Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015

Transkript

1 Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall Askdagen

2 Översikt Vattenfall miljö i hela värdekedjan Ökad användning av askor och restprodukter - behov, krav och förutsättningar för samhället och energibranschen Exempel från verksamheten

3 Om Vattenfall One of Europe s largest electricity and heat producer (182/30 TWh el/heat), employees 100%-owned by the Swedish state Core markets: Nordic countries, Germany, Netherlands (also UK, focus on wind) Main products: Electricity (>6.2 million electricity customers), Heat, Gas Operations span entire energy value chain: Production, Distribution, Trading, Sales, and energy advice Vattenfall produces electricity and heat from six energy sources HYDRO NUCLEAR COAL WIND BIOMASS GAS Vattenfall s Core Values Net sales MSEK (2013) Vattenfall Sustainability and Environment

4 Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Miljöfokusområden Skydda natur och arter Minska klimatpåverkan Förbättra resurseffektiviteten Vattenfall arbetar med miljöfrågor över hela värdekedjan Leverantörer Vattenfall Kunder Säkerställa att våra leverantörer möter våra miljökrav med avseende på verksamhet och tranparens Säkerställa ett starkt miljöarbete i nuvarande och framtida verksamhet. Säkerställa produkter med god miljöprestanda och arbeta för effektiv energianvändning. De beslut vi fattar idag har betydelse på lång sikt!

5 Vattenfall arbetar för en effektivare resursanvändning Koncernmål för energieffektivisering 2014: 365 GWh, 2015: 440 GWh; Långsiktigt strategiskt mål under utveckling Verkar för att öka återanvändningen av askor och restprodukter (tester, R&D etc.) Största producenten av syntetiskt gips (restprodukt från avsvavlingen av rökgasen vid kolförbränning) i Europa, säljer högkvavlitativt gips till byggnadsindustrin Askor används - Som ballastmaterial i cement, betong och asfalt - Som utfyllnadsmaterial när landskap ska återuppbyggas - Vid täckning av deponier Skillnader i användning mellan länder (t ex Tyskland, NL - återanvändning av aska mer etablerat utanför deponier, jämfört med Sverige)

6 Innovation idag, standard imorgon Igår: Etablerade tekniker Idag: Nya tekniker testas Imorgon: Cirkulär ekonomi Användning av askor som byggnadsmaterial är relativt etablerat, även om det finns skillnader mellan länder. Vad som är etablerad teknik och användning förändras med tiden, allteftersom nya användningsområden tillkommer. Mycket forskning och idéer finns, i olika stadier av utveckling Viktigt för Sverige är nu att höja resurseffektiviteten genom att öka möjligheten att använda aska/restprodukter - där det är tekniskt och miljömässigt lämpligt.

7 Resurseffektivitet - en allt viktigare samhällsfråga Krav på minskad råvaruanvändning från samhället EU arbetar för att få Europa att gå mot en alltmer cirkulär ekonomi där deponier spelat ut sin roll Behov av att minska kostnader för material Ex) Naturvårdsverkets uppföljning av kvalitetsmålen (2015): Mer askåterföring behövs för att kompensera från försurning via uttag av GROT. Det saknas i dag starka drivkrafter för att återföra aska till skogsbruket. Fem gånger mer aska måste återföras vid nuvarande skogsbränsleuttag. - Potential finns för att få ut mer aska på marknaden, men också komplicerande faktorer 7 Title of presentation Author YYYY.MM.DD Confidentiality - Critical (C4), High (C3), Medium (C2), None (C1)

8 Vad behövs för att öka resurseffektiviteten Energiföretagens agerende: Vi arbetar aktivt med att effektivisera resursanvändningen men vi vill göra mer. - Ökat fokus på hela värdekedjan Mer utmanande att använda svenska askor Samarbetsprojekt viktigt för att bygga kunskap och acceptans Transparens och tydlig kommunikation för att skapa förtroende Samhällsfrågor: Regelverk som främjar återanvändningen av askor och biprodukter Fokus på att minska användningen av nytt råmaterial Acceptans och kännedom om användande av askor och restprodukter (myndigheter, användare) Forskning och utveckling resurser och möjligheter

9 Ex) Användning Gävle hamn Stabilisering av förorenade muddermassor ( ) Ersätter cement till ca. 40 % med torvflygaska från Vattenfalls fjärrvärmeverk i Uppsala Fördelar: Lägre utsläpp av CO 2 (mindre cement används), billigare (20 MSEK), Bättre materialtekniska egenskaper (bl. a. hållfasthet) Potential för ökad användning i Sverige och EU Behandlat område Behandlade massor (cement, aska, masugnsslagg och muddermassor) ligger och härdar innanför spontar. 9 Title of presentation Author YYYY.MM.DD

10 Ex) Rening av slaggrus I Uppsala produceras årligen cirka ton bottenaska. Enligt dagens hantering sorteras metallskrot ut, därefter lagras det i sex månader innan det används som konstruktions- och täckmaterial på deponiområden Målet med projektet är att genom tvättning öka möjligheterna att använda slaggrus som konstruktionsmaterial på andra platser. Projektet utförs inom ramen för Energiforsk, och är en fortsättning på ett tidigare projekt. Fullskaliga tvättförsök på Avfallsblock 1 i Uppsala under Fuktigt respektive torrt slaggrus.

11 Grundförutsättningar för ett hållbart resursutnyttjande En stark marknad för återanvända och återvunna material Stödjande regelverk och marknadsmekanismer Samverkan och öppenhet mellan aktörer för att finna lösningar På väg mot ett hållbarare samhälle

12 Tack Helle Herk-Hansen Miljöchef, Vattenfall Norden Thank you!