Klimatomställningen och miljömålen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatomställningen och miljömålen"

Transkript

1 Klimatomställningen och miljömålen Målkonflikter, synergier och styrningsutmaningar Bengt Johansson, Roger Hildingsson Presentation LETS Årskonferens

2 Klimatomställningen och miljömålen Målkonflikter, synergier och styrningsutmaningar Bengt Johansson Roger Hildingsson LETS Årskonferens

3 Klimatomställningen och miljömålen Målkonflikter, synergier och styrningsutmaningar Bengt Johansson Roger Hildingsson LETS Årskonferens

4 Element i klimatstrategier Energieffektivisering Kärnkraft Bioenergi Vindkraft CCS Reducering av transportarbete Vätgas- och elfordon Balansen mellan de olika delarna kan påverkas av, och påverkar, miljömål och andra samhällsmål

5 Perspektiv på miljömålen som ram för energi- och transportsystemens utveckling Miljömålens ramar Energi- och transportsystemets miljöpåverkan idag Idag 2050 Ramen kan vidgas eller krympa över tiden som en följd av ny kunskap eller förändrade värderingar

6 De 16 miljökvalitetsmålen Utgår från ett styrningsideal med målstyrning Tänkt att även stödja policy- och sektorsintegration Kombination av visionära övergripande mål och konkreta, ofta mätbara, delmål (etappmål) och åtgärdsstrategier från pragmatism till utopisk symbolpolitik (Emmelin)? institutionaliserad process för genomförande av miljöpolitiken Målen är kontextberoende (dagens värderingar och kunskaper) Mål-/intressekonflikter; hur prioritera mellan miljömål och andra samhällsmål; och mellan olika miljömål?

7 Två ingångar till miljömålen Mål som utvärderingsverktyg Mål som riktningsgivare Det första perspektivet är det som vi uppfattar ofta dominerar i diskussioner och i miljömålsarbetet (starkt fokus uppföljning) Vi bedömer att det andra perspektivet är mer användbart när vi diskuterar miljö- och klimatomställning i ett 50-års-perspektiv

8 Svårigheter att bedöma klimatstrategiers miljöeffekter Ofta svag geografisk upplösning av liten betydelse för klimat stor betydelse för andra miljömål Litet tekniskt detaljfokus m a p reningsutrustning och brukningsmetoder

9 Två viktiga parametrar för att bedöma miljöeffekt specifikt Användningens omfattning Stor skala Liten Stor Miljöanpassning av metoder Liten skala

10 Begränsad energianvändning minskat transportarbete Direkt kopplad till målet god bebyggd miljö Indirekt kopplad till förbättrade möjligheter att nå samtliga mål med minskade målkonflikter som följd Minskade utsläpp till luft, minskat behov av resurser för infrastruktur, minskade intrång, minskat buller

11 Bioenergi I: Miljöpåverkan av bioenergi varierar Energibärare (oförädlade/förädlade fasta/flytande/gas) Tekniska lösningar (förbränningsteknik, ackumulatortank, reningsteknik) Typ av resurs (biprodukter från industri och jordbruk, avverkningsrester, stamved, olika jordbruksgrödor) Metod för utvinning (ingår t ex askåterföring) Lokalisering (t ex biomassa i helåkersbygd eller på marginaljordar i skogsbygd) Alternativ markanvändning

12

13 Exempel på negativa effekter Lokala luftföroreningar vid småskalig förbränning Risk för försurning av skogsmark vid biobränsleuttag (askåterföring kan förbättra resultatet) Negativ påverkan på biologisk mångfald vid uttag av avverkningsrester och rötter Inverkan på kulturmiljön, t.ex. vid energiskogsodlingar Globala indirekta effekter av ökad biobränsleanvändning

14 Möjliga positiva effekter Minskat näringsläckage och erosion och ökad mullhalt om fleråriga grödor ersätter ettåriga Positiva effekter på biologisk mångfald i helåkersbygd Kadmiumrening i jordbruksmark Kväveavlastning från skogen i vissa områden

15 Vindkraft Huvudsakliga miljöeffekter Påverkan på fauna Buller Intrång i kultur- och naturmiljö Miljöeffekten mycket beroende av lokalisering Möjliga synergier: Kreotoper, reveffekter Potentialen gånger större än behovet -> Bör inte vara omöjligt att lokalisera 30 TWh/år Kanske kommer det att ske i sämre vindlägen med högre kostnader som följd -> Potentiell konflikt mellan miljömål övergår till en konflikt mellan miljö och socioekonomi

16 Synergier och målkonflikter Klimatförändringen påverkar flera av miljömålen direkt Strategier för att minska utsläppen av växthusgaser därför nödvändig Synergier minskad energianvändning och minskat transportarbete bidrar till minskad påverkan på de flesta målen Utsläppsfria tekniker som elfordon och vindkraft bra för flera mål Målkonflikter främst gentemot Levande skogar, Hav i balans, Levande kust/skärgård och Ett rikt växt- och djurliv Bioenergin en nyckelfaktor

17 Styrningsutmaningar och möjliga styrningsprinciper Miljöeffekten beror mycket på lokala förhållanden hur hantera detta? Svårt att attribuera miljöeffekter just till bioenergi och inte till markanvändning i allmänhet Styrning så nära miljöeffekten som möjligt Avvägning lokalt kan dock medföra prioritering av lokala problem Ekonomisk kompensation ibland nödvändig

18 Exemplet bioenergi möjliga styrningsmetoder Utsläppskrav på förbränningsanläggningar Ekonomiska styrning av lokalisering av biobränsleodlingar utifrån miljöeffekt Reglering av skogsbruksmetoder Skydd av värdefulla biotoper Indirekta effekter svårhanterliga erfordrar liknande regleringar utanför Sveriges gränser

19 Långsiktig planering för att uppnå miljömålen några aspekter Hur ser miljömålen ut 2050? Ny kunskap Nya värderingar Hur utvecklas tekniken på 40 års sikt? Reversibla kontra irreversibla miljöproblem Försiktighetsprincipen System för styrning av måluppfyllelse styrningskapacitet och trovärdighet flexibilitet och anpassning

20 Presentationen baseras på: Johansson B Klimatomställningens förenlighet med de svenska miljömålen. Rapport Nr 75. Miljö- och energisystem, Lunds universitet. Hildingsson R. and Johansson B. Governing sustainable lowcarbon futures: potential synergies and conflicts between climate and environmental policy objectives (Prel. Titel)

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Mats Björsell, Naturvårdsverket Enheten för styrmedel klimat och luft Örebro 5 okt 2011 Naturvårdsverket är miljömålsansvarig myndighet för 7 av de 16 miljömålen.

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Miljömålssystemet vad bör utvärderas, och varför? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Handelshögskolan Umeå Universitet

Miljömålssystemet vad bör utvärderas, och varför? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Handelshögskolan Umeå Universitet Miljömålssystemet vad bör utvärderas, och varför? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Handelshögskolan Umeå Universitet Miljömålssystemet Målbaserat system med ett övergripande

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Att styra mot ett klimatneutralt samhälle

Att styra mot ett klimatneutralt samhälle Att styra mot ett klimatneutralt samhälle 7 september 2010 Jamil Khan, Roger Hildingsson, Lars J Nilsson, Bengt Johansson, Fredrik NG Andersson och Peter Karpestam Lunds universitet Syfte med rapporten

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet HC Hansson, Institutet för Tillämpad Miljövetenskap Punkter Huvudbudskap CLEO 4.1, vad gör

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver 1 ? 2 Det goda livet är målet! $ $ $ $ $ $ $ $ 3 Systematiken bakom miljömålsarbetet Planera Strategiska

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

NATUR- OCH KULTURMILJÖN. Rapport från arbetsgrupp inom etappmål miljöuppdraget

NATUR- OCH KULTURMILJÖN. Rapport från arbetsgrupp inom etappmål miljöuppdraget NATUR- OCH KULTURMILJÖN Rapport från arbetsgrupp inom etappmål miljöuppdraget 2002-11-25 3 Förord fick i maj 2002 i uppdrag av regeringen att i samarbete med Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket,

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström, 2013-03-14

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström, 2013-03-14 Upplägg Vad menar vi när vi pratar om nationella åtgärdsstrategier? Hur ser prognoserna för Sverige ut? Går det att minska utsläppen ytterligare? Hur skiljer sig olika huvudprognoser? Vilka synergier och

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Detaljplan för Rhodin 2 och 3 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Detaljplan för Rhodin 2 och 3 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Detaljplan för Rhodin 2 och 3 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning,

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

MILJÖASPEKT MATERIELLA TILLGÅNGAR

MILJÖASPEKT MATERIELLA TILLGÅNGAR MILJÖASPEKT MATERIELLA TILLGÅNGAR Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Materiella tillgångar kan definieras som reella, fysiska

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

1. Begränsad klimatpåverkan

1. Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING 2011-08-08 Samrådshandling Dnr. Dnr 2011-0423-205 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING Ändring av detaljplan för Del av Gamla I12-området, Hantverksområdet i Eksjö stad 1(6) BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Enligt

Läs mer

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) 1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA?

Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA? Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA? Räcker naturen till allt vi vill ha den till? (bildkälla: Future Forests) Biomaterial Bioenergi Skogsprodukter Rennäring

Läs mer

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Klimatscenarier i miljömålsarbetet Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 11 februari 2011 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN:

Läs mer

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen Hållbarhets- utmaningar i staden Anna Ledin, miljöförvaltningen Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Anna Ledin, miljöförvaltningen Bakgrund Miljökemist forskare och undervisare på: Linköpings

Läs mer

LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet

LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet LETS Scenario workshop 24 november 2009 Lunds Universitet Workshop 24 Nov Hålltider: 13.30 14.30 Presentation av scenarier och scenarioreview 14.30 15.10 Gruppdiskussion 1 15.10 15.30 Återrapportering

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunledningskontoret 2010-12-20 Behovsbedömning/

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs 1(7) tillhörande detaljplan för. inom Svärtinge i Norrköpings kommun

BEHOVSBEDÖMNING. Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs 1(7) tillhörande detaljplan för. inom Svärtinge i Norrköpings kommun 1(7) SPN-137/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs inom Svärtinge i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering

Läs mer

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15 Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon:

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET PM 1 (5) Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: 508 264 71 2002-01-29 Utdrag ur Proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, statliga satsningar för

Läs mer

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/ Innehåll

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/ Innehåll Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/1-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för kulturmiljön i Blekinge med anledning av ett

Läs mer

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning

Läs mer