions of non-co2 greenhouse gases

10 CH 4 - share of largest source categories in 2006 for EU-15 Industry 5% Other 16% Energy 8% Waste 24% Agricultural 47% Källa: EEA: Annual European Community greenhouse gas inventory and inventory report 2008, s. 90

11 N 2 O - share of largest source categories in 2006 for EU-15 Industry 12% Energy 4% Indirect emission 23% Agricultural 17% Direct soil emission 32% Other 12% Källa: EEA: Annual European Community greenhouse gas inventory and inventory report 2008, s. 90

12 Non CO2 gases Reference projections Development of other greenhouse gases Källa: ECN Total inland emissions of other greenhouse gases, including uncertainty margin

13 120 GHG emissions in the EU 20% emission reduction target From 1990 to 2005: 6,8% (incl. aviation) From 2005 to 2020: 14,4% (incl. aviation)

14 Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall I våra vägar för hållbar utveckling måste vi då : 1.Hantera utsläppsscenarier för CO2 med osäkerhetsintervaller - eller/och inkludera flera växthusgaser i scenarierna (CH4, N2O ) 2.Söka åtgärder som kan reducera flera växthusgaser samtidigt - däribland systemåtgärder (t.ex. byten till fjärrvärme och el) Tydligt motivera våra antaganden & resultat, visa på synergier Våga utmana i diskussioner

15 Multi-gas scenarios - IPCC report, 2005 Conclusion: A multi-gas strategy can achieve the same climate goal at considerably lower costs than a CO2- only strategy. The cost reduction may amount to about 30-50%. Källa: ECN

16 Resulting changes i GHG emissons from increasing incineration with one tonne MSW Case study Gothenburg + Sweden kg CO2-eq/tonne MSW A 27 B C D E F -368 G Gothenburg Sweden G A: Direct emissions of CO2 from incineration (the fossil part of a the waste). B: Emissions from transporting the waste (truck 300 km, empty return). C: Avoided emissions from not landfilling the waste (modern landfill with gas extraction). D: Avoided emissions from replacing other fuels used in the district heating system. E: Electricity production from CHP plants in the DH system is reduced which needs to be compensated with external electricity production. F: Avoided emissions from external electricity production from the electricity produced from incineration G: Resulting emissions from increasing incineration with 1 tonne MSW.

17 Potential contribution from waste to energy plants to EU:s target to reduce greenhouse gas emissions. Share of target (%) EU target: To achieve at least 20 % reduction of greenhouse gas emissions by 2020 compared to 1990 (Decision No 406/2009/EC) % 15% is gained from avoiding landfilling. 16% is gained from replacing fossil fuels 0 EU target Potential contribution from waste to energy plants

18 Potential contribution from waste to energy plants to EU:s target to reduce greenhouse gas emissions. Share of target (%) % reduction of GHG by % 35% 27% 10 14% 0 EU target Potential contribution Maximum contribution Maximum incineration but with lower energy production Contribution based on historical expansion rate

19 Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade) parametrar styr klimatet Kunskapen om klimatet är (mycket) ofullständig Osäkerheterna om de olika gasernas/parametrarnas påverkan på klimatet är därför mycket stor Osäkerheterna om icke-co2-gasernas utsläppsmängder och hur mycket olika åtgärder minskar utsläppen är stor Förstå att utsläpps-beräkning, -mål, -uppföljning är ungefärlig I våra vägar för hållbar utveckling måste vi då: Hantera utsläppsscenarier för CO2 med osäkerhetsintervaller eller/och inkludera flera växthusgaser i scenarierna (CH4, N2O ) Söka åtgärder som kan reducera flera växthusgaser samtidigt däribland systemåtgärder (t.ex. byten till fjärrvärme och el) Tydligt motivera våra antaganden & resultat, visa på synergier Våga utmana i diskussioner

20 Källa: Bernes, C. (2007). En ännu varmare värld. Naturvårdsverket, Monitor 20.

21

Johan Sundberg. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Varför ett nytt energisystem?

Varför ett nytt energisystem? Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice

Läs mer

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Värdera metan ur klimatsynpunkt Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated

Läs mer

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt

Läs mer

Biogas som värdeskapare

Biogas som värdeskapare Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating

Läs mer

Regional Carbon Budgets

Regional Carbon Budgets Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate

Läs mer

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,

Läs mer

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ

Läs mer

Country report: Sweden

Country report: Sweden Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. GAME Dagen 2014 Klimatneutral konsumentmarknad 9 Oktober, Chalmers Jonas Cognell, Göteborg Energi AB Senior Program

Läs mer

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Enerwoods WP3: Strategic Analyzes and Optimization of Woody Biomass Energy Systems Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Temadag Højproduktivt skovbrug for en bæredygtig fremtid 19 Juni 212 Världens primärenergianvändning

Läs mer

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG? Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2014 Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energislag!

Bioenergi Sveriges största energislag! Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är

Läs mer

processindustrin Thore Berntsson

processindustrin Thore Berntsson Bioraffinaderier i processindustrin av Thore Berntsson Relationer mellan CO2 utsläpp från bränslen per energienhet Kol 1,25 Olja 1 Naturgas 0,75 Biobränsle 0?? CHALMERS Bioraffinaderikoncept i Processindustrin

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatmål, fossila bränslen och CCS Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget

Läs mer

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN. Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Emissioner till luft, vatten och mark Emissioner till luft, vatten och mark Emissioner till luft, vatten och mark Emissioner till luft, vatten

Läs mer

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar Forest energy systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar Mosjön 14 April Bulgaria Romaia Share of renewable energy

Läs mer

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus Klimatbokslut 2013 Foto: Johan Gunséus Förord Vi på Umeå Energi arbetar mot målet att vara helt klimatneutrala år 2018. Det innebär att vi inte ska tillföra något nettotillskott av klimatpåverkande gaser

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,

Läs mer

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019 A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019 Gas powers Sweden s energy transition. Creating a new energy company to the benefit of our customers and the society

Läs mer

Energi- och klimatpolitiken i EU

Energi- och klimatpolitiken i EU Insikter om Energi- och klimatpolitiken i EU Bo Rydén, Profu 13 oktober 2016 Värmemarknad Sverige Austria Belgium Bulgaria Czech Rep Denmark Estonia Finland France Germany Greece Hungary Ireland Italy

Läs mer

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet Pathways to Sustainable European Energy Systems Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet Filip Johnsson, Chalmers Thomas Unger, Profu NEPP 4/2, 216 Europa (EU-27+NO+CH):

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning Filip Johnsson, 2019-05-15 Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning Byta bränsle/teknik Fånga in och lagra koldioxid Europe (EU-27+NO+CH): Generation up to 2050 Green Policy

Läs mer

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Chalmers University of Technology Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96,

Läs mer

Sjöfartseminarium STORA MILJÖVINSTER GENOM EFFEKTIVISERING Göteborg, 6 februari Ulf Siwe Sjöfartsverket Forskning- och Innovationsenheten

Sjöfartseminarium STORA MILJÖVINSTER GENOM EFFEKTIVISERING Göteborg, 6 februari Ulf Siwe Sjöfartsverket Forskning- och Innovationsenheten Sjöfartseminarium STORA MILJÖVINSTER GENOM EFFEKTIVISERING Göteborg, 6 februari 2019 Ulf Siwe Sjöfartsverket Forskning- och Innovationsenheten Klimatförändringarna och maritima transporter 2016 varmaste

Läs mer

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Product manager Franchise and Factory sales 118 years of industrial history 1891 Company founded 1897 First car 1902 First truck 1905 First industrial

Läs mer

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers CHALMERS Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers Thore Berntsson, Styrkeområdesledare Energi, Chalmers Energiinitiativ 2010-03-05 CHALMERS World Other Sectors Road Electricity Transport

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Spel(ar)kultur. Spelfortbildning april Matilda Ståhl Åbo Akademi

Spel(ar)kultur. Spelfortbildning april Matilda Ståhl Åbo Akademi Spel(ar)kultur Spelfortbildning april 2019 Matilda Ståhl Åbo Akademi Matilda Ståhl Pedagogie magister - Spel, lärande och genus Doktorand inom pedagogiska vetenskaper - Visuell identitetskonstruktion i

Läs mer

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens, Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens, 2019 03 13 Globalt Primärenergianvändning [Mtoe] Globalt Globalt Globalt Globalt Globalt

Läs mer

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering

Läs mer

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter

Läs mer

Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden

Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson 2019-01-29 Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Primärenergianvändning [Mtoe] 100

Läs mer

(Place for logo if desired) Lars Holmquist Göteborg Energi

(Place for logo if desired) Lars Holmquist Göteborg Energi Lars Holmquist Göteborg Energi Checklista för hållbar utveckling 1. Analysera och formulera de ursprungliga villkoren 2. Upprätta en detaljerad beskrivning av det nuvarande systemet 3. Analysera befintliga

Läs mer

SSABs väg till fossilfrihet

SSABs väg till fossilfrihet SSABs väg till fossilfrihet För en starkare, lättare och mer hållbar värld Nyköping 20180601 Martin Pei SSAB EU average NAFTA Russia China India SSABs resa till fossilfrihet bygger på genombrottsteknik

Läs mer

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet Silva Herrmann, Nenet Seminar 14 mars, Luleå Planetens gränsvärden Source:http://www.stockholmresilience.org/planetary-boundaries

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen mars 28, 2017 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen mars 28, 2017 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2016 Framtagen mars 28, 2017 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr

Läs mer

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Lars J. Nilsson Lunds universitet Simrishamns energieffektiviseringsdag 19 augusti 2011 En ljus framtid i sikte En mängd studier visar att omställning

Läs mer

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson, Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en

Läs mer

Lars Kylefors. www.vosteknik.se

Lars Kylefors. www.vosteknik.se Lars Kylefors www.vosteknik.se Moskogens avfallsanläggning WASTE waste water organic solid waste inflammable harmful Ex. Kalmar 1 year ago Waste treatment plant Moskogen overview of special areas for future

Läs mer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very

Läs mer

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Utvecklingsvägar för Europas energisystem Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar

Läs mer

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014 Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014 Innehåll Klimat och transportsektorn Det ohållbara transportsystemet utveckling och drivkrafter Klimatmålen

Läs mer

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier Lars J. Nilsson Lunds universitet, Lunds tekniska högskola Seminarium 27 april 2011 Naturvårdsverket, Stockholm Det finns många scenarier Sammanställning

Läs mer

Scenarier för Pathways

Scenarier för Pathways Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna

Läs mer

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB EJ/yr Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P39646-1 i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB Leif Gustavsson, Linnéuniversitetet E2B2s årskonferens 19, 7 februari 19,

Läs mer

Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen?

Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen? Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen? Seminarium: Hållbara Material Vilken kunskap behöver vi? Chalmers, 10 september 2012 Göran Berndes Fysisk resursteori Institutionen

Läs mer

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014 Vad händer med klimatet och vad kan vi göra för att påverka utvecklingen? Vad håller egentligen på att hända med klimatet? Hur påverkas vår framtid? Vad kan vi göra för att minska utsläppen av växthusgaser?

Läs mer

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030. Tomas Österlund Miljöstrateg

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030. Tomas Österlund Miljöstrateg Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030 Tomas Österlund Miljöstrateg Europa 2020 Aim EU Aim 2020 Sweden Aim 2020 Sweden Situation 2012 Västra Götaland Aim 2020 Västra Götaland. Situation 2012

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Vad händer med jordens klimat?

Vad händer med jordens klimat? Vad händer med jordens klimat? University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Week of March 11, 2012: 394. 3 ppm 1960-70: + 10 ppm 2000-10: + 20 ppm Radiation effect from human greenhouse gas emission 1979-2009

Läs mer

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet HC Hansson, Institutet för Tillämpad Miljövetenskap Punkter Huvudbudskap CLEO 4.1, vad gör

Läs mer

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell

Läs mer

Hållbara biodrivmedel

Hållbara biodrivmedel Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling

Läs mer

EU:s paket om cirkulär ekonomi nytt under solen?

EU:s paket om cirkulär ekonomi nytt under solen? EU:s paket om cirkulär ekonomi nytt under solen? David Langlet juridiska institutionen Göteborgs universitet EU:s första miljöhandlingsprogram (1973) The elimination of industrial and consumer wastes is

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars 2010 Thomas Sterner Nationalekonomi Vadå Warming Det blåser kallt efter COP SJ ber om ursäkt och mörkrets makter

Läs mer

EUs hållbarhetskriterier

EUs hållbarhetskriterier EUs hållbarhetskriterier SKL 2017-02-24 Emmi Jozsa Senior rådgivare Hållbarhet för bioenergi Agenda Genomgång av befintliga hållbarhetskrav för biodrivmedel Användning av biodrivmedel i SE 2016 Tolkning

Läs mer

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638

Läs mer

Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring

Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring Hans Hellsmark Miljösystemanalys, Chalmers Hans.hellsmark@chalmers.se Vad är innovation? Vad är innovation? Invention Innovation

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2015 Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete med läkemedel under perioden 2000-2010: 2001 Förorening av

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU 19 februari, Gothenburg Sustainability Day Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU Sebastian Marx 60, 70, 80% Majoriteten av lagstiftning som påverkar Sverige har sitt ursprung i EU.

Läs mer

Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart Filip Johnsson November 26, 2018 Department of Space, Earth and Environment,

Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart Filip Johnsson November 26, 2018 Department of Space, Earth and Environment, Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart Filip Johnsson November 26, 2018 Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se

Läs mer

ZERO EMISSIONS Smarta godstransporter på landsbygd Stockholm 28 november 2017

ZERO EMISSIONS Smarta godstransporter på landsbygd Stockholm 28 november 2017 SAMVERKAN FÖR EFFEKTIVARE TRANSPORTER - DAGENS UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER. ZERO EMISSIONS Smarta godstransporter på landsbygd Stockholm 28 november 2017 UNCLASSIFIED (PUBLIC) Our bold long-term mission

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG Transporter och handel med utsläppsrättigheter Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG 1 Drivmedel och koldioxid Alla fossila bränslen ger CO 2 -utsläpp vid förbränning 1 l bensin 2.3

Läs mer

Konsumtionens klimatpåverkan

Konsumtionens klimatpåverkan Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare

Läs mer

vetenskap - beslut - osäkerhet

vetenskap - beslut - osäkerhet "När vetenskaplig forskning kommer nära behov att fatta beslut trots osäkerhet - objektivitet belyst med exempel från klimat- och miljöforskning" vetenskap - beslut - osäkerhet Ullrika Sahlin Lunds Centrum

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001 Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001 Diana Bartlett Immunization Registry Support Branch National Immunization Program Objectives Describe the progress of

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden Fysisk resursteori, Chalmers hedenus@chalmers.se Definition av Hållbar Utveckling Sustainable development is development that meets the needs

Läs mer

Consumer attitudes regarding durability and labelling

Consumer attitudes regarding durability and labelling Consumer attitudes regarding durability and labelling 27 april 2017 Gardemoen Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm/ The Stockholm Consumer Cooperative Society louise.u@konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

Waste as a resource in industrial symbiosis

Waste as a resource in industrial symbiosis Waste as a resource in industrial symbiosis Cleantech Östergötland, Samar Nath, Business Developer The image cannot be displayed. Your computer may not have enough memory to open the image, or the image

Läs mer

Kristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se

Kristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se EU 20/20/20 Targets CO 2 : 20% reduction relative to 1990. EU will be willing to put this goal up to 30% if the US, China and India make similar commitments

Läs mer

Global Carbon Law Pathway to Paris

Global Carbon Law Pathway to Paris Global Carbon Law Pathway to Paris Fossilfritt Sverige 6:e Februari, 2018 Professor Johan Rockström Executive Director, Stockholm Resilience Centre Professor of Environmental Science, Stockholm University

Läs mer