Ett arbetstagarperspektiv: Strategier för klimatförändring i byggbyggmaterial-,
|
|
- Pernilla Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ett arbetstagarperspektiv: Strategier för klimatförändring i byggbyggmaterial-, skogs- och träsektorn Ett gemensamt ståndpunktsdokument från den Internationella Byggnads- och Träarbetar- Internationalen (BTI), Europeiska Byggnads- och Träarbetarefederationent (EBTF) och Nordiska Byggnads- och Träarbetarefederationen (NBTF) 1
2 Inledning Konsekvenserna av klimatförändringen är inte jämnt fördelade de fattigaste länderna och människorna drabbas först och lider mest. Om och när skadorna visar sig kommer det att vara för sent att vända processen. Vi tvingas alltså att blicka långt framåt. Stern review, sammanfattning, sidan vii Klimatförändringarna påverkar oss alla, inte bara som konsumenter men också som arbetstagare. Bygg-, byggmaterial-, skog- och träindustrin som sysselsätter runt 200 miljoner arbetstagare spelar en viktig roll genom att medverka till och också minska koldioxidutsläppen (CO2). Avskogning är den näst största källan till kol i atmosfären. Byggnader står för ca åtta procent av de globala koldioxidutsläppen, och användningen av dem ökar andelen till mer än 40 procent. Men bygg- och träindustrin kan utan tvekan medverka i stor utsträckning till att minska utsläppen av växthusgaser och problemet med den globala uppvärmningen. Vi är en del av lösningen. Klimatförändringarna, som anses vara ett av det 21:a århundradets största miljöhot påverkar oss alla, både som konsumenter och som arbetstagare. Enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) beror klimatförändringen direkt eller indirekt på mänsklig aktivitet som förändrar sammansättningen i atmosfären, utöver de naturliga klimatförändringar som äger rum under vissa perioder. Ramkonventionen antogs i mars 1994 och utgör den globala ramen för regeringars åtgärder mot utmaningen som klimatförändringarna utgör. Fram till i dag har 192 länder ratificerat ramkonventionen. Fattigdom är en huvudorsak till den globala avskogningen som i sin tur är en av de främsta orsakerna till ökningen av kol i vår miljö. Det byggs allt mer i utvecklingsländer där de flesta av världens snabbast växande storstäder ligger. Byggindustrin tar enorma naturresurser i anspråk runt om i världen och det får signifikanta miljökonsekvenser när världens befolkning ökar allt snabbare. Det är absolut nödvändigt att efterfrågan på naturresurser hamnar i balans med den fysiska miljöns bärkraft. 2 1 Grafik om skogsbruk och klimatförändringar används med tillstånd av den brittiska skogskommissionen (United Kingdom Forestry Commission)
3 I detta dokument ligger fokus på koldioxidutsläpp och koldioxidbindning i förhållande till sysselsättning, nya arbetstillfällen och arbete under anständiga villkor. Hur ser vi till att arbetstagare, vars livsuppehälle är beroende av ett arbete i en föränderlig sektor kan behålla sitt arbete under anständiga villkor och få den utbildning de behöver för att klara övergången? Vi koncentrerar oss på följande två huvudpunkter: (1) Förbättra energieffektiviteten vid byggnation och energirenovering av befintliga byggnader, (2) återbeskogning och hållbart skogsbruk. DAGENS POLITISKA FÖRSLAG Fokus i dagens debatt som leds av marknadsbaserade ekonomier ligger främst på att skapa en marknadsmekanism för att fastställa ett monetärt pris på kolföroreningar. Genom att fastställa ett pris på kolförorening tror man att förorenarna inte kan föra över sina egna kostnader på omgivningen och dem som inte kan göra sin röst hörd eller saknar politisk makt. Det är viktigt att politiken utformas så, att marknaderna om man överlåter åt marknaderna att minska kolföroreningarna fungerar effektivt och regleras på ett ändamålsenligt sätt. De intäkter som kommer från kolhandel eller skatter måste öronmärkas för att främja den sociala rättvisan med särskild tonvikt på fattigdomsminskning och omställningsutbildning för arbetstagare som trängs undan av en ekonomi med mindre kolutsläpp. Bygg, byggmaterial och klimatförändringsaspekter Innan den integrerade globala ekonomin kom till, som domineras av internationella byggföretag, togs hänsyn till omgivningsförhållandena när byggnader uppfördes. Om extrem väderlek var en betydande faktor byggdes väggarna tjockare eller tunnare. I dag är trenden att bygga likadana hus oavsett lokala förhållanden. Sådana byggnader tenderar att lämna större kolavtryck. Om vi återgick till att bygga utifrån lokalbefolkningens behov och de lokala förhållandena skulle kolavtrycken från byggnader bli avsevärt mindre. Genom att återgå till att placera byggnadernas utformning och konstruktion i rätt lokalt och miljömässigt sammanhang skulle vi också skapa möjligheter att ta tillvara och befrämja de färdigheter och byggmaterial som finns på plats, och därmed också stärka såväl den sociala som den miljömässiga och ekonomiska hållbarheten. A. BYGGNADERNAS ROLL I UTSLÄPPSMINSKNINGEN Regeringar måste ta på sig en mer direkt roll som drivande kraft när kolutsläppen från byggnadernas utformning, konstruktion och användning ska minska. Genom sin makt att utforma politiken och ekonomiska makt som betydande upphandlare av varor och tjänster behöver regeringarna sätta stränga standarder för nybyggnationer, mål för retroaktiv anpassning av befintliga byggnader och stödja innovativ design och byggprocesser via sina offentliga upphandlingsförfaranden. Utvecklandet av byggnormer som ger stimulans och stöd åt centralvärme/-kyla och andra tekniker som minskar kolutsläppen kan spela en viktig roll. Regeringar kan skapa incitament för att stimulera den privata sektorn att delta i program för energirenovering. B. BYGGMATERIAL OCH KOL: 1. Trä Trä är ett unikt material såtillvida att koldioxidutsläppen från förbränningen är exakt de samma som mängden koldioxid som träden tar upp medan de växer. Därför är trä koldioxidneutralt och virke som byggmaterial lagrar kol så länge det är under användning. Det kan i många fall handla om århundraden. I den globala södern är trycket att både vara som i väst och modern i vår byggda miljö en viktig orsak till att byggnader som lämnar större kolavtryck konstrueras som är beroende av teknik och expertis som behöver importeras. Det är en särskilt stor utmaning i utvecklingen av infrastruktur. I geografiska områden som lider av olämplig infrastruktur kan dagens byggmarknad erbjuda lösningar i västorienterad design med stora kolavtryck till mycket lägre pris än alternativ som lämnar mindre avtryck, särskilt när man betraktar kostnaderna över en kortare tidshorisont. För varje kubikmeter trä som används i stället för andra byggmaterial minskas koldioxidutsläppen till atmosfären med i genomsnitt 1,1 ton koldioxid. 2 Utöver det ton koldioxid som lagras i trä innebär varje kubikmeter trä som används som alternativ till andra byggmaterial en koldioxidbesparing på totalt 2,1 ton. Med utgångspunkt i dessa siffror skulle en tioprocentig ökning av andelen trähus bara i Europa ge tillräckliga koldioxidbesparingar för att åstadkomma ca 25 procent av de minskningar som föreskrivs i Kyotoprotokollet. 3 2 Tackle Climate Change. Use wood, Cei-Bois, november Tackle Climate Change. Use wood, Cei-Bois, november
4 4 Användningen av trä är en energibesparing under en byggnads hela livslängd eftersom träets cellstruktur ger värmeisolering, och trä blir en allt mer konkurrenskraftig lösning i miljöanpassade byggregler. 2. Cement Cementtillverkning är en mycket stor källa till utsläpp av växthusgaser. I stort sett allt som cementindustrin producerar används i byggsektorn, främst till betong som används i sådana mängder att vatten är den enda produkt vi förbrukar mer av. Det används dubbelt så mycket betong i världen som alla andra byggmaterial tillsammans. Betong innehåller procent cement. Så mycket som 1,25 ton koldioxid produceras för varje ton cement, och runt 1,6 ton råmaterial behövs för att tillverka ett ton cement. Varje år tillverkas 2,6 miljarder ton cement i världen och med nuvarande trend kommer koldioxidutsläppen från cementindustrin att fyrfaldigas till år Tillverkningen av portlandcement (standardcement) är en av de mest energiintensiva av alla industriella tillverkningsprocesser och svarar för upp till tio procent av all världens koldioxidutsläpp som orsakas av människan. Portlandcement är den mest använda cementtypen runt om i världen. Portlandcement är en viktig beståndsdel i en mängd olika byggmaterial och byggprodukter, däribland konstruktionsbetonger och övrig betong (med en global årstillverkning på över fem miljarder ton), inbegripet murbruk, byggblock, betongplattor och grunder. Dessa material utgör en väsentlig del av vår infrastruktur men tillverkningsprocesserna för cement och cementprodukter ger upphov till en enorm miljöpåverkan. 4 A Concrete Foundation. In: Tomorrow, 12:6, december Den globala cementindustrin investerar i forskning och utveckling för att hitta sätt att få ned sina utsläpp av växthusgaser, främst genom att minska användningen av fossila bränslen. Det är av avgörande betydelse att skapa lika spelregler när det gäller bestämmelser och utsläpp för cementindustrin för att se till att denna sektor kan medverka till att minska utsläppen av växthusgaser. Återvinning och återanvändning av betong behöver stimuleras. C. OFFENTLIG UPPHANDLING Syftet med de regler som styr offentliga upphandlingar är att garantera rättvis och lojal konkurrens för att man ska få så bra kvalitet som möjligt för pengarna och använda offentliga medel på bästa sätt. Politiska överväganden om sociala och miljömässiga aspekter på byggnation och konstruktion är hur viktiga de än må vara oftast ingen avgörande faktor i dag när beslut fattas om vem som ska tilldelas upphandlingskontrakt. Vid offentliga projekt kan följande krav ställas på anbudsgivare: användning av den senaste tekniken för design och konstruktionsdelar som ger lägre kolutsläpp, prioritera anbud med minst kolavtryck baserat på priset på kol, antingen kolupptag eller undvikna kolutsläpp, kräva att certifierade produkter används där sådana system finns, t.ex. skogscertifiering, föreskriva att anbuden innehåller sociala kriterier som stimulerar till arbete under anständiga villkor, säkert arbete och arbete som respekterar ILO:s kärnarbetsnormer. I EU-lagstiftningen är det redan accepterat att hållbar utveckling, även hållbart skogsbruk, kan användas som kriterium för tilldelning av kontrakt. Upphandlingspolitik har faktiskt använts länge för att främja social rättvisa, t.ex. på områden som sysselsättningsstrategier, lärlingskap
5 och yrkesträning, löner, arbetstider, hälsa och säkerhet, barnarbete, tvångsarbete, tropiskt timmer och mycket annat. Offentliga myndigheter har stora möjligheter att välja hållbara alternativ i sina upphandlingar så länge de inte diskriminerar på grund av nationalitet. Regeringar måste införa miljömässiga och sociala bestämmelser i alla upphandlingsdokument som rör offentliga arbeten. D. TEKNIK OCH INVESTERINGAR I FÖRNYBAR ENERGI Tekniken finns redan för att vi ska kunna undvika en framtid med intensiva kolutsläpp men den måste utnyttjas i bredare skala. Det är faktorer som kostnaderna för och det begränsade utnyttjandet av tekniken, restriktiva patentansökningar och brist på politisk vilja som ligger bakom den bristfälliga spridningen av tekniska innovationer. Både regeringar och företag behöver satsa mer på forskning och utveckling inom byggsektorn och förnybar energi, förnybara material och energieffektiv fastighetsförvaltning. Centrumet för europeiska politiska studier (CEPS) visade nyligen (Bryssel 2009) att byggindustrin är en av de branscher som investerar minst i forskning och utveckling (0,1 procent). Stora företag tenderar att vara mer innovativa än små och medelstora företag, ett allvarligt problem med tanke på att 90 procent av byggföretagen i världen är mikroföretag med färre än tio anställda. Ett nyckelinstrument för att ge arbetskvalitet och produktivitet ett uppsving är betydande investeringar i yrkesutbildning och fortbildning för arbetstagare. E. CENTRALVÄRME CENTRALKYLA I länder med kallt klimat går den mesta energin i byggnader till uppvärmning. Koldioxidutsläpp från bostäder är en av de största orsakerna till växthuseffekten. För att minska energin för uppvärmning isolerar man normalt byggnaderna. I länder med varmt klimat går den mesta energin i byggnader till kylning. När man isolerar dessa byggnader kan man få samma effekt som när man isolerar för att hålla kylan ute. Man kan hålla den varma inomhusluften varm eller den svala inomhusluften sval. Det mest energieffektiva sättet att värma upp ett hus är genom centralvärme, och den tekniken kan även användas för centralkyla. I Köpenhamn har man redan börjat experimentera med detta. F. INCITAMENT FÖR BYGGNADSÄGARE ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN Byggnadsägaren kommer också att dra ekonomisk nytta av att renovera, dvs. spara pengar som annars skulle gå till energi. Det är ett stort incitament för alla ägare, såväl privata husägare, företag som regeringar. Regeringar bör skapa lämpliga motivationsmekanismer och incitament för att uppmuntra den privata sektorn att delta i program för energirenovering. Skogar och miljöaspekter på klimatförändringen Skogarna bidrar till lagring av kol. Ett träd tar genom fotosyntes upp i genomsnitt motsvarande ett ton koldioxid för varje kubikmeter det växer samtidigt som det producerar motsvarande 0,7 ton syre. 5 Träfibern fortsätter att binda kolet tills det frigörs, vanligen genom bränder eller upplösning i jorden till följd av naturliga störningar, förändrad markanvändning och skördeverksamhet. EXEMPEL FRÅN EUROPA I Frankrike har nationalförsamlingen beslutat att fördubbla antalet gamla byggnader som ska energirenoveras, vilket betyder en ökning av antalet renoverade byggnader till per år. Programmet startar med offentliga byggnader som ska vara energirenoverade i slutet av I Tyskland är målet för koldioxidsaneringsprogrammet Gebäudesanierungsprogramm en energirenovering av fem procent av alla byggnader byggda före Det har skapat arbetstillfällen, sparat två miljoner ton koldioxidutsläpp och sänkt kostnaderna för uppvärmning. I Nederländerna har regeringen antagit planer om energirenovering i byggnader per år. Regeringarna i ett antal länder, däribland länderna ovan och Storbritannien, har beslutat att införa mål för energieffektiv konstruktion av nya byggnader. Dessa krav kommer att införas under perioden Koldioxidneutrala hus blir obligatoriskt i Storbritannien från 2016 och i Frankrike, Nederländerna och Tyskland från För att maximera nyttan av kolupptaget i skogen behöver ett antal villkor vara uppfyllda. Framför allt behöver man respektera internationellt antagna principer för ett hållbart skogsbruk när man brukar skogen. När skogen brukas på ett hållbart sätt minimeras det kol som frigörs genom naturliga störningar och kan kolneutrala, eller nästintill, konsumentprodukter tillverkas och skogens varaktiga hälsa bli en del av den långsiktiga förvaltningsplanen. 5 Tackle Climate Change. Use wood, Cei-Bois, November
6 FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) uppskattar att ca 7,3 miljoner hektar skogsyta försvinner varje år på grund av avskogning. Avskogningen är ett resultat av att skogsmark omvandlas till mark för jordbruk eller bebyggelse. Följande faktorer driver på omvandlingen: Markanvändningsbeslut som drivs på av marknaden. Skogsmarksanvändning är sällan konkurrenskraftig i marknadsbaserade ekonomier. Institutioner med vinstmål bidrar till avskogningen genom omställningen av skogar för jordbruksändamål. I många tropiska länder utlöser detta en cykel av markförstöring där landområden skapas utan ekonomiskt värde med försämrad ekologi under lång framtid. Naturliga störningar. I områden där skogsbränder uppstår naturligt med jämna mellanrum är skogsbruket av avgörande betydelse både för att förhindra avskogning och förvalta kollagringen. Ohållbar och illegal kommersiell skördeverksamhet. Med tanke på att runt en femtedel av allt importerat virke i EU kommer från trä som skördats illegalt bör de träimporterande länderna granska sin handels- och importpolitik. Enligt indonesiska skogsarbetarförbund innebär varje kubikmeter illegalt timmer minst fyra förlorade arbetstillfällen i produktionskedjan. Användning av biomassa för uppvärmning och matlagning hos utarmade befolkningar som lever i eller nära skogar. De sociala och kulturella drivkrafterna för avskogning är viktiga. Fattigdomen och behovet att överleva dagen gör utmaningen att skydda skogarna för morgondagen ännu större. 6 FAO Forest Resources Assessment 2005, 7 FAO Forest Resources Assessment 2005, Illegal avverkning är en viktig orsak till sociala, miljömässiga och ekonomiska problem Illegal avverkning bidrar till avskogningen eftersom kommersiell odling sällan följer på illegal avverkning. Sådan aktivitet bidrar till att skada miljön och försätter arbetstagare i utsatthet där de saknar all tillgång till socialt skydd. Den illegala avverkningen berövar samhällen och regeringar deras intäkter och bidrar till organiserad brottslighet. Klimatförändring. Det är inte bara avskogningen som är en orsak till klimatförändringar, utan klimatförändringen är också en orsak till avskogningen. Förändringar i nederbörd, temperatur och extrema väderförhållanden ökar den biologiska påfrestningen på skogen i olika geografiska områden. Detta bidrar till den globala fattigdomen och skapar klimatflyktingar. 6
7 A. Hållbart skogsbruk (SFM) Det finns numera många olika certifieringssystem som tjänar som standard för verifiering och stimulans att bruka skogen på ett hållbart sätt. Genom att upprätthålla standarderna ökar man de ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelarna med skogsbruket och skogsindustrin. Skogsskydd i kombination med ett hållbart skogsbruk gynnar skogen och den biologiska mångfalden och tryggar uppehället i landsbygdsregioner och produktionsprocessen igenom. Utbildning och kunskapsutveckling tillsammans med anständiga arbetsvillkor är avgörande för att samhällen och skogsarbetare ska klara sig på sikt. Ett hållbart skogsbruk ska också omfatta åtaganden för skogsbruksmetoder som lämnar mindre kolutsläpp och spår efter sig. Som exempel bör kemikaliefritt skogsbruk tillämpas varhelst det är möjligt. Regeringar kan stödja hållbart skogsbruk genom att driva en politik för offentliga upphandlingar och handel som stärker de två internationellt erkända skogscertifieringssystemen FSC och PEFC. Även om de sociala standarderna i systemen fortfarande behöver stärkas hela spårbarhetscertifieringskedjan igenom är det bevisat att arbetarna lever ett bättre liv redan med dagens sociala standarder och att skogarna brukas på ett mer ekologiskt och kolneutralt sätt. B. Träprodukter och kolföroreningar Med bättre återvinning av uttjänta träbaserade produkter kan antingen den bundna energin tillvaratas eller materialen själva omvandlas till nya, miljövänliga produkter. Genom att tillämpa strategier för att använda mer träprodukter kan man göra mindre kolavtryck. I Finland, Sverige och Norge har man redan fastställt tydliga mål för sina totala miljöräkenskaper genom att fokusera på användningen av trä som byggmaterial. MINSKA UTSLÄPPEN FRÅN AVSKOGNING OCH DEGRADERING AV SKOG (REDD) REDD:s primära syfte är att rädda befintliga skogar och det har klart högre potential att minska skadorna än ny- eller återplantering. Parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) har hittills inte fullgjort sina åtaganden enligt artikel 4.1 d i konventionen. Inte desto mindre fortsätter REDD vara en viktig del av debatten om klimatförändringarna. Det är viktigare för oss hur ett REDDsystem införs än vilket system som antas. Oavsett i vilken form REDD antas i slutändan måste det ge förutsättningar för en rättvis och ärlig övergång (se nedan) för människor i skogsberoende samhällen och arbetstagare i skogsindustrin. Om skogens ekonomiska värde minskas genom REDD måste det skildras i detalj hur denna övergång är tänkt att ske för att skydda arbetstagarna. Om REDD bidrar till att skogen som tillgång skrivs upp kraftigt måste man ta upp frågor om en rättvis fördelning. Regeringar har inte visat prov på att klara vare sig rättvisa övergångar eller rättvis fördelning i det förgångna. I de flesta fall kräver sådana resultat omfattande finansiering och ännu mer kontroll. Den vanligaste utgången är att människor i skogsberoende samhällen och arbetstagare i skogsindustrin lämnas att klara sig själva och med en oproportionerlig andel av kostnaderna för den nya politiken. Kol som absorberas av trä från hållbar skog har tyvärr inte räknats som kolupptag. Det skulle öka incitamenten att använda och bygga med trä, och träanvändningen skulle bli en metod för länderna att klara sina krav på minskade koldioxidutsläpp. 7
8 Politik och Programrekommendationer BTI, EBTF och NBTF lämnar följande förslag till COP15: 1. Länder bör införa rättsligt bindande mål och en hållbar strategi för att klara klimatförändringarna. BTI delar de fackliga internationalernas vision om att den globala temperaturen inte längre får höjas mer än två grader Celsius och om Kyotoprotokollets standard på fem procent i rika länder. 2. Regeringar bör starta ett program för ökad energieffektivitet och energirenovering av befintliga byggnader. 3. Regeringar bör investera mer i forskning och utveckling i byggsektorn och i forskning om förnybar energi, förnybara material, energieffektiv fastighetsförvaltning och avfallshantering. 4. Regeringar bör skapa motivationsmekanismer och incitament för att uppmuntra den privata sektorn att delta i program för fastighetsrenovering för att öka energieffektiviteten. 5. Cementindustrin bör minska användningen av fossila bränslen och därmed sina utsläpp. Det bör gälla likalydande utsläppsregler för hela cementindustrin. Återvinning av betong måste uppmuntras. 6. Regeringar bör inkludera miljöstandarder i sina normer för upphandling. 7. Regeringar bör införliva alla Internationella arbetsorganisationens kärnkonventioner när de skapar nya projekt och arbetstillfällen. 8. Regeringar bör stödja återbeskogningsprojekt. 9. Regeringar bör reglera användning och återvinning av byggmaterial i moderniserings- och renoveringsprojekt och vid nybyggnation av fastigheter. Regeringar bör främja användningen av sådana byggmaterial (t.ex. trä) vars användning bidrar till man klarar klimatförändringarna. 10. Regeringar bör reglera koldioxidutsläppen från och energianvändningen i befintliga och nya byggnader. 11. Alla länder bör erkänna behovet av nationella strategier för produktion och användning av trä och träprodukter från hållbart brukad skog. 12. Regeringar måste erkänna koldioxid från skogsplantering och byggnadsverksamhet som en del av deras totala räkenskaper för koldioxidutsläpp. 13. Länder bör driva på ett separat avtal om FN:s REDD-program (minska utsläppen från avskogning och degradering av skog i utvecklingsländer) under konventionen. I avtalet bör ytterligare mål fastställas för undvikande av avskogning, inrättande av en särskild fond och ansvarsstrukturer samt en separat marknad för certifikat för minskade utsläpp från avskogning. 14. Regeringar måste gå i bräschen i kampen mot ohållbar skörd och avverkning av skog genom internationella handelsavtal, t.ex. EU:s handlingsplan om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (FLEGT-systemet) och genom att stärka de befintliga skogscertifieringssystemen. Effektiva klimatförändringsstrategier och -program kommer bara att lyckas om de utformas och genomförs med aktivt deltagande av dem vars liv påverkas, dvs. arbetsgivare, arbetstagare och konsumenter från högsta nivå ned till gräsrotsnivå på de platser där skogsbruk och byggverksamhet bedrivs. Den sociala dialogen mellan arbetstagare, arbetsgivare och regeringar är ett kraftfullt instrument och ett oundgängligt verktyg för att ta itu med klimatförändringarna. Building and Wood Workers International 54 route des Acacias CH-1227 Carouge GE Switzerland info@bwint.org European Federation of Building and Wood Workers Rue Royale 45/ Brussels Belgium Info@efbh.be Nordic Federation of Building and Wood Workers Liljeholmsvägen 32 S Stockholm 8 with support from: Kampmannsgade København V
Ett arbetstagarperspektiv: Strategier för klimatförändring i bygg- byggmaterial-, skogs- och träsektorn
Ett arbetstagarperspektiv: Strategier för klimatförändring i bygg- byggmaterial-, skogs- och träsektorn Ett gemensamt ståndpunktsdokument från den Byggnads- och Träarbetar- Internationalen (BTI), Europeiska
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merSociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden
Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV
8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merAnvända offentliga pengar på bästa sätt
Bryssel oktober 2004 Använda offentliga pengar på bästa sätt Offentlig upphandling är det begrepp som används när regeringar och offentliga myndigheter köper varor och tjänster eller beställer offentliga
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merIndustrin är grunden f
Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet
Läs merSkogscertifierade produkter från SCA
Skogscertifierade produkter från SCA PE FC /05-33-132 Promoting Sustainable Forest Management www.pefc.org VARFÖR SKA JAG BRY MIG? Skogscertifiering bildar en trovärdig länk mellan ansvarsfullt skogsbruk
Läs merEG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Läs merUpphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare
Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför
Läs merHållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/02-1-01
Hållbart skogsbruk Allt virke är inte lika och skogscertifiering PEFC/02-1-01 Utmaningen Ett ökande antal konsumenter vill ha bevis på att företagens affärsrörelse inte äventyrar miljön. I sin anskaffningspolitik
Läs merS k o g e n S l i l l a g r ö n a
skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har
Läs merFörslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb
Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet
Läs merVisions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)
2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).
Läs merDetta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018
Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 2014-08-26 Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 1 ETT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART VÄSTERÅS. Naturskyddsföreningen
Läs merBioekonomi från ord till handling
Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se
Läs merNya värdekedjor i skogen
Nya värdekedjor i skogen Lisa Sennerby Forsse, Formas, Nordisk Skogskonferens, Danmark, Augusti 29-30 2005 Projekt Nya Värdekedjor i Skogen Uppdrag från Nordiska Ministerrådet Arbetet har letts av en referensgrupp
Läs merFörklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär
BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (5) Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär Fråga 1 Vilken typ av företag är ni? Olika typer av företag har olika förutsättningar att arbeta med leverantörsansvar
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merDRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010
DRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010 Centerpartiet i Skånes valplattform 2010 Drömmen om Skåne ännu har aldrig något gjorts utan att någon har varit den första att göra det ( )
Läs merDet Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson 2013-09-16
Bioekonomi/Biobaserad ekonomi/biobiobaserat samhälle Samhällsutmaningar: Hållbarhet, Klimatförändringar, Tillgängliga naturresurser, Övergång från en fossilbränslebaserad ekonomi till en resurseffektivare
Läs merFöredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.
PM 2016:45 RI (Dnr 110-321/2016) Utkast till lagrådsremiss Miljö- social och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling (Fi2016/00530/UR) Remiss från Finansdepartementet Remisstid 21 mars 2016 Borgarrådsberedningen
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merFSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk
FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald
Läs merKonsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs mer1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000
Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig
Läs merEtt hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument
Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i
Läs merNationell strategi för inköp i offentlig sektor
Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Bra offentliga affärer på en fikarast* 2 *Det vill säga max 15 minuter. Den offentliga sektorn köper in varor och tjänster för mer än 700 miljarder kronor
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs mer2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merFramtidens järnväg formas idag!
Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs merBrasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Läs merStatsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet. Fler nya hem
Statsrådsberedningen Finansdepartementet Näringsdepartementet Fler nya hem Bostadsbristen är stor då det under en lång tid har byggts alldeles för få bostäder. Bostadsbyggandet har också varit lägre i
Läs merUPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merTräets betydelse för ett bättre klimat EN SAMMANFATTNING AV ARGUMENTEN
Träets betydelse för ett bättre klimat EN SAMMANFATTNING AV ARGUMENTEN Förord Trä spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna En ökad användning av träprodukter i stället för fossilbränsleintensiva
Läs merVi bygger ut fjärrvärmen i Täby
E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,
Läs merEtiska och sociala krav vid Upphandling
Etiska och sociala krav vid Upphandling Rolf Robèrt Etiska och sociala krav - bakgrund Rättsläget avseende möjligheten att ställa etiska och sociala krav i samband med offentlig upphandling har länge varit
Läs merVisitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018
Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merEU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15
Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern
1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...
Läs merSkärpta krav i upphandling för bättre arbetsvillkor Skrivelse av Ann- Margarethe Livh (V)
PM 2014:73 RI (Dnr 125-393/2013) Skärpta krav i upphandling för bättre arbetsvillkor Skrivelse av Ann- Margarethe Livh (V) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete PRELIMINÄR VERSION 2003/2078(INI) 22 augusti 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling och samarbete till utskottet för
Läs merStockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.
Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,
Läs merEU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el
EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el Miljöanpassad offentlig upphandling är ett frivilligt instrument. Detta dokument innehåller de EU-kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling
Läs merRiktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun
Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Antagna av kommunfullmäktige den 23 maj 2013, 121 Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun Dessa riktlinjer utgör komplement till
Läs merÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,
Text of the European Landscape Convention in Swedish ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) European Treaty Series - Nr. 176 EUROPEISK LANDSKAPSKONVENTION Florens, 20.10.2000
Läs merADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU
Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när
Läs merBolagen har ordet. Atlas Copco
Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta
Läs merEtisk kod och hållbarhetspolicy
1 (6) Etisk kod och hållbarhetspolicy 1 Syfte 2 2 Ansvar 2 3 Övergripande mål 2 3.1 Miljömål... 4 4 Strategi för att nå målen 4 4.1 Generella principer... 4 4.2 Strategi affärsetik... 4 4.3 Strategi miljö...
Läs merBedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod
BILAGA 3 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (12) Bedömningsmall Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod Centrala grundförutsättningar: Frågorna avser tillverkningsprocessen
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till
Läs merVad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina
Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%
Läs merLöner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs merH ållbarhet är en integrerad del av vår placeringsverksamhet
PRINCIPER FÖR ANSVARSFULLA PLACERINGAR Godkända av Ilmarinens styrelse 17.12.2015 Direkta värdepappersplaceringar 2 Direkta placeringar i onoterade aktier och investeringslån 3 Fastighetsplaceringar 3
Läs merMiljöprogram för Malmö stad 2009 2020
Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merHållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan
Hållbar upphandling Hållbar upphandling Gemensamt projekt Stockholms Läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne är huvudmän för framförallt sjukvård men också för kollektivtrafik och hållbar
Läs merPensionen en kvinnofälla
Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal
Läs merLandsorganisationen i Sverige
Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism
Läs merSätta dagordningen Fokus
Sätta dagordningen Fokus DAGS FÖR FLER JOBB I DALARNA INVESTERA FÖR FRAMTIDSTRO OCH ARBETE RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Arbetslösheten biter
Läs merSociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
Läs merLokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.
Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:602 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) Politik för jobb och tillväxt i Värmland
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:602 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) Politik för jobb och tillväxt i Värmland Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012
HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till
Läs merFler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!
Miljönämndens program för Energieffektiva byggnader Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Etapp 2: 2011-2013 Sammanfattning Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige.
Läs mer28.11.2001 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 333/27
28.11.2001 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 333/27 Tolkningsmeddelande från kommissionen om gemenskapslagstiftning med tillämpning på offentlig upphandling och om möjligheterna att ta sociala
Läs mer1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck
1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck
Läs merutveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument
utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling
Läs merMinskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?
Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Presentation vid MJV-seminariet Klimat & tropisk skog i ett Nord/Syd-perspektiv Stockholm, 2009-05-13 Martin Persson Fysisk resursteori,
Läs merCode of Conduct. Arbetsvillkor
Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom
Läs merUtgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal
Läs merDe europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA
SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merMer trä i byggandet. Antaget av kommunfullmäktige 2005-02-17, 25
Mer trä i byggandet Antaget av kommunfullmäktige 2005-02-17, 25 Inledning Efter de stora stadsbränderna i slutet på 1800-talet förbjöds trä i bärande stommar för hus högre än 2 våningar. Detta förbud har
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merTommy Lennartsson. Biobränsle och klimat
Tommy Lennartsson Biobränsle och klimat Uttag av biobränsle Klimat: Positivt Biologisk mångfald: Positivt eller negativt Problemet Lösningen För mycket koldioxid i atmosfären Binda/lagra kol För höga utsläpp
Läs merSODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER
SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER April 2014 SAMMANFATTNING SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER 3 INLEDNING 3 AFFÄRSINTEGRITET 4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER PÅ ARBETSPLATSEN
Läs merSkogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest
Läs merEuropeiska ekonomiska och sociala kommittén YTTRANDE
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén NAT/624 En ny EU-skogsstrategi Bryssel den 10 juli 2014 YTTRANDE från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merNuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006
Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering
Läs merSLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda
SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i
Läs mer