ett fördjupningshäfte till boken om skogen Skogen och klimatet Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan! Skogen i Skolan skogeniskolan.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ett fördjupningshäfte till boken om skogen Skogen och klimatet Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan! Skogen i Skolan skogeniskolan."

Transkript

1 ett fördjupningshäfte till boken om skogen Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan! Skogen och klimatet Skogen i Skolan skogeniskolan.se

2 Att komma tillrätta med klimatproblemen är den kanske allra största utmaningen som vi människor har framför oss. Skogen och dess produkter kan vara en del av lösningen. I den här boken får du veta mer om vilken roll skog, biobränslen, trä, papper och kartong spelar för klimatet. Du får också några glimtar av framtidens klimatsmarta skogsprodukter. Diskutera gärna i klassen vad ni själva kan göra för att bidra till lösningen på klimatfrågan. Det är värt att fundera på Skogen i Skolan Text: Anders Thorén, Thorén Information AB Layout, original: Energi Reklambyrå AB, Linköping Illustrationer: Bo Persson, Designmakarna Redaktion: Birgitta Wilhelmsson Skogen i Skolan, Lars Klingström Holmen Skog, Katarina Ekberg Skogsstyrelsen Upplaga: ex Tryck: NRS tryckeri, Huskvarna Best nr: 0300 Förlag: Skogsstyrelsen, Jönköping, tel Beställning: Tel , fax , E-post: Internet: ISBN Boken är finansierad genom anslag från Stiftelsen Skogssällskapet.

3 Innehåll Jorden blir varmare 4 Växthuseffekten så fungerar den 7 Det är inte för sent 8 Skogen och klimatet 11 Kolets kretslopp i skogen 12 Sverige är ett skogsland 13 Mer skog i framtiden 15 Världens skogar behövs 18 Skogsprodukterna och klimatet 21 Trä och papper bra för klimatet 22 Återvinning sparar energi 24 Skogen är en del av lösningen 26 Och vad händer nu då? 28 Produkter på gång 29 Framtidens bioraffinaderi 30 Ordlista 31 Läs mer Foto: Rolf Andersson

4 Jorden blir varmare Vårt klimat förändras. Under de senaste hundra åren har genomsnittstemperaturen höjts med nästan en grad och forskarna vet att det bara är början. En grad låter inte så mycket. Kanske kan man till och med tycka att ett lite varmare klimat är skönt, särskilt om man bor här i det kalla Sverige. Men denna enda grad har fått väldig effekt. Isen på Arktis smälter och isbjörnar och valrossar får svårt att överleva. Glaciären på Kilimanjaro i Afrika är på väg att försvinna. Det finns risk att bergets floder torkar ut och att folk får ännu större brist på vatten. Även i Europa, till exempel i Spanien, har bönderna fått problem eftersom somrarna blivit hetare och torrare. Exemplen är redan alltför många. Temperaturhöjningen har rubbat balansen stormar, skyfall och torka är tecken på detta. Och experterna säger att klimatet kan öka med inte bara en, utan flera grader till. Oljan och kolet är problemet Hela världen talar nu om klimatförändringen eller den globala uppvärmningen. FN har samlat världens främsta experter för att ta reda på vad den beror på, vad vi har framför oss och vad vi kan göra. Gruppen, som består av tvåtusen forskare från hela världen, kallas FN:s klimatpanel. Deras slutsats är att höjningen av jordens medeltemperatur främst beror på att vi använder olja, kol och naturgas som bränsle. Sådana fossila bränslen ger nämligen stora utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, som förstärker den naturliga växthuseffekten, se sid 7. Ju mer växthusgaser som samlas i atmosfären desto varmare blir det på jorden. En annan viktig orsak till att halten av växthusgaser ökar är den skogsförstörelse som sker i många tropiska länder, se sid 16. Det är alltså vi människor som orsakar klimatproblemen. Vi kör våra bilar på bensin och vi använder olja för att värma våra hus och driva våra fabriker. Allt detta leder till koldioxidutsläpp som påverkar klimatet. Människan har faktiskt ändrat på luftens sammansättning! Sedan industrialismens genom- Koldioxidhalt brott i mitten av 1800-talet har koldioxidhalten i luften höjts Temperatur med 30 procent. Den globala uppvärmningen leder till att polarisar och glaciärer smälter. Översvämningskatastrofer blir vanliga och i andra områden blir det torka. Öknarna breder ut sig och skogar försvinner. Vi har bara ett jordklot Det är vi människor som orsakar klimatförändringarna. Vi kör våra bilar med bensin och använder stenkol, olja och naturgas för att värma våra bostäder. Här ligger koldioxidkoncentrationen nu långt över de nivåer som har kunnat fastställas för de föregående åren. Ju mer koldioxid, desto varmare klimat. Genom att borra i isen vid Antarktis har forskarna kunnat räkna ut hur varmt klimatet varit och hur hög koldioxidhalten i atmosfären varit under år. Sambandet är tydligt då koldioxidhalten stiger höjs temperaturen. Båda kurvorna pekar nu brant uppåt Tid (år före nuvarande tid) Källa: Tidskriften Science och En obekväm sanning, Al Gore,

5 Solen Varmare och varmare Kebnekaise krymper. Värmen gör att isen på toppen smälter och Kebnekaise är nu 15 meter lägre än för bara tio år sedan. Om utsläppen av koldioxid inte minskar kommer klimatet på jorden att bli allt varmare. Forskarna i FN:s klimatpanel räknar med en temperaturökning på två till sex grader fram till år Det skulle leda till att polarisarna smälter ännu snabbare och att havsnivån stiger med flera decimeter. Människor som bor i utsatta områden till exempel i Nildeltat och i kusttrakterna i Bangladesh kan då drabbas av översvämningskatastrofer. På andra håll i världen kan temperaturhöjningen istället leda till svår torka. Det gäller främst områdena kring ekvatorn där en stor del av världens fattiga befolkning bor. Följden kan bli missväxt och svält och många människor kan tvingas fly från sina hem. 1. Atmosfären släpper igenom det allra mesta av solljuset (kortvågig strålning). 2. En del av värmen (långvågig strålning) reflekteras tillbaka ut mot rymden. 3. Atmosfären med dess växthusgaser hindrar delvis utstrålningen och håller på så sätt kvar värme vid jorden. När atmosfären fylls på med mer koldioxid och andra växthusgaser stänger den in för mycket värme och vi får en global uppvärmning, en klimatförändring Att ta isborrprover på polarisarna är ett sätt att ta reda på hur klimatet var för flera tusen år sedan. Man kan också studera klimatförändringarna med hjälp av gamla träds årsringar. Länder som ligger nära ekvatorn kommer sannolikt att drabbas hårdast av torka och jordförstörelse som en följd av den globala uppvärmningen. Växthuseffekten så fungerar den ILLUSTRATION: BO PERSSON Växthuseffekten är egentligen något naturligt. När den fungerar som den ska blir det lagom varmt på jorden så att människor, djur och växter kan leva. Utan växthuseffekten skulle det vara 33 grader kallare på jorden! Problemet är att vi rubbat den naturliga balansen genom att släppa ut för mycket koldioxid och andra växthusgaser. Växthuseffekten har blivit för stark och klimatet allt varmare. Om jordens medeltemperatur stiger med två grader kan tals växt- och djurarter komma att utrotas. På många håll i världen kommer människor att drabbas av översvämningar då havsnivån stiger. Foto: SCIAF, Scottish Catholic International Aid Fund Så här fungerar växthuseffekten: Runt jorden finns en atmosfär som mest består av vattenånga, koldioxid och andra växthusgaser. Atmosfären släpper igenom det allra mesta av solljuset som träffar jorden så att den värms upp. En del av värmen studsar emellertid tillbaka ut mot rymden, men atmosfären fångar upp och stänger in lagom mycket värme. (Glaset i ett växthus har samma funktion som atmosfären, det släpper in solljuset och håller kvar värmen. Det är därför vi talar om växthuseffekten). Denna naturliga växthuseffekt gör att vi får ett ganska stabilt klimat som djur och växter på jorden anpassat sig till. Då atmosfären har sin naturliga sammansättning av koldioxid och andra gaser är allt i balans. Det som hänt är att det blivit mer koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären. Det beror främst på att vi använder olja, stenkol och naturgas som bränsle, vilket ger stora utsläpp av koldioxid. Då det blir mer koldioxid i atmosfären blir den alltför bra på att hålla kvar värmen. Därför blir det varmare på jorden. Många olika växthusgaser. Växthusgaser är ett samlingsnamn på flera olika gaser som gör att atmosfären håller kvar värme på jorden. Här är några av dem: Koldioxid (CO 2 ): ökningen kommer bl a från förbränning av stenkol, olja och naturgas samt om skog avverkas utan att nya träd planteras. Lustgas (dikväveoxid, N 2 O): ökningen kommer till exempel från gödsling av åkermark. Metan (CH 4 ): ökningen kommer främst från boskap, jordbruk och från soptippar. Om de frusna jordarna på kontinenternas norra delar börjar smälta finns risk för enorma utsläpp av metan. Människans verksamheter (och våra kor, får m m) står för 60 procent av utsläppen av växthusgasen metan. Utsläppen kommer från boskapsskötsel, soptippar, reningsverk och förbränning av fossila bränslen m m. Foto: Peter Gerdehag 6 7

6 I Förenade Arabemiraten byggs nu en stad som med hjälp av modern teknik ska bli helt fri från utsläpp av växthusgaser och andra farliga utsläpp. Den heter Masdar och ska vara klar år Kunskapen om klimatet har vi och tekniken har vi också. Men frågan är om vi har viljan och om vi förstår konsekvenserna för oss alla om vi inte alla handlar nu i dag. Margot Wallström, vice ordförande i EU-kommissionen. Det är inte för sent! Forskarnas bild av den globala uppvärmningens effekt på vår jord är skrämmande. Men de säger också att den negativa utvecklingen går att påverka i rätt riktning. Eftersom det är vi själva vårt sätt att leva som orsakat klimatproblemen borde det också vara möjligt att göra något åt situationen. Det går nog inte att helt stoppa den globala uppvärmningen, utan det gäller att se till att temperaturhöjningen blir så liten som möjligt. Att arbeta med klimatfrågan är den kanske allra viktigaste uppgiften som vi har framför oss. Det kommer att kräva förändringar av hela samhället och det kommer att ta lång tid. Men just därför är det nödvändigt att börja nu. En hel del kan man faktiskt göra på egen hand. Men de stora förändringarna kan bara åstadkommas om världens länder samarbetar. Många nationer försöker nu komma överens om hur utsläppen ska minskas. Till exempel arbetar FN och EU mycket med klimatfrågorna. Nya överenskommelser görs, nya lagar införs, ny energisnål teknik utvecklas och så vidare. Det finns olika sätt att minska utsläppen av växthusgaser, men framförallt gäller det att spara på energi och använda förnybara energikällor istället för olja, kol och naturgas. I många länder bygger man till exempel ut vindkraft och solenergi och satsar på biobränsle från jordbruket och skogen. Vindkraft och solenergi ger ju inga utsläpp alls, och biobränsle är också bra eftersom det inte leder till utsläpp av ny koldioxid, se rutan sid 11. Sverige får torra somrar och blöta vintrar Meteorologer på SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut), räknar med att medeltemperaturen i Sverige ska stiga med uppemot fem grader fram till 2100-talet, jämfört med åren Klimatet i Norrland blir då mer likt det i Småland. I södra Sverige får vi mer europeisk värme och det blir något större risk för torka på somrarna. Resten av året kommer det att regna mycket mer och vi måste räkna med fler översvämningar. Allra blötast blir det i Västsverige och även i fjällen blir det mer regn. Värmen gör att växtperioderna blir betydligt längre, vilket många jordbrukare och trädgårdsodlare tycker är bra. I Norrland kan det bli möjligt att odla sådant som idag bara fungerar i södra Sverige. I Sydsverige kommer allt fler bönder att kunna slå sig på odling av vindruvor, solrosor och andra medelhavsväxter. Klimat är vädret under många år TV-meteorologen Pär Holmberg skriver i sin bok Upptäck väder och klimat att om man följer vädrets växlingar på en plats under lång tid, kanske 30 år eller mer, märker man att det växlar på ungefär samma sätt år från år. Det är det som är klimatet på platsen. Vädret kan växla från dag till dag men klimatet kan vara likadant i tusentals år. Om alla människor i EU skulle byta ut sina glödlampor mot lågenergilampor skulle utsläppen av koldioxid minska med 25 miljoner ton. Källa: Cykla, panta och rädda en isbjörn av Jörn Spolander. Hållbar utveckling Många länder, företag och organisationer har satt hållbar utveckling som mål. Det kan beskrivas så här: Vi som lever nu ska använda jordens resurser på ett så klokt sätt att vi inte förstör möjligheterna för kommande generationer. Man ska helt enkelt tänka på barnens och barnbarnens framtid. Ett sätt att göra det är att bli bättre på att använda förnybara råvaror och energi, istället för att förbruka sådant som aldrig kommer tillbaka. Olja och järnmalm är exempel på resurser som inte återskapas, medan skogen och grödorna på åkrarna är förnybara om vi sköter dem rätt. Arbetet med hållbar utveckling och klimatproblemen går hand i hand. Fundera på: Hur kan man veta hur klimatet var för länge sedan? Varför är utsläppen av koldioxid olika stora i olika länder? Vilka släpper ut mest? Hur blir det om man räknar utsläpp per person? Klimatförändringen leder ju till många stora problem, men finns det något som är bra med den? Vilka länder och människor drabbas mest och vilka kan kanske tjäna på att det blir varmare? Vilka positiva effekter har ett varmare klimat? Läs mer: En obekväm sanning, Al Gore, 2006 Upptäck väder och klimat, Pär Holmberg, 2007 Skogsindustrin en naturlig del av Sverige. Skogsindustrierna, 2008 Träd kan rädda världen, Johan Tell, 2008 Uppdrag: rädda jorden! Lester R Brown,

7 Skogen och klimatet Skogen har en viktig roll för klimatet. Genom att använda den på ett klokt sätt kan vi motverka klimatförändringarna. Då måste vi stoppa skogsförstörelsen i de tropiska länderna, ersätta olja med skogsbränslen och använda mer trä som byggnadsmaterial. Hur går det här ihop? Å ena sidan säger vi att det är bra att skogen finns kvar och å andra sidan säger vi att vi måste använda den. Jo, det fina med skogen är att den är en förnybar resurs, vi kan alltså både använda den och ha den kvar! Ett hållbart skogsbruk innebär att man sågar ned träd och tar tillvara på virket, men hela tiden planterar nya träd. Då kan skogen ge oss biobränslen som kan ersätta olja. Skogen ger oss också trä som är ett klimatsmart byggnadsmaterial. Skogsförstörelse eller avskogning är något helt annat. Det innebär att skogen bränns eller skövlas så att den inte kommer tillbaka. Sådan skogsförstörelse förkommer i många tropiska länder och den är en av huvudorsakerna till växthuseffekten, se sid 16. Om man med att spara skog menar att man ska förhindra skogsförstörelse är det förstås en utmärkt åtgärd som är bra för klimatet. Flera olika åtgärder som har med skogen att göra är alltså viktiga för klimatet: Stoppa skogsförstörelsen Den avskogning som pågår i många länder bidrar starkt till klimatproblemen. Att stoppa olaglig avverkning och skydda regnskogar och andra särskilt känsliga skogar är viktigt för att hejda avskogningen. Hållbart skogsbruk, som innebär att nya träd planteras, är också ett sätt att bromsa avskogningen, se sid 16. Biobränsle istället för olja och kol Biobränsle från skogen kan ersätta olja, stenkol och naturgas som ger stora utsläpp av fossil koldioxid och förstärker växthuseffekten, se sid 21. Skogen en kolsänka Klimatexperterna brukar tala om kolsänkor. En kolsänka är en process som tar bort koldioxid (CO 2 ) från atmosfären och lagrar den. Om skogen ökar sitt förråd av virke är den en kolsänka, annars upprätthåller den ett förråd av kol vilket också är bra. Foto: Holmen Skog Bygg mer av trä Två sorters koldioxid Fotosyntesen drivkraften i den gröna fabriken En växande skog fungerar som en grön fabrik som drivs av solenergin i en process som kallas fotosyntesen. Så här fungerar det: Träden och de andra gröna växterna suger upp koldioxid (CO 2 ) ur luften. Med hjälp av klorofyllet, som finns i blad och barr, kopplas koldioxid och vatten samman så att kolhydrater bildas. Kolhydraterna blir byggstenar för trädens tillväxt och grundämnet kol (C) lagras i stam, grenar och blad och barr. Ju mer skog vi får desto mer kol lagras alltså i skogen. Och det är bra för klimatet. Läs mer om kolets kretslopp på sid 12. Och glöm inte! Den gröna fabriken är inte bara bra för klimatet. Den producerar hela tiden sådant som vi behöver. Trä, papper, kartong och biobränsle kommer ju från skogen. Läs mer om fotosyntesen i grundboken, sid 8. När man bygger hus är trä i många fall ett utmärkt alternativ till stål och betong, som orsakar större koldioxidutsläpp, se sid 23. Se till att skogen växer bättre Om vi gör så att skogen växer bättre kommer den att binda mer koldioxid och ge oss mer trä och biobränsle. Det gäller dock att skogsbruksmetoderna inte skadar den biologiska mångfalden eller förstör andra naturvärden, se sid 15. Foto: Lars Klingström Koldioxid är koldioxid men då det gäller klimatet finns det stor anledning att göra skillnad på var den kommer ifrån. Biogen koldioxid som frigörs då träd och växter förmultnar eller då man eldar med bränsle från skogen ingår redan i atmosfärens kolkretslopp. Sådana biobränslen är alltså klimatneutrala och förstärker inte växthuseffekten. Fossil koldioxid frigörs då olja eller andra fossila bränslen förbränns och då tillförs atmosfären nya mängder koldioxid. Oljan har ju legat i jordskorpan i miljontals år. Det är den fossila koldioxiden som är boven i klimatdramat. Källa Skog & Virke dec 07. Att trä betraktas som ett klimatvänligt material är ett skäl till att trähusbyggandet i Sverige nu ökar

8 1 Skogsbrukets två mål 1 2 Träden andas 4 1 in koldioxid De flesta svenska skogsägare har frivilligt låtit certifiera sitt skogsbruk. Det innebär bland annat att fem procent av skogen undantas från skogsbruk som skydd för den biologiska mångfalden. 2 Träden tar med sina blad och barr upp koldioxid från luften. Genom fotosyntesen, med hjälp av solenergi, omvandlas koldioxid och vatten till en energirik sockerlösning som innehåller kol, väte och syre. Sverige är ett av de länder i världen som har väldigt mycket skog räknat per invånare. Sverige är ett skogsland 3... och bygger upp biomassa... 4 Med hjälp av innehållet i sockerlösningen och olika näringsämnen bygger träden upp sin biomassa stam, grenar och blad m m. Mer än halva Sverige består av skog. Många människor får jobb inom skogsnäringen, som drar in mycket pengar till landet. Samtidigt är skogen bra för klimatet och andas ut koldioxid När träden använder sockerlösningen för att växa bildas koldioxid som de andas ut från blad, stammar och rötter. Men den mängden koldioxid är mindre än vad de tar upp från luften. Träden samlar alltså på sig och lagrar en hel del kol. Under de senaste hundra åren har vi fått dubbelt så mycket skog eller rättare sagt dubbelt så mycket virke i landets skogar. Det beror på att man i skogsbruket avverkat (sågat ned) mindre än tillväxten. Det svenska virkesförrådets utveckling Och efter avverkningarna har Miljoner m sk (skogskubikmeter) skogsbrukarna hela tiden sett till att ny skog vuxit upp son ers Att sköta skogen på det sättet är grunden för det vi kallar ett hållbart skogsbruk. Idag avverkas cirka 80 procent av tillväxten, och för varje träd som sågas ned planteras flera nya. I Sverige planteras cirka 350 miljoner nya träd varje år. Så länge skogsbruket bedrivs på detta hållbara sätt får vi hela tiden mer virke i landet Prognos Mängden virke i de svenska skogarna har ökat kraftigt och experternas prognoser visar att ökningen fortsätter. Källa: Skogsstyrelsen, SKA 08. op :B tion stra Illu 12 C r 3 Då träden dör och faller till marken tas de om hand av svampar och mikroorganismer. Dessa nedbrytare ser också till att blad, barr och kvistar som tidigare fallit ned förmultnar. När allt detta bryts ned bildas koldioxid som återgår till atmosfären. Koldioxiden lämnas alltså tillbaka till atmosfären och kolets kretslopp är slutet. Kol kan betyda olika saker 1m ete 6 5 Koldioxid avgår 6 då träden förmultnar 6 1 meter 1 meter För skogsbruket i Sverige finns två mål som är lika viktiga. Det ena målet är ett produktionsmål, som innebär att man ska se till att skogen växer bra, ta tillvara på virket och plantera ny skog. Det andra målet är ett miljömål, som säger att man ska skydda den biologiska mångfalden och de övriga naturvärdena. Läs mer i grundboken sid 20. Grundämnet kol Stenkol Kolatomer kemisk beteckning C är grunden för livet på jorden. Den luft vi andas innehåller koldioxid (CO2) det vill säga en kolatom som förenats med två syreatomer. När man talar om kol menar man i dagligt tal ofta bergarten stenkol, som bryts i gruvor och används som fossilt bränsle. För klimatet är den här utvecklingen bra. Ju mer skog, desto mer koldioxid kan den fånga upp ur luften. Men en del säger ju att skogen också läcker koldioxid? Jo, det är riktigt. Direkt efter att ett område avverkats sker det ett läckage av koldioxid från marken och då grenar och barr förmultnar. Visserligen planterar skogsbrukaren nya träd som suger upp koldioxid, men till dess de kommit upp i 25-årsåldern sker det totalt sett ett utsläpp av koldioxid. De nya träden växer emellertid vidare och blir vanligen blir år innan de sågas ned. Sett över hela den perioden tar skogen upp mer koldioxid än vad som avgår efter avverkningen. Skogen tar alltså upp stora mängder koldioxid, men dess viktigaste roll för klimatet är att den ger oss trä för att bygga mer klimatsmarta hus och biobränslen som kan ersätta olja, kol och gas, se sid 20. ILLUSTRATION: BO PERSSON 1 3 Certifierat skogsbruk Foto: Holmen Skog 2 Luften består till allra största del av kvävgas (N2) och syrgas (O2). Det finns också andra gaser, bland annat koldioxid. Fram till mitten av 1800-talet hade koldioxidhalten varit stabil i flera tusen år, men började då stiga. Främsta orsaken var att människor då började använda alltmer stenkol som bränsle. Senare kom oljan och naturgasen och koldioxidhalten steg ytterligare. Att koldioxidhalten i atmosfären ökat är en huvudorsak till växthuseffekten. Grundämnet kol (C) finns i allt som lever människor och djur likaväl som träd och andra växter. Kol finns också i luften som koldioxid (CO2). De levande träden tar både upp och avger koldioxid. Sedan de dött, och börjat brytas ned, återgår en del av kolet till luften. En del hamnar också i marken. Källa: Skogsstyrelsen 1 Koldioxid finns i luften SA-Fm/COC-1309 FSC Trademark/Forest Stewardship Council A.C. Kolets kretslopp i skogen Mängden virke i skogen mäts i kubikmeter. Tänk dig att stammen trycks ihop till en kub där alla sidorna är en meter. Då har du en kubikmeter virke. 13

9 Den som planterat ett träd har inte levt förgäves Kinesiskt ordspråk Levande skogar Att den biologiska mångfalden ska skyddas slås fast i det nationella miljökvalitetsmålet Levande skogar. I handlingsplanen anges att hektar skogsmark ska undantas från skogsbruk. Det ska ske dels genom reservat och andra insatser från staten, dels genom att markägarna frivilligt skyddar hektar skogsmark. Målet för det frivilliga skyddet har uppnåtts, men de statliga insatserna för att skapa nya reservat har inte räckt till för att nå målet Levande skogar. Bättre att låta träden stå kvar? Men om skogen är så nyttig för klimatet borde vi väl vi sluta att såga ned träd? Sluta med skogsbruk alltså? Nej, faktum är att brukade skogar gör större klimatnytta än orörda skogar. Det beror främst på att den brukade skogen ger värdefulla råvaror: Biobränsle som kan ersätta klimatskadliga bränslen som olja och stenkol. Trävaror som kan användas istället för andra byggmaterial som ger stora utsläpp av koldioxid då de tillverkas. Genom att öka tillväxten i de brukade skogarna blir de än mer värdefulla för klimatet. Då får man mer nyttiga råvaror som kan ersätta de som skadar klimatet. De orörda skogarna innehåller också mycket kol men de har inte samma betydelse för klimatet eftersom man inte kan använda dem. Istället har de genom sina höga naturkvaliteter stor betydelse för den biologiska mångfalden av djur, växter, insekter, svampar och mikroorganismer. I Sverige planteras fler träd än de som sågas ned. Här används planteringsrör för att arbetet ska gå snabbt och plantorna komma ned på rätt sätt i marken. Foto: Holmen Skog Nya naturvårdsmetoder utvecklas Ambitionen att öka tillväxten i skogen för att tillverka mer klimatvänliga skogsprodukter får inte innebära att miljökraven glöms bort. Erfarenheten visar att även om misstag förekommer så är det möjligt att kombinera ett effektivt skogsbruk med god naturvård. Forskarna försöker nu utveckla nya naturvårdsmetoder som skyddar den biologiska mångfalden även om skogsbruket i framtiden blir mer intensivt. Foto: Holmen Skog Brukad skog Sedan skogen avverkats läcker marken koldioxid då grenar och barr förmultnar. De nysatta träden är ännu för små för att orka ta upp denna mängd. Men sedan de kommit upp i 25-årsåldern lägger de på hullet och behöver allt mer koldioxid. När träden blivit mellan 70 och 100 år gamla börjar de växa allt långsammare. Därför hugger man ner dem i den åldern. Då får man trävaror som man kan bygga hus av istället för stål och betong. Man får också biobränsle som ersätter olja och stenkol. På så sätt minskar man direkt samhällets utsläpp av koldioxid. Orörd skog I orörda skogar är träden ofta mycket gamla. Sådana träd behöver inte lika mycket koldioxid som unga träd. I reservat och riktigt gamla skogar dör också många träd av ålder. På marken blir det gott om grenar och stammar som avger koldioxid då de förmultnar. I en orörd skog är avgången av koldioxid ofta nästan lika stort som upptaget. För klimatet har en sådan skog därför inte lika stor positiv betydelse som en brukad skog. Men de är oerhört viktiga för den mångfald av djur, insekter och växter som hör skogen till. Foto: Holmen Skog Mer skog i framtiden De svenska skogarna kan ge betydligt mer virke än idag. Genom att göra många saker lite bättre kan skogarna bli tätare och träden växa snabbare. Det handlar bland annat om att gödsla vissa skogar, att odla snabbväxande trädslag och använda bättre plantor. De flesta skogsforskare är överens om att tillväxten i skogen kan öka med åtminstone 25 procent. Men tillväxten kan förstås inte öka hur mycket som helst. Till exempel sätter jordmån, temperatur och nederbörd gränser. Dessutom måste skogsbruket ta hänsyn till biologisk mångfald och andra naturvärden. Intensivare skogsskötsel kräver bättre naturvårdsmetoder. Därför kommer naturvård i framtiden inte bara att handla om att skydda naturvärden, utan också om att skapa sådana. I Sverige planteras cirka 350 miljoner trädplantor varje år. Foto: Holmen Skog 14 15

10 Foto: FAO Det här var en gång en regnskog. Men den höggs ned av människor som förvandlade marken till kreatursbete för att kunna försörja sig. Detta är den vanligaste orsaken till att regnskogar försvinner. Bilden är tagen i delstaten Bahia i östra Brasilien. Skogsförstörelse ger klimatproblem Den skogsförstörelse eller avskogning som pågår i många tropiska länder är ett minst lika stort klimatproblem som användningen av olja. Cirka en femtedel av världens utsläpp av växthusgaser är en följd av avskogningen. Foto: Lars Klingström Människors behov av ved är en av många anledningar till att skog försvinner. Fundera på: Skog eller mat? Att tropisk skog försvinner beror till stor del på att människor svedjer eller röjer undan skogen för att de behöver odlingsmark. En del skog används också som bränsle för att laga mat, koka vatten och dylikt. Hur kan man förhindra att skog röjs undan för att skapa jordbruksmark? Eller ska vi inte förhindra det människor behöver ju mat? Effekten av avskogningen är dubbel: Dels frigörs koldioxid som varit bunden i skogen då träden försvinner, dels blir det ju mindre skog kvar som kan suga upp koldioxid och motverka växthuseffekten. Att försöka stoppa avskogningen är alltså väldigt angeläget om vi ska komma tillrätta med klimatproblemen. Det finns flera orsaker till att så mycket tropisk skog försvinner. Den största är fattiga människors jakt på mark för att kunna försörja sig. Men den utvecklade världens intresse för biodrivmedel m m bidrar också. Stora skogsarealer förvandlas till plantager för energigrödor, oljepalmer med mera. Regnskog avverkas också för att odla foder till boskap. Att människor i de rika länderna äter mer och mer är en drivraft till detta. Olaglig avverkning är också ett stort hot mot världens skogar. Tyvärr kan klimatförändringarna leda till att allt mer skog försvinner en ond spiral alltså. Om tropiska områden drabbas av torka kan stora arealer regnskog försvinna. Då ökar också risken för omfattande skogsbränder av det slag vi sett i till exempel Indonesien under senare år. Någon enkel lösning på problemen finns inte utan det behövs många olika åtgärder. FN:s klimatpanel IPCC anger att ett av de mest effektiva sätten att bromsa klimatförändringen är att skydda världens återstående regnskogar. I andra tropiska skogar kan ett hållbart skogsbruk med återplantering vara en lösning. Att diskutera: Är det bra att försöka öka tillväxten i skogen? De allra flesta är nog överens om att skogen är bra för klimatet, men det finns olika uppfattningar om hur skogsbruket bör bedrivas. Är det till exempel bra för klimatet att försöka stimulera skogstillväxten och öka avverkningarna? Skogsnäringens företrädare vill öka skogstillväxten genom till exempel mer gödsling, dikesrensning och snabbväxande träd. De menar att vi då kan slå två flugor i en smäll. Dels blir det mer skog som suger upp koldioxid, dels blir det mer klimatvänliga skogsprodukter och biobränsle som kan ersätta olja. Naturskyddsföreningen varnar emellertid för att flera av de metoder som skogsindustrin vill satsa på är skadliga för både biologisk mångfald och klimatet. Som exempel tas dikning och dikesrensning som kan leda till stora utsläpp av växthusgasen lustgas. Diskutera i klassen för- och nackdelar med ett intensivare skogsbruk. Mer information finns på och på * Produktiv skogsmark = skogsmark som kan producera minst en skogskubikmeter virke per hektar och år

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

TRÄ. ett medvetet val

TRÄ. ett medvetet val TRÄ ett medvetet val Av alla byggnadsmaterial intar trä en särställning. Det är ett förnybart och ekologiskt, miljövänligt och klimatsmart material. Och tänk att det faktiskt finns trähus som är flera

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Innehåll. Skogens nyckelroll 3. Världens skogar minskar 4. Sveriges skogar ökar 6. Skogen har flera roller 8. Klimatfrågan och Kyotoprotokollet 9

Innehåll. Skogens nyckelroll 3. Världens skogar minskar 4. Sveriges skogar ökar 6. Skogen har flera roller 8. Klimatfrågan och Kyotoprotokollet 9 Skogen och klimatet Innehåll Skogens nyckelroll 3 Världens skogar minskar 4 Sveriges skogar ökar 6 Skogen har flera roller 8 Klimatfrågan och Kyotoprotokollet 9 Skogen är en del av lösningen på klimatproblemet

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Frågor och svar. 1. Vad är klimatförändringar? 2. Hur kan skogen vara en del av lösningen på klimatfrågan?

Frågor och svar. 1. Vad är klimatförändringar? 2. Hur kan skogen vara en del av lösningen på klimatfrågan? Frågor och svar 1. Vad är klimatförändringar? Under de senaste hundra åren har medeltemperaturen på jorden stigit med 0,7 grader. FN:s klimatpanel, IPCC, har slagit fast att det är människans utsläpp av

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Värme. Med Biobränsle

Värme. Med Biobränsle Värme Med Biobränsle Varje dag lagras solens energi i allt som växer. När vi behöver energin finns den där, bevarad i ett träd eller en gröda. Vissa delar blir till hus, papper, bröd; andra delar är det

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen?

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen? Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vi började läsa om översvämningar eftersom det var aktuellt för oss just när projektet startade. Det återkom ofta ord som växthuseffekt och

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen.

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. (fritt efter Tage Danielsson) Vi människor har ställt till det, nu måste

Läs mer

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat. Klimat 2Z: Ändrad markanvändning / Avskogning (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom fundera på och eventuellt försöka hitta omfattningen av någon orsak till skogskövlingen.

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

DEN FANTASTISKA SKOGEN

DEN FANTASTISKA SKOGEN DEN FANTASTISKA SKOGEN Massor av skog Som ett grönt täcke bäddar skogen in oss. Bortsett från kalfjällen och de större jordbruksbygderna så finns det skog överallt i vårt land. Skogen är till nytta på

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Skogsnöten 2008. 1. Granen är ett av de sista trädslag som kommit till Finland efter istiden. Av våra skogar är idag en fjärdedel grandominerade.

Skogsnöten 2008. 1. Granen är ett av de sista trädslag som kommit till Finland efter istiden. Av våra skogar är idag en fjärdedel grandominerade. Skogsnöten 2008 Namn Diplomi Skola Kommun Poäng 70 p 1. Granen är ett av de sista trädslag som kommit till Finland efter istiden. Av våra skogar är idag en fjärdedel grandominerade. a) Vilka av de arter

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer