Ett arbetstagarperspektiv: Strategier för klimatförändring i bygg- byggmaterial-, skogs- och träsektorn

Transkript

1 Ett arbetstagarperspektiv: Strategier för klimatförändring i bygg- byggmaterial-, skogs- och träsektorn Ett gemensamt ståndpunktsdokument från den Byggnads- och Träarbetar- Internationalen (BTI), Europeiska Byggnads- och Träarbetarefederationen (EBTF) och Nordiska Byggnads- och Träarbetarefederationen (NBTF) 1

2 Inledning Konsekvenserna av klimatförändringen är inte jämnt fördelade de fattigaste länderna och människorna drabbas först och lider mest. Om och när skadorna visar sig kommer det att vara för sent att vända processen. Vi tvingas alltså att blicka långt framåt. Stern review, sammanfattning, sidan vii Klimatförändringarna påverkar oss alla, inte bara som konsumenter men också som arbetstagare. Bygg-, byggmaterial-, skog- och träindustrin som sysselsätter runt 200 miljoner arbetstagare spelar en viktig roll genom att medverka till och också minska koldioxidutsläppen (CO2). Avskogning är den näst största källan till koldioxid i atmosfären. Byggnader står för ca åtta procent av de globala koldioxidutsläppen, och användningen av dem ökar andelen till mer än 40 procent. Men bygg- och träindustrin kan utan tvekan medverka i stor utsträckning till att minska utsläppen av växthusgaser och problemet med den globala uppvärmningen. Vi är en del av lösningen. Klimatförändringarna, som anses vara ett av det 21:a århundradets största miljöhot påverkar oss alla, både som konsumenter och som arbetstagare. Enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) beror klimatförändringen direkt eller indirekt på mänsklig aktivitet som förändrar sammansättningen i atmosfären, utöver de naturliga klimatförändringar som äger rum under vissa perioder. Ramkonventionen antogs i mars 1994 och utgör den globala ramen för regeringars åtgärder mot utmaningen som klimatförändringarna utgör. Fram till i dag har 192 länder ratificerat ramkonventionen. Fattigdom är en huvudorsak till den globala avskogningen som i sin tur är en av de främsta orsakerna till ökningen av koldioxid i vår miljö. Det byggs allt mer i utvecklingsländer där de flesta av världens snabbast växande storstäder ligger. Byggindustrin tar enorma naturresurser i anspråk runt om i världen och det får signifikanta miljökonsekvenser när världens befolkning ökar allt snabbare. Det är absolut nödvändigt att efterfrågan på naturresurser hamnar i balans med den fysiska miljöns bärkraft. 1 Grafik om skogsbruk och klimatförändringar används med tillstånd av den brittiska skogskommissionen (United Kingdom Forestry Commission) 2

3 I detta dokument ligger fokus på utsläpp och bindning av koldioxid i relation till sysselsättning, nya arbetstillfällen och arbete under anständiga villkor. Hur ser vi till att arbetstagare, vars livsuppehälle är beroende av ett arbete i en föränderlig sektor kan behålla sitt arbete under anständiga villkor och få den utbildning de behöver för att klara övergången? Vi koncentrerar oss på följande två huvudpunkter: (1) Förbättra energieffektiviteten vid byggnation och energirenovering av befintliga byggnader, (2) återbeskogning och hållbart skogsbruk. DAGENS POLITISKA FÖRSLAG Innan den integrerade globala ekonomin kom till, som domineras av internationella byggföretag, togs hänsyn till omgivningsförhållandena när byggnader uppfördes. Om extrem väderlek var en betydande faktor byggdes väggarna tjockare eller tunnare. I dag är trenden att bygga likadana hus oavsett lokala förhållanden. Sådana byggnader tenderar att lämna större koldioxidavtryck. Om vi återgick till att bygga utifrån lokalbefolkningens behov och de lokala förhållandena skulle koldioxidavtrycken från byggnader bli avsevärt mycket mindre. Genom att återgå till att placera byggnadernas utformning och konstruktion i rätt lokalt och miljömässigt sammanhang skulle vi också skapa möjligheter att ta tillvara och befrämja de färdigheter och byggmaterial som finns på plats, och därmed också stärka såväl den sociala som den miljömässiga och ekonomiska hållbarheten. I den globala södern är trycket att både vara som i väst och modern i vår byggda miljö en viktig orsak till att byggnader som lämnar större koldioxidavtryck konstrueras som är beroende av teknik och expertis som behöver importeras. Det är en särskilt stor utmaning i utvecklingen av infrastruktur. I geografiska områden som lider av olämplig infrastruktur kan dagens byggmarknad erbjuda lösningar i västorienterad design med stora koldioxidavtryck till mycket lägre pris än alternativ som lämnar mindre avtryck, särskilt när man betraktar kostnaderna över en kortare tidshorisont. Bygg, byggmaterial och klimatförändringsaspekter Innan den integrerade globala ekonomin kom till, som domineras av internationella byggföretag, togs hänsyn till omgivningsförhållandena när byggnader uppfördes. Om extrem väderlek var en betydande faktor byggdes väggarna tjockare eller tunnare. I dag är trenden att bygga likadana hus oavsett lokala förhållanden. Sådana byggnader tenderar att lämna större koldioxidavtryck. Om vi återgick till att bygga utifrån lokalbefolkningens behov och de lokala förhållandena skulle koldioxidavtrycken från byggnader bli avsevärt mycket mindre. Genom att återgå till att placera byggnadernas utformning och konstruktion i rätt lokalt och miljömässigt sammanhang skulle vi också skapa möjligheter att ta tillvara och befrämja de färdigheter och byggmaterial som finns på plats, och därmed också stärka såväl den sociala som den miljömässiga och ekonomiska hållbarheten. I den globala södern är trycket att både vara som i väst och modern i vår byggda miljö en viktig orsak till att byggnader som lämnar större koldioxidavtryck konstrueras som är beroende av teknik och expertis som behöver importeras. Det är en särskilt stor utmaning i utvecklingen av infrastruktur. I geografiska områden som lider av olämplig infrastruktur kan dagens byggmarknad erbjuda lösningar i västorienterad design med stora koldioxidavtryck till mycket lägre pris än alternativ som lämnar mindre avtryck, särskilt när man betraktar kostnaderna över en kortare tidshorisont. A. BYGGNADERNAS ROLL I UTSLÄPPSMINSKNINGEN Regeringar måste ta på sig en mer direkt roll som drivande kraft när koldioxidutsläppen från byggnadernas utformning, konstruktion och användning ska minska. Genom sin makt att utforma politiken och ekonomiska makt som betydande upphandlare av varor och tjänster behöver regeringarna sätta stränga standarder för nybyggnationer, mål för retroaktiv anpassning av befintliga byggnader och stödja innovativ design och byggprocesser via sina offentliga upphandlingsförfaranden. Utvecklandet av byggnormer som ger stimulans och stöd åt centralvärme/-kyla och andra tekniker som minskar koldioxidutsläppen kan spela en viktig roll. Regeringar kan skapa incitament för att stimulera den privata sektorn att delta i program för energirenovering. B. BYGGMATERIAL OCH KOLDIOXID 1. Trä Trä är ett unikt material såtillvida att koldioxidutsläppen från förbränningen är exakt de samma som mängden koldioxid som träden tar upp medan de växer. Därför är trä koldioxidneutralt och virke som byggmaterial lagrar koldioxid så länge det används. Det kan i många fall handla om århundraden. För varje kubikmeter trä som används i stället för andra byggmaterial minskas koldioxidutsläppen till atmosfären med i genomsnitt 1,1 ton koldioxid. Utöver det ton koldioxid som lagras i trä innebär varje kubikmeter trä som används som alternativ till andra byggmaterial en koldioxidbesparing på totalt 2,1 ton. Med utgångspunkt i dessa 2 Tackle Climate Change. Use wood, Cei-Bois, november Tackle Climate Change. Use wood, Cei-Bois, november

4 siffror skulle en tioprocentig ökning av andelen trähus bara i Europa ge tillräckliga koldioxidbesparingar för att åstadkomma ca 25 procent av de minskningar som föreskrivs i Kyotoprotokollet. Dessa material utgör en väsentlig del av vår infrastruktur men tillverkningsprocesserna för cement och cementprodukter ger upphov till en enorm miljöpåverkan. Användningen av trä är en energibesparing under en byggnads hela livslängd eftersom träets cellstruktur ger värmeisolering, och trä blir en allt mer konkurrenskraftig lösning i miljöanpassade byggregler. 2. Cement Cementtillverkning är en mycket stor källa till utsläpp av växthusgaser. I stort sett allt som cementindustrin producerar används i byggsektorn, främst till betong som används i sådana mängder att vatten är den enda produkt vi förbrukar mer av. Det används dubbelt så mycket betong i världen som alla andra byggmaterial tillsammans. Betong innehåller procent cement. Så mycket som 1,25 ton koldioxid produceras för varje ton cement, och runt 1,6 ton råmaterial behövs för att tillverka ett ton cement. Varje år tillverkas 2,6 miljarder ton cement i världen och med nuvarande trend kommer koldioxidutsläppen från cementindustrin att fyrfaldigas till år Tillverkningen av portlandcement (standardcement) är en av de mest energiintensiva av alla industriella tillverkningsprocesser och svarar för upp till tio procent av all världens koldioxidutsläpp som orsakas av människan. Portlandcement är den mest använda cementtypen runt om i världen. Portlandcement är en viktig beståndsdel i en mängd olika byggmaterial och byggprodukter, däribland konstruktionsbetonger och övrig betong (med en global årstillverkning på över fem miljarder ton), inbegripet murbruk, byggblock, betongplattor och grunder. 4 A Concrete Foundation. In: Tomorrow, 12:6, december Den globala cementindustrin investerar i forskning och utveckling för att hitta sätt att få ned sina utsläpp av växthusgaser, främst genom att minska användningen av fossila bränslen. Det är av avgörande betydelse att skapa lika spelregler när det gäller bestämmelser och utsläpp för cementindustrin för att se till att denna sektor kan medverka till att minska utsläppen av växthusgaser. Återvinning och återanvändning av betong behöver stimuleras. C. OFFENTLIG UPPHANDLING Syftet med de regler som styr offentliga upphandlingar är att garantera rättvis och lojal konkurrens för att man ska få så bra kvalitet som möjligt för pengarna och använda offentliga medel på bästa sätt. Politiska överväganden om sociala och miljömässiga aspekter på byggnation och konstruktion är hur viktiga de än må vara oftast ingen avgörande faktor i dag när beslut fattas om vem som ska tilldelas upphandlingskontrakt. Vid offentliga projekt kan följande krav ställas på anbudsgivare: användning av den senaste tekniken för design och konstruktionsdelar som ger lägre koldioxidutsläpp, prioritera de anbud som ger minst koldioxidavtryck baserat på priset på koldioxid, antingen som upptagen koldioxid eller undvikna utsläpp av koldioxid, kräva att certifierade produkter används där sådana system finns, t.ex. skogscertifiering, föreskriva att anbuden innehåller sociala kriterier som stimulerar till 4

5 arbete under anständiga villkor, säkert arbete och arbete som respekterar ILO:s kärnarbetsnormer. I EU-lagstiftningen är det redan accepterat att hållbar utveckling, även hållbart skogsbruk, kan användas som kriterium för tilldelning av kontrakt. Upphandlingspolitik har faktiskt använts länge för att främja social rättvisa, t.ex. på områden som sysselsättningsstrategier, lärlingskap och yrkesträning, löner, arbetstider, hälsa och säkerhet, barnarbete, tvångsarbete, tropiskt timmer och mycket annat. Offentliga myndigheter har stora möjligheter att välja hållbara alternativ i sina upphandlingar så länge de inte diskriminerar på grund av nationalitet. Regeringar måste införa miljömässiga och sociala bestämmelser i alla upphandlingsdokument som rör offentliga arbeten. D. TEKNIK OCH INVESTERINGAR I FÖRNYBAR ENERGI Tekniken finns redan för att vi ska kunna undvika en framtid med intensiva kolutsläpp men den måste Tekniken finns redan för att vi ska kunna undvika en framtid med intensiva koldioxidutsläpp men den måste utnyttjas i bredare skala. Det är faktorer som kostnaderna för och det begränsade utnyttjandet av tekniken, restriktiva patentansökningar och brist på politisk vilja som ligger bakom den bristfälliga spridningen av tekniska innovationer. Både regeringar och företag behöver satsa mer på forskning och utveckling inom byggsektorn och förnybar energi, förnybara material och energieffektiv fastighetsförvaltning. Centrumet för europeiska politiska studier (CEPS) visade nyligen (Bryssel 2009) att byggindustrin är en av de branscher som investerar minst i forskning och utveckling (0,1 procent). Stora företag tenderar att vara mer innovativa än små och medelstora företag, ett allvarligt problem med tanke på att 90 procent av byggföretagen i världen är mikroföretag med färre än tio anställda. Ett nyckelinstrument för att ge arbetskvalitet och produktivitet ett uppsving är betydande investeringar i yrkesutbildning och fortbildning för arbetstagare E. CENTRALVÄRME CENTRALKYLA I länder med kallt klimat går den mesta energin i byggnader till uppvärmning. Koldioxidutsläpp från bostäder är en av de största orsakerna till växthuseffekten. För att minska energin för uppvärmning isolerar man normalt byggnaderna. I länder med varmt klimat går den mesta energin i byggnader till kylning. När man isolerar dessa byggnader kan man få samma effekt som när man isolerar för att hålla kylan ute. Man kan hålla den varma inomhusluften varm eller den svala inomhusluften sval. Det mest energieffektiva sättet att värma upp ett hus är genom centralvärme, och den tekniken kan även användas för centralkyla. I Köpenhamn har man redan börjat experimentera med detta. F. INCITAMENT FÖR BYGGNADSÄGARE ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN Byggnadsägaren kommer också att dra ekonomisk nytta av att renovera, dvs. spara pengar som annars skulle gå till energi. Det är ett stort incitament för alla ägare, såväl privata husägare, företag som regeringar. Regeringar bör skapa lämpliga motivationsmekanismer och incitament för att uppmuntra den privata sektorn att delta i program för energirenovering. EXEMPEL FRÅN EUROPA I Frankrike har nationalförsamlingen beslutat att fördubbla antalet gamla byggnader som ska energirenoveras, vilket betyder en ökning av antalet renoverade byggnader till per år. Programmet startar med offentliga byggnader som ska vara energirenoverade i slutet av I Tyskland är målet för koldioxidsaneringsprogrammet Gebäudesanierungsprogramm en energirenovering av fem procent av alla byggnader byggda före Det har skapat arbetstillfällen, sparat två miljoner ton koldioxidutsläpp och sänkt kostnaderna för uppvärmning. I Nederländerna har regeringen antagit planer om energirenovering i byggnader per år. Regeringarna i ett antal länder, däribland länderna ovan och Storbritannien, har beslutat att införa mål för energieffektiv konstruktion av nya byggnader. Dessa krav kommer att införas under perioden Koldioxidneutrala hus blir obligatoriska i Storbritannien från 2016 och i Frankrike, Nederländerna och Tyskland från 2020 Skogar och miljöaspekter på klimatförändringen Skogarna bidrar till lagringen av koldioxid. Ett träd tar genom fotosyntes upp i genomsnitt motsvarande ett ton koldioxid för varje kubikmeter det växer samtidigt som det producerar motsvarande 0,7 ton syre. Träfibern fortsätter att binda koldioxiden tills den frigörs, vanligen genom skogsbränder eller upplösning i jorden till följd av naturliga störningar, förändrad markanvändning och skördeverksamhet. För att maximera nyttan av koldioxidupptaget i skogen behöver ett antal villkor vara uppfyllda. Framför allt behöver man respektera internationellt antagna principer för ett hållbart skogsbruk när man brukar skogen. När skogen brukas på ett hållbart sätt minimeras den koldioxid som frigörs genom naturliga störningar 5 Tackle Climate Change. Use wood, Cei-Bois, November

6 6 och då kan koldioxidneutrala, eller nästintill koldioxidneutrala, konsumentprodukter tillverkas och skogens varaktiga hälsa bli en del av den långsiktiga förvaltningsplanen. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) uppskattar att ca 7,3 miljoner hektar skogsyta försvinner varje år på grund av avskogning. Avskogningen är ett resultat av att skogsmark omvandlas till mark för jordbruk eller bebyggelse. Följande faktorer driver på omvandlingen: Markanvändningsbeslut som drivs på av marknaden. Skogsmarksanvändning är sällan konkurrenskraftig i marknadsbaserade ekonomier. Institutioner med vinstmål bidrar till avskogningen genom omställningen av skogar för jordbruksändamål. I många tropiska länder utlöser detta en cykel av markförstöring där landområden skapas utan ekonomiskt värde med försämrad ekologi under lång framtid. Naturliga störningar. I områden där skogsbränder uppstår naturligt med jämna mellanrum är skogsbruket av avgörande betydelse både för att förhindra avskogning och förvalta koldioxidlagringen. Ohållbar och illegal kommersiell skördeverksamhet. Med tanke på att runt en femtedel av allt importerat virke i EU kommer från trä som skördats illegalt bör de träimporterande länderna granska sin handels- och importpolitik. Enligt indonesiska skogsarbetarförbund innebär varje kubikmeter illegalt timmer minst fyra förlorade arbetstillfällen i produktionskedjan. Användning av biomassa för uppvärmning och matlagning hos utarmade befolkningar som lever i eller nära skogar. De sociala 6 FAO Forest Resources Assessment 2005, 7 FAO Forest Resources Assessment 2005, Illegal avverkning är en viktig orsak till sociala, miljömässiga och ekonomiska problem Illegal avverkning bidrar till avskogningen eftersom kommersiell odling sällan följer på illegal avverkning. Sådan aktivitet bidrar till att skada miljön och försätter arbetstagare i utsatthet där de saknar all tillgång till socialt skydd. Den illegala avverkningen berövar samhällen och regeringar deras intäkter och bidrar till organiserad brottslighet och kulturella drivkrafterna för avskogning är viktiga. Fattigdomen och behovet att överleva dagen gör utmaningen att skydda skogarna för morgondagen ännu större. Klimatförändring. Det är inte bara avskogningen som är en orsak till klimatförändringar, utan klimatförändringen är också en orsak till avskogningen. Förändringar i nederbörd, temperatur och extrema väderförhållanden ökar den biologiska påfrestningen på skogen i olika geografiska områden. Detta bidrar till den globala fattigdomen och skapar klimatflyktingar.

7 A. Hållbart skogsbruk (SFM) Det finns numera många olika certifieringssystem som tjänar som standard för verifiering och stimulans att bruka skogen på ett hållbart sätt. Genom att upprätthålla standarderna ökar man de ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelarna med skogsbruket och skogsindustrin. Skogsskydd i kombination med ett hållbart skogsbruk gynnar skogen och den biologiska mångfalden och tryggar uppehället i landsbygdsregioner och produktionsprocessen igenom. Utbildning och kunskapsutveckling tillsammans med anständiga arbetsvillkor är avgörande för att samhällen och skogsarbetare ska klara sig på sikt. Ett hållbart skogsbruk ska också omfatta åtaganden för skogsbruksmetoder som lämnar mindre koldioxidutsläpp och spår efter sig. Som exempel bör kemikaliefritt skogsbruk tillämpas varhelst det är möjligt. Regeringar kan stödja hållbart skogsbruk genom att driva en politik för offentliga upphandlingar och handel som stärker de två internationellt erkända skogscertifieringssystemen FSC och PEFC. Även om de sociala standarderna i systemen fortfarande behöver stärkas hela spårbarhetscertifieringskedjan igenom är det bevisat att arbetarna lever ett bättre liv redan med dagens sociala standarder och att skogarna brukas på ett mer ekologiskt och koldioxidneutralt sätt B. Träprodukter och koldioxidutsläpp Med bättre återvinning av uttjänta träbaserade produkter kan antingen den bundna energin tillvaratas eller materialen själva omvandlas till nya, miljövänliga produkter. Genom att tillämpa strategier för att använda mer träprodukter kan man göra mindre koldioxidavtryck. I Finland, Sverige och Norge har man redan fastställt tydliga mål för sina totala miljöräkenskaper genom att fokusera på användningen av trä som byggmaterial. MINSKA UTSLÄPPEN FRÅN AVSKOGNING OCH DEGRADERING AV SKOG (REDD) REDD:s primära syfte är att rädda befintliga skogar och det har klart högre potential att minska skadorna än ny- eller återplantering. Parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) har hittills inte fullgjort sina åtaganden enligt artikel 4.1 d i konventionen. Inte desto mindre fortsätter REDD vara en viktig del av debatten om klimatförändringarna. Det är viktigare för oss hur ett REDDsystem införs än vilket system som antas. Oavsett i vilken form REDD antas i slutändan måste det ge förutsättningar för en rättvis och ärlig övergång (se nedan) för människor i skogsberoende samhällen och arbetstagare i skogsindustrin. Om skogens ekonomiska värde minskas genom REDD måste det skildras i detalj hur denna övergång är tänkt att ske för att skydda arbetstagarna. Om REDD bidrar till att skogen som tillgång skrivs upp kraftigt måste man ta upp frågor om en rättvis fördelning. Regeringar har inte visat prov på att klara vare sig rättvisa övergångar eller rättvis fördelning i det förgångna. I de flesta fall kräver sådana resultat omfattande finansiering och ännu mer kontroll. Den vanligaste utgången är att människor i skogsberoende samhällen och arbetstagare i skogsindustrin lämnas att klara sig själva och med en oproportionerligt stor andel av kostnaderna för den nya politiken. Koldioxid som absorberas av trä från hållbar skog har tyvärr inte räknats som koldioxidupptag. Det skulle öka incitamenten att använda och bygga med trä, och träanvändningen skulle bli en metod för länderna att klara sina krav på minskade koldioxidutsläpp. 7

8 Politik och Programrekommendationer BTI, EBTF och NBTF lämnar följande förslag till COP15: 1. Länder bör införa rättsligt bindande mål och en hållbar strategi för att klara klimatförändringarna. Vi delar de fackliga internationalernas vision om att den globala temperaturen inte längre får höjas mer än två grader Celsius och om Kyotoprotokollets standard på fem procent i rika länder. 2. Regeringar bör starta ett program för ökad energieffektivitet och energirenovering av befintliga byggnader 3. Regeringar bör investera mer i forskning och utveckling i byggsektorn och i forskning om förnybar energi, förnybara material, energieffektiv fastighetsförvaltning och avfallshantering. 4. Regeringar bör skapa motivationsmekanismer och incitament för att uppmuntra den privata sektorn att delta i program för fastighetsrenovering för att öka energieffektiviteten. 5. Cementindustrin bör minska användningen av fossila bränslen och därmed sina utsläpp. Det bör gälla likalydande utsläppsregler för hela cementindustrin. Återvinning av betong måste uppmuntras. 6. Regeringar bör inkludera miljöstandarder i sina normer för upphandling. 7. Regeringar bör införliva alla Internationella arbetsorganisationens kärnkonventioner när de skapar nya projekt och arbetstillfällen. 8. Regeringar bör stödja återbeskogningsprojekt. 9. Regeringar bör reglera användning och återvinning av byggmaterial i moderniserings- och renoveringsprojekt och vid nybyggnation av fastigheter. Regeringar bör främja användningen av sådana byggmaterial (t.ex. trä) vars användning bidrar till man klarar klimatförändringarna. 10. Regeringar bör reglera koldioxidutsläppen från och energianvändningen i befintliga och nya byggnader 11. Alla länder bör erkänna behovet av nationella strategier för produktion och användning av trä och träprodukter från hållbart brukad skog. 12. Regeringar måste erkänna koldioxid från skogsplantering och byggnadsverksamhet som en del av deras totala räkenskaper för koldioxidutsläpp. 13. Länder bör driva på ett separat avtal om FN:s REDD-program (minska utsläppen från avskogning och degradering av skog i utvecklingsländer) under konventionen. I avtalet bör ytterligare mål fastställas för undvikande av avskogning, inrättande av en särskild fond och ansvarsstrukturer samt en separat marknad för certifikat för minskade utsläpp från avskogning. 14. Regeringar måste gå i bräschen i kampen mot ohållbar skörd och avverkning av skog genom internationella handelsavtal, t.ex. EU:s handlingsplan om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (FLEGT-systemet) och genom att stärka de befintliga skogscertifieringssystemen. Effektiva klimatförändringsstrategier och -program kommer bara att lyckas om de utformas och genomförs med aktivt deltagande av dem vars liv påverkas, dvs. arbetsgivare, arbetstagare och konsumenter från högsta nivå ned till gräsrotsnivå på de platser där skogsbruk och byggverksamhet bedrivs. Den sociala dialogen mellan arbetstagare, arbetsgivare och regeringar är ett kraftfullt instrument och ett oundgängligt verktyg för att ta itu med klimatförändringarna. Building and Wood Workers International 54 route des Acacias CH-1227 Carouge GE Switzerland info@bwint.org European Federation of Building and Wood Workers Rue Royale 45/ Brussels Belgium Info@efbh.be Nordic Federation of Building and Wood Workers Liljeholmsvägen 32 S Stockholm 8 with support from: Kampmannsgade København V