Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation"

Per Nyberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 WP2 Urban och regional planering samt infrastruktur Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation Lena Neij, IIIEE

2 Bakgrund Redan idag finns ett antal styrmedel för minskad energianvändning i bebyggelse byggstandarder, bidrag, informationsinsatser etc. Dessa styrmedel är emellertid otillräckliga om vi skall uppnå 2-graders målet. På senare år har ett antal frivilliga och alternativa verktyg för minskad miljö- och klimatpåverkan kommit att utvecklas. Specifikt har ett antal lokala program, sk miljöbyggprogram, tagits fram som komplement till dagens byggstandarder

På senare år har ett antal frivilliga och alternativa verktyg för minskad miljö- och klimatpåverkan kommit att

3 Mål Målet med detta projekt är att studera sk miljöbyggprogram - program med krav utöver vad lagen idag kräver - och vilken roll de kan komma att ha för en minskad miljö- och klimatpåverkan.

4 Nationella program

5 Bygga-bo-dialogen Bygga-bo-dialogen är ett samarbete mellan företag, kommuner och regeringen för att få en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. Bygga-bo-dialogen - Miljöklassning Ett stort antal Bygga-bo-aktörer har deltagit i arbetet med att utveckla ett frivilligt system för deklaration och klassificering av byggnaders miljökvaliteter. Systemet omfattar både nya och befintliga byggnader och mynnar ut i en miljöklassificering av byggnadernas energianvändning, miljöpåverkan och innemiljö.

Bygga-bo-dialogen - Miljöklassning Ett stort antal Bygga-bo-aktörer har deltagit i arbetet med att utveckla ett frivilligt system

6 Lokala program - Riktlinjer för så kallade markanvisningar Alla som vill bygga bostäder på mark som kommunen äger, måste följa de skärpta riktlinjerna som beskrivs i kommunens Miljöbyggprogram

7 Stockholmsprogrammet Ekologiskt byggande i Stockholm Programmet för ekologiskt byggande lanserades 1997 och avslutades 2006 Programmet innehöll krav relaterade till Beständighet, Miljöpåverkan, Hälsa och komfort, Fuktskydd, Bullerskydd, Energihushållning, Resurshushållning Programmet har utvärderats av IIIEE

krav relaterade till Beständighet, Miljöpåverkan, Hälsa och komfort,

8 Kretsloppsrådet och Miljöstyrningsrådet - Programmet för miljöanpassat byggande (Stockholm) Miljöanpassat byggande i Stockholm - nybyggnad Programmet, som reviderades under 2004, ersätter de båda tidigare programmen Ekologiskt byggande och Energieffektiva sunda hus Programmet har tidigare varit ett villkor vid markanvisning och har skrivits in i avtal mellan staden och bostadsbolagen från Det hette då Ekologiskt byggande i Stockholm Fr.o.m. den 1 januari 2007 är det frivilligt att använda programmet I det (nationella) miljöprogram för byggsektorn som tas fram av Kretsloppsrådet och Miljöstyrningsrådet ska byggsektorns egna riktlinjer ligga till grund för miljökrav på nya byggnader och vid nyexploatering

mellan staden och bostadsbolagen från 1997-2006. Det hette då Ekologiskt byggande i Stockholm Fr.o.m. den 1 januari 2007 är det frivilligt att använda programmet I det (nationella)

9 Program för hållbar utveckling Göteborg Programmet togs 2009 Programmet är indelat i sju olika sakområden, med betydelse för ett ekologiskt byggande Programmet går ut på att ligga på bästa praxis, det vill säga det som i dag går att genomföra och det som hela branschen kan genomföra

ekologiskt byggande Programmet går ut på att ligga på bästa praxis,

10 Miljöbyggprogram SYD Lund, Malmö (och Helsingborg) Beslut om Miljöbyggprogram SYD togs 2009 i Malmö och Lund Miljöbyggprogram SYD fokuserar initialt på 4 kärnområden för ett ekologiskt hållbart byggande. Målet är att utöka till 9 kärnområden Energi, Innemiljö, hälsa, komfort, Fuktskydd, Bullerskydd, Urban biologisk mångfald, Utfasning av farliga ämnen och materialval, Beständighet och resurshushållning, Klimatanpassning, Hållbara transporter Centralt i Miljöbyggprogram SYD är uppföljning och utvärdering

Målet är att utöka till 9 kärnområden Energi, Innemiljö, hälsa, komfort, Fuktskydd, Bullerskydd, Urban biologisk mångfald,

11 Forskningsfrågor (1) Hur ser utvecklingen av liknande initiativ ut i andra länder? Hur ser utformning av våra svenska miljöbyggprogram ut? Hur ser processen för framtagande av programmen ut? Hur arbetar kommunerna med uppföljning? Vilket utfall kan vi se idag? I vilken utsträckning kan programmen bidra till minskad klimatpåverkan? I vilken utsträckning relaterar programmen till våra miljömål?

Hur ser processen för framtagande av programmen ut? Hur arbetar kommunerna med uppföljning?

12 Forskningsfrågor (2) I vilken utsträckning överlappar programmen med andra styrmedel? I vilken utsträckning kan programmen komma att möjliggöra tuffare bindande styrmedel? Hur kan vi beskriva programmen i termer av effektivitet kostnadseffektivitet administrativa kostnader, flexibilitet legitimitet

I vilken utsträckning kan programmen komma att möjliggöra tuffare bindande

13 Metod Litteraturstudier och genomgång av relevant material Intervju med relevanta personer i kommuner, företag och andra organisationer Samverkan med referensgrupp

Relevanta dokument

Kommunala miljökrav på byggnader. Nora Smedby Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet

Kommunala miljökrav på byggnader Nora Smedby Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet Forskningsprojekt Bygga-bo-dialogen och det Goda Samtalet Miljöbyggprogram Vilka miljöförbättringar kan programmen