Vad händer med jordens klimat?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad händer med jordens klimat?"

Transkript

1 Vad händer med jordens klimat? University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz

2 Week of March 11, 2012: ppm : + 10 ppm : + 20 ppm

3 Radiation effect from human greenhouse gas emission Watt/m 2 (2011: 2.81 Watt/m 2 ) Kyoto agreement CO2 CH4

4 Den globala temperaturen

5 The greenhouse effect Earth radia*on during cloud free condi*ons over the central tropical Pacific. The mean outgoing radia*on comes from ca 6 km above the surface where the temperature is ca 34 C lower The greenhouse gases reduce outgoing radia0on OLR at 6 km altitude Blackbody emission at the tropical ocean surface 5

6 The greenhouse effect

7 CO 2 är huvudorsaken medan H 2 O är en del av klimatsystemets reaktion Uppehållstiden för CO 2 i atmosfären är från år till flera årtusenden Uppehållstiden för H 2 O är 7-8 dagar CO 2 H 2 O H 2 O, ehuru en kraftfull växthusgas, drivs av temperaturen som i sin tur drivs av de långsamma komponenterna i klimatsystemet.

8 Temperaturförändring till följd av en strålningsperturbation inklusive feedback dr = 2.81 W/m 2 dt = 0.8 C δt = λ o δr + f net δt Modell resultat IPCC(2007) (min -max) δt = 0.31 δr + ( ) δt δt (f net = 0) = 0.87 C δt (f net = 0.49) = 1.70 C (Min) δt(f net = 0.73) = 3.23 C (Max)

9 Anthropogenic perturba*ons to the climate system Current estimates of anthropogenic radiative forcing:! [Intergovernmental 9 Panel on Climate Change (IPCC), 2007]!

10 Temperaturförändring till följd av en strålningsperturbation inkluderande aerosoler inklusive feedback dr = 1.70 W/m 2 dt = 0.8 C dr med aerosoler = 1.70 δt = λ o δr + f net δt Modell resultat δt = 0.31 δr + ( ) δt δt (f net = 0) = 0.53 C δt (f net = 0.49) = 1.03 C δt(f net = 0.73) = 1.95 C

11 Transient temperaturförändring till följd av en strålningsperturbation inkluderande aerosoler inklusive feedback dr = 1.20 W/m 2 dt = 0.8 C dr med aerosoler - transport till djuphavet = 1.20 δt = λ o δr + f net δt Modell resultat δt = 0.31 δr + ( ) δt δt (f net = 0) = 0.37 C δt (f net = 0.49) = 0.73 C δt(f net = 0.73) = 1.38 C

12 Vi kan nu göra det motsatta nämligen bestämma feedback från observerade data. Det är viktigt att betona att detta kräver decennier av tillförlitliga data. Sätt därvid dr = 1.70 W/m 2 dt = 0.8 C Detta ger f net = 0.34 Analogt fås för dr = 1.20 W/m 2 dt = 0.8 C Vilket ger f net = 0.54 Under antagande av enbart växthusgaser och ingen värmetransport till djuphavet blir nettofeedbacken negativ. Detta är dock knappast realistiskt. Värmetransporten till djuphavet är ett faktum.

13 Model simulation of the global surface temperature of the last century ( include ant. greenhouse gases and aerosols and volcanic aerosols) Top: natural and anthropogenic effects. Below: natural effects only (IPCC, 2007) Models with high sensitivity had lower forcing and vice versa Model sensitivity, S is S(mean)=0.49 Models have been tuned by aerosols

14 Sammanfattning Växthusgasökningen i atmosfären följer de antropogena utsläppen (ca 45% ackumuleras i atmosfären) CO 2 står för ca 60% men dominerar ännu mer ökningen. Utsläppen hittills motsvarar en ökning av CO 2 med mer än 3/4. Strålningseffekten för växthusgaserna kan väl bestämmas men däremot är aerosoleffekten osäkrare. Feedback från vattenånga är entydigt positivt (f v är ) men stor osäkerhet för molneffekten (f m är ) Värmeobalansen kan ännu inte bestämmas från satelliter med uppskattas indirekt genom värmeackumulation i havet Den globala uppvärmningen är hittills lägre (+0.8 C) än enbart beräknat från växthusgaserna, mest trolig orsak är kylande aerosoler och transport av värme i djuphavet. Värmetransporten till djuphavet från mätningar är W/m 2

15 END Tack for uppmärksamheten!

16 Global mean surface temperature and forcing by well mixed greenhouse gases, CO 2, CH 4, N 2 0 and CFC S. Schwartz * 2011: 2.81W/m : dt = C

17 GCM Feedback komponenter efter Huybers (J. of Clim. 2010) Model/ feedback faktor Planck strålning λ o Albedo f a Moln f c Vattenånga Lapse rate f v Sum. av feedbacks f net NCAR US MRI Japan GFDL US UKMO UK MPI Germany

Kolets kretslopp i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?-

Kolets kretslopp i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?- i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?- University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Frågeställningar Varför är koldioxiden ett problem? Hur regleras atmosfärens värmebalans? Den

Läs mer

Hur fungerar växthuseffekten?

Hur fungerar växthuseffekten? Hur fungerar växthuseffekten? Professor Lennart Bengtsson Environmental System Science Centre University of Reading, UK Max Planck institute for Meteorology Hamburg, Germany Vad vet vi om växthusgaserna

Läs mer

Dynamisk och fysisk modellering av jordens klimatsystem

Dynamisk och fysisk modellering av jordens klimatsystem Dynamisk och fysisk modellering av jordens klimatsystem University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Dynamisk och fysisk modellering av jordens klimatsystem Vilka faktorer bestämmer klimatet på en planet?

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Klimatkunskap PERSPEKTIV 1 KLIMATFÖRÄNDRING. Energikontor

Klimatkunskap PERSPEKTIV 1 KLIMATFÖRÄNDRING. Energikontor Ingen kan göra allt men alla kan göra något Klimatkunskap Anders Nylander Arkitekt och energiexpert Arbetar strategiskt med klimat, energieffektivisering och förnybar energi Sekreterare o författare i

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln? Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola Vad väger ismoln? Med bidrag ifrån: Stefan Buehler (Kiruna) Salomon Eliasson (Kiruna) Bengt Rydberg (Chalmers, now Molflow) Marston Johnson

Läs mer

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Regnvatten strömmar som ytavrinning till vattendrag. Stanna

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

1. Observerade förändringar i klimatsystemet 1(8) Nyckelbudskapen i femte utvärderingsrapporten från FN:s internationella klimatpanel (IPCC 5AR, WGI, Key Findings), Svensk översättning 2013-09- 30 (justerad översättning 2013-10- 15) FÖRKLARINGSNYCKEL

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638

Läs mer

Klimat och Energi. Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH

Klimat och Energi. Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH Klimat och Energi Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH Dagens föreläsning Global uppvärmning Vad beror klimatförändringarna på? Konsekvenser Hur funkar växthuseffekten Vad är en växthusgas

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Vad hände egentligen på COP21 i Paris?

Vad hände egentligen på COP21 i Paris? Vad hände egentligen på COP21 i Paris? Kjell Andersson Svebio När jag räddade världen och klimatet På plats en vecka i delegationen från World Bioenergy Association (WBA) WBA har officiell ackreditering

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES:

Läs mer

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström Den globala bilden Strålningsdrivning SOLEN Strålningsdrivning [W/m 2 ]: JORDEN Inkommande utgående strålning IPCCs rapporter 2000-2015 AR5 AR4 AR3 2000 2001

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv

Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv Klimat 3H: Ansvar (På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet, d.v.s. allt som inte är bonus, footer eller fotnoter. Gör det nu. ii ) (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information

Läs mer

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik

Läs mer

Om BIL Sweden n e d e w S IL B

Om BIL Sweden n e d e w S IL B Om För vem? Företag som tillverkar eller importerar personbilar, bussar eller lastbilar för försäljning på den svenska marknaden Exempel på aktuella arbetsområden Klimat och övriga miljöfrågor Trafiksäkerhet

Läs mer

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change Marianne Lilliesköld Svensk Focal Point för IPCC 2013-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets

Läs mer

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a AEBF1: L5 Sun and climate F5: Solar angles and climatic pre-conditions Why do we have so little sun during the winter? Architectural design regarding the outdoor climate Solar paths Solar angles Solar

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,

Läs mer

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat? Klimatvariationer Vad vet vi om gångna klimat? Har varit 8-10 grader varmare än nu 2300 milj. år istid (gamla isräfflor m.m.) 350-250 milj. år: istid igen på Pangea men även varmt i delar av världen (Karbontiden)

Läs mer

Temperatur. Quizz. Temperatur 10/21/13. Om vi bestämmer at kokande vaten har 212 och is har 32, vad har vi gjort?

Temperatur. Quizz. Temperatur 10/21/13. Om vi bestämmer at kokande vaten har 212 och is har 32, vad har vi gjort? Temperatur Hur varmt vi upplever något är subjeklvt beror på fuklghet, temperaturskillnad, enhet (Celsius, Fahrenheit) Kapitel 15: Temperatur, värme och utvidgning Celsius termometern 0 C när vaten fryser

Läs mer

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2015 Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Klimat och hydrologi

Klimat och hydrologi Klimat och hydrologi Karlstad 1916 Earth's Radiation Balance. Image Source: NASA. 2012-11-28 2 1 http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development Tvågradersmålet 2 CO2-utsläpp 1990-2010 2012-11-28

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013 0 Är skogsb biomassan klimatneutral? Konsekvenser för energisektorn Hearing om konkurrensen om skogsråvaran Finlandshuset 24 jan 2013 1 Är biobränslen klimatneutrala? CO 2 -emis ssioner från förbränning

Läs mer

Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström

Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström Aktuella klimatanpassningsfall med gemensam problematik Stockholm Fysisk planering Hammarby Sjöstad, Stockholm Kalmar Färjestaden Västerås

Läs mer

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN Ett samarbete mellan: Publikationer H. Hofgren et. al Measurements of some characteristics of thermal radiation in a 400 kw grate fired

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING En rapport av Stefan Oros, Teknisk Fysik 10, LTH stefan.oros.719@student.lu.se Sebastian Nöbbelin, Teknisk Fysik 10, LTH atf10sno@student.lu.se Handledare: Staffan Sjögren Avdelningen

Läs mer

Kurs: HF1012, Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic Datum: Måndag 30 mars 2015 Skrivtid: 8:15-10:00

Kurs: HF1012, Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic Datum: Måndag 30 mars 2015 Skrivtid: 8:15-10:00 KONTROLLSKRIVNING 1 version A Kurs: HF1012, Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic Datum: Måndag 30 mars 2015 Skrivtid: 8:15-10:00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare av vilken typ som helst. Förbjudna

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA Salmonella control in pig production in Sweden Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA s ZoonosCenter Historik salmonella Imp. Alvesta 9000 90 1:st 1:st salmonellaregulation SWEDISH SALMONELLA CONTROL PROGRAMMES

Läs mer

Hur kan vi samarbeta inom byggsimulering? Per Sahlin, EQUA Simulation AB, Sweden, www.equa.se

Hur kan vi samarbeta inom byggsimulering? Per Sahlin, EQUA Simulation AB, Sweden, www.equa.se Hur kan vi samarbeta inom byggsimulering? Per Sahlin, EQUA Simulation AB, Sweden, www.equa.se Bakgrund Sent åttiotal: NMF (Neutral Model Format) FoU vid Institutet för Tillämpad Matematik och KTH Ny teknik

Läs mer

De nya klimattärningarna och klimatets allt värre ytterligheter Av James Hansen, Makiko Sato, and Reto Ruedy Augusti 2012

De nya klimattärningarna och klimatets allt värre ytterligheter Av James Hansen, Makiko Sato, and Reto Ruedy Augusti 2012 De nya klimattärningarna och klimatets allt värre ytterligheter Av James Hansen, Makiko Sato, and Reto Ruedy Augusti 2012 Sammanfattning Vi besvarar frågor som väckts kring vår studie De nya klimattärningarna

Läs mer

1 T.ex. Sanne, C. (2012). Hur vi kan leva hållbart 2030.

1 T.ex. Sanne, C. (2012). Hur vi kan leva hållbart 2030. När hållbart bostadsbyggande diskuteras idag tenderar diskussionen att fokusera på tekniska prestanda från olika typer av passivhus. Typiskt för debattklimatet är att den som ifrågasätter att det skulle

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Nu ska vi prata om vatten, årstider, vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten.

Nu ska vi prata om vatten, årstider, vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten. Nu ska vi prata om vatten, årstider, vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten. 1 Jordens yta består till 72% av vatten. Inget vatten

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

3. Värmeutvidgning (s. 49 57)

3. Värmeutvidgning (s. 49 57) 3. Värmeutvidgning (s. 49 57) Om du vill öppna ett burklock som har fastnat kan du värma det under varmt vatten en stund och sedan lossnar det enklare. Detta beror på att värmen får locket att utvidga

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien Kungl. Vetenskapsakademien har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. The Royal Swedish Academy of Sciences has as its aim to promote the sciences and strengthen

Läs mer

TT091A, TVJ22A, NVJA02 By, Pu, Ti. 50 poäng

TT091A, TVJ22A, NVJA02 By, Pu, Ti. 50 poäng Matematisk statistik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TT091A, TVJ22A, NVJA02 By, Pu, Ti 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-01-11

Läs mer

Prioritering på svenska Hur effektiva ska åtgärderna vara för att de ska prioriteras?

Prioritering på svenska Hur effektiva ska åtgärderna vara för att de ska prioriteras? Prioritering på svenska Hur effektiva ska åtgärderna vara för att de ska prioriteras? Ulf Persson IHE, The Swedish Institute for Health Economics & Institute of Economic Research, School of Economics and

Läs mer

Varför BioPower? Användningen av bioetanol som ett förnyelsebart bränsle är svaret på två problem som

Varför BioPower? Användningen av bioetanol som ett förnyelsebart bränsle är svaret på två problem som Information Genève, 27 februari 2006 Saab BioPower: för en grön framtid Återvinning är idag en etablerad och accepterad del av det allmänna miljötänkandet. Saab BioPower är en del av samma tanke; genom

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Kul matematik utan lärobok Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier

Läs mer

Lång sikt: Arbetslöshet

Lång sikt: Arbetslöshet Del Lång sikt: Arbetslöshet Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Tänk på att det här kapitlet

Läs mer

Elektronen och laddning

Elektronen och laddning Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

FAFF25 Den globala uppvärmningen - människans fel? Carl Bjerggaard, Johan Hallberg Pétur G. Hjartarson

FAFF25 Den globala uppvärmningen - människans fel? Carl Bjerggaard, Johan Hallberg Pétur G. Hjartarson FAFF25 Den globala uppvärmningen - människans fel? Carl Bjerggaard, Johan Hallberg Pétur G. Hjartarson 15 februari 2011 Innehåll 1 Inledning 1 1.1 Den naturliga växthuseffekten.................. 1 1.2

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bastuholmen 14

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bastuholmen 14 Utgåva 1:1 2015-01-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bastuholmen 14 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

150 000 arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år

150 000 arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år PRESSMEDDELANDE 150 000 arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år 2012-11-14 Över 150 000 personer som är arbetslösa saknar ersättning från trygghetssystemen på arbetsmarknaden.

Läs mer

2015-04-28. Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

2015-04-28. Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan Förändrat klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser. Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan uppvärmningen stannar av. Parallellt

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ

Läs mer

Omfattning och effekter av svensk klimatforskning

Omfattning och effekter av svensk klimatforskning Omfattning och effekter av svensk klimatforskning En delrapport för Formas underlag till forsknings- och innovationspropositionen 2016 En hållbar framtid genom stark forskning och utveckling Innehåll Förord

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket Länsstyrelsen Stockholm - maj 2015 Sören Dahlén sid Varför ställa klimat- och energikrav? Trafikverket har en betydande upphandlingsverksamhet

Läs mer

Kännedomsundersökning 2015

Kännedomsundersökning 2015 1 Om undersökningen Genomförande Bakgrund TNS Sifo har i flera år genomfört en kännedomsundersökning på uppdrag av KRAV. Undersökningen genomfördes i år på samma sätt som 11-14, förutom att några extra

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

SUZUKI CNG MILJÖBILAR

SUZUKI CNG MILJÖBILAR CNG SUZUKI CNG MILJÖBILAR CNG 1 CNG VAD ÄR CNG? CNG eller Compressed Natural som det heter är en typ av fordonsgas som används som drivmedel i personbilar och bussar. Fordonsgasen består av biogas, naturgas

Läs mer

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Klimatscenarier i miljömålsarbetet Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Riskvärdering och prognosmikrobiologi - bra hjälpmedel!

Riskvärdering och prognosmikrobiologi - bra hjälpmedel! Riskvärdering och prognosmikrobiologi - bra hjälpmedel! Roland Lindqvist 1. Risk- & Nyttavärderingsenheten, Livsmedelsverket 2. Mikrobiologiska Institutionen, SLU Svåra frågor! Jag glömde leverpastejen

Läs mer

International Climate Change Science and Policy. Kenneth Möllersten 4 nov 2014 Uppsala universitet

International Climate Change Science and Policy. Kenneth Möllersten 4 nov 2014 Uppsala universitet International Climate Change Science and Policy Kenneth Möllersten 4 nov 2014 Uppsala universitet Overview - Policy to date - IPCC AR5 - The magnitude of change needed - The current policy process International

Läs mer

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska

Läs mer

Vågkraft och tidvattenkraft

Vågkraft och tidvattenkraft Vågkraft och tidvattenkraft Källor: Sida 1: http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/wavepower/lysekils projektet.html Sida 2: http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/wavepower/vagkraft.html

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for U&W/ZM. Beräkningsperiod: juli 2014 - juni 2015. Framtagen nov 9, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for U&W/ZM. Beräkningsperiod: juli 2014 - juni 2015. Framtagen nov 9, 2015 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for U&W/ZM Beräkningsperiod: juli 2014 - juni 2015 Framtagen nov 9, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken On international oceanographic data exchange and management - Hans Dahlin, Director EuroGOOS present structures and development 1 Data Klicka här 1. för Real att ändra time format data på 2. Delayed mode

Läs mer

IPCC och den globala temperaturhöjningen

IPCC och den globala temperaturhöjningen Örjan Halberg 28-8-16 D 1 IPCC och den globala temperaturhöjningen Örjan Halberg,Halberg Independent Research,28. Närförraåretsklimatrapport från IPCC presenteradesvisade det sig att man bedömt att eftersläpet

Läs mer

Röd politik för en grön miljö. Jöran Fagerlund

Röd politik för en grön miljö. Jöran Fagerlund Röd politik för en grön miljö Jöran Fagerlund Vänsterpartiet är ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. Vi är en del av arbetarrörelsen och kvinnorörelsen, internationellt och i Sverige.

Läs mer

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i matematik - slutet av åk 3

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i matematik - slutet av åk 3 Kunskapskraven åk k 3 - matematik 20 Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i matematik - slutet av åk 3 Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med

Läs mer

Besiktning av 3 ekar vid Reutersgatan 3 enligt kartritning nedan den 8 maj 2014.

Besiktning av 3 ekar vid Reutersgatan 3 enligt kartritning nedan den 8 maj 2014. Besiktning av 3 ekar vid Reutersgatan 3 enligt kartritning nedan den 8 maj 2014. Jag kommer här att benämna ekarna med 1, 2 och 3 räknat från väster till öster. Ek 1 är ca 20 m hög med stamdiameter 50

Läs mer

Ellära. Laboration 1 Mätning av ström och spänning

Ellära. Laboration 1 Mätning av ström och spänning Ellära. Laboration 1 Mätning av ström och spänning Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter och ifyllda

Läs mer

Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar

Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Alexandra Jauhiainen Early Clinical Biometrics AstraZeneca R&D Mölndal, Sverige Statistikerträffen 2015 En klinisk

Läs mer

Analys av heta rökgaser

Analys av heta rökgaser Samverkan mellan högskola och näringsliv (KKs HÖG 2010) Partners: BIG, E.ON, HOTAB, Järnforsen, LNU, VEAB Budget 7 MSEK, medel från KKs och BIG + naturainsats företagen Pågår 2011-2013 Medverkande från

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011 Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare

Läs mer

Koldioxidmätningar i klassrummet

Koldioxidmätningar i klassrummet Koldioxidmätningar i klassrummet Enkla försök och demonstrationer där en koldioxidanalysator kan användas Det här arbetsmaterialet är en produkt av samarbetsprojektet mellan Platengymnasiet i Motala och

Läs mer

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 2:e juni.

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 2:e juni. Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ3 klockan 4.00 den 2:e juni. Skriv ned dina svar och lösningar (ej programkod), lägg till eventuella grafer eller illustrationer och spara

Läs mer

FAKTA OM SVENSK ENERGIÅTERVINNING

FAKTA OM SVENSK ENERGIÅTERVINNING 7MYTER OCH FAKTA OM SVENSK ENERGIÅTERVINNING Av allt avfall som Sveriges hushåll ger upphov till läggs mindre än en procent på deponi. Av det som återvinns går 35 procent till materialåtervinning, drygt

Läs mer

Konsten att multiplicera (stora) heltal

Konsten att multiplicera (stora) heltal Konsten att multiplicera (stora) heltal 18 november 2006 Stora heltal Mental bild: Handmultiplikation av tal med hundratals siffor. Datormultiplikation av tal med miljontals siffror. Mina exempel är mycket

Läs mer

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Lars J. Nilsson Lunds universitet Simrishamns energieffektiviseringsdag 19 augusti 2011 En ljus framtid i sikte En mängd studier visar att omställning

Läs mer

Den globala energiproduktionen och dess konsekvenser för jordens klimat på längre sikt

Den globala energiproduktionen och dess konsekvenser för jordens klimat på längre sikt Den globala energiproduktionen och dess konsekvenser för jordens klimat på längre sikt Lennart Bengtsson University Reading och Uppsala ISSI, Bern Medlem av KVA 1 Hur säkert kan vi bedöma framtiden? Låt

Läs mer

Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös

Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös Köttguiden kloka köttval för miljön Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Ton CO 2 e per person och år Klimatutmaningen

Läs mer

Skolan avgörande valfråga del II

Skolan avgörande valfråga del II Skolan avgörande valfråga del II rörelser i opinionen i skolfrågan inför valet 2010 Rapport från Lärarförbundet 2010-08-26 Väljarna har bestämt sig skolfrågan är viktigast! Under sommaren har en allt tydligare

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer