Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Transkript

1 Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

2 750 miljarder t C 550 miljarder t C miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very low (0-2%), and declining, soil organic carbon (SOC) content A healthy, fertile soil is at the heart of food security Kätterer & Andrén (1998) Long-term agricultural field experiments in Northern Europe: Analysis of the influence of management on soil carbon stocks using the ICBM model. Agriculture, Ecosystems and Environment. 72, Jones et al. (2012) The state of soil in Europe. Report EUR EN. JRC, Ispra, Italy.

3 Ökande specialisering i jordbruket C2 S1 C1 S2

4 Markkolsutveckling - nuvarande Markkolshalt [%] 2,5 2,0 1,5 Årlig växthusgasemission på grund av kolförlusten S2: 1000 kg CO 2 -ekv ha -1 år -1 S1: 140 kg CO 2 -ekv ha -1 år -1 S2 nuvarande S1 nuvarande 1, Tid [år]

5 De utvärderade växtföljderna Reference scenario 4-year crop rotation typical for the region -winter oil seed rape -winter wheat -winter wheat -oats One year in a five year crop rotation Conventional cultivation, mineral fertilizer

6 Gräs som biogasråvara Lovisa Björnsson

7 Hur påverkas markkolsutvecklingen? Lovisa Björnsson 2,5 Markkolshalt [%] 2,0 1,5 S2 modifierad med biogödsling S2 modifierad S2 nuvarande S1 modifierad med biogödsling S1 modifierad S1 nuvarande 1, Tid [år]

8 Växthusgasperspektivet 2,0-0.8 t -0.5 t Växthusgasemissioner [t CO 2 -ekv per hektar och år] 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 Odlingsinsatser Fältemissioner Odlingsinsatser Fältemissioner S1 nuvarande S1 modifierad S2 nuvarande S2 modifierad Odlingsinsatser Fältemissioner Odlingsinsatser Fältemissioner Mineralgödsel & material Diesel & övrig energiinsats Lustgas mineralgödsel Lustgas biogödsel Lustgas odlingsrester Lustgas indirekt Markkol

9 Växthusgasperspektivet 3,5 Växthusgasemissioner [t CO 2 -ekv per hektar och år] 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0 S1 nuvarande S1 modifierad S2 nuvarande S2 modifierad Växthusgasemissioner [t CO 2 -ekv per hektar och år] Odling Biogas S ,7 S2-0,5-1,1 Odling netto Biogasproduktion Odling av ersättningsgrödor Biogas ersätter diesel

10 EU RED 50 Växthusgasemission [g CO 2 -eq (MJ) -1 ] %

11 Pris och värde Lovisa Björnsson

12 Sammanfattningsvis Hållbar åkermarksanvändning ska ge minsta möjliga bidrag till växthusgasemissioner samtidigt som livsmedelsförsörjningen säkras på lång sikt Att införa gräs i spannmålsbaserade växtföljder är ett exempel på en väg att vända nuvarande negativa markkolsutveckling Viktigt att demonstrera möjligheter och positiva synergier i markanvändning för både livsmedel, foder och energiråvara Hållbarhetsbedömningar är komplexa. Metoder för att värdera dem får därför inte vara för förenklade Lokala förutsättningar, odlingssystem och växtföljdseffekter är viktiga komponenter i hållbarhetsbedömningar av åkermarksanvändning

13 Läs mer Lovisa Björnsson, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk, Stockholm/Malmö, Sweden. Thomas Prade (2016) Soil organic carbon development in a cereal-dominated region Impact of crop rotation diversification. 10th International Conference on LCA of Food, October 2016, Dublin, Ireland. Lovisa Björnsson & Thomas Prade (2016) Arable land as carbon sink a regional case study on greenhouse gas emission impact of diversifying cereal based crop rotations. 10th International Conference on LCA of Food, October 2016, Dublin, Ireland. Lovisa Björnsson, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Åkermark som kolsänka en utvärdering av miljö- och kostnadseffekter av att inkludera gräsvall för biogas i spannmålsrika växtföljder. Rapport Nr 98, Miljö- och energisystem, Lunds Universitet, Lund, Sweden.

14 Professor Environmental and Energy Systems Studies