Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Transkript

1 Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier Lars J. Nilsson Lunds universitet, Lunds tekniska högskola Seminarium 27 april 2011 Naturvårdsverket, Stockholm

2 Det finns många scenarier Sammanställning av 164 st i IPCC SRREN. Förnybar energi ökar i nästan alla scenarier, oavsett klimatambition.

3 IEA Scenario 2008

4 Clean Energy 2030 Google's Proposal for reducing U.S. dependence on fossil fuels 95% CO 2 -reduction

5 Reflektion 0,5 Färdplaner, scenarier, visioner är viktiga. De är speglingar av våra föreställningar om framtiden och är styrande för vilka prioriteringar och vägval vi gör på kortare sikt. De kan vara en mekanism för samordning. För 30 år sedan kunde ny förnybar energi bara ge ett marginellt bidrag till energiförsörjningen (tex IIASA Energy in a Finite World, 1981; Läge för vindkraft (SOU 1988:32) med potential för landbaserad vindkraft på ca 7 TWh). Teknikutveckling, lärande, osv ändrar bilden. Inofficiell sammanfattning av SPM för IPCC SRREN: The overall costs and benefits in the context of sustainable development of making a transition to high shares of RE supply in all sectors in the long term, relative to other mitigation options, are uncertain but there are no fundamental resource or technology limitations that constrain the share of RE in future energy systems.

6 Reflektion 1 Färdplanen, liksom många andra studier, visar att omställning är resursmässigt, tekniskt och ekonomiskt möjlig Att minska 80-95% till 2050 är en helt annan spelplan än att göra relativt marginella minskningar på kort sikt En ny positiv berättelse om det klimatsmarta samhället håller på att växa fram: Fullt möjligt Ganska billigt (1.5% av BNP i ökad investering) Många fördelar (hälsa, miljö, energisäkerhet) Det mest intressanta med denna är kanske att den kommer från KOM

7 Hon är klimatsmartast i Skåne Projektet Klimatvardag (av HUTSkåne) Eldar ved och håller 13 C inomhus Ingen kyl (källaren är ju kall) Duschar kanske en gång i veckan Använder indiska tvättnötter Sydnytt 31 januari 2011

8 Reflektion 1 Färdplanen, liksom många andra studier, visar att omställning är resursmässigt, tekniskt och ekonomiskt möjlig Att minska 80-95% till 2050 är en helt annan spelplan än att göra relativt marginella minskningar på kort sikt En ny positiv berättelse om det klimatsmarta samhället håller på att växa fram: Fullt möjligt Ganska billigt (1.5% av BNP i ökad investering) Många fördelar (hälsa, miljö, energisäkerhet) Det intressanta med denna är att den kommer från KOM

9 Stigande kostnader speglar antaganden i modellen

10 Åtgärdskostnader enligt McKinsey Source: McKinsey, 2009

11 Antaganden om lägre kostnader Kostnaden per kw lägre med 10% för havsbaserad vindkraft och 70% för solceller mellan 2010 och 2050

12 Reflektion 2 Resultatet av modeller såsom Primes bygger på antaganden om kostnader för olika tekniska åtgärder baserat på dagens kunskap (som är mer eller mindre begränsad beroende på sektor) The technological representation is particularly rich for the power sector (more than 150 technologies represented) Förmodligen sämre representation av åtgärder i industrin (utom kanske CCS) och för energieffektivisering Kostnaderna kan bli lägre genom bättre representation av åtgärdsmöjligheter samt teknikutveckling (som ger nya åtgärdsmöjligheter) Kostnaderna kan också bli högre. Modellen antar förmodligen att lönsamma åtgärder genomförs vilket inte behöver ske i verkligheten (pga transaktionskostnader, utrymmesbrist, riskaversion, osv.) Koldioxidpris räcker inte som styrning

13 Roadmap p.6: Electricity will play a central role in the lowcarbon economy

14 Reflektion 3 Scenarier har ofta stort teknikfokus och relativt lite analys av implikationerna för systemens utveckling och interaktion, eller behovet av investeringar i infrastruktur (el, fjärrvärme, gas, CO 2 ) Frågan om hur man styr analyseras sällan även om behovet av mer/bättre styrning uppmärksammas Vad som är mer och bättre samt bakomliggande processer för att åstadkomma detta är osäkert Processen snubblar ofta på målkonflikter, intressekonflikter, fördelningseffekter Vem kan styra vem och hur inom olika områden och på olika nivåer? Hur skapa samstämmighet mellan olika politikområden och långsiktigt stabila villkor för investeringar?

15 Avslutande reflektioner Framtidsbilder väldigt/ganska samstämmiga (energiförsörjning mer, transporter lite mindre och industri mindre) Genomgående mycket energieffektivisering (acceptans för mer tvingande styrning eller låta konsumenterna slösa?) Elsystemet är ryggraden i en hållbar energiförsörjning (med variabel produktion, negativa priser, mer integration) Relativt lite kunskap om industri och godstransporter jmf med bebyggelse och persontransporter Osäkerhet om teknikutveckling (elektrotermiska processer, nya cement, alger, vätgas, osv) Mängden bioenergi och dess framtida användning är osäker (var finns högst betalningsförmåga för en begränsad resurs?) Vilken roll har medborgaren och konsumenten (acceptans, normer, beteende)?

16 Om LETS Governing transitions to low carbon energy and transport systems for 2050 Utgångspunkt: Det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att ställa om till ett koldioxidsnålt samhälle. Nu behöver vi finna vägarna till genomförande. Mål: Att identifiera, analysera och föreslå strategier för hur Sverige kan styra en omställning till och genomföra koldioxidneutrala energi- och transportsystem till 2050, i syfte att uppnå ambitiösa klimatpolitiska mål såsom tvågradersmålet. Form: Ett flervetenskapligt forskningsprogram Förväntade resultat: Att ta fram ny kunskap, men också att syntetisera och tolka existerande kunskap för att möjliggöra bättre underbygda beslut hos beslutsfattare, planerare och andra aktörer.

17 Organisation Över 30 forskare från olika vetenskapliga discipliner organiserade i sex WP:s Forskningsfrågan: What societal transitions are implied by low-carbon futures and how can these transitions be governed and implemented to meet challenging climate policy objectives?

18 Tack