Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen?
|
|
- Anna-Karin Lindgren
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen? Seminarium: Hållbara Material Vilken kunskap behöver vi? Chalmers, 10 september 2012 Göran Berndes Fysisk resursteori Institutionen för energi och miljö Chalmers
2 Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen? Leder ökad produktion av biomassa för energi och material till stora CO 2 - utsläpp pga de markanvändningsförändringar (LUC) som uppstår? Kan man kvantifiera indirekta LUC-utsläpp i relation till specifika bioenergiprojekt? Leder satsningar på skoglig bioenergi till ökade CO 2 -utsläpp? Hur reglera?
3 Leder ökad produktion av biomassa för energi och material till stora CO 2 -utsläpp pga de markanvändningsförändringar som uppstår?
4 Leder ökad produktion av biomassa för energi och material till stora CO 2 -utsläpp pga de markanvändningsförändringar som uppstår? Människans markanvändning under 300 år
5 Leder ökad produktion av biomassa för energi och material till stora CO 2 -utsläpp pga de markanvändningsförändringar som uppstår? Large C stock CO 2 Crop growth CO 2 Closed loop Smaller C stock Biofuel production and use Dense forest Bioenergy plantation: Annual CO 2 savings much lower than the CO 2 emissions from forest conversion
6 Leder ökad produktion av biomassa för energi och material till stora CO 2 -utsläpp pga de markanvändningsförändringar som uppstår?
7 Leder ökad produktion av biomassa för energi och material till stora CO 2 -utsläpp pga de markanvändningsförändringar som uppstår? CO 2 Crop growth CO 2 Closed loop Biofuel production and use Small C stock Degraded pasture Larger C stock Bioenergy plantation: CO 2 assimilation in growing plantation enhances CO 2 benefits
8 Kan man kvantifiera indirekta utsläpp i relation till specifika bioenergiprojekt?
9 Kan man kvantifiera indirekta utsläpp i relation till specifika bioenergiprojekt? Bioenergy System Cropland for bioenergy System Boundary dluc Reference System Grassland with livestock Macroeconomic factors Economic Pressures Displaced actors Re-establish elsewhere Grassland with livestock Forest iluc Deforestation
10 Kan man kvantifiera indirekta utsläpp i relation till specifika bioenergiprojekt?
11 Kan man kvantifiera indirekta utsläpp i relation till specifika bioenergiprojekt? LUC GHG emissions (g CO2eq/MJ) Corn ethanol Sugarcane ethanol Rapeseed biodiesel Soybean biodiesel EPA 2017 EPA 2022 CARB IFPRI BAU 2020 IFPRI Trade lib Hertel et al Searchinger et al Lywood Tipper et al EPA 2017 EPA 2022 CARB IFPRI BAU 2020 IFPRI Trade lib Lywood Tipper et al Nassar et al Al-Riffai et al IFPRI BAU 2020 IFPRI Trade lib Lywood Tipper et al EPA 2017 EPA 2022 CARB IFPRI BAU 2020 IFPRI Trade lib Lywood -200 Source: Berndes et al. (2012). WIREs Energy Environ doi: /wene.41
12 Leder satsningar på skoglig bioenergi till ökade CO2-utsläpp? Picture source: Eliasson, Svensson, Olsson, Ågren
13 Leder satsningar på skoglig bioenergi till ökade CO2-utsläpp? Picture source: Eliasson, Svensson, Olsson, Ågren
14 Leder satsningar på skoglig bioenergi till ökade CO2-utsläpp? Picture source: Eliasson, Svensson, Olsson, Ågren
15 Leder satsningar på skoglig bioenergi till ökade CO2-utsläpp? Picture source: Berndes et al. based on Sathre et al.
16 Leder satsningar på skoglig bioenergi till ökade CO2-utsläpp?
17 Hur reglera?
18 Hur reglera? No Go Areas
19 Hur reglera? No Go Areas ->> hanterar dluc men inte iluc
20 Hur reglera? Satsa på bioenergi-alternativ som bedöms vara låg-risk -alternativ med avseende på iluc Restprodukter utan alternativ användning Produktion på icke/lite använd mark (degraded land) Investeringar för ökad markproduktivitet Integrerad produktion (t ex etanol och djurfoder)
21 Hur reglera? iluc-faktorer ->> svårt att nå acceptans pga osäkerheter i kvantifiering och det faktum att aktörer belastas pga effekter som de har liten möjlighet att påverka
22 Hur reglera? iluc-faktorer ->> svårt att nå acceptans pga osäkerheter i kvantifiering och det faktum att aktörer belastas pga effekter som de har liten möjlighet att påverka Erbjud aktörer vägar till marknaden även då default iluc-faktor medför att man inte når krav på minimum GHG-reduktion Genomföra kompensationsåtgärder Insatser för att öka skördar och effektivitet Aktivt minska risken för iluc inom regionen Infrastruktur nära bevarandevärda ekosystem Handla utsläppsrätter
23 Hur reglera? Regionala ansatser Skydd för bevarandevärda ekosystem? LUC-trender? Finns planer för jordbruksutveckling som bedöms minska risk för LUC med höga GHG-utsläpp / biodiversitetsförluster (t ex zoning)? Finns planer/program för utnyttjande av marginella market? Land grabbing? Relevant institutionell struktur (t ex bevakning och lagförande)? Status och utveckling vad gäller matproduktion och matsäkerhet? Status och utveckling för handelsbalanser för jordbruksprodukter? Readiness for REDD
24 Hur reglera? Lyft LUC-problematiken till en högre nivå Importera från länder som har GHG-åtaganden och som inkluderar förändringar i biosfäriska C-lager i rapportering Etablera gemensamt utsläppstak för både fossilt och biosfäriskt C
25 Några avslutande perspektiv
26 Food Food today Biofuels today Sources: FAO & IPCC SREN
27 Food 2050 Food Food today Biofuels today
28 Food 2050 Food Food today Bioenergy 2050 (deployment at <440 ppm) EJ/year Sources: FAO & IPCC SREN
29 Food 2050 Food Food today Bioenergy 2050 (deployment at <440 ppm) EJ/year Sources: FAO & IPCC SREN Global industrial roundwood today
30 Styr vi rätt med styrmedel som etableras för att hantera ett marginalproblem? Food Food today Biofuels today Sources: FAO & IPCC SREN
31 Stabilization of atmospheric CO 2 concentrations at levels proposed in relation to the 2-degree target requires drastic changes in the way the global energy system functions.
32 Stabilization of atmospheric CO 2 concentrations at levels proposed in relation to the 2-degree target requires drastic changes in the way the global energy system functions. 900 Business as usual Atmospheric CO 2 concentration (parts per million, ppm) The BAU scenario reduces deforestation to 10% of 2010 level by Bending the BAU curve to stay below 450 ppm requires drastic energy system transformation Source: Chalmers Climate Calculator
33 The effect of strongly reduced LUC emissions is relatively small compared to what is required for reaching such stabilization targets. But the lower the target the more important will LUC emissions be 900 Atmospheric CO 2 concentration (parts per million, ppm) The difference between the two lower graphs is due to different LUC emissions. The upmost graph corresponds to a scenario that has constant deforestation rate equal to the 2010 level up to The lowest graph corresponds to a scenario where the deforestation rate is reduced linearly to reach 10% of the 2010 level by 2100 (same as the BAU case). Source: Chalmers Climate Calculator
34 Ultimately we need to stop injecting fossil carbon into the highly dynamic and strongly coupled atmosphere-biosphere system Atmosphere - Biosphere System Biosphere Large & variable Atmosphere Fossil fuels Difficult to monitor & control Pedosphere Ocean
35 One critical strategic question is how society should use the remaining space for GHG emissions. Cumulative CO2 emissions Remaining emission space up to 2050 Fossil fuel use Land use change % probability of staying below 2 C 75% probability of staying below 2 C Fossil fuel use since mid 1970s
36 One critical strategic question is how society should use the remaining space for GHG emissions. Some of the emission space might be required for developing a bioenergy industry capable of providing renewable and climate friendly energy services for the world on a long term Remaining emission space Fill it up with fossil carbon Non-fossil fuel related...or use some space for developing alternatives to fossil fuels? LUC for bioenergy Non-fossil fuel related
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merBioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Läs merKlimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013
Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merSkogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten
Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella
Läs merArbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Läs merKlimatanpassning bland stora företag
Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget
Läs merOlika uppfattningar om torv och
Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar
Läs merStadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director
Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ
Läs merRegional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
Läs merBioenergiens rolle i Europa og Sverige. Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november
Bioenergiens rolle i Europa og Sverige Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november Global energy system Share of renewables in final energy (in %) 18.4% The share of renewables has increased
Läs merKlimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären
Läs merIndikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
Läs merSwedish International Biodiversity Programme Sida/SLU
Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU SwedBios Målsättning: Bidra till fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsförhållanden genom en rättvis, hållbar och produktiv förvaltning av biologiska
Läs merKlimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Läs merA VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019
A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019 Gas powers Sweden s energy transition. Creating a new energy company to the benefit of our customers and the society
Läs merVem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi
Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars 2010 Thomas Sterner Nationalekonomi Vadå Warming Det blåser kallt efter COP SJ ber om ursäkt och mörkrets makter
Läs merHållbara biodrivmedel
Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling
Läs merVisst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
Läs merKostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova
Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se
Läs merVilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?
Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av
Läs merBioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Läs merTanktransportdagen april 2019 Lars Lind
Tanktransportdagen 11-12 april 2019 Lars Lind - 12 years production of sustainable biofuels Stenungsund and Fredrikstad 250 000 ton/y capacity Ägarna Roger Andersson Framgångsrik entreprenör inom byggoch
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merKlimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Läs merVarför ett nytt energisystem?
Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice
Läs merEUs hållbarhetskriterier
EUs hållbarhetskriterier SKL 2017-02-24 Emmi Jozsa Senior rådgivare Hållbarhet för bioenergi Agenda Genomgång av befintliga hållbarhetskrav för biodrivmedel Användning av biodrivmedel i SE 2016 Tolkning
Läs merBioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv
Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet
Läs mer100 % förnybart 2050.!?
100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)
Läs merGräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
Läs mersystems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar
Forest energy systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar Mosjön 14 April Bulgaria Romaia Share of renewable energy
Läs merThe Arctic boundary layer
The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,
Läs merUrban Runoff in Denser Environments. Tom Richman, ASLA, AICP
Urban Runoff in Denser Environments Tom Richman, ASLA, AICP Tom Richman, CATALYST 1 Tom Richman, CATALYST 2 Tom Richman, CATALYST 3 Tom Richman, CATALYST 4 Tom Richman, CATALYST 5 Tom Richman, CATALYST
Läs merSustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring
Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring Hans Hellsmark Miljösystemanalys, Chalmers Hans.hellsmark@chalmers.se Vad är innovation? Vad är innovation? Invention Innovation
Läs merLösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden
Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden Fysisk resursteori, Chalmers hedenus@chalmers.se Definition av Hållbar Utveckling Sustainable development is development that meets the needs
Läs merGlobal och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi
Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr
Läs merViktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm
Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering
Läs merAnders Lyngfelt. Chalmers. Svenskt seminarium om radikal minskning av klimatgasutsläpp i processindustrin 21 november 2018
Minusutsläpp Varför? När? Var? Hur? Anders Lyngfelt Chalmers Svenskt seminarium om radikal minskning av klimatgasutsläpp i processindustrin 21 november 2018 Minusutsläpp Varför? När? Var? Hur? Anders Lyngfelt
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs mer(Place for logo if desired) Lars Holmquist Göteborg Energi
Lars Holmquist Göteborg Energi Checklista för hållbar utveckling 1. Analysera och formulera de ursprungliga villkoren 2. Upprätta en detaljerad beskrivning av det nuvarande systemet 3. Analysera befintliga
Läs merGlobal Carbon Law Pathway to Paris
Global Carbon Law Pathway to Paris Fossilfritt Sverige 6:e Februari, 2018 Professor Johan Rockström Executive Director, Stockholm Resilience Centre Professor of Environmental Science, Stockholm University
Läs merHållbara transporter - vad driver tunga fordon 2030?
Hållbara transporter - vad driver tunga fordon 2030? Haulage Construction Distribution Special purpose Network and services City and suburban Intercity and coach Used vehicles Engines Anders Folkesson,
Läs merTransforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions
Chalmers University of Technology Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96,
Läs merConsumer attitudes regarding durability and labelling
Consumer attitudes regarding durability and labelling 27 april 2017 Gardemoen Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm/ The Stockholm Consumer Cooperative Society louise.u@konsumentforeningenstockholm.se
Läs merGröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå
Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Product manager Franchise and Factory sales 118 years of industrial history 1891 Company founded 1897 First car 1902 First truck 1905 First industrial
Läs merUtmaningar och Möjligheter med storskalig produktion av bioenergi i tropiska länder
Utmaningar och Möjligheter med storskalig produktion av bioenergi i tropiska länder ENERGITINGET Älvsjömässan 12e mars 2008 Johan Rockström Professor, Director Stockholm Environment Institute & 1 2 Ett
Läs merKunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt
Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett
Läs merNationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv
Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Ett nätverk under Svebio för organisationer och företag
Läs merLågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB
EJ/yr Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P39646-1 i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB Leif Gustavsson, Linnéuniversitetet E2B2s årskonferens 19, 7 februari 19,
Läs merEffektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn
Läs merUtveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater
Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till
Läs merklimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013
0 Är skogsb biomassan klimatneutral? Konsekvenser för energisektorn Hearing om konkurrensen om skogsråvaran Finlandshuset 24 jan 2013 1 Är biobränslen klimatneutrala? CO 2 -emis ssioner från förbränning
Läs merEternal Employment Financial Feasibility Study
Eternal Employment Financial Feasibility Study 2017-08-14 Assumptions Available amount: 6 MSEK Time until first payment: 7 years Current wage: 21 600 SEK/month (corresponding to labour costs of 350 500
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs merHÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?
HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan
Läs merSEKAB IN SHORT. SEKAB: Founded: Head quarter: Turn over 2010: Employees: Owners: Outsourcing:
SEKAB IN SHORT SEKAB: Founded: Head quarter: Turn over 2010: Employees: Owners: Outsourcing: Swedish Ethanol Chemistry AB 1985 Örnsköldsvik, Sweden Approx 200 MEUR 120 Energy companies and private Domsjö
Läs merIdisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter
Läs merMiljøbetydningen av emballasje vs. det emballerte produktet? Helén Williams Karlstads universitet
Miljøbetydningen av emballasje vs. det emballerte produktet? Helén Williams Karlstads universitet Transformation för en hållbar utveckling Idé J. Holmberg, Chalmers. Maten. Mer än hälften av den globala
Läs merThis exam consists of four problems. The maximum sum of points is 20. The marks 3, 4 and 5 require a minimum
Examiner Linus Carlsson 016-01-07 3 hours In English Exam (TEN) Probability theory and statistical inference MAA137 Aids: Collection of Formulas, Concepts and Tables Pocket calculator This exam consists
Läs merProjektets omfattning
Peter Eriksson Projektets omfattning Över 30 parter deltar i Sverige-Norge-Danmark från institut, högskolor, regionala och kommunala organisationer, kunnskapsplattformar samt företag Parternas samlade
Läs mer81 Parties have ratified of 197 Parties to the Convention
Parisavtalet 81 Parties have ratified of 197 Parties to the Convention On 5 October 2016, the threshold for entry into force of the Paris Agreement was achieved. The Paris Agreement will enter into force
Läs merMaria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014
Vad händer med klimatet och vad kan vi göra för att påverka utvecklingen? Vad håller egentligen på att hända med klimatet? Hur påverkas vår framtid? Vad kan vi göra för att minska utsläppen av växthusgaser?
Läs merÄr passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt
Läs merEnerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)
Enerwoods WP3: Strategic Analyzes and Optimization of Woody Biomass Energy Systems Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Temadag Højproduktivt skovbrug for en bæredygtig fremtid 19 Juni 212 Världens primärenergianvändning
Läs merFärdplan för digitaliseringskonsultbranschen
Färdplan för digitaliseringskonsultbranschen Fossilfritt Sverige 2.0 med fokus på smart: IPCCs Pathway 1 = LED Dennis Pamlin P1 LED Five main approaches to avoid dangerous climate change P4 P1 1. Geoengineering
Läs merNenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg
Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen
Läs merAtt analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson
CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,
Läs merReflektioner kring färdplanen och andra scenarier
Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier Lars J. Nilsson Lunds universitet, Lunds tekniska högskola Seminarium 27 april 2011 Naturvårdsverket, Stockholm Det finns många scenarier Sammanställning
Läs merTrygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Läs merKungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas
Läs merAvskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.
Klimat 2Z: Ändrad markanvändning / Avskogning (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom fundera på och eventuellt försöka hitta omfattningen av någon orsak till skogskövlingen.
Läs merJonas Nässén, Inst. för Rymd-, geo-, och miljövetenskap. M Chalmers,
2018-03-21 Master s programme INDUS TRIAL ECOLOGY Jonas Nässén, Inst. för Rymd-, geo-, och miljövetenskap M Chalmers, 180320 Industrial ecology övergripande syfte Utbilda ingenjörer som kan bidra till
Läs merKlimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012
Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet
Läs merMinusutsläpp genom Bio CCS/BECCS. Anders Lyngfelt
Minusutsläpp genom Bio CCS/BECCS Anders Lyngfelt Koldioxidbudgeten snart slut stora minusutsläpp behövs Flera principer för minusutsläpp alla behövs Bio CCS/BECCS säkrast infångning av CO 2 från biomassa
Läs merMinskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?
Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Presentation vid MJV-seminariet Klimat & tropisk skog i ett Nord/Syd-perspektiv Stockholm, 2009-05-13 Martin Persson Fysisk resursteori,
Läs merThe road to Recovery in a difficult Environment
Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin
Läs merHur ska man tolka Paris?
Teknik och livsstilsförändringar ska det rädda klimatet? - anförande av Anders Wijkman, avgående ordförande i Miljömålsberedningen, vid Trivector-seminarium i Lund sept 2016 2016-09-20 Place where you
Läs mermarkanvändningen KSLA - 8 december Svensk och internationell i markanvändning SIFI Sekretariatet för internationella skogliga frågor
Globala utmaningar inom markanvändningen KSLA - 8 december Svensk och internationell i markanvändning The global need for food, fibre and fuel 27 sept Sem I 31 okt 7 miljarder 22 nov Sem II Tid och Rum
Läs merCOPENHAGEN Environmentally Committed Accountants
THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merKjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen. www.svebio.se
Svebios och AEBIOMs vision Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen g Ökad BNP och sjunkande utsläpp av klimatgaser beror på åökad användning av bioenergi i 200 190 Bioenergy GDP Growth Climate
Läs merIngen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart Filip Johnsson November 26, 2018 Department of Space, Earth and Environment,
Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart Filip Johnsson November 26, 2018 Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se
Läs merFrån Gröna till Hållbara Obligationer
Social Responsibility Day 2016 27 oktober 2016 Rutger Källén Chief Financial Officer Hemsö Rikard Nyhren Teknikchef Hemsö Tobias Lindbergh Head of Sustainable Finance Debt Capital Markets Från Gröna till
Läs merHur uthållig är det nordiska elsystemet för låga systempriser? Frank Krönert
Hur uthållig är det nordiska elsystemet för låga systempriser? Frank Krönert 1 Kostnadsstruktur för svensk kärnkraft 5 5 Illustrativt CAPEX 4 Cost [EUR/MWh] 4 3 3 2, 2 4,2,1 2,3 4,6 19,5 Cost 2, 2 [EUR/MWh]
Läs merNorrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer
Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv Sabine Mayer Hållbara Norrbotten från ambition till förändring! 12 april 2012 EU:s målbild förnybar energi År 2020: 20% andel förnybar
Läs merKonsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH
Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,
Läs merMarin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
Läs merEtt hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch
Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree
Läs merAffärsmodellernas förändring inom handeln
Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet Affärsmodellernas förändring inom handeln PROFESSOR ULF JOHANSSON, EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet
Läs merEtt förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?
Seminarium om kulturgrödor, SLU, Ultuna, måndagen den 20 maj 2019 Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på? Jacob von Oelreich, sektoransvarig inom klimatanpassning, Kunskapscentrum
Läs merKönsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Läs merLäget för bioenergi och biodrivmedel. Gustav Melin, 10 nov 2012
Läget för bioenergi och biodrivmedel Gustav Melin, 10 nov 2012 Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för? Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att
Läs merEU legislation on sustainability
Xxxx Xxxxx Xxx xxx xxx xx. xxx. xx Sustainability EU legislation on sustainability Gustav Melin CEO, SVEBIO Chairman, AEBIOM 1 Mission: To increase the use of bioenergy in an economically and environmentally
Läs merFinns det klimatfördelar med att bygga i trä?
Finns det klimatfördelar med att bygga i trä? Leif Gustavsson (leif.gustavsson@miun.se) Institutionen för teknik och hållbar utveckling, Mittuniversitetet Industriellt träbyggande och trämanufaktur en
Läs merJordbrukets utsläpp och trender
29-1-7 Lantbrukets husdjur klimatet och framtidens konsumtion Workshop ekoforskning klimat Christel Cederberg, SIK 6/1 29 Jordbrukets utsläpp och trender Lustgas, N2O och fossil CO2 Fossil CO2 FAO: 18
Läs merSOA One Year Later and With a Business Perspective. BEA Education VNUG 2006
SOA One Year Later and With a Business Perspective BEA Education VNUG 2006 Varför SOA är viktigt? As margins erode companies need to optimize for process and operational efficiency or find new markets
Läs merskogsbränsle för klimatet?
Vad betyder skogsbränsle för klimatet? Klimatnytta på kort och lång sikt KSLA 2010-04-21 04 21 Anna Lundborg anna.lundborg@energimyndigheten.se Sveriges energianvändning 2009 Slutlig energianvändning fördelad
Läs mer