Innehåll. Skogens nyckelroll 3. Världens skogar minskar 4. Sveriges skogar ökar 6. Skogen har flera roller 8. Klimatfrågan och Kyotoprotokollet 9

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Skogens nyckelroll 3. Världens skogar minskar 4. Sveriges skogar ökar 6. Skogen har flera roller 8. Klimatfrågan och Kyotoprotokollet 9"

Transkript

1 Skogen och klimatet

2 Innehåll Skogens nyckelroll 3 Världens skogar minskar 4 Sveriges skogar ökar 6 Skogen har flera roller 8 Klimatfrågan och Kyotoprotokollet 9 Skogen är en del av lösningen på klimatproblemet 12 Därför är skogen viktig för klimatpolitiken 19 Skriften är författad av: Per Jerkeman, tel: , e-post: Jan Remröd, tel: , e-post: Produktion: Media Express, Stockholm Tryck: Elanders Gummessons, Falköping Papper: Munken Lynx, 115 g Detta är Skogsindustrierna Branschföreningen Skogsindustrierna, har till uppgift att i Sverige och internationellt tillvarata och främja medlemsföretagens gemensamma intressen i näringspolitiska sammanhang och arbetsgivarfrågor. Medlemmar är 80 massa- och pappersföretag samt 260 sågverksföretag. Skogsindustrierna företräder sina medlemmar i kontakterna med politiker, myndigheter och andra beslutsfattare. Organisationens prioriterade områden är skogspolitik, transportpolitik, återvinningsfrågor samt miljö- och energipolitik. Dessutom skall föreningen verka för ökad träanvändning och en vidare utveckling av trä och papper som material. Viktiga frågor är också forskning och kompetensförsörjning till skogsindustrin. 2

3 Skogens nyckelroll Skogen är en av våra värdefullaste naturtillgångar den är råvara för träoch pappersprodukter och för energi, den har en biologisk mångfald som få andra biotoper, den ger rekreation och skönhetsupplevelser och den binder mer än 1000 miljarder ton kol. Förhållandet att den växande skogen genom fotosyntesen absorberar luftens koldioxid och omvandlar den till kolhydrater är inte minst viktigt för våra möjligheter att motverka växthuseffekten. Utsläpp av koldioxid från industri, samhälle och transporter har ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Världens skogar har den unika egenskapen att de tar upp koldioxid från luften och lagrar den både i den växande skogen och i de produkter av trä och papper som kommer från skogen. Ju mer skogarna växer och ju mer vi använder produkter från skogen desto bättre är det för klimatet. Skogen och skogsindustrin kommer därför att vara en del av lösningen på klimatfrågan. Syre Ljus Koldioxid Kolhydrater Vatten och näringsämnen I fotosyntesen absorberar träden koldioxid och bildar ved som består av fibrer och lagrad solenergi. 3

4 och är en av orsakerna till den ökade halten av koldioxid i atmosfären. Världens skogar minskar En gång för mycket länge sedan var jordens landyta till två tredjedelar täckt av skog. I dag återstår endast hälften. Människan har steg för steg trängt undan skogen. I takt med att jordens befolkning ökat har skogarna försvunnit. Människan har bränt skogen för att få mark att odla och huggit ner den för att få bränsle. Detta pågår än i dag och är en av orsakerna till den ökade halten av koldioxid i atmosfären. Debatten om skogsförstörelsen har mest handlat om regnskogarna. Det är kanske naturligt då regnskogen är ett fascinerande och ovärderligt ekologiskt samhälle. Av jordens cirka 30 miljoner växt- och djurarter finns mer än hälften i regnskogen. Skövlas den försvinner många av dessa arter och unika naturmiljöer går till spillo. I de virkesrika regnskogarna finns dessutom ett betydande förråd av kol bundet. Detta frigörs när skogen bränns ner eller de fällda träden förmultnar. Den orörda regnskogen lever dock i balans med atmosfären och nettoproducerar varken koldioxid eller syre. Trots den omfattande avskogningen är fortfarande en tredjedel av jordens landareal täckt av skog. 4

5 Svedjning och röjning för att ge människor mat och livsrum är alltså den helt dominerande orsaken till att skogarna trängs undan och att skogsarealerna krymper. Endast cirka 10 procent av skogsarealens minskning orsakas av skogsbruk som levererar ved och virke. När det gäller det virke som tas tillvara är bränsleanvändningen dominerande. Hela 80 procent av det virke som avverkas i u-länderna används för uppvärmning, matlagning etc. Men även det industriellt använda virket utnyttjas i hög grad för energiproduktion. Hela 40 procent av den ved som går till massa- och papperstillverkning utnyttjas på olika sätt till energiproduktion: barken eldas, svartluten som innehåller vedens lignin bränns och en del av returpapperet går till värmeverk. Förutsatt att den industriellt använda veden kommer från uthålligt skötta skogar bidrar denna förbränning inte till växthuseffekten. Brännved 190 miljoner m 3 Industrived 1092 miljoner m 3 Avverkning i världens skogar I-länder U-länder Brännved 1563 miljoner m 3 I i-länderna är andelen brännved mycket liten, medan den dominerar i u-länderna. Industrived 424 miljoner m 3 5

6 Sveriges skogar ökar Sverige är i dag ett av de få områden på jorden som i förhållande till folkmängden har gott om skog. Skogsarealen i Sverige har ökat och virkesförrådet har under de senaste hundra åren fördubblats. Den samlade satsningen under 1900-talet på nya växande skogar är förmodligen den största investering i ny produktionskapacitet som svenskt näringsliv gjort. Skogen, som tidigare var i mycket dåligt skick har på nytt fyllts med träd och nästan hela skogslandskapet har fångats in i ett aktivt brukande. Svensk skog är alltså sedan länge påverkad av människan. Naturliga orörda urskogar är därför sällsynta i vårt land. Under och 1870-talen byggdes de första fabrikerna för tillverkning av pappersmassa. Ur skogsvårdens synvinkel gav detta nya möjligheter. Tidigare hade man bara avverkat genom så kallad plockhuggning och enbart grova träd hade kommit till användning i dåtidens sågverk. Genom massaindustrins framväxt fick även klena dimensioner ett ekonomiskt värde och ett modernt skogsbruk med odling, gallring och skörd blev möjlig. Samtidigt som engagemanget för skogsvården växte fram hade kunskaperna om hur skogarna borde skötas successivt utvecklats. Vid sekel- Miljoner m 3 sk* Prognos *m 3 sk=skogskubikmeter Källa: SLU, Institutionen för skoglig resurshushållning och geometrik Det svenska virkesförrådet har ökat under talet och kommer att fortsätta att öka under 2000-talet.

7 skiftet fanns det därför en grogrund för den gröna revolution som skulle komma. Skogsvårdslagen blev startskottet för ett gigantiskt restaureringsarbete. Genom omfattande skogsodling ersattes gamla kala marker och trasiga restskogar med växande ungskogar. Bit för bit gjordes skogarna större och tätare. De fylldes med nya träd, som bättre förmådde fånga upp den inflödande solenergin. I den uppväxande skogen kom djur och växter tillbaka, och tidigare utarmade marker fick nytt liv om än annorlunda än i den gamla urskogen. Resultatet kan utläsas av de första uppskattningarna som redan i mitten av 1800-talet gjordes av tillståndet i de svenska skogarna. På talet inleddes mer sofistikerade mätningar genom Riksskogstaxeringarna, som ger god kunskap om skogarnas utveckling. Statistiken visar att tillväxten i de svenska skogarna utvecklats på ett imponerande sätt under 1900-talet: medan världens skogar minskat, så har det svenska virkesförrådet ökat under hela 1900-talet. Enligt den nya utredning ska 99 (Skoglig konsekvensanalys) som presenterades våren 2000 kommer ökningen att fortsätta under hela 2000-talet. Från en tillväxt på cirka 100 miljoner skogskubikmeter per år under senare delen av 1900-talet kommer den att vara 110 miljoner skogskubikmeter per år i början av 2000-talet och 115 i slutet av detta århundrade. Det är också därför den svenska skogen är en sänka för koldioxid. Sveriges totala virkesförråd 3 miljarder m 3 sk Tillväxt per år 100 miljoner m 5 sk Eftersom tillväxten är större än avverkningen är den svenska skogen en sänka för koldioxid. Avverkning per år 70 miljoner m 3 sk 7

8 Sänka en process som för bort ett ämne ur atmosfären eller någon annan reservoar. (Nationalencyklopedin) Förklaringen till landets goda skogstillstånd är enkel: avverkningarna har hela tiden varit lägre än tillväxten. Den icke avverkade tillväxten har hela tiden ökat på det växande virkesförrådet. Detta är kärnan i den svenska skogsvårdsidén. Den skiljer vårt skogsbruk från många andra länders. Det är också därför den svenska skogen är en sänka för koldioxid. Svenskt skogsbruk lever alltså enbart på den ränta som tillväxten utgör. Kapitalet virkesförrådet skall stå kvar i skogen och växa. Det skogliga målet har under hela 1900-talet varit att bygga upp detta producerande kapital, för att sedan kunna öka avverkningarna i takt med den stigande ränteutbetalningen i form av ökad tillväxt. Så länge denna hushållningsprincip får gälla kommer skogen aldrig att ta slut. Istället kommer de svenska skogarna att vara en ständigt producerande naturresurs. 8

9 Skogen har flera roller I 1994 års skogsvårdslag står det i 1: Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln skall hänsyn även tas till andra allmänna intressen. Det är idag självklart att virkesproduktionen måste kombineras med bevarande och restaurering av biologisk mångfald och andra naturvärden. Det nya skogsbruk som utvecklats i Sverige under de senaste 20 åren har visat att det är fullt möjligt att klara ett sådant brukande. Skogscertifiering är den slutliga bekräftelsen på detta. När lagen skrevs menade man med andra allmänna intressen den roll skogen har som plats för rekreation, naturupplevelser och som inspiration. Skogen är dessutom viktig för koldioxidbalansen en roll som inte hade uppmärksammats 1994 när skogsvårdslagen skrevs. I världens skogar finns ett enormt lager kol bundet: 350 miljarder ton ovan jord och 800 miljarder ton under jord i rötter och i skogsmarkens humuslager, alltså sammanlagt 1150 miljarder ton kol. Detta betyder att det finns ett större lager kol bundet i världens skogar än det kol som finns i form av koldioxid i atmosfären (760 miljarder ton). I Europa finns 20 miljarder ton kol bundet i skogen och skogsmarken, varav 8 miljarder ton ovan jord. Den växande skogen binder alltså koldioxid och detta är en effekt av fotosyntesen: under inverkan av ljus bildar koldioxid och vatten kolhydrater och syre. En del av de bildade kolhydraterna förbrukas trädet andas och koldioxiden återbildas medan resten bygger upp trädet: det växer. Varje kubikmeter trä lagrar över 200 kg kol. Det sätt på vilket skogen brukas i Sverige avverkning av mogen skog och sedan plantering av ny växande skog är gynnsam för koldioxidbalansen. En urskog där tillväxt och förruttnelse balanserar varandra ger däremot inget positivt bidrag till koldioxidbalansen. I den svenska skogen är tillväxten som nämnts större än avverkningen. Virkesförrådet växer alltså varje år och därmed också den bundna mängden kol: den svenska skogen är en kolsänka. Och kolsänkan är stor: det årliga upptaget motsvarar utsläppen från alla transporter i Sverige och dessutom från hela basindustrins bränsleförbrukning. Det årliga upptaget motsvarar utsläppen från alla transporter i Sverige och dessutom från hela basindustrins bränsleförbrukning. 9

10 Klimatfrågan och Kyotoprotokollet Koldioxidhalten i atmosfären har ökat markant under det senaste århundradet samtidigt som jordens medeltemperatur ökat. Forskarna anser att det finns ett samband: koldioxiden i atmosfären fungerar som glaset i ett växthus den hindrar utstrålningen av värme från jordytan. Anledningen till att koldioxidhalten ökat är flera, men den viktigaste är förbränning av fossila bränslen. Det fossila kol- och oljelager som under många miljoner år bildats i jordskorpan håller människan på att elda upp under ett par hundra år. Utsläppen av koldioxid är så stora att de inte kan tas upp av den växande biomassan. Under perioden 1850 till 1998 har omkring 270 miljarder ton kol släppts ut i atmosfären i form av koldioxid i huvudsak genom förbränning av fossila bränslen. Ungefär hälften så mycket har under samma period släppts ut genom att skogar bränts ner. Effekten har blivit att koldioxidhalten i atmosfären ökat med 30 procent. Det betyder att 43 procent av utsläppen finns kvar i atmosfären medan resten 230 miljarder ton kol tagits upp till ungefär lika delar av haven och av växande biomassa, främst skogar. Den årliga koldioxidbalansen i världen uttryckt i miljarder ton kol ser ut så här: Utsläpp: Förbränning av fossila bränslen 6.3 Avskogning i tropikerna 1.6 Summa 7.9 Upptag: Hav och sjöar 2.3 Ökad biomassa 2.3 I atmosfären 3.3 Summa 7.9 (Dessa siffror liksom övriga siffror i detta avsnitt är hämtade ur FN-organet IPCCs rapport från maj 2000.) 10

11 Det är alltså nettotillskottet till atmosfären på 3.3 miljarder ton kol som är problemet. Mot denna bakgrund är det knappast förvånande att FNs ramkonvention från Rio 1992 har som övergripande mål att halten av växthusgaser skall stabiliseras på en nivå som är ofarlig för klimatsystemet. Sveriges riksdag beslöt därefter att utsläppen av koldioxid år 2000 skall stabiliseras på 1990 års nivå för att sedan minska upprättades Kyotoprotokollet som satte kvantitativa mål för hur mycket utsläppen skulle minska, vilket för industriländernas del betyder att minskningen skall vara 5.2 procent jämfört med Åtagandet gäller för medelvärdet av utsläppen För EU-ländernas del blev åtagandet en minskning med 8 procent och efter förhandlingar inom EU blev Sveriges åtagande en ökning med 4 procent. Bakgrunden till detta är framför allt att Sverige minskat sina utsläpp under perioden med 45 procent. Hur sänkor kommer att behandlas i Kyotoprotokollet är ännu ej fastlagt i detalj. Både Riokonventionen och Kyotoprotokollet talar om en helhetssyn där både minskade utsläpp och ökade upptag i sänkor skall främjas, men hur detta än kommer att ske har skogarna och hur de sköts en stor roll att spela när det gäller klimatet och klimatpolitiken. Både Riokonventionen och Kyotoprotokollet talar om en helhetssyn där både minskade utsläpp och ökade upptag i sänkor skall främjas, ppm Koldioxidhalten i atmosfären har ökat med 30 procent sedan början av 1900-talet. (ppm=parts per million)

12 Skogen är en del av lösningen på klimatproblemet På vilka sätt kan då skogen spela en roll i klimatpolitiken. Ser man det internationellt är kanske den viktigaste åtgärden att minska avskogningen i tropikerna. Ser man det ur ett svenskt eller europeiskt perspektiv är följande områden viktigast: utveckla skogssänkan stimulera användningen av trä- och pappersprodukter ersätta fossilbaserade produkter med träbaserade ersätta fossila bränslen med biobränsle Utveckla skogssänkan Enligt Naturvårdsverkets rapportering som görs enligt klimatkonventionens metod var skogssänkan i Sverige 28 miljoner ton koldioxid år Siffran är baserad på skogstillväxten och de aktuella avverkningarna och omfattar inte skogsmarken. År 1997 var siffran 32 miljoner ton och den varierar år från år framför allt beroende på variationer i avverkningarna. 30 miljoner ton koldioxid motsvarar 8 miljoner ton kol. Upptaget i skogsmarken är enligt Naturvårdsverkets uppskattning 18 miljoner ton koldioxid eller 5 miljoner ton kol. Sammanlagt motsvarar detta nästan hela de fossila utsläppen i Sverige (57 miljoner ton koldioxid 1998 enl. Naturvårdsverket). Det finns också andra siffror. I den av Skogsstyrelsen nyligen genomförda Skoglig Konsekvensanalys 99 påpekar man att tidigare analyser av lagerökningen i skogen kan ha varit överskattade på grund av felaktiga antaganden om biomassan i grenar och rötter. Istället för 7 10 miljoner ton kol per år under 80- och 90-talen kanske rätta värdet är 5 7 miljoner ton. Det finns också beräkningar baserade på direkta mätningar av koldioxidflödet i skogen som visar att skogssänkan, marken inräknad, under 90-talet varit miljoner ton kol årligen och alltså nästan dubbelt så stor som de totala utsläppen från fossila bränslen. Antingen skogssänkan är dubbelt så stor eller hälften så stor som de fossila utsläppen i Sverige måste den utnyttjas i den svenska klimatpoliti- 12

13 ken. Dels måste vi lära oss mer om hur sänkan påverkas av skogsskötselmetoder osv och här pågår forskning för att kunna utveckla den ännu mer, dels måste principen få politisk acceptens och det internationella regelverket utformas så att uppbyggnad av kollager i skogarna gynnas. Det är i Kyotoprotokollets paragrafer 3.3 och 3.4 som skogssänkan definieras, men den ursprungliga definitionen omfattar en mycket liten del av den verkliga skogssänkan. Det är främst tropiska plantageskogar som räknas som sänkor, men i IPCCs omfattande forskningsrapport visas på alternativa synsätt och beräkningsmetoder. Det är angeläget att de sänkor som är följden av det uthålliga skogsbruk som bedrivs i Sverige också blir en del av beräkningsunderlaget. Naturligtvis måste ett krav vara att mätningen och beräkningen av skogstillväxten sker på ett invändningsfritt sätt. Förutom effekten av den storskaliga skogshushållningsstrategin finns på den enskilda beståndsnivån en rad olika åtgärder att vidta för att stimulera såväl ökad tillväxt och kolbindning som minskad avgång av koldioxid. Trädslagsval och markberedning är viktiga frågor. Allt detta måste idag rymmas inom begreppet uthålligt skogsbruk och främjas genom utveckling av de nationella och internationella regelverken och konventionerna. Det är angeläget att de sänkor som är följden av det uthålliga skogsbruk som bedrivs i Sverige också blir en del av beräkningsunderlaget. Stimulera användningen av trä och papper Det är stora mängder kol som binds i trähus och träkonstruktioner och icke oväsentliga mängder även i den ökande volym papper som cirkulerar i samhället. Synen att det lagrade kolet försvinner när skogen avverkas är därför grovt felaktig många skogsprodukter finns kvar i kretsloppet under lång tid. Skogen är en sänka för koldioxid eftersom tillväxten är större än avverkningen. Detta är riktigt, men är egentligen ett för snävt synsätt. I sänkeberäkningen antas då att det avverkade virket omgående återbildas till koldioxid, men så är inte fallet i verkligheten. Trähuset och träbron lagrar sitt kol under decennier, i boken kanske det lagras i 10 år, medan det 13

14 Hela systemet är en sänka. i toalettpapperet snabbt återförs till naturen. I tidningar och wellpapp cirkulerar kolet flera gånger genom retursystemet och lagras därför längre än vad annars skulle vara fallet. På så sätt fördröjs återföringen av koldioxid till atmosfären. Den slutsats man kan dra av bilden här intill är att ju mera vi får skogen att växa och ju mera skogsbaserade produkter vi använder desto mer koldioxid kan systemet ta in från atmosfären och lagra upp. Systemet tar idag och under överskådlig tid upp mer koldioxid än det släpper ut till atmosfären. Hela systemet är en sänka. Användningen av papper och trä ger naturligtvis också den ekonomiska förutsättningen för att kunna bedriva ett aktivt skogsbruk kanske framför allt därför är det bra ur klimatsynpunkt att använda mer tidningar, böcker och wellpapplådor även fast dessa produkter inte lagrar kolet under så lång tid. Ersätta fossilbaserade produkter Fossilbaserade produkter betyder i det här sammanhanget både produkter som är tillverkade av fossila råvaror som till exempel plaster och produkter som är mycket energikrävande vid tillverkningen som till exempel av aluminium, stål eller betong. I Norge har man räknat fram vad användning av olika material i byggnadskonstruktioner betyder ur koldioxidsynpunkt. Siffrorna anger emissionen av koldioxid i kg vid tillverkning av materialen räknat per kvadratmeter byggyta. Limträ 1.5 Trä 1.4 Stål (skrotbaserat) 5.2 Stål (malmbaserat) 19.3 Betong 11.1 (Källa: Norsk Treteknisk Institutt och Norsk Byggforskningsinstitutt) 14

15 Förbränning och förmultning Upptag Träkonstruktioner Pappersprodukter Återvinning Upptag Förbränning och transporter Skogen har en avgörande betydelse för koldioxidbalansen. Träden fångar upp enorma mängder koldioxid ur luften. Med hjälp av solens energi och fotosyntesen omvandlas koldioxiden till syre och kolhydrater. Kolhydraterna blir byggstenar för trädens tillväxt och på så sätt lagras kol i den växande skogen. Avverkat virke blir trä- och pappersprodukter där det lagrade kolet finns kvar. Särskilt trähus är viktiga eftersom de binder koldioxid under lång tid. När skogsprodukterna slutligen bränns eller förmultnar frigörs koldioxid som fångas upp av träden och återförs i kretsloppet. I Sverige växer skogen mer än den avverkas och därför ökar kollagret i skogen år för år. På så sätt absorberar skogen mer koldioxid än som ingår i det biologiska kretsloppet. Denna årliga lagerökning är lika stor som utsläppen från alla transporter i Sverige och från hela basindustrins förbrukning av fossila bränslen. 15

16 I samma undersökning har man också tittat på vilken effekten blir om man använder en kubikmeter trä på olika sätt. Resultaten visar hur stor minskning av koldioxidutsläppen blir uttryckt i kg koldioxid om man använder en kubikmeter trä i stället för alternativen. Som energikälla i stället för kol 700 Som energikälla i stället för olja 600 I stället för lättklinkers i hus 800 I byggkonstruktioner i stället för stål 500 I fönster i stället för aluminium Materialval bör på ett helt nytt sätt bli en naturlig del av framtidens klimatpolitik. Det är alltså betydande minskningar i utsläpp som kan uppnås på detta sätt. Dessutom, som en extra bonus, fungerar träkonstruktionen som ett kollager under sin livstid och när den tjänat ut blir den biobränsle till exempel rivningsvirke och kan sålunda ge ytterligare emissionsminskningar. Potentialen för vad substitution med trä kan betyda är inte utredd, men det är angeläget att detta görs. Materialval bör på ett helt nytt sätt bli en naturlig del av framtidens klimatpolitik. Substitution med biobaserade material är i princip samma sak som substitution med biobränslen och ger samma snabba effekt. Ersätta fossila bränslen När biobränslen från skogen eldas frigörs den lagrade solenergin och den koldioxid som bundits vid fotosyntesen återgår till atmosfären. Denna koldioxid innebär sålunda inget extra tillskott till atmosfären och bidrar 16

17 alltså inte till växthuseffekten. Biobränslen från skogen är inte bara ved utan främst alla lutar och rest- och avfallsprodukter från skogen, industrin och sophanteringen. Sverige använder redan idag betydande mängder biobränslen: av Sveriges totala bränslebehov på nästan 300 TWh svarar biobränslen för över 90 TWh eller drygt 30 procent. Olja 168 TWh Gas 9 Kol 25 Biobränslen 92 Summa 294 Användningen av biobränsle fördelar sig på följande sortiment: Returlutar 34 TWh Trädbränslen 33 Pellets, briketter 4 Avfall 5 Torv 3 Beckolja 2 Helved 11 Summa 92 Skogsindustrin är den klart största aktören när det gäller biobränslen. Volymer och utvecklingspotential är direkt kopplade till avverkningsnivån och skogsindustrins utveckling. Returlutarna liksom beckoljan kommer från massatillverkningen och används i de egna processerna; trädbränslen är dels grenar och toppar vid avverkningar, dels bark, flis och spån som faller som biprodukter vid tillverkning av massa och sågade trävaror; avfall är huvudsakligen hushållsavfall, som naturligtvis också innehåller en del pappersavfall; helved är den ved som skogsägare och andra själva hämtar i skogen. 17

18 Massa- och pappersbruk 36% massa och papper 23% energi 16% flis Sågverk och skivindustri 20% trävaror 46% sågtimmer 8% bark och spån 46% massaved Värmeproduktion 16% energi 8% brännved Det finns en betydande potential för ytterligare användning av biobränsle. 18 Det är alltså en mycket stor del av skogsråvaran som används som bränsle: Enligt bilden är det ju nästan 40 procent av det avverkade rundvirke som går till industrin som på olika sätt blir bränsle och detta utöver trädbränslen av grenar och toppar som tas om hand på annat sätt vid avverkningen. Det finns en betydande potential för ytterligare användning av biobränsle. Framför allt kan en större andel av de grenar och toppar som faller vid avverkning utnyttjas, men då krävs sannolikt en återföring av aska för att inte skogsmarken skall utarmas på vissa mineraler. Kanske kan därmed dagens uttag av trädbränslen fördubblas, men här går sannolikt gränsen för vad som är biologiskt lämpligt och ekonomiskt möjligt att hämta ur skogen.

19 Därför är skogen viktig i klimatpolitiken Skogsskövlingen i olika delar av världen har varit en bidragande orsak till den ökade koldioxidhalten i atmosfären. Trots detta lagras enorma volymer kol i världens skogar ett lager som genom ett uthålligt skogsbruk kan ökas ytterligare. För att maximalt utnyttja denna möjlighet måste de nationella och internationella regelverkan utformas så att en utveckling i denna riktning stimuleras. Att stimulera uppbyggnad av sänkor skulle vara en kraftfull och kostnadseffektiv åtgärd i klimatpolitiken. Naturligtvis ersätter den inte åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen utan kompletterar dem. För att nå det långsiktiga målet att stabilisera koldioxidhalten i atmosfären krävs att alla medel används. I denna helhetssyn där minskning av emissioner och upptag i skogssänkor är lika viktiga ingår också de skogsindustriella produkterna. Användning av produkter av trä och papper bör därför stimuleras, eftersom sådana produkter ger upphov till mindre emissioner vid tillverkningen än de flesta andra produkter och också lagrar koldioxid. Slutsatsen är således uppenbar: skogen och skogsindustrin är en del av lösningen på klimatproblemet. Ju mer skogarna växer och ju mer produkter från skogen vi använder desto bättre för klimatet. Naturligtvis ersätter den inte åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen utan kompletterar dem. 19

20 Box 16006, Stockholm Telefon: Telefax: Internet:

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

TRÄ. ett medvetet val

TRÄ. ett medvetet val TRÄ ett medvetet val Av alla byggnadsmaterial intar trä en särställning. Det är ett förnybart och ekologiskt, miljövänligt och klimatsmart material. Och tänk att det faktiskt finns trähus som är flera

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Träets betydelse för ett bättre klimat EN SAMMANFATTNING AV ARGUMENTEN

Träets betydelse för ett bättre klimat EN SAMMANFATTNING AV ARGUMENTEN Träets betydelse för ett bättre klimat EN SAMMANFATTNING AV ARGUMENTEN Förord Trä spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna En ökad användning av träprodukter i stället för fossilbränsleintensiva

Läs mer

Skogsindustrierna tackar för möjligheterna ge synpunkter på rubricerade förslag.

Skogsindustrierna tackar för möjligheterna ge synpunkter på rubricerade förslag. 2016-09-23 Miljö- och energidepartementet Remiss M2015/03034/Kl 103 33 Stockholm Mårten Larsson marten.larsson@skogsindustrierna.org 08-762 79 72 070-352 79 72 Remissvar på EU-kommissionens förslag om

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

New Vision. Stor europeisk industri. en berättelse om möjligheter. Europa växer mer än den förbrukas. Som genomsnitt i

New Vision. Stor europeisk industri. en berättelse om möjligheter. Europa växer mer än den förbrukas. Som genomsnitt i www.frank.se. text anders thorén, media express. foto t alvreten, m ericsson (7), moelven töreboda limträ (11), tetra pak (12). tabergs tryckeri... New Vision en berättelse om möjligheter Stor europeisk

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482 2016-09-23 Miljö- och energidepartementet Remiss M2016/01052/Kl 103 33 Stockholm Anna Holmberg anna.holmberg@skogsindustrierna.org 08-762 72 44 072-722 72 44 Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

hållbara Fem möjligheter

hållbara Fem möjligheter hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Ett långsiktigt perspektiv

Ett långsiktigt perspektiv 40 Hållbar utveckling Iggesund Paperboard följer Holmen-koncernens miljöpolicy: Det ligger i Holmens intresse att bidra till en positiv och hållbar samhällsutveckling såväl ekonomiskt, socialt som miljö-

Läs mer

Frågor och svar. 1. Vad är klimatförändringar? 2. Hur kan skogen vara en del av lösningen på klimatfrågan?

Frågor och svar. 1. Vad är klimatförändringar? 2. Hur kan skogen vara en del av lösningen på klimatfrågan? Frågor och svar 1. Vad är klimatförändringar? Under de senaste hundra åren har medeltemperaturen på jorden stigit med 0,7 grader. FN:s klimatpanel, IPCC, har slagit fast att det är människans utsläpp av

Läs mer

Räcker Skogen? Per Olsson

Räcker Skogen? Per Olsson Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

ett fördjupningshäfte till boken om skogen Skogen och klimatet Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan! Skogen i Skolan skogeniskolan.

ett fördjupningshäfte till boken om skogen Skogen och klimatet Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan! Skogen i Skolan skogeniskolan. ett fördjupningshäfte till boken om skogen Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan! Skogen och klimatet Skogen i Skolan skogeniskolan.se Att komma tillrätta med klimatproblemen är den kanske

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Water Profile för den svenska skogsindustrin

Water Profile för den svenska skogsindustrin Water Profile för den svenska skogsindustrin 10 litres of water for 1 sheet of A4-paper Vattnets kretslopp Water Profile IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Skogsindustrierna utfört studien Water

Läs mer

5 sanningar om papper och miljön

5 sanningar om papper och miljön 5 sanningar om papper och miljön Vi vänder upp och ned på begreppen kring papper och miljö Det finns många sanningar och osanningar om hur vi inom pappersindustrin påverkar miljön. Och det kan vara lätt

Läs mer

Bioekonomi från ord till handling

Bioekonomi från ord till handling Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Resultatpresentation Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara. Scenarioberäkningar. Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: Rubrik Kriterie Uttag av traditionella skogsprodukter 8.2a Sågtimmer

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Biobränslen. s. 118-125

Biobränslen. s. 118-125 Biobränslen s. 118-125 9 bilder att skriva Frågesport på slutet Förnyelsebarenergi Flödande energi tar inte slut hur mycket vi än använder det Förnyelsebarenergi kommer från växtriket, det måste planteras

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker

BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker 2010-12-31 Sammanfattning Bottenviksbågens bioenergipotential

Läs mer

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig.

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig. Omställning av samhället, men blir det uthålligt? Vad är uthållighet och vad krävs för att förverkliga den? av Staffan Delin Omställningen av samhället verkar, av den aktuella debatten att döma, ha som

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer