Träets betydelse för ett bättre klimat EN SAMMANFATTNING AV ARGUMENTEN

Transkript

1 Träets betydelse för ett bättre klimat EN SAMMANFATTNING AV ARGUMENTEN

2 Förord Trä spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna En ökad användning av träprodukter i stället för fossilbränsleintensiva produkter skulle stimulera utbredningen av Europas skogar och minska utsläppen av växthusgaser. EUkommissionen tittar nu närmare på hur en sådan utveckling kan uppmuntras. EU-kommissionens generaldirektorat för näringsliv, 2003 Användningen av trä, och motsvarande återväxt i våra skogar, minskar halten av koldioxid (CO 2 ) i atmosfären och är en betydelsefull faktor för att begränsa växthuseffekten. Att erkänna betydelsen av trä, ett naturligt förnybart byggmaterial, är ett av de bästa sätten att visa framtida omsorg för världens naturresurser. Fördelarna med att använda trä och den positiva effekt det för med sig på vårt klimat behöver kommuniceras tydligt. Därför har de organisationer som främjar träanvändningen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Sverige och England, startat ett paneuropeiskt projekt. Den här broschyren är en del av det projektet och har sammanställts av Skogsindustrierna och Nordic Timber Council. Här påvisas miljömässiga argument för en ökad användning av trä och träprodukter från uthålligt skogsbruk. Argumenten baseras på information från Europas ledande forskare och myndigheter inom området.

3 Innehåll 4 Vad menar man med klimatförändringar? 5 Hur kan användningen av trä minska klimatförändringarna? 7 Europas skogar växer 9 Vårt ansvar vägen framåt 10 Kontakter och referenser Ansvarsklausul: Vi har strävat efter att säkerställa ett korrekt innehåll i denna skrift, dock ansvarar ej författare eller utgivare för eventuella faktafel eller feltolkningar.

4 Fig. 1 Ökningen av koldioxid i atmosfären Fig. 2 Varje år släpps 3,3 miljarder ton kol ut i atmosfären Emissioner (Miljarder ton kol per år) + 30% Förbränning av fossila bränslen 6.3 Skogsskövling i tropiska zoner 1.6 Summa 7.9 Absorption (Miljarder ton kol per år) Hav och sjöar 2.3 Skogsodling och ökad biomassa 2.3 Till atmosfären 3.3 Summa 7.9 Källa: Skogsindustrierna, Skogarna och klimatet 2003 Källa: FNs klimatpanel, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), maj

5 Vad menar vi med klimatförändringar? Halten av koldioxid (CO 2 ) i atmosfären har stigit dramatiskt under det senaste århundradet, samtidigt som den globala medeltemperaturen ökat, ett fenomen känt som växthuseffekten. Forskarna erkänner dessa samband och anser att halten av koldioxid i atmosfären fungerar på samma sätt som glaset i ett växthus, och hindrar värmen från att stråla från jordytan. 1 I Europa beräknas att årstemperaturen kommer att stiga i en takt om 0,1 till 0,4 C per årtionde under första halvan av detta århundrade. Havsnivåerna stiger allt eftersom polaristäcket smälter, vilket hotar inte bara kustområdena utan också lågt belägna städer och hela länder. Vädret blir allt mer extremt, med mer frekventa inslag av torka, översvämningar och stormar som får betydande följder för jordbruket. 2 Dessa frågor, som tidigare huvudsakligen debatterades av forskare, har nu blivit en stor fråga på den politiska agendan i världen, och omnämns regelbundet i massmedia. Varför sker klimatförändringar? Vi har alla ett ansvar att vända effekten av klimatförändringarna eftersom vi alla bidrar till dem. Vår moderna livsstil, produkterna vi väljer, koldioxidutsläppen från industrier, samhälle, transporter och våra hem, har ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Mellan 1850 och 1998 spreds omkring 270 miljarder ton kol i atmosfären i form av koldioxid, i huvudsak genom förbränning av fossila bränslen, vilket resulterade i en trettioprocentig ökning av koldioxidhalten i luften (se Fig. 1). Dessutom ökar denna koncentration just nu genom en nettoackumulation om 3,3 miljarder ton kol per år (se Fig. 2). Vid FNs klimatkonferens, i Rio 1992, beslöts att det huvudsakliga målet skulle vara att stabilisera koncentrationen av växthusgaser till en nivå som inte medför någon fara för miljön. Under 1997 fastställdes, i Kyotoprotokollet, kvantitativa mål för hur mycket utsläppen skulle minska. Industriländerna uppmanades att reducera de genomsnittliga utsläppen mellan åren 2008 och 2012 med 5,2 procent jämfört med 1990 års nivå. För EU-länderna innebar detta en övergripande minskning om 8 procent. 1 FNs klimatpanel, IPCC (FN Intergovernmental Panel on Climate Change), maj Zoltan Rakonczay, Världsnaturfonden WWF 4

6 Initiativet inom denna sektor rör sig kring tre huvudlinjer: - öka kollagringen i skogarna, genom att främja skogsplantering på jordbruksmarker - öka kollagringen i skogsprodukter genom att öka användningen av trä i byggsystem - öka användningen av trä som energikälla, i synnerhet vad gäller fjärrvärme Den franska interministeriella uppdragsstyrkan för klimatförändringar, i samarbete med det franska departementet för markplanering, Hur kan användningen av trä motverka klimatförändringarna? Användningen av träprodukter minskar trefalt utsläppen av växthusgaser jämfört med andra alternativ: a) den ökar kolsänkan Mängden träprodukter i Europa beräknas till omkring 60 miljoner ton. Effekten av träprodukters kolsänka spelar en betydande roll när det gäller att minska utsläpp av växthusgaser. En ökad användning av träprodukter kommer att ytterligare minska utsläppen av växthusgaser i atmosfären och dämpa växthuseffekten. Används en kubikmeter trä i stället för annat material innebär det att 0,8 ton koldioxid binds. 3 Ett vanligt trähus i Europa innehåller kubikmeter trä, vilket motsvarar omkring 13 ton koldioxid. 4 Medelmängden för trähus i Sverige är ca 30 kubikmeter. En tioprocentig ökning i andelen byggda trähus per år i Europa skulle resultera i en dramatisk minskning av koldioxidutsläppen. b) den ersätter kolintensiva alternativ Under en produkts hela livscykel erhåller träprodukter ett negativt koldioxidutsläpp; Det är lägre än något annat byggmaterial. Trä kräver lite icke förnybar energi i tillverkningsfasen. 5 Av denna anledning är livscykelprofilen för träprodukter mycket fördelaktig (se Fig.3). 6 Även energiförbrukningen som hör samman med avverkning, transporter, bearbetning och återvinning av träet är minimal jämfört med andra byggmaterial, eftersom mer än 75 % av energin som används för att tillverka träprodukter härstammar från biprodukter och återvunnet trä. Förutom en låg energiförbrukning och kolbindningen har träbearbetningen klara miljömässiga fördelar med hänsyn till försurning, ozonbildning, toxicitet och, framför allt, växthuseffekten. Till sist, träets värmeisolerande effekt innebär att trähus kräver mindre energi för uppvärmning. Fig. 3 Koldioxidutsläpp från tillverkningen av olika material. Stål (skrotbaserat) 5,2 Stål (malmbaserat) 19,3 Betong 11,1 c) den stimulerar planteringen av fler träd Ju mer skogarna växer och ju mer vi använder träprodukter, desto bättre är det för klimatet. Skogarna och skogsindustrin kommer därför att spela en betydelsefull roll framför allt i strävan att minska klimatförändringarna. Världens skogar har en unik förmåga att absorbera koldioxid från atmosfären och lagra det under långa tidsperioder, såväl i växande träd som i de trä- och pappersprodukter som kommer från dessa träd. I skogarna finns mycket stora mängder bundet kol: 350 miljarder ton ovan jord och 800 miljarder under jord, i rötterna och humuslagren sammantaget miljarder ton kol vilket är avsevärt mer än de 760 miljarder ton koldioxid som finns i atmosfären. 7 Europas skogar svarar ensamma för omkring 20 miljarder ton bundet kol, där hälften finns i det växande beståndet. När skogarna avverkas och blir produkter fortsätter träoch pappersprodukterna att lagra kol, vilket också kan medräknas i den totala kolsänkan. Limträ 1,5 Trä 1,4 3 EU-kommissionens generaldirektorat för näringsliv, TRADA, 2002, Früwald, Bygginformationsstiftelsen RTS, 2003 koldioxid i antal kg per kvadratmeter byggyta Källa: Skogsindustrierna, För mer information, se Byggforskningsrådet (BRE) Digest 470: Life Cycle Impact on Timber 7 Skogsindustrierna, Skogen och klimatet,

7 6

8 Europas skogar ökar genom uthålligt skogsbruk Den kolsänka som uppkommer i och med användningen av träprodukter skulle bli obefintlig om inte de träd som avverkas i skogarna ersattes. I Europa innebär ett uthålligt skogsbruk inte bara att det avverkade virket ersätts, utan det sker även en ökning av förråden stående skog. Med all rätt har stor uppmärksamhet ägnats de miljöskador som orsakats genom skogsskövling och illegal avverkning runt om i världen. Å andra sidan har Europas sågverksindustri, som levererar den största andelen virke som används i Europa, bevittnat en stadig expansion av Europas skogar under de senaste 60 åren. Detta tack vare en kombination av skogsodling, nyplanteringar och bättre skogsvård. Denna expansion fortgår eftersom ett aktivt skogsbruk gör att vi endast avverkar 65 procent av den årliga skogstillväxten, och innebär att Europas kolsänka får ett tillskott på omkring 252 miljoner kubikmeter per år. 8 Ju mer trä som används, desto mer kommer skogsägarna att investera i nyplanteringar. Trä är ett material som kan användas under minst tre cykler. Först används det som produkt sedan i en materialåtervinningsprocess och till sist för energiutvinning. Inget annat förnybart material har dessa fördelar vad gäller volym och ekonomi. Frühwald, Welling and Scharai-Rad, Federala forskningscentralen för skog och skogsprodukter, BFH, Tyskland, Ett aktivt skogsbruk medverkar dessutom till att skogarnas kollagring effektiviseras. Mogen skog har större svårigheter att absorbera koldioxid, och så småningom dör och förmultnar den. Bästa sättet att utnyttja skogarna som kolsänka är att avverka dem och omvandla virket till träprodukter, och plantera ny skog. Träprodukternas kolcykel Växande träd absorberar koldioxid från atmosfären motsvarande ett ton för varje kubikmeter tillväxt och omvandlar det till kolhydrater och syre genom fotosyntesen. Återstoden av kolet binds sedan för resten av trädets livstid, vilket även sker för de träoch pappersprodukter som kommer från trädet. Återvinning förlänger lagringsperioden ytterligare. I slutet av träproduktens livscykel frigörs kolinnehållet till atmosfären varifrån det kom. En dramatisk förbättring i koldioxidbalansen kan ske, om träavfallet omvandlas till energi i form av biobränsle, vilket då ersätter användningen av fossila bränslen. 8 FN:s ekonomiska kommission för Europa/ FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, UN-ECE FAO, Temperate and Boreal Forest Resource Assessment,

9 Kretslopp Fotosyntes O2 Solenergi CO2 Återvinning t ex energiutvinning Produktion Träavfall Flis och spån till återvinning t ex spånskivor, energi Återanvändning Kretsloppet består av två delar. Det ena är skogens, det andra är produkternas. Skogen får sin livskraft från solen. Genom fotosyntesen fångas solenergin upp och omvandlas tillsammans med koldioxid till bränsle för de växande träden. Skogens produkter innehåller kol som fångats upp av träden i form av koldioxid. När dessa produkter blivit avfall frigörs koldioxiden till atmosfären när avfallet förmultnar eller bränns. Koldioxiden fångas upp på nytt av träden och omvandlas till nya byggstenar för trädens tillväxt. 8

10 Vårt ansvar vägen framåt Både EU och Europas nationella regeringar håller på att ta fram riktlinjer för att främja en ökad tillväxt av våra skogar samt en ökad användning av trä. Men mycket återstår att göra. Trä spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna En ökad användning av träprodukter i stället för fossilbränsleintensiva produkter skulle stimulera utbredningen av Europas skogar samt minska växthusgasutsläppen. EUkommissionen tittar nu närmare på hur en sådan utveckling kan uppmuntras. EU-kommissionens generaldirektorat för näringsliv, 2003 Skogs- och träindustrin hjälper också till genom att visa sitt engagemang och ta ansvar i sin verksamhet. Minska utsläpp av växthusgaser Vi respekterar de övergripande målen i Kyotoprotokollet och vi är övertygade om att växthuseffekten signifikant kan minskas genom att öka användningen av träprodukter. Vi kommer att utveckla och främja träbaserade lösningar som ett bidrag till EU:s gemensamma förpliktelse att minska koldioxidutsläppen. Uthålligt skogsbruk Vår förpliktelse är därför att träindustrin enbart skall använda råvara från ett uthålligt skogsbruk. Vi stödjer initiativ inom skogs- och träindustrin att verifiera ett uthålligt skogsbruk genom trovärdig tredjepartscertifiering. Ökad användning av förnybara resurser Vi främjar en ökad användning av förnybara resurser. Vi kommer att övertyga intressenter om hur träprodukter kan användas för att minska användningen av ändliga resurser. Vi kommer att informera om hur träprodukter kan återanvändas, antingen för materialåtervinning eller energiutvinning. Utveckla energieffektiva metoder och system Vi stödjer kontinuerligt utvecklingen av energieffektiva produktions- och transportsystem för träprodukter. Målet är att industrin huvudsakligen skall använda förnybara energikällor. Vi skall också öka och sprida kunskap om träprodukter och lösningar som uppfyller standarder för energianvändning i byggnader. Öka forskning och utveckling inom miljöområdet Vi förstärker miljöaspekterna i forsknings- och utvecklingsprojekt, särskilt beträffande förbättring av byggsystem och miljövänliga metoder för ytbehandling och ökad beständighet av träprodukter i syfte att minska användningen av skadliga ämnen och öka återvinningen av sådana ämnen. 9

11 Kontakter och referenser ProHolz Austria, broschyr: How wood helps to protect our climate Frühwald, Welling, Scharai-Rad, Avhandling: Comparison of wood products and major substitutes with respect to environmental and energy balances. ECE/FAO seminarium: Strategies for the Sound Use of Wood, Poiana Brasov, Rumänien mars Frühwald, Welling, Scharai-Rad, Wood products as carbon sink. A methological approach. Europeiska kommissionen näringsliv, Using wood to tackle climate change. Skogsindustrierna, Skogarna och klimatet. Box 16006, Stockholm. Byggforskningsrådet, BRE (Building Research Establishment), Digest 470: Life Cycle Impacts on Timber. ( Centre for Alternative Technology, Wales. ( Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar, MCPFE, 2003, State of Europe s Forests The MCPFE Report on Sustainable Forest Management in Europe. Rapporten framtagen av MCPFE Liaison Unit Vienna tillsammans med FN:s ekonomiska kommission för Europa/FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, UNECE/FAO. Rakonczay, Jr., Z., Avhandling: Managing forests for adaption to climate change. ECE/FAO seminarium: Strategies for the Sound Use of Wood, Poiana Brasov, Rumänien mars Hillring, B., Avhandling: Bioenergy traditional fuels traded into new markets. ECE/FAO seminarium: Strategies for the Sound Use of Wood, Poiana Brasov, Rumänien mars

12 Fem steg för att minska klimatförändringarna 1. Ta ansvar - det är upp till var och en av oss att agera ansvarsfullt i kampen mot klimatförändringarna, och alla har vi den möjligheten - var och en av oss kan bidra genom att köpa produkter som minskar koldioxidutsläppen och bekämpar växthuseffekten 2. Använd trä i stället för annat material - träprodukter fungerar som en kolsänka under hela sin livstid - trä har den lägsta nettoenergiförbrukningen och de lägsta värdena för koldioxidutsläpp jämfört med något annat material under en produkts livscykel - träets värmeisolerande egenskaper innebär att trähus har lägre energiförbrukning - till skillnad från fossila bränslen eller mineralbaserade produkter är trä förnybart - att använda träprodukter uppmuntrar expansionen av skogsbruket, ökar kolsänkan samt minskar koldioxidhalten i atmosfären 3. Använd hållbart framställda träprodukter - tack vare ett uthålligt skogsbruk växer Europas skogar snabbt - de flesta skogarna i Europa är uthålligt skötta, vilket ger upphov till en hållbar, sund avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och avverkade skogsbestånd ersätts - välj trä som har certifierats med oberoende tredjepartscertifiering 4. Återvinn träprodukter - ju längre tid träet kan användas, desto längre blir kolsänkan för produkten 5. Återvinn energi från uttjänta träprodukter - eftersom trä skapas genom fotosyntesen kan det betraktas som ett effektivt sätt att lagra solenergi - att återvinna energi från träprodukter i slutet av sin livscykel, som ersättning för fossila bränslen, ökar träets positiva bidrag till koldioxidbalansen Nordic Timber Council AB Olofsgatan 10, 2 tr Stockholm Skogsindustrierna Sveavägen 13 Box Stockholm