HÅLLBAR GRÖNSAKSODLING. med miljö- och klimathänsyn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÅLLBAR GRÖNSAKSODLING. med miljö- och klimathänsyn"

Transkript

1 HÅLLBAR GRÖNSAKSODLING ATT Balansera avkastning och kvalitet med miljö- och klimathänsyn

2 Innehållsförteckning Den osynliga skillnaden 3 FORSKNING OCH UTVECKLING 4 FRAMTIDENS JORDBRUK 5 ODLINGSKONCEPTET LISA 6-7 FINDUSMODELLEN 8 ÄRTBÄLTET 9 CERTIFIERING 10 SPÅRBARHET 11 BARNMATSKVALITET 12 LÄGRE KLIMATPÅVERKAN 13 KVALITETSSÄKRING 14 STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR 15 PRISVÄRDA LIVSMEDEL 16 FÖRNYBAR ENERGI 17 NYTTIGASTE GRÖNSAKEN 18 NORDISK mat 19 2

3 Den osynliga skillnaden MINDRE klimat- och miljöpåverkan I Findus grönsaksodlingar följer vi sedan mer än 30 år tillbaka en egenutvecklad väg som har lett till klart minskad klimat- och miljöbelastning, friska jordar och hållbart jordbruk. Dessutom goda näringsrika grönsaker utan mätbara resthalter av växtskyddsmedel. Odlingsmodellen har fått namnet Findus LISA (Low Input Sustainable Agriculture) och utvecklas ständigt i takt med att forskningen kommer med nya rön. Nu har Findus tagit ännu ett steg i utvecklingen mot mindre miljö- och klimatpåverkan. Alla våra svenskodlade grönsaker är nu tredje-partscertifierade (Svenskt Sigill) och dessutom klimatcertifierade. Livsmedelstrappan nedan visar de olika stegen mot vår högkvalitativa och samtidigt hållbara grönsaksodling. LIVSMEDELSKVALITET Enar Magnusson, Senior Advisor Findus Grönsaker LIVSMEDELSKVALITET Findus LISA-koncept säkerställer bra skördar med hög synlig och osynlig kvalitet odlade med miljö- och klimathänsyn KONSUMENTENS FÖRVÄNTNINGAR Process Förpackning Smak Utseende Färg Resthalter Tungmetaller Nitrat Mikroorganismer Vitaminer Mineraler, Fibrer Antioxidanter Läckage Resthalter Energibalans Biologisk mångfald Uthållighet Bascertifiering Klimatcertifiering LOW INPUT SUSTAINABLE Pris Tillgänglighet SYNLIG KVALITET OSYNLIG KVALITET MILJÖ CERTIFIERING AGRICULTURE TID 3

4 Forskning och utveckling Forskare UTVECKLAR ODLINGSdebatten i ny bok Ekologisk eller konventionell odling är den stora frågan i den moderna livsmedelsproduktionen. Nu har två forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, professorerna Lars Bergström och Holger Kirchmann, i boken Organic Crop Production - Ambitions and Limitations sammanställt fakta från ett 20-tal svenska och utländska medförfattare. Enligt forskarna är växtnäringstillförseln en av svagheterna i den ekologiska odlingen. Detta kan leda till 40-50% lägre skördar i takt med att jordarnas näringstillstånd försämras. Problem med insekter, ogräs och svampsjukdomar kan också ha stor betydelse. I det konventionella jordbruket handlar det om att minska miljö- och klimatpåverkan. Båda odlingssystemen har sina för- och nackdelar. I Findus grönsaksodlingar har vi därför utvecklat en tredje väg: Low Input Sustainable Agriculture (Findus LISA). Odlingsmetoden innebär att vi tillför behovsanpassad mängd växtnäring och växtskyddsmedel baserad på markkartering och avläsning av ogräs och insekter via fångstfällor. Därmed har vi skapat en uthållig odling med bibehållen bördighet i jorden och med goda och leveranssäkra grönsaksskördar av hög synlig och osynlig kvalitet (resthalter under EUs gränsvärde för barnmat) som slutresultat. Det är inte bara själva odlingen som påverkar miljö och klimat utan hela produktionskedjan såsom val av jordar och utsädessorter, skördetidpunkt, närheten till förädling, transporter, biogasproduktion av grönsaksrester, ja varje steg i processen. Det är med denna helhetssyn, från jord till bord, som Findus kan producera grönsaker med hög synlig och osynlig kvalitet och samtidigt minska miljö- och klimatpåverkan. 4

5 Framtidens jordbruk MER LIVSMEDEL, MINIMAL MILJÖPÅVERKAN Den stora framtidsutmaningen handlar om att producera mer livsmedel med minimal påverkan på miljön. I Sverige och EU diskuteras två viktiga mål för det framtida jordbruket. 1. Ökad effektivitet i det ekologiska jordbruket. 2. Minskad miljö- och klimatpåverkan i det konventionella jordbruket. Findus LISA kan vara den optimala lösningen: 1. Ökad tillgänglighet säkrare skördar än i ekologisk odling 2. Under mätbara nivåer av restsubstanser lägre halter än i konventionell odling 3. Lågt CO 2 -ekvivalentvärde per kilo produkt lägre än i ekologisk odling 4. Hög synlig kvalitet bättre än i ekologisk odling 5. Låg miljöpåverkan per kg produkt lägre än i konventionell och ekologisk odling 6. Långsiktigt hållbart jordbruk säkerställer friska och bördiga jordar 7. Konkurrenskraftiga konsumentpriser klart lägre än i ekologisk odling 8. Ett sexårigt försök visade ingen statistisk skillnad mellan Findus LISA och Findus EKO när det gäller smak, vitamin C och mineralämnen Gemensamt för alla odlingssystem är att specifika åtgärder som fånggrödor, våtmarker, skyddszoner och kantzoner är viktiga för den biologiska mångfalden och för att minska negativ påverkan på miljön av bland annat växtnäring. I odlingskonceptet Findus LISA har vi tagit tillvara fördelarna i både den konventionella och ekologiska odlingen och minimerat nackdelarna. KONVENTIONELL ODLING EKOLOGISK ODLING FINDUS LISA = HÅLLBAR ODLING 5

6 Odlingskonceptet LISA - ett 10-punktsprogram low input sustainable agriculture 1. Kontraktsodling Findus samarbetar med ca 600 lokala odlare i Sydsverige. Samarbetet regleras genom kontrakt som anger exakt hur odlingen ska genomföras. Tredjepartscertifiering av odlingarna är obligatorisk. 2. Jordprover Jordprovtagning och provodling i växthus garanterar att jordarna vi odlar är lämpliga och fria från sjukdomar. Under drygt 50 år har vi totalt testat ca fält. 3. Fröer/utsäde Findus egenförädlade ärtsorter provodlas kontinuerligt för att säkerställa goda egenskaper som sjukdomsresistens, färg, textur, smak och avkastning. 4. Växtnäring Jordprovtagning och provodling i växthus görs på alla fält. Därutöver analyseras jordarnas innehåll av fosfor och kalium samt ph-värden. Findus rekommendationer till odlarna när det gäller växtnäring är lägre än vad som officiellt rekommenderas. 5. Sådd Planeringen av sådden på de olika fälten görs av Findus odlingskonsulenter, vilket ger grönsaksskördar med rätt mognadsgrad och ett jämnt flöde av råvara till tvättning, förvällning och infrysning. 6. Växtskydd När det gäller skadedjur, ogräs och svampsjukdomar är målet att kontrollera dessa utan växtskyddsmedel. Vi kan dock konstatera att med dagens teknik och kunskaper är det inte möjligt att alltid få jämna och bra skördar av hög kvalitet. Findus växtskydd anpassas till varje enskilt fält och vi använder betydligt lägre doser än vad som officiellt rekommenderas. I Findus svenskodlade grönsaker finns inga mätbara resthalter (under EUs gräns för barnmat). 6

7 2 3 Kvantitet Kvalitet dagar 7. Bevattning Tillgång på vatten är viktig vid grönsaksodling för att få en bra skörd av hög kvalitet och ett maximalt utnyttjande av näringen i jorden. Därmed minskas också näringsläckaget. 8. Skörd För att få bästa sötma och mjällhet i grönsakerna är tidpunkten för skörd helt avgörande. Ärter är till exempel som allra bäst under ett enda dygn. Skörden sker med Findus egna skördemaskiner. 9. Snabb infrysning För att bevara smak och vitaminer måste tiden mellan skörd och infrysning vara kortast möjlig. Findus ärter är frysta inom tre timmar efter skörd och för att undvika bismak varma dagar kyls ärterna med is under transporten. 10. Ständiga förbättringar Det nära samarbetet mellan odlare, odlingskonsulenter och Findus Forskning och Utveckling har lett till ständiga förbättringar av Findus LISA-koncept. Några exempel är behandling av utsäde med naturliga bakterier i stället för kemikalier, full spårbarhet tillbaka till odlarna, sorter med bättre sjukdomsresistens och fortsatt arbete med Svenskt Sigill- och Klimatcertifiering

8 MAJ Den unika ANDLING ÖRD Findusmodellen JORDANALYS Ett styrsystem ÅRET RUNT för hållbar odling KONTRAKTS- TECKNING R & D NOV MARS OKT MOGNADS- KONTROLL DEC SVAMPTEST I VÄXTHUS SEP JAN JORD- NÄRINGSANALYS UTBILDNING FEB NOV UTBILDNING LANTBRUKARE OKT PRISFÖRHANDLING INSEKTSKONTROLL SKÖRD MOGNADSKONTROLL AUG APRIL KONTRAKTS- TECKNING OGRÄSKONTROLL F & U JULI - JUNI DEC SVAMPTEST I VÄXTHUS SEP JULI JAN - NÄRING JORDPROV- MARS TAGNING SÅDD MAJ SÅDD JUNI OGRÄSKONTROLL SKÖRD INSEKTSKONTROLL MOGNADSKONTROLL INSEKTSKONTROLL APRIL SÅDD OGRÄSKONTROLL INSEKTSKONTROLL JUNI FEB PRISFÖRHANDLING SKÖRD AUG JORDPROV- TAGNING KONTRAKTS- TECKNING R & D MOGNADS- KONTROLL JULI MARS AUG JULI Fabriken tredjeparts-certifierad enligt BRC och odlarna Svenskt Sigill- och Klimatcertifierade. Odlat med Findus LISA-koncept - ett kvalitets- och miljöledningssystem för uthålligt jordbruk. EFTER ÄRTSKÖRDEN SKÖRD INFRYSNING Skörd Isning/Transport Vägning Tvättning/Sortering Blanchering EFTER ÄRTSKÖRDEN Fabrik: Bjuv. Odlare: 600. Fabriken certifierad enligt BRC och odlarnas certifiering mot Globalgap/IP har påbörjats. ng/sortering Blanchering Kvalitetsgradering Färgsortering Infrysning Högst 3 timmar från skörd till fry st 3 timmar från skörd till frys Högst 3 timmar från skörd till frys 8

9 56e breddgraden Här finns de bästa förutsättningarna för ÄRTodling Matlandet Italien älskar Findus gröna ärter. Ända sedan mitten av 70-talet har de matmedvetna italienarna köpt halva Findus skörd av gröna ärter. Det handlar om mer än 15 miljoner kilo varje år. Findus ärter är en viktig exportvara för matlandet Sverige. Detta är ingen tillfällighet. Här längs den 56e breddgraden finns de bästa förutsättningarna på norra halvklotet för ärtodling, mycket bättre än någon annanstans. Klimatet i Sydsverige, med långa ljusa dagar, 17 C dygnsmedeltemperatur och mm regn per månad under sommarmånaderna, gör att ärterna mognar långsamt och blir mjälla, söta och fyllda med fibrer, protein, mineraler och vitaminer. Vårt klimat gör också att problemet med skadeinsekter och sjukdomar blir lägre. Därmed minskar även behovet av växtskyddsmedel. Värmen i sydligare länder gör att ärterna lättare angrips av skadeinsekter och sjukdomar och dessutom mognar alldeles för snabbt. En av våra konsumenttidningar, ICA-kuriren, har testat sex olika ärtmärken och Findus gröna ärter var överlägset bäst. Fräsch ärtig doft, krispiga, mjälla och gröna. Söta, goda och nötiga i smaken. Bäst! skriver tidningen (ICA-kuriren 2008). SWEDEN NORWAY ÄRTBÄLTET IRELAND BJUV DENMARK U.K. NETH. GERMANY BELGIUM POLAND FINLAND ESTONIA LATVIA LITHUANIA FRANCE 9

10 Certifiering En garanti för miljö- och klimathänsyn Findus alla svenskodlade grönsaker (ärter, spenat, grönkål, dill, persilja, gräslök, morötter, palsternacka och kålrot) är märkta med Svenskt Sigill, en oberoende tredjeparts certifiering för livsmedel som har likheter med Findus LISAs 10-punktprogram. Därutöver har odlingarna tagit ytterligare ett steg och klimatcertifierats. Klimatcertifieringen är ett tillägg till bascertifieringen. Bas- och klimatcertifieringen genomfördes enligt standard och kriterier framtagna av Svenskt Sigill och KRAV på uppdrag av regeringen Svenskt Sigill är en kontrollmärkning för svensk mat och blommor. Förutom att märket garanterar en svensk produkt betyder det att produktionen kontrolleras av en tredje part. Klimatcertifieringen bygger på att ett antal kriterier genomförs. Ett bättre kväveutnyttjande och övergång till grön el samt minskad användning av fossilt bränsle leder till minskad klimatbelastning. 10

11 Spårbarhet Full dokumentation från jord till bord Spårbarheten genom hela försörjningskedjan och ett långsiktigt samarbete med leverantörer som delar vår kvalitetspolicy krävs för att säkerställa kvaliteten. Vårt omfattande arbete genom hela försörjningskedjan är våra konsumenters kvalitetsgaranti. För Findus svenskodlade grönsaker samlas all dokumentation om jordar, klimat, gödsling och bekämpning, skörd mm i Findus VIS (Vegetable Information System), vilket ger oss full spårbarhet tillbaka till odlarna. Med hjälp av Findus VIS och SSCC-numret (pallnumret) kan vi på några sekunder spåra produktens historia genom förädlingen tillbaka till odlarna. 11

12 Barnmatskvalitet INGA MÄTBARA HALTER AV KEMISKA VÄXTSKYDDSMEDEL Findus Forskning och Utveckling arbetar kontinuerligt med att vidareutveckla odlingskoncept, sorter och mycket annat, allt för att ge våra kunder och konsumenter prisvärda grönsaker av hög kvalitet. Ett av målen för detta forsknings- och utvecklingsarbete är att Findus grönsaker skall uppfylla EUs norm för barnmatskvalitet vad gäller restsubstanser av växtskyddsmedel (mindre än 10 ppb, EUs gränsvärde för barnmat som infördes 1 juli 2002). Val av bekämpningsmedel, låga doser och kunskap om effekterna är kärnfrågor. I ett sexårigt försök innehållande spannmål och grönsaker har integrerad odling (= Findus LISA) och ekologisk odling jämförts. Skördenivån blev mellan 10 och 50 % lägre i det ekologiska systemet (The Influence of Organic and Integrated Production on Nutritional, Sensory and Agricultural Aspects, Fjelkner- Modig Stina et al). Nitrathalterna var genomgående låga och pesticidresterna var under detektionsgränsen i alla försöksled i båda odlingssystemen. Inga säkra skillnader erhölls vad gäller vitamin C, mineraler (25 olika ämnen) eller smak mellan de båda odlingssystemen. Sett på ett enskilt år finns skillnader mellan systemen men sett över hela perioden kvarstod egentligen bara skördenivån som statistiskt säker. Årsmånen/klimatet ett enskilt år kan alltså visa på skillnader som året efter kan vara tvärtom. Ganska ofta kan man se rapporter från ettårsstudier som utifrån ovanstående bör upprepas under flera år för att med säkerhet verifiera eventuella skillnader. 12

13 LISA ger mindre klimatpåverkan Lägre CO 2 -EKVIValenter per kilo ärter I SIK-rapport nr 767, år 2007, finns resultat från en fallstudie av Findus konservärtodling Resultaten visar att: Med behovsanpassad bekämpning av skadegörare minskar riskerna med bekämpningsmedel utan att övriga miljöeffekter försämras. Ökad skörd kan uppnås utan ökad användning av bekämpningsmedel. Effektivare odling ger lägre miljöpåverkan per kg produkt. Med förebyggande arbete kan effektivare odling uppnås (växthustest av jordar). Allt sammantaget visade fallstudien på en markant minskning när det gäller utsläpp av växthusgaser i ärtodlingen över denna 25-års period. År 2005 var utsläppet 320 g CO 2 -ekv/kg ärter. Förklaringen är: Ca 30 % skördeökning tack vare nya sorter från Findus egen förädling och friskare fält genom förebyggande jordtester i växthus. Mindre andel oskördade fält tack vare bättre kapacitet i fält och fabrik. Minskade insatser av växtskyddsmedel genom förfinad prognosverksamhet. Under perioden har det odlats och producerats ekologiska konservärter i företag med kontraktsodling på tre olika platser i Sverige. Skördeutfallet för de ekologiska fälten har blivit i snitt 70% av övrig produktion. Variationen i skördarna var mycket stor på grund av ofta otillräcklig effekt mot ogräs och tidvis problem med insekter trots att såtiderna planerats för att undvika de besvärligaste perioderna. I en ny SIK-rapport (nr 838, 2012) finns resultat när det gäller utsläpp av växthusgaser per kilo produkt i respektive odlingssystem. Utsläppet är 40 % (450 g CO 2 -ekv/ kg) högre i den ekologiska odlingen, huvudsakligen orsakat av lägre avkastning, men även från en ca 20 % högre bränsleåtgång som härrör från den mekaniska ogräsrensningen. 13

14 Kvalitetssäkring tre timmar från fält till frys För att säkerställa kvaliteten på grönsakerna ansvarar Findus för hela kedjan från skörd till infrysning. Till skillnad från till exempel spannmål skördas grönsaker späda och mjälla, vilket innebär att de har hög vattenhalt och stor andnings-aktivitet. Därför gäller det att transportera och frysa in dem snabbt så att den höga kvaliteten i form av vitaminer och smak bevaras. Findus ärter är exempelvis frysta inom tre timmar och det gäller även de mest avlägsna fälten. Medelfältet är fryst inom två timmar. För att fastställa bästa skördedagen tar vi kontinuerligt prover i de växande grödorna för analys. I många grödor är kvaliteten som bäst under mycket kort tid. Ärter måste skördas vid exakt rätt tidpunkt för att få rätta sötman och mjällheten. I förädlingen sker storlekssortering av ärterna, blanchering, färgsortering, kvalitetsgradering och snabb individuell infrysning i flow freezers. Under 8 minuter passerar grönsakerna frysen på en luftkudde med en temperatur på ca minus 25 C. Varma dagar kyls ärterna på lastbilen för att säkerställa smak och kvalitet. Under passagen genom vattenbadet delas ärterna upp i olika kvaliteter utifrån socker - stärkelse - innehåll. Denna kvalitetsgradering är Findus ensamma om i Europa. 14

15 Ständiga förbättringar Egen sortförädling, naturlig bekämpning OCH KLIMATCERTIFIERING Grönsakernas utseende och smak beror till stor del på vilka sorter som odlas. I Findus LISA-program testas olika egenskaper för att vi ska kunna välja den lämpligaste sorten till varje plats. Viktiga egenskaper vi eftersträvar är motståndskraft mot sjukdomar, hög avkastning och att grönsaken klarar infrysning med bibehållen smak, konsistens och utseende. God motståndskraft mot svampsjukdomar innebär att det inte krävs någon behandling i fält under växtsäsongen. Detta är bra för miljön och för våra produkters höga osynliga kvalitet (inga mätbara halter av växtskyddsmedel). Ytterligare en förbättring är biologisk behandling av utsädet i stället för kemisk. Vissa naturliga bakterier är sjukdomsbekämpande och har lika bra effekt som kemiska medel. Forskningen vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och Findus Forskning och Utveckling pekar på en rad bakteriestammar med önskade resultat som ökad grobarhet, friskare plantor och större skördar. I klimatcertifieringsprogrammet ingår ständig förbättring när det gäller att öka andelen grön el, minska fossilt bränsle och förbättra kväveeffektiviteten. 15

16 Prisvärda livsmedel Klimatsmart och miljövänlig odling behöver inte betyda dyra livsmedel Den ständigt aktuella diskussionen om höga livsmedelspriser och därmed jordbrukets effektivitet och produktionsmetoder berör oss i högsta grad på Findus. Vi är en stor aktör i södra Sverige med kontraktsodlingar från Ystad i söder till Falkenberg i norr och Kristianstad i öster och vi arbetar sedan 30 år med att minimera klimatoch miljöpåverkan i vår produktion. Som flera forskare påpekat har både den konventionella, kemikalieintensiva jordbruksproduktionen och den ekologiska, helt utan kemikalier, sina för- och nackdelar. Konventionell odling får kritik av miljövännerna för att inte ta tillräcklig hänsyn till natur, miljö och klimat. Den ekologiska odlingen får kritik för bristande effektivitet med 20 till 50 % lägre skördar än i den konventionella odlingen beroende på val av gröda och produktionsinriktning. Dessutom är miljö- och klimatbelastningen jämförelsevis hög, räknat per kilo produkt. Ett besök i en av Sveriges största livsmedelsbutiker visar på följande spridning i priser: Ekologisk mjölk 27 % dyrare, morötter/ potatis 90 % dyrare och gul lök 150 % dyrare. Detta speglar tydligt att svårigheterna och problemen kan variera mycket beroende på bland annat ogräs och insekter. De bästa förutsättningarna för ekologisk produktion finns på en gård med djurhållning, där flerårsvallen bekämpar ogräsen och där växtnäringen återförs till marken via stallgödseln. Med Findus LISA-koncept kan vi balansera insatser av växtskyddsmedel och växtnäring för att säkerställa bra skörd av hög kvalitet till överkomliga priser. Fredrik Krokstorp i Påarp utanför Helsingborg är en av Findus ca 600 grönsaksodlare. 16

17 Förnybar energi Allt grönsaksavfall blir biogas Sedan flera år tillbaka omvandlas grönsaksrester och annat organiskt avfall från Findus produktionsanläggning till miljövänlig biogas. Resterna som blir över används som biogödsel ton grönsaksrester, skalrester och annat som blir över i grönsaks- och färdigmatproduktionen och slam från Findus reningsverk levereras direkt till Söderåsens biogasanläggning som ligger bara 2 km bort från Findus. Leveranserna går i en specialbyggd tryckledning under jord dygnet runt. En ledning för biogas går i andra riktningen. Produktionen uppgår till mellan 20 och 25 GWh vilket motsvarar uppvärmning av villor. Gasen renas till naturgaskvalitet och kan användas till både uppvärmning och som drivmedel. På Findus finns ett stort engagemang i frågor som rör miljöoch klimatpåverkan, allt från att minska energianvändning och vatten till att välja transporter som ger lägre koldioxidutsläpp. 17

18 Nyttigaste grönsaken Gröna Ärter är näringsrika och mycket prisvärda SLV s rekommendation REKOMMENDATION -DAGLIGT INTAG Protein Fiber Vitamin C Folat Järn Magnesium 75 g 30 g 80 mg 200 ug 14 mg 375 mg % av dagsbehovet vid 100 grams konsumtion Ärter Tomat Gurka Sallat Morot Vitkål Källa: Livsmedelsverkets databas Tabellen ovan visar Livsmedelsverkets rekommendation vad gäller dagligt intag av protein, fibrer, C-vitamin med mera. Ärter har totalt bäst värden och i snitt behövs 3-6 gånger mer av övriga grönsaker för att få samma intag av viktiga näringsämnen. De röda siffrorna markerar värden som är sämre än för frysta gröna ärter. Tabellerna nedan visar vad protein och fibrer kostar per gram i våra vanligaste grönsaker. De mest konsumerade grönsakerna på våra lunch- och midddagstallrikar är sallat, tomat och gurka. Faktum är, att gröna ärter är både nyttigare och mer prisvärda sett till näringsinnehållet. Prisjämförelse för protein i grönsaker Prisjämförelse för fibrer i grönsaker 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 GRÖNA ÄRTER FRYSTA GURKA Kr/Protein (g) HUVUD SALLAT ISBERGS SALLAT TOMAT FÄRSKA TOMATER 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 GRÖNA ÄRTER FRYSTA GURKA Kr/Fibrer (g) HUVUD SALLAT ISBERGS SALLAT TOMAT FÄRSKA TOMATER (ICA MAXI Helsingborg, 2011) 18

19 Nordisk mat Nordiet lika nyttig som medelhavskost Ny forskning vid Uppsala Universitet visar, att en kost baserad på nordiska livsmedel har flera hälsofördelar som gör den jämförbar med den hyllade Medelhavskosten. Bland annat sänker Nordieten det onda kolesterolet och blodtrycket, minskar vikten och förbättrar kroppens insulinkänslighet (Adamsson V. et al: Effects of a healthy Nordic diet on cardiovascular risk factors, 2011). Nordieten består av råvaror med nordiskt ursprung: fullkornsprodukter, fet fisk som lax, strömming och makrill, gröna ärter, rapsolja, bär och nötter. Noterbart är också att kolhydrater som kommer från baljväxter, typ gröna ärter, tillhör gruppen långsamma kolhydrater. Denna forskning stöds av Harvard School of Public Health som presenterar en tallriksmodell för mer hälsosamt ätande, Healthy Eating Plate (Harvard Medical School: Newsletter Sep 2011). Denna innehåller sex områden grönsaker, frukt, fullkorn, proteiner, oljor och vatten. När det gäller frukt och grönt ska vi äta så varierat som möjligt och av grönsaker så mycket som möjligt. För proteinintaget ska vi välja fisk, kyckling, baljväxter och nötter men begränsa konsumtionen av rött kött och charkprodukter. Fett ska helst vara flytande och komma från oliv, raps eller andra vegetabiliska källor. Professor Michael Pollan lägger skulden på dagens västerländska kost när det gäller välfärdssjukdomar som hjärt/kärl och diabetes 2. Pollans råd sammanfattas i sju ord: Eat food. Not too much. Mostly plants (Michael Pollan: In defense of Food 2011). 19

20 Findus Sverige AB Bjuv

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln Think Global Act Local Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln Matlandet Italien älskar våra ärter! Köper halva

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen Think Global Act Local Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson Findus Odlingsavdelning Findus 10-punktsprogram - enligt LISA-konceptet

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet

Läs mer

Gröna Ärter Kungen i grönsaksdisken! Nässjö 2011/Odling i Balans/EM

Gröna Ärter Kungen i grönsaksdisken! Nässjö 2011/Odling i Balans/EM Gröna Ärter Kungen i grönsaksdisken! Nässjö 2011/Odling i Balans/EM Ärt-världen i svenska frysdiskar Ett dussintal alternativ MATLANDET ITALIEN ÄLSKAR FINDUS ÄRTER Köper 60% av vår skörd Totalt skördar

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte

Läs mer

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna och hur ska vi nå målet? #WWFmat Hållbar mat för alla - kartläggning och analys Anna Richert, 21 nov Cat Holloway / WWF-Canon Eat food, not too much, mostly

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja. Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV

Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja. Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV Systemet ska 1. låta konsumenterna göra medvetna klimatval, så att 2. de klimatanpassade företagens konkurrenskraft

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Svenska hjältar! Findus svenskodlade grönsaker är goda, snälla mot miljön och minst lika nyttiga som de färska.

Svenska hjältar! Findus svenskodlade grönsaker är goda, snälla mot miljön och minst lika nyttiga som de färska. Svenska hjältar! Findus svenskodlade grönsaker är goda, snälla mot miljön och minst lika nyttiga som de färska. Innehåller recept & inspiration! Gröna godingar! De allra godaste grönsakerna är de som är

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan av livsmedel Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

Är maten giftig? När är det fara å färde?

Är maten giftig? När är det fara å färde? Är maten giftig? När är det fara å färde? Livsmedelsverkets syn på risker med maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Temakväll 2015-02-02 Vilka är de

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Kontrollmärkningen för svensk mat och blommor Sex argument 1. Svenska råvaror 2. Friska djur

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08 VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Max klimatpåverkan år 2014

Max klimatpåverkan år 2014 Rapport oktober 2015 Innehåll MAX KLIMATPÅVERKAN ÅR 2014 1 SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund och syfte 4 Mål 4 KLIMATPÅVERKAN FRÅN LANTBRUKARENS JORD TILL GÄSTEN BORD 6 Översikt råvaror 9 Nötköttets

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Vinnovas projekt inom Klimatsmart protein

Vinnovas projekt inom Klimatsmart protein Vinnovas projekt inom Hälsoaspekter Potential att tillverkas i Sverige Klimatpåverkan Smat Smart mat av havre och odlade muskelceller Protein med köttliknande smak, struktur, tuggmotstånd och konsistens

Läs mer

Klimatsmart & ekologisk mat

Klimatsmart & ekologisk mat Klimatsmart & ekologisk mat Frågor och kommentarer att använda i undervisningen 1 Ät dig till en bättre värld! Det finns ett samband mellan det som händer i världen och det vi lägger på vår tallrik. Medvetenheten

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Mat, mat, mat? En fråga för WFD! SAMMANFATTNING AV FÖRELÄSNING I GÖTEBORG UTBILDNINGSDAGAR FÖR SKOLMÅLTIDSPERSONAL OCH PEDAGOGER Arrangör: Skolmatsakademin Endast text, bildmaterialet är borttaget. Helene.Wahlander@ped.gu.se Tel 031-786

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Bättre hälsa med nya odlingsmetoder?

Bättre hälsa med nya odlingsmetoder? Bättre hälsa med nya odlingsmetoder? Antioxidanter/Bioaktiva ämnen i frukt & grönt Antioxidanter/Bioaktiva ämnen känt och okänt Marie Olsson Hortikultur SLU Alnarp Ny forskning om antioxidanter/bioaktiva

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska

Läs mer

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

SLC:s miljöprogram UTKAST

SLC:s miljöprogram UTKAST SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv. Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter

Läs mer

Egen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2

Egen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2 EKOPLAN Ändringsdatum avser den tidpunkt då planen senast ändrades eller kompletterades Datum för uppgörande Ändringsdatum Ändringsdatum 1. UPPGIFTER OM GÅRDEN Gårdens namn Ansvarsperson för produktionen

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Avisera Miljöredovisning

Avisera Miljöredovisning Avisera Miljöredovisning Vi har arbetat hårt för att minimera vår miljöpåverkan och jag är stolt över att Avisera klarade klimatmålet för 2015! Vi har lyckats med bedriften att mer än halvera våra utsläpp

Läs mer