Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:"

Transkript

1 Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH Påstående: Ingen använder energi för sin egen skull det är alltid något annat man vill uppnå! 1

2 Energianvändning i Sverige Det svenska Energisystemet : Kol Naturgas Olja Traditionellt Energiföretagande Mätare primär Sol Hydro Vind Biomassa Produktion Energisystemet Distribution Energianvändning (demand) Mål: så lite fossilt som möjligt!» min CO 2 2

3 Minskade utsläpp av CO2 bidrag från olika sektorer inom EU Industry 10% Energy & feedstock effic. 6% Materials & products effic. 1% Process innovation 1% Cogen. & steam 2% Buildings 18% Space heating 3% Air conditioning 3% Lighting, misc. 3.5% Water heat., cooking 1% Appliances 7.5% Transport 17% End-use efficiency 45% Power Gen 34% Coal to gas 5% Nuclear 6% Fossil fuel gen. eff 1% CCS 12% Hydro 2% Biomass 2% Other renew. 6% Fuel economy in transport 17% Biofuels in transport 6% CCS in fuel transformation 3% CCS in industry 5% Fuel mix in building 5% and industry 2% End-use efficiency offers the largest potential (45%) Power Gen. 34%, CO 2 Capture & Storage (CCS) 20% Definitionen kräver faktiskt att vi betraktar hela energisystemet in EPS EDS EAS ut Vi gör en ny uppdelning i tre delar: Energiproduktionssystem, EPS (omvandling av primärenergi till energibärare) Energidistributionssystem, EDS (distribution av energibärare, tex el) Energianvändningssystem. EAS (slutlig omvandling av energibärare till nytta i form av varor, produkter, tjänster t.ex. inomhusklimat eller transporter) 3

4 Var uppstår nyttan???? EPS EDS EAS Vi gör en ny uppdelning: Fråga: Var uppstår nu den Energiproduktionssystem, egentliga EPS (omvandling nyttan? av primärenergi till energibärare) Energidistributionssystem, EDS (distribution av energibärare, tex el) Energianvändningssystem. EAS (slutlig omvandling av energibärare till nytta i form av varor, produkter, tjänster t.ex. inomhusklimat eller transporter) Framtidens energisystem : En mer holistisk syn fokus på service och tjänster Kol Fossilgas Energiföretag Energitjänstföretag primär Sol Hydro Vind Biomassa Produktion Distribution Energisystem Mål: lägsta möjliga kostnad för tjänsterna inom givna miljömål! Använding 4

5 Vi måste se hela kedjan från primärenergi till nytta Fuel Handling Combustion Steam Turbine Generation Bränsle in , EPS Transformation HV transmission transformation LV distribution 25 EDS Motor Pump Mass flow (friction) Usage EAS Energianvändningsystemet har låg verkningsgrad Uppnådd pumpning!!! Per Lundqvist, Inst. för Energiteknik, Ide: KTHAmory Lovins, RMI Det finns en hel rad olika typer av energianvändningssystem - EAS T.ex. Hushåll, Kontor, Livsmedelsbutiker, Lokaltrafik, Badanläggningar, Industrier, Hotell etc. Dessa kan studeras och karakteriseras map: EAS Energianvändningslogik hur och varför? Energianvändningsmönster när och hur mycket? Olika Tekniker Ekonomiska förutsättningar Olika miljöpolicy Strategiska och organisatoriska förutsättningar etc 5

6 verkningsgrader η tot = nyttig värme, kyla och/eller el energi i bränsle η eco = värde av tjänster kostnad för produktion 300 STIL 2 energianvändning i kontor uppdelat [kwh/m 2, år] Diverse Övriga apparater Övrig fastighetsel Elvärme och värmepumpar Kylmaskiner PC Datahall/server Fläktar Belysning Källa: Egil Öfverholm 6

7 Globala energifrågor? Hur är läget? Är det viktigt? Vad behöver vi veta? World electricity World electricity Gwh electric 7.00E E E E E E E E+00 coal oil gas biomass waste nuclear hydro geothermak solar PV solar thermal other Source (primary energy) 7

8 Population and the standard of living increases in warmer countries Per-capita carbon dioxide emissions from the energy sector, ,00 Kg CO 2 per GNP (1990 USD) Poland (4,2/8,5) Czech Republic (4,7/12,1) South Korea Greece Australia 0,80 0,60 0,40 0,20 Portugal OECD Nya Zeeland Belgium Netherlands Great Britain Irland Mexico Spain Germany Italy EU Finland Japan Denmark France Island Austria Sweden Norway Schweiz Canada US Luxembourg Emissions of CO 2 per inhabitant, tonnes - - 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 8

9 CO 2 emissions Sweden no 2 in electricity in EU 9

10 Statistik som inspiration st/et2007_49.pdf/$file/et2007_49.pdf?openelement atistics/default.asp Några viktiga trender 10

11 Bättre verkninsgrad!!! 11

12 Primärenergi genom åren Wood Percentage of energy supply Coal & coke Oil Nuclear Biofuels 10 Hydropower 0 Natural gas Year Figure- 5. Energy supply curves for Sweden. (Sources: Lönnroth Mans, Johansson B. Thomas, Steen Peter, Solar versus Nuclear: Choosing Per Lundqvist, Energy Futures, Inst. för 1980, Energiteknik, and STEM, KTHEnergy in Sweden 2002) Och nu lite teknik 12

13 Solel med Stirling Glaspannor från returglas på taket sen kan man ju ha olika åsikter om glastakpannors utseende men man måste ändå säga att systemet har en enkelhetens elegans. I och med att värmecirkulationen drivs av skillnader i lufttryck så finns det inga rörliga delar som kan gå sönder, ingen elektricitet inblandat och delarna är enkla och billiga. Tekniskt sett skulle huvuddelen av systemet varit möjligt att bygga redan på medeltiden! 13

14 solkyla Andra exempel - fluidyne oklq&feature=related wwrfhw&watch_response rbanq&feature=related 14

15 Exempel på avsaltning Sammanfattning 1 Energisystemet blir allt effektivare Energikällorna varierar över tiden Det är stora globala skillnader Emissioner (CO2) och framtida brist på olja är i fokus 15

16 Energianvändning och energiproduktion Energianvändningssystem Energiproduktionssystem Energiproduktionssystem Energibärarsystem Energianvändarsystem Energibärarsystem Teknik och processer där energi används Byggnader, transporter, industri + etc Teknik och processer där energi Omvandlas och distribueras Kraftverk, raffinaderier, elnät, fjärrvärme, etc hela bilden livsstilar Energiproduktionssystem Energibärarsystem Marknadsstruktur Energianvändningssystem policy systemgräns resurser klimat teknik 16

17 Sammanfattning (hittills) Vi kommer i framtiden att ha många olika typer av energibärare: fasta, flytande och gasforminga biobränslen, fossilgas, el och vätgas Verkningsgraderna i energianvändning kommer att förbättras radikalt; färre kwh per kvadratmeter, per produkt, per personkilometer etc Ökade kunskaper om energianvändningen utnyttjas av nya aktörer och leder till nya tjänster och nya omvandlingssystem. Rätt ordning Minimera energianvändningen med bibehållen nytta Gör omvandlingssystemet mer effektivt (minska förluster) Använd förnyelsebara energikällor så långt det går 17

18 I framtiden kommer det att finnas flera olika typer av energibärare: Energibärare, stationärt: El, fossilgas, vätgas, flis, pellets samt fjärrvärme och fjärrkyla men även solenergi. Spetsenergi med LNG etc. Energibärare, mobilt: vätgas, biogas, etanol, metanol, LNG, m.fl Wood Percentage of energy supply Coal & coke Oil Nuclear Biofuels 10 Hydropower 0 Natural gas Year I framtiden kommer det att finnas flera olika typer av energiomvandlare: Energiomvandlare, stationärt: Bränsleceller för H 2, fossilgas eller LNG, Solenergi - passiv och aktiv, el eller värmedrivna värmepumpar, gasturbiner - ofta i sammansatta cykler. Energilager: både termiskt och via fasomvandling, superkondensatorer, batterier, vätgas etc. Energiomvandlare, mobilt: bränsleceller, diesel, hybrider, eldrivna spårfordon, vätgasflyg etc. 18

19 Slutord 1.Framtidens energiomvandlingssystem kommer att vara mer komplexa än dagens och designade utifrån behoven för att maximera nyttan av bränslet i stor som liten skala. 2.Storskaliga lösningar kommer att samverka med småskaliga. 3.Dessa nya (småskaliga) komponenter i energisystemet kommer att öka redundansen och dessutom ge en fungerande energimarknad eftersom växelkursen mellan olika energislag blir uppenbar. 19

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

Framtida energisystem i Jönköpings län

Framtida energisystem i Jönköpings län Framtida energisystem i Jönköpings län Är koldioxidåtervinning något att satsa på i framtiden? 2030 2045 7e September 2016 Maria Taljegård Energi och Miljö, Chalmers maria.taljegard@chalmer.se Globala

Läs mer

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg Höskolan Dalarna och Linköpings universitet Vi står inför stora utmaningar Övergödning Ozonuttunning Utfiskade hav Avskogning Landexploatering Artutrotning Klimat

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem. Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet

Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem. Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Elproduktion i världen Combustible Renewables

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

ENERGY 2050. Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

ENERGY 2050. Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug. ENERGY 2050 Professor Elisabeth Rachlew Member of the Royal Swedish Academy of Sciences (Physics) and Chair of the Energy Commi=ee Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use Energirike Haugesund,

Läs mer

Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr.

Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr. Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Tekn. Dr. Energisystem Linköpings universitet Tillförd energi för elproduktion i Sverige Foto: Owen Humphreys/AP Bennewitz nära Wurzen Källa: MDR

Läs mer

Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen

Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad Dagens ämnen Återvinningssystem Värmemarknaden i Sverige Energieffektivisering Nytta med fjärrvärme Råvaruförsörjning

Läs mer

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Utvecklingsvägar för Europas energisystem Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar

Läs mer

ENERGI UTAN MILJÖPROBLEM

ENERGI UTAN MILJÖPROBLEM ENERGI UTAN MILJÖPROBLEM Hemkomstdagen 9/9 2002 Räcker hälften?, KTH Vad vill vi ha? Energi eller Tjänster och Funktioner? fokus på funktion Exempel på integration framåt i produktionskedjan: El Fjärrvärme

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans Värmeforsks och SLF:s åkergrödeprogram 06-09 Omvärld / förnybara bränslen Programmet -- varför? -- förväntningar! 1 Världens primära energiresursanvändning

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Energisession 2008 Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Anders Ådahl Forsknings- och utvecklingsansvarig Göteborg Energi AB Marknadsundersökningen Hur viktigt är det för dig att GE är ett

Läs mer

Igår, idag och imorgon för Europas energisystem

Igår, idag och imorgon för Europas energisystem Igår, idag och imorgon för Europas energisystem Sven Werner Högskolan i Halmstad Energiledargruppen 12 nov 29 1 Outline Igår : Vilken är vår energihistoria? Idag : Hur ser situationen ut nu i EU27? Användning

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

processindustrin Thore Berntsson

processindustrin Thore Berntsson Bioraffinaderier i processindustrin av Thore Berntsson Relationer mellan CO2 utsläpp från bränslen per energienhet Kol 1,25 Olja 1 Naturgas 0,75 Biobränsle 0?? CHALMERS Bioraffinaderikoncept i Processindustrin

Läs mer

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar Forest energy systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar Mosjön 14 April Bulgaria Romaia Share of renewable energy

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Chalmers University of Technology Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96,

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014 Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars

Läs mer

Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå

Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå 2015-11-23 Medlemsmöte, BiodrivMitt Fyren, Norrsundet Tomas Ekbom Svenska Bioenergiföreningen Ett nätverk under Svebio för organisationer och

Läs mer

Fjärrvärme- och energisystemforskning en internationell utblick

Fjärrvärme- och energisystemforskning en internationell utblick Fjärrvärme- och energisystemforskning en internationell utblick Sven Werner Högskolan i Halmstad 1 Outline Halmstadgruppen, vår forskningsmiljö DHC+ Heat Roadmap Europe (2013-2016) vs Energy Roadmap Europe

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Konsumentprisets fördelning

Konsumentprisets fördelning 1% Konsumentprisets fördelning 2 kwh/år, avtal om rörligt pris, löpande priser (april) 8% 6% 4% 2% % Skatt, moms och elcertifikat Nätav gift Elenergipris 197 1977 1984 1991 1998 25 öre/kwh 12 Elpriset

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Enerwoods WP3: Strategic Analyzes and Optimization of Woody Biomass Energy Systems Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Temadag Højproduktivt skovbrug for en bæredygtig fremtid 19 Juni 212 Världens primärenergianvändning

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen? Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? Måns Nilsson (SEI) / Lars J Nilsson (LU) CANES-konferansen, Håndtverkeren Oslo, torsdag 3. februar 2011 1. Hur signifikant är omställningen? Ökning och

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,

Läs mer

Det danska bränslecellsprogrammet

Det danska bränslecellsprogrammet Det danska bränslecellsprogrammet Mikael Näslund, DGC mna@dgc.dk Översikt Vad är DGC? Allmänt om bränsleceller och vätgas i Danmark Kraftvärme och mikrokraftvärme i Danmark DGC:s internationella aktiviteter

Läs mer

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Skånes energiting 9 juni, 2011

Läs mer

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Varför ett nytt energisystem?

Varför ett nytt energisystem? Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Värmepumpar i ett nytt teknologiskt perspektiv Vision 2020 2050 Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tydliga tecken! Hot eller Möjlighet??????? Temperaturen ökar! Havsytan stiger! Krympande

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Arbetstidsförlängning en ny trend? Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor

Läs mer

Växjö 2014. www.svebio.se

Växjö 2014. www.svebio.se Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,

Läs mer

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB Business Region Göteborg Startade 1977 som Näringslivssekretariatet Bolagiserades

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader September 2001 International outlook Wages, Salaries, Labour costs September 2001 Innehåll Sida Källor... 2 Definitioner... 2 Arbetskraftskostnad

Läs mer

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Lars J. Nilsson Lunds universitet Simrishamns energieffektiviseringsdag 19 augusti 2011 En ljus framtid i sikte En mängd studier visar att omställning

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET The two-degree target, is it possible? Resources: Technologies: Economically: Yes

Läs mer

Bioenergiklustret i Västnyland

Bioenergiklustret i Västnyland Bioenergiklustret i Västnyland En viktig plattform för information och skolning Rainer Backman överlärare, bioenergi och energiteknik Yrkeshögskolan Sydväst Bioenergiklustret i Västnyland En viktig plattform

Läs mer

Internationella samarbeten bränsleceller

Internationella samarbeten bränsleceller Internationella samarbeten bränsleceller IEA Advanced fuel cells EU Joint Undertaking Bengt Ridell IEA International Energy Agency an OECD organisation Founded after the oil crisis in 1973-74 Objectives

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Utmaningar och en internationell utveckling

Utmaningar och en internationell utveckling Utmaningar och en internationell utveckling Professor Peter Lund Tekniska Högskolan peter.lund@tkk.fi STV Energikonferens Vilja, vision och verklighet 15 oktober 2009, Hanaholmen Innehållet Energi- och

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

Kjell Jansson VD, Svensk Energi Vindkraft Energiekonomiska Kjell Jansson VD, Svensk Energi 2009-12-03 CO 2 utsläpp från elproduktion Data gäller för år 2007 Källa: SCB, Nordel och Svensk Energi Sverige Elproduktion TWh milj ton CO 2

Läs mer

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl-seminarium den 10 november 2010 Christer Bergerland, Manager R&D, Sweden - New Business Fortum Power & Heat, ESD 1 Organisationen för den

Läs mer

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15 Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga

Läs mer

Nordic Energy Perspectives

Nordic Energy Perspectives Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatmål, fossila bränslen och CCS Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100%

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100% jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Ingenjören och miljön

Ingenjören och miljön Ingenjören och miljön Maria Grahn Fysisk Resursteori www.frt.fy.chalmers.se maria.grahn@fy.chalmers.se 4 principer för ett hållbart förhållande mellan samhället och ekosfären Ekosfären Atmosfären Alla

Läs mer

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser

Läs mer

SOLENERGI Verklighet eller önskedröm..!?

SOLENERGI Verklighet eller önskedröm..!? SOLENERGI Verklighet eller önskedröm..!? Jan-Olof Dalenbäck Prof. i Installationsteknik och studierektor, Inst. för Energi och miljö (EoM), CHALMERS Sekr. Svensk solenergi, mm IEA SHC Solar Award - 2005

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. GAME Dagen 2014 Klimatneutral konsumentmarknad 9 Oktober, Chalmers Jonas Cognell, Göteborg Energi AB Senior Program

Läs mer

Resan mot solen - bli din egen elproducent!

Resan mot solen - bli din egen elproducent! Resan mot solen - bli din egen elproducent! Omställning Knivsta Resan mot solen Christer Larsson, ordförande Gustaf Delin Kenneth Mårtensson, VD Sala-Heby Energi AB Hans Nylén, produktutvecklare Sala-Heby

Läs mer

Chalmers för en hållbar framtid

Chalmers för en hållbar framtid Hållbar utveckling Vision: Vad menas med hållbar utveckling? Vad innebär det för en ingenjör? Chalmers för en hållbar framtid Magdalena Svanström, Docent Kemisk Miljövetenskap (KB), Föreståndare Chalmers

Läs mer

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden: Säker, ren och effektiv energi Den samhälleliga utmaningen Säker, ren och effektiv energi för åren 2014-2015 är uppdelat i fem områden: 1. Energieffektivitet (Energy Efficiency EE) där 21 utlysningar ingår.

Läs mer

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Hur ser det ut idag? Vågar jag bli gammal? Samverkan eller stuprör?

Läs mer

VÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

VÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas VÄTGAS Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om vätgas I dag används stora mängder vätgas som råvara inom industrin. I framtiden kan vätgasen även bli en viktig pusselbit i samhällets

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Scenarier för Pathways

Scenarier för Pathways Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna

Läs mer

Energi för en hållbar framtid lokalt och globalt

Energi för en hållbar framtid lokalt och globalt KVA, Skolverket, och Högskolan i Borås Jordens resurser Högskolan i Borås 26 april 2012 Energi för en hållbar framtid lokalt och globalt Thomas B Johansson Professor em., International Insitute for Industrial

Läs mer

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne! H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma

Läs mer

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL Skatter Hur ser regelverket ut? Definitioner av energiprodukter Regler för punktskatter (Energiskatt, Koldioxidskatt) Minimiskattenivåer Skattenedsättningar Basen

Läs mer

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart

Läs mer

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED KEMCYKLISK FÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED KEMCYKLISK FÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC) INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED KEMCYKLISK FÖRBRÄNNING Chemical-Looping Combustion (CLC) Anders Lyngfelt Chalmers Göteborg Chalmers Energidag 14 december 2012 1. Introduktion till CCS (CO 2 Capture & Storage)

Läs mer