Biobränsle i Energisystemet Dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar 6:e maj 2015 Stockholm City Conference Centre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biobränsle i Energisystemet Dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar 6:e maj 2015 Stockholm City Conference Centre"

Transkript

1 Biobränsle i Energisystemet Dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar 6:e maj 2015 Stockholm City Conference Centre Markanvändning, bioenergi, resurseffektivitet och klimatpåverkan Leif Gustavsson Linnéuniversitetet

2 Global primärenergianvändning och trender i utveckling till 2035 enligt internationella energimyndigheten (IEA)* EJ/yr Source: International Energy Agency, World Energy Outlook 2011 *Den bedömda utvecklingen inbegriper nya policyscenarier i vilka länderna ökar sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser

3 Virkesförråd på produktiv skogsmark historisk och framskriven utveckling Milj m 3 sk Miljö Produktion Referens Historiskt virkesförråd År Virkesförråd på all produktiv skogsmark. Historisk utveckling enligt Riksskogstaxeringen fram till 2000 och framskriven utveckling i nationella scenarier Källa: Skogsstyrelsen, Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 2008

4 Hur kan skogen bidra till minskad klimatpåverkan? En holistisk förståelse behövs

5 Hur kan skogen bidra till minskad klimatpåverkan? Behåll (öka) kolförrådet i skogen

6 Hur kan skogen bidra till minskad klimatpåverkan? Exempel Öka byggandet med trä Använd trärester för energi

7 Limnologen

8 Stora mängder biprodukter Skogen Byggplats Träbearbetning Rivning

9 Byggnaders livscykel Production / Retrofitting phases - Extraction, processing and transport of materials - Energy recovery from biomass residues - On-site construction work Operation phase - Space heating - Electricity for ventilation - Tap water heating - Electricity for household and facility management End-of-life phase - Demolition - Energy recovery from wood - Recycling of concrete and steel to replace virgin raw material Energy supply system - Coal-based electricity for material production - Bioenergy replace coal - Full energy chain accounting, including conversion / fuel cycle losses Energy supply system - Resistance heating, or heat pump, or district heating - District heating produced with a biomassfired CHP plant - Electricity produced with a biomass-fired condensing plant - Full energy chain accounting, including conversion / fuel cycle losses Energy supply system - Bioenergy replace coal - Full energy chain accounting, including conversion / fuel cycle losses

10 Exempel på energikedja för rumsuppvärmning Primärenergianvändning Slutlig energianvändning

11 Energihushållning i befintliga byggnader Viktigt att beakta vid analys och utformning av energiförsörjningssystem Ett exempel: flerbostadshus från 1960s-talet Total area (m2) of the elements of building envelope Building elements on each façade Windows and the glass share of door Basement walls (above the ground level) Basement walls Exterior (below the walls of facades ground level) West facade East facade Basement and attic slab 400 North facade South facade Adapted from: Bonakdar, F., Dodoo, A., Gustavsson, L., Cost-optimum analysis of Sustainable Built Environment Research building fabric renovation in a Swedish multi-story residential building, Energy and buildings 84 (2014)

12 Energihushållning - två optimeringar 1. Enskild åtgärd 2. Energirenoveringspaket

13 Kostnadseffektiv värmehushållning Ursprungligt uppvärmningsbehov 97.5 kwh/m² år % Värmehushållning (%) % 31.7 % 0 BAU¹ Genomsnitt² Hållbart³ Scenario ¹ Tilläggsisolering av grund och vindsbjälklag ² 1 + byte av fönster ³ 2 + Tilläggsisolering av väggar Scenario Ränta Energiprisökning BAU 5% 1% Genomsnitt 3% 2% Hållbart 1% 3% Adapted from: Bonakdar, F. Gustavsson, L.,, Dodoo, A., Cost-effectiveness and energy saving analysis of energy renovation of a Swedish residential building envelope, manuscript (2015)

14 Studerad byggnad i Växjö: q 4 våningar byggt 1994 q q lägenheter 1190 m 2 uppvärmd yta 30 Energihushållning ett exempel Building heat demand (kw) Initial + Improved taps + Improved windows & doors + Additional roof insulation + Additional external wall insulation + Ventilation heat recovery + Efficient electric appliances 45 Initial 40 + Improved taps 35 + Improved windows & doors 30 + Additional roof insulation + Additional external wall insulation 25 + Ventilation heat recovery 20 + Efficient electric appliances Day

15 Förnybar fjärrvärmeproduktion optimerat system Fjärrvärmelast (MW) MW Träpulver panna 66 MW Flispanna 69 MW heat Biokraftvärme Dygn Produktionskostnad ( /MWh) - Träpulver panna: 219,5 - Flis panna: 39,4 - Biokraftvärme: 30,1 Adapted from: Truong, N. L, Dodoo, A. and Gustavsson, L. Effects of heat and electricity saving measures in district-heated multistory residential buildings. Applied Energy, (0): p

16 Fjärrvärmelast (MW) Byggnadens värmebehov (kw) Hur påverkar energihushållning i byggnader fjärrvärmeproduktion 45 MW Träpulver panna 66 MW Flispanna 69 MW heat Biokraftvärme Dygn Minskad värmeproduktion träpulver panna Minskad värmeproduktion flispanna Produktionskostnad ( /MWh) - Träpulver panna: 219,5 - Flis panna: 39,4 - Biokraftvärme: 30,1 Minskad värmeproduktion biokraftvärme Minskad värmeproduktion flispanna Före energihushållning i byggnad Efter energihushållning i byggnad Dygn Adapted from: Truong, N. L, Dodoo, A. and Gustavsson, L. Effects of heat and electricity saving measures in district-heated multistory residential buildings. Applied Energy, (0): p

17 Hur påverkar energihushållning i byggnader fjärrvärmeproduktion Primärenergibesparing (kw) Dygn Minskad värmeproduktion träpulver panna 17% Minskad värmeproduktion biokraftvärme 14% Minskad värmeproduktion flispanna - 69,0% Minskad värmeproduktion flispanna Adapted from: Truong, N. L, Dodoo, A. and Gustavsson, L. Effects of heat and electricity saving measures in district-heated multistory residential buildings. Applied Energy, (0): p

18 Produktionskostnad fjärrvärme Systemstorlek 610 GWh/år Produktionskostnad fjärrvärme ( /MWh heat ) Inga skatter Skadekostnad vid 550ppm Skadekostnad vid BAU Förnybart Skadekostnad vid 550 ppm 0,20 SEK per kgco 2 Skadekostnad vid BAU 0,55 SEK per kgco 2 Baserat på Sternrapporten Adapted from: Truong, N.L. and Gustavsson, L., Minimum-cost district heat production systems of different sizes under different environmental and social cost scenarios. Applied Energy, (0): p

19 Produktionskostnad fjärrvärme Olika stora fjärrvärmesystem 40 District heat production cost ( /MWh) Size (GWh heat ): Scenario: No tax Swedish tax Social cost- 550ppm Social cost- BAU Skadekostnad vid 550 ppm 0,20 SEK per kgco 2 Skadekostnad vid BAU 0,55 SEK per kgco 2 Baserat på Sternrapporten Adapted from: Truong, N.L. and Gustavsson, L., Minimum-cost district heat production systems of different sizes under different environmental and social cost scenarios. Applied Energy, (0): p

20 Produktionskostnad fjärrvärme Olika stora fjärrvärmesystem och olika omvandlingstekniker District heat production cost ( /MWh) Heat-only boilers DME unit CHP unit (Reference) Scale of district heating system (GWh heat /year) Adapted from: Truong N.L. and Gustavsson L Integrated biomassbased production of district heat, electricity, motor fuels and pellets of different scales. Applied Energy 104:

21 Mercedes-Benz B-klass - användning av biomassa och utsläpp av CO 2 per km körsträcka 1.6 Användning biomassa Biomass use (kwh/km) MEOH DME BIGCC CHP-BIGCC CO 2 emission (g CO2 /km) Biogenic CO 2 Fossil CO 2 Drivmedel El MEOH DME BIGCC CHP-BIGCC Gasoline Diesel Drivmedel El Drivmedel Adopted from Leif Gustavsson, Nguyen Le Truong (2015). Effects of different bioenergy pathways on primary energy efficiency, CO 2 emission and energy system integration. Manuscript.

22 Greenhouse gases cause an imbalance between incoming and outgoing radiation - radiative forcing heat is trapped Integrated over time, cumulative radiative forcing (CRF) is W-s/m 2, i.e. trapped energy per area a proxy for temperature increase The longer a GHG is in the atmosphere the more energy is trapped and the more climate change occurs Longwave radiation (e.g. heat) Greenhouse gases Shortwave radiation (e.g. light) Figure not to scale!

23 Atmospheric decay of unit pulses of GHGs (IPCC 1997, 2001, 2007, 2013)

24 Radiative forcing (W/m 2 ) due to GHG concentration change F CO 2 = 3.7 ln(2) ln 1 + ΔCO CO 2 2ref F CH ( ΔCH + CH CH ) f ( M, ) = N ref ref where CO 2ref = 400 ppmv, CH 4ref = 1800 ppbv Assumes relatively minor marginal changes in GHG concentrations f(m,n) accounts for spectral overlap between N 2 O and CH 4 Radiative forcing not related to GHGs (e.g. albedo change) is not considered (IPCC 1997, 2001, 2007, 2013)

25 Livscykelperspektiv på CO 2 emissioner från bioenergi och fossila system Kolkälla Biogenic Bioenergi Skogsrester skördas och används för energi Energisystem Fossilt Skogsrester lämnas i skogen och bryts successivt ned Fossilt Fossila bränslen används för skörd och transport av biobränsle Fossila bränslen används för energi

26 Förändrad strålningsbalans (CRF) då ett ton torr träbiomassa ersätter fossil energi Biodrivmedel (DME) ersätter diesel Biokraftvärme ersätter naturgaskraftvärme Biokraftvärme ersätter kolkraftvärme Grenar och toppar, internationell transport, centralt i Sverige, Q-decay model Adapted from Gustavsson, Leif, et al (2015) Climate effects of bioenergy from forest residues in comparison to fossil energy. Applied Energy 138,pp

27 Förändrad strålningsbalans CRF (mw s m-2) då ett ton torr träbiomassa ersätter fossil energi Biodrivmedel (DME) ersätter diesel Biokraftvärme ersätter naturgaskraftvärme Biokraftvärme ersätter kolkraftvärme Grenar och toppar, internationell transport, centralt i Sverige, Q-decay model Adapted from Gustavsson, Leif, et al (2015) Climate effects of bioenergy from forest residues in comparison to fossil energy. Applied Energy 138,pp

28 Slutsatser/diskussion 1. Förstå klimateffekter av bioenergi i ett holistiskt perspektiv över systems livscykel 2. Framåtsyftande analyser (inte historiska medelvärden) 3. Ökat träbyggande ger stora mängder biprodukter råvara för bioenergi 4. Beakta energianvändning och energitillförsel i ett helhetsperspektiv 5. Fjärrvärme och kraftfull värmehushållning i byggnader går nog att förena 6. Effektivt att samproducera el och fjärrvärme 7. Biodrivmedel mindre klimateffektiva elfordon, laddhybridfordon, bränslecellsfordon 8. Intermittent elproduktion ökad integration av el-, värme- och transportsektorer 9. Systemkunskap behövs

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt

Läs mer

Energirenovering av flerbostadshus Lönsamma renoveringspaket. Linnéseminarie 11 december 2014 Linnéuniversitetet, Växjö

Energirenovering av flerbostadshus Lönsamma renoveringspaket. Linnéseminarie 11 december 2014 Linnéuniversitetet, Växjö Energirenovering av flerbostadshus Lönsamma renoveringspaket Linnéseminarie 11 december 2014 Linnéuniversitetet, Växjö Global primärenergianvändning 1980-2009 och trender i utveckling till 2035 enligt

Läs mer

Bygganden som system om energihushållning i ett helhetsperspektiv. Leif Gustavsson Växjö 6 april 2009

Bygganden som system om energihushållning i ett helhetsperspektiv. Leif Gustavsson Växjö 6 april 2009 Bygganden som system om energihushållning i ett helhetsperspektiv Leif Gustavsson Växjö 6 april 2009 Disposition Biomassa (från skog) för att reducera utsläpp av fossil koldioxid och användandet av olja

Läs mer

Klimatsmarta hus i en hållbart byggd miljö

Klimatsmarta hus i en hållbart byggd miljö Klimatsmarta hus i en hållbart byggd miljö Krushna Mahapatra (Leif Gustavsson) Linnaeus University, Växjö krushna.mahapatra@lnu.se Klimatresan 8-9 september, Oskarshamn Världens primärenergianvändning

Läs mer

Bioenergi och bilar: Primärenergianvändning, koldioxid och integrering av förnybar energi

Bioenergi och bilar: Primärenergianvändning, koldioxid och integrering av förnybar energi Bioenergi och bilar: Primärenergianvändning, koldioxid och integrering av förnybar energi Leif Gustavsson leif.gustavsson@lnu.se Bioenergidagen 2016 25 November, 13.00 13.25 Linnéuniversitetet, Hus H,

Läs mer

Lönsamhetsberäkningar energihushållningsåtgärder Leif Gustavsson

Lönsamhetsberäkningar energihushållningsåtgärder Leif Gustavsson Lönsamhetsberäkningar energihushållningsåtgärder Leif Gustavsson Linnéseminarie 4 september 2013 Linnéuniversitetet, Växjö People Research leader Leif Gustavsson Researchers Ambrose Dodoo Krushna Mahapatra

Läs mer

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB EJ/yr Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P39646-1 i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB Leif Gustavsson, Linnéuniversitetet E2B2s årskonferens 19, 7 februari 19,

Läs mer

Forskargruppen: Hållbar byggd miljö Pågående och planerade aktiviteter

Forskargruppen: Hållbar byggd miljö Pågående och planerade aktiviteter Forskargruppen: Hållbar byggd miljö Pågående och planerade aktiviteter Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Goda Hus Årsmöte 11 april 2012 Målsättning/syfte att bättre förstå hur vi kan minska användningen

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Finns det klimatfördelar med att bygga i trä?

Finns det klimatfördelar med att bygga i trä? Finns det klimatfördelar med att bygga i trä? Leif Gustavsson (leif.gustavsson@miun.se) Institutionen för teknik och hållbar utveckling, Mittuniversitetet Industriellt träbyggande och trämanufaktur en

Läs mer

Klimatsmarta byggnader i ett livscykelperspektiv

Klimatsmarta byggnader i ett livscykelperspektiv Klimatsmarta byggnader i ett livscykelperspektiv Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Seminarium 28 September 211 Växjö Världens primärenergianvändning 27 ( 5 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt fossilt

Läs mer

En hållbar byggd miljö - Pågående och planerad forskning

En hållbar byggd miljö - Pågående och planerad forskning En hållbar byggd miljö - Pågående och planerad forskning Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Seminarium 2 November 2011 Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21%

Läs mer

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Enerwoods WP3: Strategic Analyzes and Optimization of Woody Biomass Energy Systems Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Temadag Højproduktivt skovbrug for en bæredygtig fremtid 19 Juni 212 Världens primärenergianvändning

Läs mer

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)

Läs mer

Hållbart byggande och energisystemanalys, 7,5 hp

Hållbart byggande och energisystemanalys, 7,5 hp Kurs PM Hållbart byggande och energisystemanalys, 7,5 hp Sustainable Building and Energy Systems Analysis, 7,5 hp Termin: T 2017 Kurskod: 4BY107 Introduktion I den här kursen lär sig studenterna att anta

Läs mer

Rapport 2019:1. Strategies for energy and resource efficient building systems

Rapport 2019:1. Strategies for energy and resource efficient building systems Rapport 2019:1 Strategies for energy and resource efficient building systems Strategies for energy and resource efficient building systems Strategier för energi- och resurseffektiva byggsystem Ambrose

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Energibehov och inomhusklimat i lågenergihuset Lindås

Energibehov och inomhusklimat i lågenergihuset Lindås Energibehov och inomhusklimat i lågenergihuset Lindås Inledning Bebyggelsen står för ca 35 % av Sveriges årliga totala energianvändning Inledning Bebyggelsen står för ca 35 % av Sveriges årliga totala

Läs mer

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

processindustrin Thore Berntsson

processindustrin Thore Berntsson Bioraffinaderier i processindustrin av Thore Berntsson Relationer mellan CO2 utsläpp från bränslen per energienhet Kol 1,25 Olja 1 Naturgas 0,75 Biobränsle 0?? CHALMERS Bioraffinaderikoncept i Processindustrin

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem?

Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem? Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem? Jan-Olof Dalenbäck Excellence profile Buildings Energy use and efficiency SO Energi 5 nov 2010 1 Jan-Olof Dalenbäck Fler frågor..? Hur

Läs mer

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning Filip Johnsson, 2019-05-15 Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning Byta bränsle/teknik Fånga in och lagra koldioxid Europe (EU-27+NO+CH): Generation up to 2050 Green Policy

Läs mer

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Chalmers University of Technology Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96,

Läs mer

Lars Kylefors. www.vosteknik.se

Lars Kylefors. www.vosteknik.se Lars Kylefors www.vosteknik.se Moskogens avfallsanläggning WASTE waste water organic solid waste inflammable harmful Ex. Kalmar 1 year ago Waste treatment plant Moskogen overview of special areas for future

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Varför ett nytt energisystem?

Varför ett nytt energisystem? Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice

Läs mer

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Skånes energiting 9 juni, 2011

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett

Läs mer

Scenarier för Pathways

Scenarier för Pathways Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energislag!

Bioenergi Sveriges största energislag! Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatmål, fossila bränslen och CCS Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget

Läs mer

Framtida energisystem i Jönköpings län

Framtida energisystem i Jönköpings län Framtida energisystem i Jönköpings län Är koldioxidåtervinning något att satsa på i framtiden? 2030 2045 7e September 2016 Maria Taljegård Energi och Miljö, Chalmers maria.taljegard@chalmer.se Globala

Läs mer

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Stor potential för effektivisering. förnybar energi Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens 21 22 maj 2016 Medlefors folkhögskola i Skellefteå Stor potential för effektivisering och förnybar energi Thomas B. Johansson Professor em., International Institute

Läs mer

Energisystemet efter. A consumer perspective on the energy system after Concerted Action Energy Efficiency Bratislava October 18th 2016

Energisystemet efter. A consumer perspective on the energy system after Concerted Action Energy Efficiency Bratislava October 18th 2016 Fyra Four framtider Futures Energisystemet efter 2020 energy system after 2020 A consumer perspective on the Concerted Action Energy Efficiency Bratislava October 18th 2016 Swedish Energy Agency Åsa Tynell

Läs mer

Omställning av busstrafiken till eldrift

Omställning av busstrafiken till eldrift Omställning av busstrafiken till eldrift Vilka blir konsekveserna? Maria Xylia, Tekn. Lic. KTH Royal Institute of Technology Energy and Climate Studies (ECS) Integrated Transport Research Lab (ITRL) Biodrivmedel

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

ASES. Active Solar Energy Storage. Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels

ASES. Active Solar Energy Storage. Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels ASES Active Solar Energy Storage Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels 2017-06-21 1 Sweden and cold climate 2 Warm summers 3 Heat and electricity free if produced on the property area. Energy input 150 kwh/m

Läs mer

Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Värmepumpar i ett nytt teknologiskt perspektiv Vision 2020 2050 Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tydliga tecken! Hot eller Möjlighet??????? Temperaturen ökar! Havsytan stiger! Krympande

Läs mer

Bioenergi i Sverige och världen idag och i morgon?

Bioenergi i Sverige och världen idag och i morgon? Bioenergi i Sverige och världen idag och i morgon? Gustav Melin Örebro 2010-11-25 Växternas klorofyll samlar solens energi och bygger samman koldioxid och vatten till kolhydrater socker och cellulosa Växterna

Läs mer

Invändig isolering med vakuumpaneler

Invändig isolering med vakuumpaneler Invändig isolering med vakuumpaneler Bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola Innehåll Vakuumpaneler vad är det? Från kylindustrin till byggindustrin Erfarenheter från 15 års användning Invändig

Läs mer

Mer klimatvennlig bygging

Mer klimatvennlig bygging Mer klimatvennlig bygging Leif Gustavsson (leif.gustavsson@miun.se) Institutionen för teknik och hållbar utveckling, Mittuniversitetet Tre Miljø Innovasjon; TREFF Tre For Framtiden 21-22 oktober 28 Radisson

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers CHALMERS Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers Thore Berntsson, Styrkeområdesledare Energi, Chalmers Energiinitiativ 2010-03-05 CHALMERS World Other Sectors Road Electricity Transport

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Integrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium, 120910

Integrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium, 120910 Integrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium, 120910 Thore Berntsson Roman Hackl Avdelningen för värmeteknik och

Läs mer

Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen?

Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen? Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen? Seminarium: Hållbara Material Vilken kunskap behöver vi? Chalmers, 10 september 2012 Göran Berndes Fysisk resursteori Institutionen

Läs mer

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Utvecklingsvägar för Europas energisystem Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar

Läs mer

Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region?

Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region? Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region? Simon Harvey Professor i industriella energisystem Industriella energisystem och -tekniker,

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar Forest energy systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar Mosjön 14 April Bulgaria Romaia Share of renewable energy

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden

Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson 2019-01-29 Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Primärenergianvändning [Mtoe] 100

Läs mer

Hållbara biodrivmedel

Hållbara biodrivmedel Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart Filip Johnsson November 26, 2018 Department of Space, Earth and Environment,

Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart Filip Johnsson November 26, 2018 Department of Space, Earth and Environment, Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart Filip Johnsson November 26, 2018 Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se

Läs mer

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013 0 Är skogsb biomassan klimatneutral? Konsekvenser för energisektorn Hearing om konkurrensen om skogsråvaran Finlandshuset 24 jan 2013 1 Är biobränslen klimatneutrala? CO 2 -emis ssioner från förbränning

Läs mer

Högåsskolan. - a passive house school. 7phn Copenhagen, 20-21 August 2015

Högåsskolan. - a passive house school. 7phn Copenhagen, 20-21 August 2015 Högåsskolan - a passive house school 7phn Copenhagen, 20-21 August 2015 Conditions Conditions 6,700m 2 540 pupils Sweden s first passive house school certified by IGPH Knivsta The site SKALA 1:800 N N

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,

Läs mer

UTVECKLING AV RESURSEFFEKTIVA FJÄRRVÄRMESYSTEM RAPPORT 2017:395

UTVECKLING AV RESURSEFFEKTIVA FJÄRRVÄRMESYSTEM RAPPORT 2017:395 UTVECKLING AV RESURSEFFEKTIVA FJÄRRVÄRMESYSTEM RAPPORT 217:395 Utveckling av resurseffektiva fjärrvärmesystem LEIF GUSTAVSSON, AMBROSE DODOO OCH NGUYEN LE TRUONG ISBN 978-91-7673-395- ENERGIFORSK juni

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. GAME Dagen 2014 Klimatneutral konsumentmarknad 9 Oktober, Chalmers Jonas Cognell, Göteborg Energi AB Senior Program

Läs mer

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Värdera metan ur klimatsynpunkt Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated

Läs mer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Jonas Nässén, Inst. för Rymd-, geo-, och miljövetenskap. M Chalmers,

Jonas Nässén, Inst. för Rymd-, geo-, och miljövetenskap. M Chalmers, 2018-03-21 Master s programme INDUS TRIAL ECOLOGY Jonas Nässén, Inst. för Rymd-, geo-, och miljövetenskap M Chalmers, 180320 Industrial ecology övergripande syfte Utbilda ingenjörer som kan bidra till

Läs mer

Rethinking basic materials the GIST research programme and more. LCS-Rnet 8th Meeting, Wuppertal 6-7 September LARS J. NILSSON

Rethinking basic materials the GIST research programme and more. LCS-Rnet 8th Meeting, Wuppertal 6-7 September LARS J. NILSSON Rethinking basic materials the GIST research programme and more LCS-Rnet 8th Meeting, Wuppertal 6-7 September LARS J. NILSSON SPM.4 Mitigation pathways and measures in the context of sustainable development

Läs mer

Facilita'ng biomass conversion by thermal pretreatment

Facilita'ng biomass conversion by thermal pretreatment Facilita'ng biomass conversion by thermal pretreatment Anders Nordin Umeå University BioEndev Torrefac'on the ideal pretreatment process close to the biomass produc'on in the supply chain 1. Fossil fuel

Läs mer

Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning

Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat

Läs mer

BioDME Varför? Hur? När? Alternativa bränslen för tunga fordon Seminarium Visby, 5 juli 2011 Ingvar Landälv, CTO, Chemrec AB

BioDME Varför? Hur? När? Alternativa bränslen för tunga fordon Seminarium Visby, 5 juli 2011 Ingvar Landälv, CTO, Chemrec AB BioDME Varför? Hur? När? Alternativa bränslen för tunga fordon Seminarium Visby, 5 juli 2011 Ingvar Landälv, CTO, Chemrec AB Tre nyckeltal vid utveckling av teknik för Alternativa bränslen 1.CO2 reduktionspotential

Läs mer

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter

Läs mer

How to get a tree into a pipe?

How to get a tree into a pipe? Bio-methane potential from gasification of wooden biomass or How to get a tree into a pipe? by Anders Hedenstedt CEO, Göteborg Energi AB Biogas in Gothenburg perspective Fulfilling our vision: Göteborg

Läs mer

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a AEBF1: L5 Sun and climate F5: Solar angles and climatic pre-conditions Why do we have so little sun during the winter? Architectural design regarding the outdoor climate Solar paths Solar angles Solar

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att Sida 1(5) Utbildningsplan Energiteknikerprogrammet 120 högskolepoäng Energy Technician Programme 120 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 : Utbildning på grundnivå

Läs mer

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Energieffektivisering av framtida klimatsystem för personbilar. Filip NielseN, 2017

Energieffektivisering av framtida klimatsystem för personbilar. Filip NielseN, 2017 Energieffektivisering av framtida klimatsystem för personbilar Filip NielseN, 2017 Projektet Projektets namn: Energieffektivisering av framtida klimatsystem för personbilar Energy optimisation of future

Läs mer

Helsinki, 30 November 2011. Väino Tarandi, KTH & buildingsmart SWEDEN

Helsinki, 30 November 2011. Väino Tarandi, KTH & buildingsmart SWEDEN Väino Tarandi, KTH & buildingsmart Swedish initiatives NVDB Swedish Transport Administration VisuCity Research project Detailing level - lanes Abstraction levels Phenomena linked to net links Trafikverket

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Martin Waldemarsson Doktorand, Produktionsekonomi Linköpings Universitet Linköping Tomas Hirsch Chef för strategisk energiförsörjning SSAB EMEA

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG? Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp

Läs mer

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB Neova/Vapo Syntetdiesel 18.11.2008 Stefan Östlund Neova AB Råsjö Torv (Hudiksvall), grundat 1982 och SÅBI (Jönköping), grundat 1964 I bioenergibranchen sedan 70 talet Råsjö Torv + SÅBI = Neova 2006 Ägare

Läs mer