Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker"

Transkript

1 Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013

2 2

3 Ärtbältet i Europa BJUV Latitude 56 3

4 Framtida Jordbruksutmaningar! Producera mer mat, Mindre klimatpåverkan! 1. Öka effektiviteten i ekologisk odling 2. Reducera miljöpåverkan i konventionell odling 4

5 5

6 Findus 10-punktsprogram - enligt LISA-konceptet 1. Kontraktsodling - skyldigheter och rättigheter 2. Jordtester - friska, sunda jordar 3. Sorter - sjukdomsresistenta sorter 4. Växtnäring - produktkvalitet och miljöpåverkan 5. Såplanering - sorter och såtider 6. Växtskydd - resthalter under detektionsgräns (<10 ppb = EU s gräns för barnmat) 6

7 Findus 10-punktsprogram - enligt LISA-konceptet 7. Bevattning - tidpunkt och kvantitet 8. Mognadsgrad - provtagning under 1 vecka 9. Skörd och infrysning - kvalitet och snabb infrysning 10. Ständig förbättring - bakteriebehandlat utsäde - one farm concept kontraktsodlade grödor - klimatcertifiering 3e parts Findus LISA-koncept ger välkontrollerade grönsaker av hög och jämn kvalitet odlade med låg miljöpåverkan 7

8 Findus driver sedan 50-talet en försöksgård för utveckling av odlingsmetoder och produkter Syfte: Hög kvalitet på grönsaker Färg, textur, smak, näringsinnehåll, renhet God produktivitet Låg miljöpåverkan Uthållighet 8

9 % areal Findus F&U - Ärtförädling Förädlingsmål: Resistens mot sjukdomar Avkastning Småärtsandel Ärtfärg Smak Vitaminhalt 9

10 Test i växthus för att välja friska jordar 100% skörd 50% skörd Friska rötter Infekterade rötter 10

11 Ogräs kan orsaka problem med knoppar och frukter i produkten och ge lägre skörd Baldersbrå i obehandlad ruta Bär från nattskatta 11

12 Insekter kan påverka både skörd och kvalitet Gammafly Ärtbladlus Ärtvecklare 12

13 Tillåtna restsubstanser av bekämpningsmedel i ärter inom EU *MRL= Maximum Residue Level = Gränsvärde < 10 ppb Findus Ärter Spenat, Morötter Kryddor 13

14 Why Climate Certification?? 2006: Climate is a survival issue! 2007: Three Swedish ministers say Do something or else! 2007: Let s cooperate Climate Labelling! 14

15 Klimatcertifiering. Initierad av den Svenska Regeringen 2007 Svenskt Sigill och KRAV har utvecklat standarden tillsammans med expertis från SIK, Chalmers, och Lantbruksuniversitetet Producenten fastställer aktuellt läge och därefter gör man en plan för förbättringar i syfte att minska klimatpåverkan 15

16 Krav för klimatcertifiering 1. Tredje parts bascertifiering 2. Energikartläggning 3. Kvävebalansberäkning 4. Växtföljder 5. Stallgödselspridning 6. Sparsam körning 7. BAT- gödselmedel < 4 kg CO 2 e per kg N 8. Ständiga förbättringar - < 3,6 kg CO 2 e per kg N

17 Findus LISA-koncept ger mindre klimatpåverkan SIK-rapport 767, 2007 visar på 0,3 kg CO 2 e per kg ärter för Findus LISA-koncept - reducerat med mer än 30% sedan från nya sorter, jordtest och mindre spill 3e parts klimatcertifiering av alla Findusodlare Ny SIK-rapport, nr 838, 2012 visar på 40% högre utsläpp av växthusgaser per kg i ekologisk ärtodling - huvudsakligen från lägre skörd (70% skörd) - och högre bränsleförbrukning vid ogräskontroll 17

18 Framtidens Jordbruk Mer mat, Mindre klimatpåverkan Findus Hållbarhets-koncept inkl klimatcertifiering är en möjlig väg! 1. Avkastning/odlingssäkerhet bättre än ekologiskt 2. Barnmatskvalitet - <10 ppb av växtskyddsmedel (bättre än konventionellt) 3. Lågt CO 2 e per kg produkt bättre än ekologiskt (SIK-rapporter/gröna ärter) 4. Hög synlig kvalitet bättre än ekologiskt (insekter/ogräs kan vara problem) 18

19 Framtidens Jordbruk Mer mat, Mindre klimatpåverkan Findus Hållbarhets-koncept inkl klimatcertifiering är en möjlig väg! 1. Avkastning/odlingssäkerhet bättre än ekologiskt 2. Barnmatskvalitet - <10 ppb av växtskyddsmedel (bättre än konventionellt) 3. Lågt CO 2 e per kg produkt bättre än ekologiskt (SIK-rapporter/gröna ärter) 4. Hög synlig kvalitet bättre än ekologiskt (insekter/ogräs kan vara problem) 5. Låg miljöpåverkan per kg produkt bättre än konventionellt 6. Uthålligt jordbruk säkerställer sundhet och bördighet (jordtest/bat-gödsel) 7. Konkurrenskraftiga priser bättre än ekologiskt 8. Samma smak, vit C och mineraler i LISA och Eko 6 årigt försök En holistisk syn i livsmedelsproduktion är viktig! 19

20 Aktuell fråga för att minska klimat- och miljöpåverkan inom grönsaker! Harmonisering med EU-länder inom grönsaksbältet när det gäller registrering och utfasning av växtskyddsmedel! - var är samhälls-, konsument-, och klimat/miljönyttan med att förbjuda växtskyddsmedel i Sverige och importera grönsaker från grannländerna? 20

21 Referenser Organic Crop Production - Ambitions and Limitations; Professor H Kirchman et al Är ekologisk mat verkligen bättre? - Professor Henrik Smith, Miljövetenskap vid Lunds Universitet The Influence of Organic and Integrated Production on Nutritional, Sensory and Agricultural aspects of Vegetable Raw Materials for Food Production - S Fjelkner-Modig et al SIK-rapport 767, 2007 och SIK-rapport 838, 2012 Balanserad användning av konstgödsel, växtskydd och bioteknik behövs om världen ska förändras i hållbar riktning - Professor Johan Rockström Stockholms Universitet Sustainable Vegetable Growing - Findus Agricultural Department 21

22 Frågor 22

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen Think Global Act Local Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson Findus Odlingsavdelning Findus 10-punktsprogram - enligt LISA-konceptet

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln Think Global Act Local Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln Matlandet Italien älskar våra ärter! Köper halva

Läs mer

Klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdelning

Klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdelning Klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdelning Klimatcertifiering Stockholm 14 juni 2011 Ärtbältet i Europa BJUV Matlandet Italien älskar våra ärter! Köper halva skörden!

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling Markhushållning i planeringen Tomelilla 22 sep 2015 Enar Magnusson

Hållbar Grönsaksodling Markhushållning i planeringen Tomelilla 22 sep 2015 Enar Magnusson Hållbar Grönsaksodling Markhushållning i planeringen Tomelilla 22 sep 2015 Enar Magnusson Svenskt Sigill april 2014 - Enar Magnusson 1 Framtida jordbruksutmaningar Öka effektiviteten i ekologisk odling

Läs mer

Findus Grönsaker rapport klimatanpassning

Findus Grönsaker rapport klimatanpassning Findus Grönsaker rapport klimatanpassning Introduktion Den 27 september 2013 kom FN:s klimatpanel med sin rapport som slår fast att människan påverkat klimatet. Haven kommer att stiga med mellan 25 cm

Läs mer

Gröna Ärter Kungen i grönsaksdisken! Nässjö 2011/Odling i Balans/EM

Gröna Ärter Kungen i grönsaksdisken! Nässjö 2011/Odling i Balans/EM Gröna Ärter Kungen i grönsaksdisken! Nässjö 2011/Odling i Balans/EM Ärt-världen i svenska frysdiskar Ett dussintal alternativ MATLANDET ITALIEN ÄLSKAR FINDUS ÄRTER Köper 60% av vår skörd Totalt skördar

Läs mer

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Kontrollmärkningen för svensk mat och blommor Sex argument 1. Svenska råvaror 2. Friska djur

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Bättre hälsa med nya odlingsmetoder?

Bättre hälsa med nya odlingsmetoder? Bättre hälsa med nya odlingsmetoder? Antioxidanter/Bioaktiva ämnen i frukt & grönt Antioxidanter/Bioaktiva ämnen känt och okänt Marie Olsson Hortikultur SLU Alnarp Ny forskning om antioxidanter/bioaktiva

Läs mer

HÅLLBAR GRÖNSAKSODLING. med miljö- och klimathänsyn

HÅLLBAR GRÖNSAKSODLING. med miljö- och klimathänsyn HÅLLBAR GRÖNSAKSODLING ATT Balansera avkastning och kvalitet med miljö- och klimathänsyn Innehållsförteckning Den osynliga skillnaden 3 FORSKNING OCH UTVECKLING 4 FRAMTIDENS JORDBRUK 5 ODLINGSKONCEPTET

Läs mer

Svensk fruktproduktion, en blomstrande framtid!

Svensk fruktproduktion, en blomstrande framtid! Svensk fruktproduktion, en blomstrande framtid! Svensk fruktodling Totalt ca 250 odlare 24 000 ton frukt Totalt konsumtion ca 100 000 ton Ca 1600 ha odling 90 % i Skåne Svensk fruktodling Husqvarna Mälardalen

Läs mer

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Rotpatogener i åkerböna och ärt Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på

Läs mer

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,

Läs mer

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,

Läs mer

Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling

Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling David Hansson, Ibrahim Tahir* & Sven-Erik Svensson 29-2-13 Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp * Växtförädling och Bioteknik, SLU Alnarp Resultatredovisning till SLU EkoForsk

Läs mer

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar

Läs mer

Uthållighetsmärkning av livsmedel (Projektredovisning) Bakgrund

Uthållighetsmärkning av livsmedel (Projektredovisning) Bakgrund Uthållighetsmärkning av livsmedel (Projektredovisning) Certifieringar och märkningar av produkter och verksamheter i livsmedelssektorn; Kvalitet, produktsäkerhet, miljö, djuromsorg, arbetsmiljö och socialt

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN Antagen av KF 2014-03-03 8/4 Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn, trygg och trevlig måltidsmiljö erbjudas god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både

Läs mer

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012 En introduktion i Matens miljöpåverkan Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012 LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

EKO LOGISKT. Plocktomater. 031-780 27 00 www.hebe.se

EKO LOGISKT. Plocktomater. 031-780 27 00 www.hebe.se EKO LOGISKT Plocktomater 2015 031-780 27 00 www.hebe.se Låt dina kunder njuta av ekologiska plocktomater i sommar. Vi förstärker lösviktstrenden inom ekologiskt! I år utvecklar vi konceptet med plocktomater

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

G O DA N Y T T I G A VAC K R A

G O DA N Y T T I G A VAC K R A GODA NYTTIGA VACKRA Mariannes morötter kan vara gula, lila, röda, vita eller orange. I sortimentet fi nns en mångfald av färger, smaker och egenskaper. Du kan prova en knaprig, smakrik orange, en mild

Läs mer

Värderingar om den hållbara maten

Värderingar om den hållbara maten Värderingar om den hållbara maten Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Debatten om vår mat innehåller många & heta känslor http://www.midweek.com/awaiting-proof-gmos-are-unsafe/

Läs mer

Hur man bygger en framgångsrik, hållbar Odling, Produktion och Marknad för Grönsaker

Hur man bygger en framgångsrik, hållbar Odling, Produktion och Marknad för Grönsaker Hur man bygger en framgångsrik, hållbar Odling, Produktion och Marknad för Grönsaker Enar Magnusson Findus Kontraktsodling 2010 Gröda Areal, hektar Antal Odlare Skörd, ton/hektar Volym, ton Ärter 8 000

Läs mer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very

Läs mer

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 2016-01-18 Remissversion F I N S P Å N G S K O M M U N Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin

Läs mer

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life Måltidspolicy Kommunfullmäktige 2014-06-16 79 A different Kinda life Förord Maten och måltiden är mycket viktig i allas våra liv. Maten skapar engagemang. Måltiden är något att samlas kring, en naturlig

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Växtskyddsvision för svensk trädgårdsnäring

Växtskyddsvision för svensk trädgårdsnäring Växtskyddsvision för svensk trädgårdsnäring EN STRATEGISK FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA Maj 2016 Växtskyddsvision för år 2035 God tillgång på säkra, effektiva och miljömässigt hållbara växtskyddslösningar

Läs mer

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt

Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt Värmdö kommun Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt Diarie UH-2014-48 Upphandlare Annie Mägi Gillstedt Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska skallkravsformulär.

Läs mer

Gården i ett livscykelperspektiv

Gården i ett livscykelperspektiv Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Mötet i Stockholm hade arrangerats av MISTRA-programmen MAT21och Urban Water tillsammans med Naturvårdsverket. Temat var Urban växtnäring

Läs mer

Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt

Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt SIFO-undersökning Oktober 2010 Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt Nästan alla konsumenter, 99 procent, känner till KRAV-märket och

Läs mer

En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.

En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. En Beatburger... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. Beat Food for Progress AB Anna-Kajsa Lidell 0708-92 32 65 Varför Beat? Äta mer växtprotein är bra för mänskligheten Hållbar vatten- och energianvändning.

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Tetra Pak och miljön. Möjlighet eller hot? Miljökonferens, den 3 december 2007, Hässleholm

Tetra Pak och miljön. Möjlighet eller hot? Miljökonferens, den 3 december 2007, Hässleholm Tetra Pak och miljön Möjlighet eller hot? Miljökonferens, den 3 december 2007, Hässleholm Tetra Paks miljöstrategi Agenda Vårt företag Våra utmaningar Våra lösningar ABTP/G Harrysson/Miljökonferens 03.12.07

Läs mer

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16 Svavel för kvantitet och kvalitet Dan-Axel Danielsson Protein är Aminosyror och aminosyror består av Kol Syre Väte Kväve Svavel Bara metionin och cystein innehåller svavel Växterna tar Kol från luften

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

5 Trädgårdsodling 71. 5 Trädgårdsodling

5 Trädgårdsodling 71. 5 Trädgårdsodling 5 Trädgårdsodling 71 5 Trädgårdsodling Kapitel 5 innehåller information om Frilandsarealer Växthus- och bänkgårdsytor Skördar av köks- och trädgårdsväxter, frukt och bär Fruktträd (äpplen och päron) Ekologisk

Läs mer

ODLING. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet odling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

ODLING. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet odling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ODLING Ämnet odling behandlar trädgårdsodling och odling av lantbruksgrödor. Ämnet handlar om produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. I ämnet ingår samspelet mellan växterna och

Läs mer

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar

Läs mer

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

LAGRING av färska frukter och grönsaker samt spannmålsprodukter Underlag till regler för minskad klimatpåverkan inom livsmedelsproduktionen

LAGRING av färska frukter och grönsaker samt spannmålsprodukter Underlag till regler för minskad klimatpåverkan inom livsmedelsproduktionen LAGRING av färska frukter och grönsaker samt spannmålsprodukter Underlag till regler för minskad klimatpåverkan inom livsmedelsproduktionen Inledning Målet med dokumentet är att finna regler som styr mot

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Postnummer. Postanstalt. Besöksadress, om annan än ovanstående (näradress) Adress till packeriets ägare (näradress) Postnummer.

Postnummer. Postanstalt. Besöksadress, om annan än ovanstående (näradress) Adress till packeriets ägare (näradress) Postnummer. FÖR UTSÄDESPOTATIS 1 (11) Ankomstdatum Dnr IFYLLS AV SÖKANDEN Är det fråga om ett nytt packeri som inleder verksamheten Tidigare packerinummer fortsättning på en tidigare påbörjad packeriverksamhet 1.

Läs mer

Resilienta mikroregioner

Resilienta mikroregioner Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

RAPPORT. Undersökning av ekologiska frukter och grönsaker i butik i Lunds kommun

RAPPORT. Undersökning av ekologiska frukter och grönsaker i butik i Lunds kommun RAPPORT Undersökning av ekologiska frukter och grönsaker i butik i Lunds kommun Miljöförvaltningen 2017 Miljöförvaltningen RAPPORT 1 Linda Nilsson linda.nilsson@lund.se Praktikant 2017-05-23 Rapport- Undersökning

Läs mer

Författare Tahir I., Nybom H. Utgivningsår 2008

Författare Tahir I., Nybom H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Jämförande försök med skorvresistenta äpplesorter Författare Tahir I., Nybom H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie LTJ-fakultetens faktablad Nr/avsnitt 8 Utgivare SLU, Fakulteten

Läs mer

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott

Läs mer

GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006

GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006 med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006 Ludvika nionde bästa kommun i landet

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 16 SM 1202 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Slutlig statistik Production of organic and non-organic farming 2011 Cereals,

Läs mer

Artur.Granstedt@jdb.se 31

Artur.Granstedt@jdb.se 31 Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

TRÄDGÅRDSODLING. Ämnets syfte

TRÄDGÅRDSODLING. Ämnets syfte TRÄDGÅRDSODLING Odling av växter har stor betydelse för produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. Biologiskt kunnande i kombination med användning av modern teknik bidrar till en

Läs mer

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara

Läs mer

Scarlet Runner Shiraz

Scarlet Runner Shiraz Scarlet Runner Shiraz 1 Scarlet Runner Shiraz en ekologisk australiensare SCARLET RUNNER SHIRAZ kommer från McLaren Vale och produceras av Spring Seed Wine Co. Vinet är ekologiskt och odlas enligt gammaldags

Läs mer

Advokaten Stefan Brandt Lindskog Malmström Advokatbyrå KB Box 27707 115 91 Stockholm

Advokaten Stefan Brandt Lindskog Malmström Advokatbyrå KB Box 27707 115 91 Stockholm Marknadsdomstolen 2016-05-27 KÄRANDE: KTF Organisation Aktiebolag, 556468-2325, ( Svenskt Växtskydd ) Box 5501 114 85 Stockholm OMBUD: Advokaten Stefan Brandt Lindskog Malmström Advokatbyrå KB Box 27707

Läs mer

Svanens kriterier för bröd och bagerier

Svanens kriterier för bröd och bagerier Svanens kriterier för bröd och bagerier Infomøde: Bagerier og madbrød 6.2.2013 Karin Bergbom Miljömärkning Finland Svanenmärket och livscykeln Livscykeln i kontroll Svanenmärket ställer krav på produkternas

Läs mer

Beställning och mottagning av utplanteringsväxter

Beställning och mottagning av utplanteringsväxter nr 10 mars 2011 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Beställning och mottagning av utplanteringsväxter Detta Observera

Läs mer

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB bertilsson@greengard.se www.greengard.se http://greengard.wordpress.com

Läs mer

Södertälje Närodlat. Förstudie september 2011 till februari 2012. Kostenheten, Södertälje kommun

Södertälje Närodlat. Förstudie september 2011 till februari 2012. Kostenheten, Södertälje kommun Södertälje Närodlat Förstudie september 2011 till februari 2012 Kostenheten, Södertälje kommun i samarbete med LRF, BERAS Implementation, Skillebyholms Yrkeshögskola Projektledare: Helena Nordlund Uppdraget

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Inspirationsseminarium med Sébastien Boudet. 30 maj 2016, Piperska muren i Stockholm

Inspirationsseminarium med Sébastien Boudet. 30 maj 2016, Piperska muren i Stockholm Inspirationsseminarium med Sébastien Boudet 30 maj 2016, Piperska muren i Stockholm Program 9:30-10:00 Kaffe och registrering 10:00-10:05 Inledning 10:05-10:20 Ekologiskt i Livsmedelsstrategin Christina

Läs mer

De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015. Våra nya ÄPPLEN. Produktion: www.wakire.se

De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015. Våra nya ÄPPLEN. Produktion: www.wakire.se De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015 Våra nya ÄPPLEN Produktion: www.wakire.se Malus domestica Agnes E (B:1377) Vacker sommarsort med friskare träd och bättre smak än Discovery!

Läs mer

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu. Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost:, Mål för avfall och avlopp Regeringens proposition 2009/10:155: den resurs

Läs mer

Är nära alltid bäst för miljön?

Är nära alltid bäst för miljön? Är nära alltid bäst för miljön? - En studie om de svenska konsumenternas förhållningssätt till ekologiska och närproducerade livsmedel. Författare: Oliver Andersson Handledare: Hans Andrén Termin: HT13

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Använd gärna vår hashtag i dina Twitterinlägg. #klimatprotein

Använd gärna vår hashtag i dina Twitterinlägg. #klimatprotein Vinnova öppet labb Använd gärna vår hashtag i dina Twitterinlägg #klimatprotein Dagens program Välkommen Anna Edwall, Vinnova Hanna Halpern, Restaurangakademin Kristoffer Gunnartz, IVA Sebastian Axelsson,

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Vår syn på tillsatser & vår mat

Vår syn på tillsatser & vår mat Vår syn på tillsatser & vår mat September 2009 Innehåll s.3 Vår syn på tillsatser s.4 Vår målsättning s.5-6 Vårt arbete s.7 Annat om vår mat s.8 Vår syn på kvalitet och ansvar s.9-10 Kort om Findus s.11-12

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer