Att styra mot ett klimatneutralt samhälle

Transkript

1 Att styra mot ett klimatneutralt samhälle 7 september 2010 Jamil Khan, Roger Hildingsson, Lars J Nilsson, Bengt Johansson, Fredrik NG Andersson och Peter Karpestam Lunds universitet

2 Syfte med rapporten Utgår från målsättningen om tvågradersmålet och att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser Analysera de politiska styrningsutmaningar som en sådan ambitiös klimatpolitik innebär Utgå från två scenarier som baseras på policyval som måste göras idag Generell diskussion kring styrningsfrågor kombinerat med exempel från strategiska områden

3 Syfte med dagens workshop Presentera innehållet i rapporten Få feedback från er kring vad ni anser om vår problembeskrivning och analys Starta gemensam diskussion om styrningsutmaningar Rapporten bygger på pågående forskning inom LETS OBS! Ingen slutversion utan ska vidareutvecklas

4 Energiscenarier

5 Scenariernas roll Skapa en gemensam referensram inom programmet Tydliggöra det långa perspektivet Belysa omfattningen av nödvändiga förändringar Illustrera långsiktiga utmaningar Scenarioarbetet en kontinuerlig process

6 Två huvudscenarier Ny teknik i fokus Nya beteendemönster Båda scenarierna innefattar teknikutveckling och förändrat beteende men skiljer sig i omfattning och karaktär

7 Ny teknik i fokus Exempel på viktiga antaganden Vätgas och elfordon har spritts i stor omfattning Kraftfull effektivisering i samtliga sektorer Koldioxidavskiljning och lagring(ccs) har fått genombrott Nollenergi-/passivhusprincipen har fått genomslag i bebyggelsen Beteendeförändringar begränsar sig till teknikval mm

8 Nya beteendemönster Energieffektivisering viktig även i detta scenario Minskade energitjänster (person-km, boyta mm) jämfört med referensscenariot Exempel transporter: Minskad transportefterfrågan, lägre hastigheter, mindre och lättare fordon etc. Däremot ingen skillnad i industriproduktion eller industristruktur drivs huvudsakligen av den internationella efterfrågan

9 Exempel transportsektorn

10 Utgångspunkter elsektorn El för elspecifika ändamål el för värme reduceras Stor potential för eleffektiviseringar Svårt att bedöma framtida användningsområden Risk för reboundeffekter 0-30 TWh/år kärnkraft Maximalt utbyggd biokraftvärme 30 TWh/år vindkraft

11 Elöverskott i flera scenarier

12 Ökad efterfrågan på biomassa

13 Styrningsutmaningar I Bioenergi Lätt att öka efterfrågan men hur undvika negativa bieffekter Ökad efterfrågan -> ökade priser Från lokal/regional till global marknad Konkurrens med biologisk mångfald, mat, material, skogsindustri, kemikalier Hur begränsa inverkan på biologisk mångfald? Hur säkra klimatneutraliteten i systemet? Hur hantera frågan kring bioenergi och fattigdomsfrågor Basindustrins konkurrenskraft

14 Styrningsutmaningar- II Avkarbonisera basindustrin Att styra en bransch i hård internationell konkurrens Utveckling och implementering av ny teknik nödvändig Styra med CO 2 pris -> kan hota konkurrenskraft Styra med ekonomiska stöd-> Statsstödsproblematik? Carbon border adjustments?

15 Styrningsutmaningar III Energieffektivisering i byggnader Ett huvudsakligen nationellt styrningsproblem Konkurrens med andra boendemål (stora ytor och fönster etc.) Hur säkerställa förenlighet effektivitet inomhusmiljö? Hur säkerställa att byggherrar uppfyller energikraven? Hur komma åt befintlig bebyggelse? Konflikt effektivisering - kraftvärme vad är lagom effektivitetsnivå?

16 Styrningsutmaningar IV Att bryta trender i transportarbetet Styrning som påverkar fundamentala samhällsstrukturer Hur begränsa godstransporter i globaliserad värld? Hur bromsa ökningen av flygtransporter? Nya energisystem(t ex vätgas och el) Nya transportpolitiska mål Dyrare transporter Transportplanering och fysisk planering för minskade transportmängder och kollektivtrafik Värderingsförändringar - men hur?

17 Styrning och institutioner

18 Utmaningen Vi har högst 40 år på oss att bli fossilfria. År 2050 ska vi ha ett samhälle som är helt fritt från bensin, diesel, villaolja och naturgas. All energi som härstammar från kol, olja och fossilgas ska bort. Och redan inom tio år ska vi ha minskat utsläppen med minst 40 % här i Sverige. Ja, sådan är utmaningen.

19 Klimatpolitiska utmaningar Radikalt minskade utsläpp förutsätter omställning i nyckelsektorer såsom energi, trafik och industri Omställningsprocesser behöver stimuleras och påskyndas genom ekonomisk och politisk styrning Förändringar behöver ske inom en viss tidsrymd; ställer krav på både långsiktighet och tidiga insatser

20 Nya former av styrning Från government till governance? Hierarkisk toppstyrning ersatts av mer distribuerad och delegerad samhällsstyrning Mångfald av aktörer över flera politiska nivåer Nya, komplexa former av styrning, t.ex. marknadsbaserad styrformer, förhandlad styrning och nätverksstyrning Men, omtvistat: Nya former ersatt traditionella rationaliteter och former ofta hybridformer, i skuggan av staten? (Bäckstrand et al 2010) Staten fortsatt central roll i governance (Pierre & Peters 2000)

21 Statens roll i klimatomställningen? Vision och målbild för att ange färdriktningen Ambitiös politik för legitimitet och trovärdighet Policybeslut, styrmedel och resurser Hantera och balansera intresse- och målkonflikter Organisera och samordna omställningen Uppmuntra brett deltagande av berörda aktörer

22 Förändrade policyparadigm? Eckersley s (2004) fyra nivåer: 1. Nya styrmedel och åtgärder 2. Nya policymål 3. Nya målhierarkier och policyparadigm 4. Ny syn på statens huvuduppgift

23 Institutioner Långsiktighet: Stern vs. Nordhaus: agera nu eller i framtiden Andersson & Andersson (2010): agera nu Kyland & Prescott (1977): Målkonflikt mellan kortsiktiga och långsiktiga intressen Dynamisk inkonsistens (samstämmighet) Institutionella reformer

24 Institutioner Mjuk Styrning Frivillighet och dialog Holland: Transition Management Dialog mellan olika samhällsgrupper Statens roll: samordning Hård Styrning Lagstiftat mål Storbritannien, EU ETS Tvingande

25 Institutioner Helm et al (2003) Miljöbank modellerat efter centralbanker (Riksbanken) Oberoende, tydliga miljömål (sänkning av utsläppen, säker energitillförsel) EU, ETS Tydliga mål för sänkning av utsläpp av CO 2 (-1.74% per år)

26 Institutioner Potentiella Problem med ETS Andersson och Karpestam (2010), kortsiktiga fluktuationer i CO 2 utsläpp. Flexibilitet Banking mindre effektivt om minskad andel tilldelning och ökad andel handel? Förslag på Lösning Utgångspunkt: Penningpolitiken Centralbank: penningmängd; miljöbank: utsläppsrättigheter Prognosbaserad utsläppskvot med långsiktiga reduktionsmål

27 Fem huvudsakliga utmaningar Nya styrformer Nya policyparadigm Institutionella reformer Teknikpolitik Beteendeförändringar

28 Diskussionsfrågor 1. Stämmer vår bild av de huvudsakliga utmaningarna? 2. Vilka utmaningar är viktigast? 3. Behövs det nya institutioner för att hantera klimatproblematiken eller är dagens institutioner tillräckliga?