LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet

Transkript

1 LETS Scenario workshop 24 november 2009 Lunds Universitet

2 Workshop 24 Nov Hålltider: Presentation av scenarier och scenarioreview Gruppdiskussion Återrapportering (plenum) Gruppdiskussion 2 (WP-vis) Återrapportering, Slutdiskussion

3 Syften med WP0 Kritisk analys av teknik- och policyscenarier (review) Utveckla alternativa scenarier för en övergång till LETS och genomförande av 2 C-målet (med fokus på Sverige) Identifiera politiska, ekonomiska och sociala utmaningar av olika scenarier Bidra med ett övergripande analytiskt ramverk för programmet Syntes av resultat från övriga WPs

4 LETS-scenarierna kvalitativ beskrivning Lunds Universitet, Luleå Tekniska Högskola

5 LETS-scenarierna Steg 3 i iterativ och dialoginriktad process Kvalitativ beskrivning tre syften: 1. Alternativa scenarier för (nära) nollutsläpp till Samhälleliga och politiska utmaningar av olika scenarier (t.ex. policy, konflikter, aktörer, internationella aspekter, miljömål, m.m.) 3. Vad innebär för forskningen inom övriga WPs? Hur kan utmaningar för LETS beforskas specifikt?

6 Scenarioramverk Kombination av explorativ och normativ ansats Utgångspunkt i strategiska policyvägval idag Två huvuddimensioner: Tilltro till / grad av teknikutveckling ( ITC vs. BAT ) Karaktär policystrategier ( sektoriell vs. individuell förändring) Flera tänkbara scenarier fokus två huvudscenarier: Ny teknik i fokus (T1) Nya beteendemönster (B1)

7 Policyvägval Policyvägval (för Sverige) Olika vikt kan ges åt Sektoriell förändring (produktion/tillförsel) Stort ansvar läggs påindustrin och energisektorn ( hitta nya bränslen ) Fokus påproduktion (av energi) men även användning i främst industrin. Spridning och utveckling av ny teknik. Teknikutveckling och spridning i hög grad endogen men fokus i den nationella teknikpolitikenkan variera Individuell förändring (konsumtion/användning) Stort ansvar läggs påindivider och konsumenter ( köra mindre bil ) Fokus påövergripande konsumtions-mönster. Beteende-och livsstilsförändringar i ekonomin som helhet. Teknikutveckling huvudsakligen givet utifrån (exogen), men Sverige kan välja olika anpassningsstrategier vad gäller anammandet av ny teknik High-tech Low-tech High-tech Low-tech Ny teknik i fokus Satsning på radikal teknik (t.ex. CCS, bioraff., sol etc.). Policy: FoU, teknikstöd, pilotanläggningaretc. Utmaningar: acceptansfrågor för tekniken, politisk stabilitet (budget), råvarukonkurrens. Existerande teknik Existerande teknik (vindkraft, biokraftvärmeetc., kärnkraft?), effektivisering, spridning Policy: Certifikat, subventioner, CO2-skatter, planering Utmaningar: acceptansfrågor vid etablering, konflikter land use etc. Anamma ny teknik Anammar ny teknik men ingen teknikspecifik politik Policy: Normbildning, ekon. styrmedel, planering Utmaning: acceptans ny teknik (liten inhemsk kompetens), etablera normer, legitimitet. Nya beteendemönster Användning befintlig teknik, effektiv konsumtion, men ingen teknikspecifik politik Policy: Normbildning, ekon. styrmedel, planering Utmaning: etablera varaktiga normer, policylegitimitet.

8 Två huvudscenarier Ny teknik (ITC) ANAMMA NY TEKNIK NY TEKNIK I FOKUS Individfokus Konsumtion Mångfald aktörer Småskalighet Bottom-up Diversitet TEKNIK- SCENARI0 (T1) BETEENDE- SCENARIO (B1) KOMBINATIONER TEKNIK & BETEENDE (syntes) Sektorsfokus Produktion Fåtal aktörer Storskalighet Top-down Koncentration EXISTERANDE TEKNIK NYA BETEENDE- MÖNSTER REF.SCENARI0? Befintlig teknik (BAT)

9 Ny teknik i fokus (T1) Huvudproblem: minska klimatpåverkan genom ny klimatsnål teknik Utmaningar: Stimulera innovation/användning nya genombrottstekniker/system, utfasning fossil energi, acceptans ny teknik, etablering, markanvändning; win-win vs. losers Huvudaktörer: allianser statliga inst, energi- och industrisektorer Policy: teknikpolitik (FoU, teknikstöd, etc), ek. styrmedel spridning El-/värme: kraftig expansion bioenergi och vind, viss solenergi, CCS inom industrin, utfasning kärnkraft? Transporter: kraftigt ökad volym, möts med effektivare teknik respektive biodrivmedel, vätgas och eldrift Industri: ökad effektiviseringsgrad, industriell CCS (stål, massa) Bostäder: energieffektiva byggnader, passivhus standard

10 Nya beteendemönster (B1) Huvudproblem: bryta trender av ökad konsumtion och behov av transporter och energitjänster (drivkrafter för minskade utsläpp) Utmaningar: etablera och vinna acceptans nya beteendemönster, legitimitet för policyåtgärder, konflikter marknadsaktörer Huvudaktörer: mångfald av aktörer (individer, hushåll, företag m.fl.), Stat, kommuner, m.fl. viktiga främjare. Policy: normbildande insatser, ek styrmedel, planering, reglering? El-/värme: kraftig expansion bioenergi, vind, viss kärnkraft, sol? Transporter: stabilisering av volymer, biodrivmedel men ej vätgas/el Industri: lägre effektiviseringsgrad; stålindustrin utan CCS? Bostäder: stabilisering av boende/lokalytor, passivhus ej standard

11 Uppkomna frågor Antaganden om utveckling av transporter och energitjänster; är prognoser rimliga? Referensscenarier? Teknikens roll i de båda scenarierna; BAT vs. ny teknik? Specifikt, t.ex: energisnåla hus, CCS, kärnkraft, vätgas, eldrift? Internationella trender konsumtion och produktion; hur ta hänsyn till import/export av utsläpp i scenarierna? Industrins utveckling; hur hantera heterogenitet; behov av att såväl differentiera betydelsefulla sektorer (stål, skog/massa) som generalisera övriga sektorer t.ex. vad gäller effektiviseringsgrad? Politiska utmaningar, policystrategier/styrmedel, miljömål, m.m. behöver analyseras närmare i samarbete med övriga WPs