Är maten giftig? När är det fara å färde?

Transkript

1 Är maten giftig? När är det fara å färde? Livsmedelsverkets syn på risker med maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV Temakväll

2 Vilka är de stora hälsoriskerna idag? Felaktig kost För mycket: rött kött, chark, mättat fett och socker För lite: grönsaker och frukt, fullkornsprodukter och fisk Alkohol Tobak Brist på fysisk aktivitet och för mycket stillasittande

3 Giftlarm!!

4 Gifter i maten Bekämpningsmedel/växtskyddsmedel Naturliga växtgifter (växtens eget försvar mot skadeorganismer), t ex solanin i potatis, atropin, nikotin, koffein Mögelgifter (DON, aflatoxin, patulin, ochratoxin A m fl) Miljöföroreningar (DDT, dioxin, PCB, tungmetaller m fl) Ämnen som bildas vid tillagning (t ex akrylamid, PAH, nitrosamin) Ämnen från förpackningsmaterial (BPA, ftalater, biocider) Tillsatser Näringsämnen (nitrat/nitrit, jod, vitamin A)

5 Vad kan jag äta? Svårt för en vanlig konsument Livsmedelsverket ska ha en helhetssyn och helhetsperspektiv och ge råd till konsumenter Vill naturligtvis att maten ska vara så fri från kemikalier och andra gifter som möjligt Bara för att något ämne finns i maten, behöver det inte ge hälsoeffekter Arbetar enligt riskanalysens principer Man ska kunna äta all mat utan risk för hälsan. Om det finns risk med vissa ämnen/livsmedel krävs hantering (t ex gränsvärden eller kostråd)

6 Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel (och andra ämnen) kan ge hälsoeffekter, dvs innebär en fara Risk är en kombination av fara och exponering (dosen man utsätts för) För att minska konsumenters exponering kan man begränsa användningen och sätta gränsvärden för resthalter av bekämpningsmedel i livsmedel

7 Myndigheternas ansvarsområden - bekämpningsmedel Kemikalieinspektionen godkännande av bekämpningsmedel (ämnen som är cancerframkallande, långlivade, reproduktionsstörande mm ska inte tillåtas enligt EUlagstiftning) Jordbruksverket råd om användning till odlare och ansvarig myndighet för direktiv om Hållbar användning av bekämpningsmedel Livsmedelsverket säkra livsmedel för konsumenter, deltar i arbete med att sätta gränsvärden och gör riskvärderingar för konsumenter

8 Gränsvärden (MRL = Maximum Residue Limit) Övre lagliga gränsen för resthalter av växtskyddsmedel i eller på livsmedel/foder Harmoniserade inom EU sedan 1 september 2008: ~1100 substanser i över 300 produkter Fastställs för att: säkerställa konsumentsäkerheten säkerställa att bekämpningsmedel används enligt GAP förebygga handelshinder Fastställs för råa livsmedel, i många fall inklusive icke-ätliga delar, som skal Att ett gränsvärde överskrids, behöver inte betyda att det är en hälsorisk! (alltid en marginal på minst 100 gånger)

9 Hur mycket växtskyddsmedel finns i maten? Resultat i frukter med olika ursprung, 2013

10 Hur mycket växtskyddsmedel finns i maten? Resultat i grönsaker med olika ursprung, 2013

11 Resthalter i paprika Inga mätbara halter i 49 % av prover I 51 % av proven mätbara halter, men under gränsvärdet Inga halter över gränsvärdet Den högsta halten av respektive ämne motsvarade 0,003-0,58 % av gränsvärdet Dvs det finns betydligt större marginal till en exponering som skulle kunna innebära en hälsorisk (% av ADI/ARfD)

12 Växtskyddsmedel i bordsdruvor Rester hittas ofta (år 2013 i 96 % av proverna) Resultat från kontrollen tyder på sjunkande halter

13 Är russin giftbomber!? Värden från test av Råd & Rön i november 2014 värsta sorten innehöll 15 olika bekämpningsmedel och mögelgiftet Ochratoxin A i en halt på 2,4 mikrogram/kg Beräknad risk för en 3-åring som äter 50 g russin (ett litet paket) av denna värsta sort varje dag Risk pga bkm Enskilda ämnen: 0,07-2,9% av ADI Sammanlagd effekt: 12,7 % av ADI Risk pga mögelgift OTA: 47 % av TDI Baserat på de halter som vi hittar i russin i vår kontroll av bkm, och en nyligen genomförd undersökning av mögelgifter, samt baserat på den kunskap vi har, finns det inget som tyder på att det är en hälsorisk att äta russin.

14 Cocktaileffekter / kombinationseffekter I EU:s lagstiftning om gränsvärden för bekämpningsmedel står att man ska utveckla metoder för att beakta kumulativa och synergistiska effekter och ta hänsyn till dessa när gränsvärden fastställs Efsa (EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet) har därför: Tagit fram metoder för kumulativ riskvärdering (CRA) Sammanställt data och grupperat ämnen baserat på deras effekt på sköldkörteln och nervsystemet (s.k. CAG) Ska börja göra CRA i faktiska exponeringsscenarior Ska samla mer data och skapa fler CAG baserat på andra effekter EU-kommissionen har redan börjat diskutera relevanta riskhanteringsfrågor Intensivt arbete pågår!

15 Cocktaileffekter / kombinationseffekter SLV har beräknat kumulativ risk för barn som äter några av de vanligaste frukterna (småcitrus, äpple, päron, banan och druvor), som också bidrar mest till exponeringen. Baserat på konsumtionsdata för svenska barn och uppmätta medelhalter av alla olika ämnen som hittades i SLVs kontroll 2013 och flera värsta antaganden Det beräknade intaget blev ca 10 % av ADI Tyder på att det inte finns risk för kombinationseffekter (god säkerhetsmarginal)

16 Hormonstörande ämnen Enligt lagstiftningen ska ämnen med hormonstörande egenskaper inte godkännas som bekämpningsmedel svårt att enas om kriterier Exempel på några omdiskuterade ämnen Ämne Karbendazim Hormonstörande effekt (vid höga doser) Ökad testikelvikt och ökad sädesledardiameter hos råttor Beräknat intag sv 4- åringar (% av ADI) Ditiokarbamater Kritisk effekt på sköldkörteln 0,7 0,5 Klormekvat Kadmium Effekt på reproduktion råttor och minskad viktökning hos deras ungar Effekter på testikel- och spermiefunktion, neurologisk påverkan, immunsystemet, nedsatt njurfunktion 0,4* För vuxna (av TDI*) * ADI/TDI baserat på andra effekter; diarré resp. nedsatt njurfunktion

17 När är det fara å färde? Om det beräknade intaget bland konsumenter uppgår till >100% av det toxikologiska referensvärdet (ADI, TDI, ARfD) Risken är inte acceptabel/tolerabel och måste hanteras genom olika åtgärder: Förbud för användning av ämnen Begränsad användning av ämnen Fastställande av gränsvärden Kostråd (t ex Östersjöfisk) Saluförbud (en hälsoskadlig vara får inte säljas) Tillbakadragande från marknaden Dialog med företag (t ex akrylamid) För bekämpningsmedel händer det vid enstaka tillfällen om halterna är högre än det fastställda gränsvärdet, ofta risk för akuta effekter År 2013 identifierades en sådan risk för 0,1 % av proverna (i importerade äpplen och morötter)

18 Risktermometern - Verktyg som håller på att utvecklas för att förtydliga och göra det lättare att jämföra risker med ämnen i mat (nedan exempel, används inte formellt än) Kan användas för miljögifter, metaller, bekämpningsmedel och tillsatser Kan utvecklas för att även klassificera mikrobiologiska risker

19 Ät mycket frukt och grönsaker oavsett hur de producerats! Frukt och grönsaker är de livsmedel som bidrar mest till exponeringen för rester av växtskyddsmedel Trots detta visar forskning att en hög konsumtion av grönsaker och frukt minskar risken för flera sjukdomar: Fetma Diabetes Högt blodtryck Hjärt- och kärlsjukdomar Vissa typer av cancer Begränsat antal studier om hälsoeffekter av att äta ekologisk eller konventionell mat, men visar inte på några skillnader

20