Finns det klimatfördelar med att bygga i trä?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finns det klimatfördelar med att bygga i trä?"

Transkript

1 Finns det klimatfördelar med att bygga i trä? Leif Gustavsson Institutionen för teknik och hållbar utveckling, Mittuniversitetet Industriellt träbyggande och trämanufaktur en väg ur lågkonjunkturen VINNOVA och Lean Wood Engineering september 29, Clarion Hotell, Ringvägen 98, Stockholm Världens primärenergianvändning 26 ( 49 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt fossilt 81% Bioenergi 1% Kärnkraft 6% Övrigt 3% Exa = 1 18 Källa: International Energy Agency. Key World Energy Statistics 28.

2 Hur kan vi kraftigt minska utsläppen av koldioxid? Energi- och materialeffektiva system från naturresurs till levererad samhällsservice Ökad användning av förnybara resurser Skog viktig men begränsad resurs Hur bygger vi klimateffektiva byggnader i ett livscykelperspektiv? Produktion (finns det klimatfördelar med att bygga i trä?) Brukarfas (vilken roll spelar produktionsfas jämfört med brukarfas?) Energitillförsel (vilken betydelse har val av uppvärmningssystem?)

3 Vi har beaktat följande i analyserna Primärenergianvändning vid produktion av byggnader Primärenergianvändning för byggnadsuppvärmning Elproduktion i kondensanläggningar med fossila bränslen Fossila koldioxidutsläpp över bränslecykel Substitution av fossila bränslen med restprodukter i trä CO 2 balansen för cementreaktioner Kolcykeln för träprodukter inklusive skogsbruk Elsystemet Elproduktion i ett Europaperspektiv har ofta kolkondens som marginalel (fossil kondensproduktion 45%; kärnkraft 3%) Förändrad elanvändning leder då till kraftigt förändrade koldioxidutsläpp Omfattande planerad utbyggnad av fossil kondenskraft i EU

4 Koldioxidbalanser vid produktion av byggnader 1. Fossila koldioxidutsläpp från primärenergianvändning vid produktion och distribution av byggmaterial samt för uppförande och rivandet av byggnader 2. Substitution av fossilt bränsle med restprodukter från skogsavverkning, träbearbetning och rivning 3. Koldioxidbalanser för cementreaktioner (kalcinering och karbonatisering) 4. Kollagring i träprodukter och förändrade kollager i skog Materialflöden: från naturresurs till byggnad Malm Skog Utvinning Bearbetning Byggande Energitillförsel Restprodukter Byggnad Material flöden Bränsle-/energiflöden

5 Koldioxidbalanser vid produktion av ett fyravåningshus med 16 lägenheter och 119 m 2 boyta Uppförd byggnad med trästomme Referensbyggnad med betongstomme Hypotetisk byggnad med identisk storlek och funktion Många olika byggnadsmaterial att beakta 1,, Material mass (kg). 1,, 1, 1, 1, Wood frame Concrete frame Macadam Concrete Mortar Blocks Iron/steel Copper Zinc Lumber Particleboard Plywood Insulation Glass Plasterboard Paper Plastic Paint Putty (fillers) Appliances Porcelain Ceramic tiles

6 Primärenergianvändning vid produktion av byggnader med trä- och betongbyggnaden Energy use (GJ) Fuel cycle Conversion Distribution Final use Wood Concrete Wood Concrete Wood Concrete Electricity Fossil Biomass Källa: Gustavsson et al. 26 Källor för biomassa - restprodukter Slutavverkning Träbearbetarbetning Byggande Rivning

7 Trärester vid produktion av byggnader med träoch betongstomme 35 Heat value (GJ) Demolition Construction Processing Forest 5 Residues for external use Internal use (energy) Internal use (materials) Residues for external use Internal use (energy) Internal use (materials) Wood-frame Källa: Gustavsson et al. 26 Concrete-frame Skog är en begränsad resurs men träbyggande kväver förhållandevis lite virke 2 tusen lägenheter i trähus kräver,18 miljoner skogskubikmeter mer stamved än betonghus (,2% av svensk tillväxt*) 1 miljon lägenheter i trähus kräver 9,2 miljoner skogskubikmeter mer stamved än betonghus ( 1,3% av europeisk tillväxt*) * Net Annual Increment on forest available for wood supply UNECE/FAO Temperate and Boreal Forest Resources Assessment, 2

8 Kolbalans vid produktion av byggnader med trä- och betongstomme över en 1 års livscykel 8 6 Wood frame Concrete frame 4 Net CO 2 emission (t C) Fossil fuel for material production Cement reactions Biomass for fossil fuel replacement Forest stock change Building stock change Total Källa: Gustavsson et al. 26 Kol är referensbränsle Ökade nettoutsläpp av CO 2 om huset byggs med betongstommar i stället för trästommar Kol eller fossil gas är referensbränsle 9 Net CO 2 emission difference (tc) Carbon stock in building materials Cement process reaction emission Fossil fuel replaced by biofuels Fossil fuels used for material production Coal Natural gas Källa: Gustavsson et al. 26

9 Slutsatser Primärenergibehov och koldioxidutsläpp Lägre primärenergianvändning för att producera träbyggnaden Lägre koldioxidemissioner för att producera träbyggnaden Utnyttja trärestprodukter för att ersätta fossila bränslen Små nettoförändringar av kollager över livscykeln Koldioxidbalanser vid byggnation är ett komplext område att analysera - Hur stora är osäkerheterna? Referensbyggnad kan vara svår att välja och definiera Energitillförselsystemen kan variera Transportavstånd varierar Produktionssystemen för byggmaterial varierar i tid och rum Behovet av byggnadsmaterial varierar med byggnadsutformning och valda konstruktionslösningar Få uppskattningar baserat på få byggnader Karbonatisering Skog kan teoretiskt användas för enbart bioenergi

10 Ökade nettoutsläpp av CO 2 om huset byggs med betongstommar i stället för trästommar Kol eller fossil gas är referensbränsle Net CO 2 emission difference (tc) Coal Natural gas Carbon stock in building materials Cement process reaction emission Fossil fuel replaced by biofuels Fossil fuels used for material production Källa: Gustavsson et al. 26 Slutsats - osäkerheter Känslighetsanalyser visar att trähuset har lägre primärenergianvändning och lägre koldioxidutsläpp än betonghuset över ett brett spektrum av parametervariationer Dodoo, A., Gustavsson, L. and Sathre, R. Carbon implications of end-of-life management of building materials. Resources, Conservation and Recycling 53(5): Gustavsson, L., Pingoud, K. and Sathre, R. 26. Carbon dioxide balance of wood substitution: comparing concrete- and wood-framed buildings. Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change, 11(3): Gustavsson, L. and Sathre, R. 26. Variability in energy and carbon dioxide balances of wood and concrete building materials. Building and Environment, 41(7):

11 Energi- och klimateffektiva byggnader över dess livscykel - några reflektioner Energisnåla byggnader i brukarskedet (täta och mycket välisolerade) Energieffektiva energitillförselsystem (t.ex. fjärrvärme med kraftvärmeproduktion) och minimera elanvändandet Förnybar energi och förnybara material Använd restprodukter på ett bra sätt t. ex. trärester för att ersätta fossil energi Referenser 1.Dodoo, A., Gustavsson, L. and Sathre, R. 29 Carbon implications of end-of-life management of building materials. Resources, Conservation and Recycling 53(5): Eriksson, E., Gillespie, A., Gustavsson, L., Langvall, O., Olsson, M., Sathre, R. and Stendahl, J. 27. Integrated carbon analysis of forest management practices and wood substitution. Canadian Journal of Forest Research, 37(3): Gustavsson, L., Pingoud, K. and Sathre, R. 26. Carbon dioxide balance of wood substitution: comparing concrete- and wood-framed buildings. Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change, 11(3): Gustavsson, L. and Sathre, R. 26. Variability in energy and carbon dioxide balances of wood and concrete building materials. Building and Environment, 41(7): Gustavsson, L. and Joelsson, A. 29. Life cycle primary energy analysis of residential buildings. Energy and Buildings. (in press) 6. Gustavsson, L. Joelsson, A. and Sathre, R. 29. Life cycle primary energy use and carbon emission of an eight-storey wood-framed apartment building. Energy and Buildings. (in press) 7.Sathre, R. and Gustavsson, L. 27. Effects of energy and carbon taxes on building material competitiveness. Energy and Buildings, 39(4): Sathre, R. and Gustavsson, L. 29. Process-based analysis of added value in forest product industries. Forest Policy and Economics 11(1):

12 Studerade byggnader produktion och brukarfas Typ av byggnad Byggnadsår Uppvärmningsbehov (kwh/m2 år) Växjö betong 16 lägenheter Växjö trä 16 lägenheter Växjö trä, förbättrat 16 lägenheter Karlstad 44 lägenheter Karlstad passiv 44 lägenheter 26 2

13 Studerade byggnader U-värden U-värden i konstruktionsdelarna i de studerade byggnaderna U-värde (W/m 2 K) Väggar Golv Fönster Vindsbjälklag Växjö betong,2,23 1,9,13 Växjö trä,2,23 1,9,13 Växjö trä, förbättrat,2,23 1,,13 Karlstad,11,13 1,,6 Karlstad passiv,11,13 1,,6 Primärenergianvändning för att producera olika hus och för byggnadsuppvärmning under 5 år Primary energy use (kwh/m2) space heat RH CST HP CST DH BIG/CC Production Växjö concrete Växjö wood Växjö retrofit Karlstad Karlstad passive RH =Resistance heating HP = Heat pump DH= District heating CST = Coal-fired steam turbine BIG/CC = Biomass-fired integrated gasification combined cycle Källa: Gustavsson and Joelsson 28

14 CO 2 nettoutsläpp vid produktion och uppvärmning av byggnaderna under 5 år med olika uppvärmningssystem Emission (kg C/m2) space heat RH CST HP CST DH BIG/CC Production -1 Växjö concrete Växjö wood Växjö retrofit Källa: Gustavsson and Joelsson 28 Materialproduktion Kostnad för energi och CO 2 -utsläpp Kostnaden för energin för materialproduktion är 1-2% av byggkostnaden och lägre för trähuset Utan ekonomiska styrmedel är det inte lönsamt att ta tillvara biomasserester för att ersätta fossila bränslen Konkurrenskraften för träbyggande ökar vid ökade koldioxidavgifter Sociala kostnader för koldioxidutsläpp enligt Stern-rapporten är högre än dagens (25) industriella energi- och koldioxidskatter Källa: Sathre and Gustavsson 27

15 Träbyggande ger högt förädlingsvärde per hektar skogsmark Value added per hectare per year (Ū/ha-yr) Sawlogs Pulpwood 8 Forest residue Scenario Low Scenario Medium Scenario High Scenario Grot Massaved Timmer Low Pellets Avsalumassa Sågat virke * Medium Etanol Tidningspapper Hyvlat sågat virke * High Metanol Journalpapper (LWC) Limträbalk och hyvlat sågat virke * Grot är grenar och toppar Källa: Sathre and Gustavsson 28 * Biprodukter värderas som biobränsle (flis)

Mer klimatvennlig bygging

Mer klimatvennlig bygging Mer klimatvennlig bygging Leif Gustavsson (leif.gustavsson@miun.se) Institutionen för teknik och hållbar utveckling, Mittuniversitetet Tre Miljø Innovasjon; TREFF Tre For Framtiden 21-22 oktober 28 Radisson

Läs mer

Bygganden som system om energihushållning i ett helhetsperspektiv. Leif Gustavsson Växjö 6 april 2009

Bygganden som system om energihushållning i ett helhetsperspektiv. Leif Gustavsson Växjö 6 april 2009 Bygganden som system om energihushållning i ett helhetsperspektiv Leif Gustavsson Växjö 6 april 2009 Disposition Biomassa (från skog) för att reducera utsläpp av fossil koldioxid och användandet av olja

Läs mer

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt

Läs mer

Klimatsmarta byggnader i ett livscykelperspektiv

Klimatsmarta byggnader i ett livscykelperspektiv Klimatsmarta byggnader i ett livscykelperspektiv Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Seminarium 28 September 211 Växjö Världens primärenergianvändning 27 ( 5 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt fossilt

Läs mer

Klimatfrågan som drivkraft för kommunala träbyggnadsstrategier. Per-Erik Eriksson SP Träbyggnadsakademin Trästad 2012

Klimatfrågan som drivkraft för kommunala träbyggnadsstrategier. Per-Erik Eriksson SP Träbyggnadsakademin Trästad 2012 Klimatfrågan som drivkraft för kommunala träbyggnadsstrategier Per-Erik Eriksson SP Träbyggnadsakademin Trästad 2012 Innehåll Varför trä ger minskad klimatbelastning LCA-jämförelser av energianvändning

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Klimatsmarta hus i en hållbart byggd miljö

Klimatsmarta hus i en hållbart byggd miljö Klimatsmarta hus i en hållbart byggd miljö Krushna Mahapatra (Leif Gustavsson) Linnaeus University, Växjö krushna.mahapatra@lnu.se Klimatresan 8-9 september, Oskarshamn Världens primärenergianvändning

Läs mer

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Enerwoods WP3: Strategic Analyzes and Optimization of Woody Biomass Energy Systems Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Temadag Højproduktivt skovbrug for en bæredygtig fremtid 19 Juni 212 Världens primärenergianvändning

Läs mer

Forskargruppen: Hållbar byggd miljö Pågående och planerade aktiviteter

Forskargruppen: Hållbar byggd miljö Pågående och planerade aktiviteter Forskargruppen: Hållbar byggd miljö Pågående och planerade aktiviteter Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Goda Hus Årsmöte 11 april 2012 Målsättning/syfte att bättre förstå hur vi kan minska användningen

Läs mer

processindustrin Thore Berntsson

processindustrin Thore Berntsson Bioraffinaderier i processindustrin av Thore Berntsson Relationer mellan CO2 utsläpp från bränslen per energienhet Kol 1,25 Olja 1 Naturgas 0,75 Biobränsle 0?? CHALMERS Bioraffinaderikoncept i Processindustrin

Läs mer

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB AGENDA INTRODUKTION VEDFÖRSÖRJNING NULÄGE & UTSIKT KONKLUSION RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING PÖYRY GRUPPEN MANAGEMENT

Läs mer

Energirenovering av flerbostadshus Lönsamma renoveringspaket. Linnéseminarie 11 december 2014 Linnéuniversitetet, Växjö

Energirenovering av flerbostadshus Lönsamma renoveringspaket. Linnéseminarie 11 december 2014 Linnéuniversitetet, Växjö Energirenovering av flerbostadshus Lönsamma renoveringspaket Linnéseminarie 11 december 2014 Linnéuniversitetet, Växjö Global primärenergianvändning 1980-2009 och trender i utveckling till 2035 enligt

Läs mer

Moderna trähus det nya sättet att bygga

Moderna trähus det nya sättet att bygga Moderna trähus det nya sättet att bygga Kommunal Teknik 2009 Hållbar stadsutveckling och livsmiljö 30 september 2009 Anders Jonsson Anders.H.Jonsson@lansstyrelsen.se 070 315 4124 Sveriges Träbyggnadskansli

Läs mer

En hållbar byggd miljö - Pågående och planerad forskning

En hållbar byggd miljö - Pågående och planerad forskning En hållbar byggd miljö - Pågående och planerad forskning Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Seminarium 2 November 2011 Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21%

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Biobränsle i Energisystemet Dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar 6:e maj 2015 Stockholm City Conference Centre

Biobränsle i Energisystemet Dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar 6:e maj 2015 Stockholm City Conference Centre Biobränsle i Energisystemet Dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar 6:e maj 2015 Stockholm City Conference Centre Markanvändning, bioenergi, resurseffektivitet och klimatpåverkan Leif Gustavsson

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

Nytt Byggande för en Ny Tid. Trämarknaden 2011 Karlstad 111124 /Niclas Svensson Sveriges Träbyggnadskansli

Nytt Byggande för en Ny Tid. Trämarknaden 2011 Karlstad 111124 /Niclas Svensson Sveriges Träbyggnadskansli Nytt Byggande för en Ny Tid Trämarknaden 2011 Karlstad 111124 /Niclas Svensson Sveriges Träbyggnadskansli Kan politiken göra en skillnad?? La Scala, Milano Lika som bär? Sveriges Träbyggnadskansli Bildat

Läs mer

Hållbara biodrivmedel

Hållbara biodrivmedel Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Hållbart byggande och energisystemanalys, 7,5 hp

Hållbart byggande och energisystemanalys, 7,5 hp Kurs PM Hållbart byggande och energisystemanalys, 7,5 hp Sustainable Building and Energy Systems Analysis, 7,5 hp Termin: T 2017 Kurskod: 4BY107 Introduktion I den här kursen lär sig studenterna att anta

Läs mer

Scenarier för Pathways

Scenarier för Pathways Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat Tommy Lennartsson Biobränsle och klimat Uttag av biobränsle Klimat: Positivt Biologisk mångfald: Positivt eller negativt Problemet Lösningen För mycket koldioxid i atmosfären Binda/lagra kol För höga utsläpp

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Träets betydelse för ett bättre klimat EN SAMMANFATTNING AV ARGUMENTEN

Träets betydelse för ett bättre klimat EN SAMMANFATTNING AV ARGUMENTEN Träets betydelse för ett bättre klimat EN SAMMANFATTNING AV ARGUMENTEN Förord Trä spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna En ökad användning av träprodukter i stället för fossilbränsleintensiva

Läs mer

Finns det hållbara drivmedel?

Finns det hållbara drivmedel? Finns det hållbara drivmedel? VÄGEN TILL FRAMTIDENS TRANSPORTER 12 september 2013 Karin Pettersson Avdelningen för Värmeteknik och maskinlära, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola

Läs mer

Lönsamhetsberäkningar energihushållningsåtgärder Leif Gustavsson

Lönsamhetsberäkningar energihushållningsåtgärder Leif Gustavsson Lönsamhetsberäkningar energihushållningsåtgärder Leif Gustavsson Linnéseminarie 4 september 2013 Linnéuniversitetet, Växjö People Research leader Leif Gustavsson Researchers Ambrose Dodoo Krushna Mahapatra

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Nytt byggande för en Ny tid

Nytt byggande för en Ny tid D Nytt byggande för en Ny tid D Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council D Sveriges Träbyggnadskansli Bildat 2005 av Skogsindustrierna TMF (Trä-och Möbelföretagen) GS Facket Vad är modernt träbyggande?

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG? Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp

Läs mer

Nya värdekedjor i skogen

Nya värdekedjor i skogen Nya värdekedjor i skogen Lisa Sennerby Forsse, Formas, Nordisk Skogskonferens, Danmark, Augusti 29-30 2005 Projekt Nya Värdekedjor i Skogen Uppdrag från Nordiska Ministerrådet Arbetet har letts av en referensgrupp

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Utvecklingsvägar för Europas energisystem Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar

Läs mer

Växjö 2014. www.svebio.se

Växjö 2014. www.svebio.se Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Chalmers University of Technology Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96,

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,

Läs mer

Nordic Energy Perspectives

Nordic Energy Perspectives Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2

Läs mer

Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:

Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående: Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH Påstående: Ingen använder energi för sin egen skull det är alltid något annat man vill uppnå! 1

Läs mer

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen? Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? Måns Nilsson (SEI) / Lars J Nilsson (LU) CANES-konferansen, Håndtverkeren Oslo, torsdag 3. februar 2011 1. Hur signifikant är omställningen? Ökning och

Läs mer

Varför ett nytt energisystem?

Varför ett nytt energisystem? Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice

Läs mer

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatmål, fossila bränslen och CCS Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. GAME Dagen 2014 Klimatneutral konsumentmarknad 9 Oktober, Chalmers Jonas Cognell, Göteborg Energi AB Senior Program

Läs mer

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se

Läs mer

Framtida energisystem i Jönköpings län

Framtida energisystem i Jönköpings län Framtida energisystem i Jönköpings län Är koldioxidåtervinning något att satsa på i framtiden? 2030 2045 7e September 2016 Maria Taljegård Energi och Miljö, Chalmers maria.taljegard@chalmer.se Globala

Läs mer

Biogas - en av framtidens energikällor

Biogas - en av framtidens energikällor Biogas - en av framtidens energikällor Kol+olja Naturgas Biobränsle + vindkraft Idag 2050 Anders Hedenstedt Vd Göteborg Energi AB and also. Renewable energies Increase the level of renewable energies in

Läs mer

Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen

Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad Dagens ämnen Återvinningssystem Värmemarknaden i Sverige Energieffektivisering Nytta med fjärrvärme Råvaruförsörjning

Läs mer

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015 Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall Askdagen 2015 2015 04 21 Översikt Vattenfall miljö i hela värdekedjan Ökad användning av askor och restprodukter - behov,

Läs mer

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se

Läs mer

Bioenergi och bilar: Primärenergianvändning, koldioxid och integrering av förnybar energi

Bioenergi och bilar: Primärenergianvändning, koldioxid och integrering av förnybar energi Bioenergi och bilar: Primärenergianvändning, koldioxid och integrering av förnybar energi Leif Gustavsson leif.gustavsson@lnu.se Bioenergidagen 2016 25 November, 13.00 13.25 Linnéuniversitetet, Hus H,

Läs mer

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Skog Klimat Miljö. Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle

Skog Klimat Miljö. Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle Skog Klimat Miljö Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle BIOAVFALL KOLDIOXID BARN SYRE BIOMASSA Opinion of the EEA Scientific Committee on Greenhouse Gas Accounting in Relation to Bioenergy

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Presentation vid MJV-seminariet Klimat & tropisk skog i ett Nord/Syd-perspektiv Stockholm, 2009-05-13 Martin Persson Fysisk resursteori,

Läs mer

Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region?

Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region? Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region? Simon Harvey Professor i industriella energisystem Industriella energisystem och -tekniker,

Läs mer

Igår, idag och imorgon för Europas energisystem

Igår, idag och imorgon för Europas energisystem Igår, idag och imorgon för Europas energisystem Sven Werner Högskolan i Halmstad Energiledargruppen 12 nov 29 1 Outline Igår : Vilken är vår energihistoria? Idag : Hur ser situationen ut nu i EU27? Användning

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN BYGGNADSMATERIAL

KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN BYGGNADSMATERIAL AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN BYGGNADSMATERIAL En jämförelse mellan projekten Maskinisten och Gävle Strand Etapp 2 Ramiz Shamoun Augusti, 2013 Examensarbete/15 hp Byggnadsteknik Byggnadsingenjörsprogrammet

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Bioekonomi från ord till handling

Bioekonomi från ord till handling Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se

Läs mer

Ökad fjärrvärmeleverans till industrin

Ökad fjärrvärmeleverans till industrin Ökad fjärrvärmeleverans till industrin Danica Djuric Ilic a, Louise Trygg a a Division of Energy Systems, Department of Management and Engineering, Linköping University, SE-581 83 Linköping, Sweden Inledning

Läs mer

Torv en viktig naturresurs. En presentation om torv och torvproduktion

Torv en viktig naturresurs. En presentation om torv och torvproduktion Torv en viktig naturresurs En presentation om torv och torvproduktion Innehållsförteckning 1. Vad är torv och var finns torven 2. Svensk Torv 3. Vad använder vi torv till 4. Vilka torvmarker använder vi

Läs mer

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Energisession 2008 Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Anders Ådahl Forsknings- och utvecklingsansvarig Göteborg Energi AB Marknadsundersökningen Hur viktigt är det för dig att GE är ett

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med

Läs mer

Miljöaspekter på val av stommaterial i byggnader

Miljöaspekter på val av stommaterial i byggnader RAPPORT Miljöaspekter på val av stommaterial i byggnader Kompletterande kartläggning av kunskapsläget Tomas Ekvall B1663 Januari 2006 Rapporten godkänd: 2006-02-03 Peringe Grennfelt Forskningsdirektör

Läs mer

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU 19 februari, Gothenburg Sustainability Day Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU Sebastian Marx 60, 70, 80% Majoriteten av lagstiftning som påverkar Sverige har sitt ursprung i EU.

Läs mer

Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Värmepumpar i ett nytt teknologiskt perspektiv Vision 2020 2050 Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tydliga tecken! Hot eller Möjlighet??????? Temperaturen ökar! Havsytan stiger! Krympande

Läs mer

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,

Läs mer

Konkurrenskraft och Klimatmål

Konkurrenskraft och Klimatmål Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme

Läs mer

Solstaden, Växjö 1947

Solstaden, Växjö 1947 Solstaden, Växjö 1947 Thank you! hans.andren@vkabvaxjo.se Local Alarm bell Lake Trummen restoration 1970-1971 Before restoration After restoration 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 More history

Läs mer

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell

Läs mer

Resilienta mikroregioner

Resilienta mikroregioner Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av

Läs mer

Bioenergi mer än bara biogas

Bioenergi mer än bara biogas Bioenergi mer än bara biogas Sveriges största energikälla, bidrar till minskade koldioxidutsläpp! Hampus Mörner, Svebio Gävle-Dala Drivmedelskonvent, 22 mars, 2012 Svenska Bioenergiföreningen Att öka användningen

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Product manager Franchise and Factory sales 118 years of industrial history 1891 Company founded 1897 First car 1902 First truck 1905 First industrial

Läs mer

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,

Läs mer

The three RE s : Reuse, recycling and reconditioning of materials and components Metabolism is reduced Means much less pressure on the planet both

The three RE s : Reuse, recycling and reconditioning of materials and components Metabolism is reduced Means much less pressure on the planet both Cirkulär ekonomi Metabolismen i samhällsekonomin ändras: i) energi- och materialomsättningen minskar, ii) föroreningar och slitage på naturen minskar, iii) GHG minskar och iv) jobben blir flera A circular/performance

Läs mer

Lars Kylefors. www.vosteknik.se

Lars Kylefors. www.vosteknik.se Lars Kylefors www.vosteknik.se Moskogens avfallsanläggning WASTE waste water organic solid waste inflammable harmful Ex. Kalmar 1 year ago Waste treatment plant Moskogen overview of special areas for future

Läs mer

Facilita'ng biomass conversion by thermal pretreatment

Facilita'ng biomass conversion by thermal pretreatment Facilita'ng biomass conversion by thermal pretreatment Anders Nordin Umeå University BioEndev Torrefac'on the ideal pretreatment process close to the biomass produc'on in the supply chain 1. Fossil fuel

Läs mer

Potential för hållbara biodrivmedel

Potential för hållbara biodrivmedel Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,

Läs mer

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Lars J. Nilsson Lunds universitet Simrishamns energieffektiviseringsdag 19 augusti 2011 En ljus framtid i sikte En mängd studier visar att omställning

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer