Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Transkript

1 Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm Resilience Centre/ Stockholm Environment Institute Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

2 Global förändring Millenium Ecosystem Assessment mänskliga aktiviteter: globala effekter:

3 Hur mycket tål planeten? Planetary boundaries (artikel i Nature vol. 461, 24 sep 2009: sid ) * redan överträdda, möjligen irreversibla trender **ännu ej fastställda gränser Ozonlagret Biologisk mångfald * Kemiska föroreningar** Förändrat klimat* Försurning av haven Konsumtion av färskvatten och det globala hydrologiska kretsloppet Förändring i markanvändningssystem Kväve och fosforbelastning till biosfären och haven* Aerosoler i atmosfären**

4

5 Skogstillståndet i världen:avskogning pågår

6 Globala utmaningar Efterfrågan på skogsråvara ökar papper, sågade trävaror >fördubblas spec papper fyrdubblas (men återvinning antas stiga från 40 till 80%) till år 2050 Världens skogar täcker 30% av landytan o innehåller mest biologisk mångfald av alla terrestra system Kommersiellt skogsbruk når idag överallt med utbyggt vägnät Skogen ger oss stor mängd ekosystemtjänster ex klimatstabilisering, vatten, mat och mediciner Skogar förser mer än 1 miljard fattiga människor med ved, foder, mat och andra produkter för husbehov 2 miljarder beroende av brännved från skogen

7 Svenska skogens framtid Intimt kopplad till globala tillståndet för befolkningsutveckling, ekonomi, klimat och biologisk mångfald Svenska skogsprodukter exporteras i hög grad femte plats i världen tills m Finland efter Kanada, Tyskland, USA Internationella överenskommelser mellan stater o frivillig miljömärkning Svenska skogsföretag aktiva internationellt ex SCA bland de tio största

8 Vem äger skogen?

9 Vilka intressen prioriteras?

10 Staten och lokalbefolkningen gentemot en mångfald av andra intressen

11 Chipkorörelsen i Indien början till en global rörelse för samförvaltning i byskogsbruk

12 Byskogsbruk som kontrast till kommersiellt skogsbruk handlar om kontrollen över skogen för lokala behov och som en integrerad del av jordbrukssystemet eller för ökad skogsindustriell produktion och ekonomisk tillväxt

13 Hållbar skogsförvaltning? Mått på korruption, demokrati och miljöskydd

14 Men hur ser framtiden ut? Idag huggs och växer - mer svensk skog än någonsin Samtidigt som sysselsättningen i svenskt skogsbruk minskar Och svenska skogsföretag expanderar internationellt Ökad efterfrågan på virke men också på andra nyttigheter från skogen

15 Når vi det svenska miljömålet för levande skog? Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Miljömålsrådet bedömer 2009 att målet Levande skogar är mycket svårt eller inte möjligt att nå till 2020 även om fler åtgärder sätts in. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. Vidare brådskar det att vidta nödvändiga åtgärder om målet ska vara möjligt att nå på längre sikt. Skogen brukas intensivt. Mängden död ved, gammal skog och äldre lövrik skog ökar. Samtidigt avverkas värdefulla naturmiljöer och kulturmiljöer skadas. Hänsynen till dessa miljöer behöver förbättras och resurser till skydd av skog behöver öka.

16 Internationella skogsregimer International Timber Trade Agreement 1983 (1987) och ITTO Tropical Forestry Action Plan 1990 Agenda 21 i Rio 1992 Skogskonvention som aldrig blev bindande: Intergovernmental Panel on Forests 1992, IPP/IFF REDD (Reduced Emissions from Deforestation and Degradation bygger på IPCC) EU Forest Law and Enforcement Governance and Trade Forest Stewardship Council, PEFC m fl Med bäring på skogsbruk ex: ILO 169 om rättigheter för ursprungsfolk Konventionen om biologisk mångfald EU Natura 2000 naturskydd Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights (TRIPS) patent på bioteknologi

17 Nya styrningsformer: Skogscertifiering FSC, PEFC, övriga

18 Svenskt skogsbruk mot en mer hållbar global framtid Fortsätt bygga allianser internationellt för att skapa globala styrmedel som minskar negativa miljö- och sociala/lokala effekter av skogsbruk Utarbeta mål i samspel med privata skogsföretag för att minska negativ miljöpåverkan i andra regioner skapad av svensk konsumtion Lev upp till det svenska miljömålet för skogen Stärk kontroll av standards och certifiering i hela produktionskedjan

19 Framtidsskogen till för alla intressen ökad konfliktlösning och samförvaltning