Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Transkript

1 Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Sanna Lignell, Toxikologiska enheten Livsmedelsverket

2 Bröstmjölksinsamlingar vid Livsmedelsverket Större studie i Uppsala ca 2 mammor rekryterades 2- Insamlingar vartannat år för tidstrendsstudier, fr.o.m. 26 varje år ca 3 prover per år Delvis finansierade av Naturvårdsverkets Miljöövervakning Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida:

3 Vad hittar vi i bröstmjölken? PCB (polyklorerade bifenyler) (Cl) x (Cl) y Klorerade bekämpningsmedel t.ex. DDT (p,p'-dde) Cl CCl 2 Cl Dioxiner och furaner (PCDD och PCDF) (Cl) x O (Cl) y (Cl) x O O (Cl) y Bromerade flamskyddsmedel, t.ex. PBDE (polybromerade difenyletrar) (Br) x O (Br) y

4 Mål med bröstmjölksundersökningarna Underlag i Livsmedelsverkets riskvärdering och riskhantering, bl.a. kostråd gällande PCB och dioxiner i fet fisk Hälsorelaterad miljöövervakning följa tidstrender av organiska miljögifter Indikator vid uppföljning av miljömålet GIFTFRI MILJÖ (

5 Varför är bröstmjölk en bra indikator? Speglar mängden miljöföroreningar i kroppen 24 PCB 153 i serum (ng/g fett) y=6,2+,925x R 2 (adj)=79,5% PCB 153 i serum (sen graviditet) och i bröstmjölk från förstföderskor i Uppsala, PCB 153 i bröstmjölk (ng/g fett)

6 Varför är bröstmjölk en bra indikator? Speglar mängden miljöföroreningar i kroppen Resultaten berör både moder och barn Potentiell riskgrupp Ger en integrerad bild av exponeringen under en längre tid Smärtfritt och enkelt Men Når ej kvinnor med komplikationer Liten grupp av befolkningen Risk för kontamination (bl.a. flamskyddsmedel)

7 Hur går insamlingarna till? Akademiska sjukhuset, Uppsala Förstföderskor, slumpvis utvalda Födda i Sverige Besök av barnmorska Mjölkinsamling i hemmet (3:e veckan efter förlossningen, ca 5 ml mjölk) Blod- och hårprov, enkäter (livsstil, kost etc.) Ca % av de tillfrågade kvinnorna deltar

8 Tidstrender PCB 153 (ng/g mjölkfett) provtagningsår Figur: PCB 153 i bröstmjölk från förstföderskor i Uppsala, Ojusterade rådata samt regressionslinje justerad för viktiga påverkande faktorer, t.ex. kvinnornas ålder. PCBer: PCDD/DF TEQ: p,p -DDE: minskat 4-9% per år minskat 6% per år minskat 1% per år

9 Tidstrender , PBDE 12 2 Halt i bröstmjölk (ng/g fett) summa PBDE summa PBDE BDE-153 BDE-47 Halt i bröstmjölk (ng/g fett) 1,5 1,5 BDE-153 BDE årtal årtal Summa PBDE: ingen signifikant trend PBDE 153: ökat ca 5 % per år ( ) PBDE 47: minskat ca 4 % per år ( )

10 Tidstrender, ca 197- PCB 153 i bröstmjölk (ng/g fett) 25 Stockholm 2 Uppsala årtal PCDD/DF TEQ i bröstmjölk (pg/g fett) 6 Stockholm 5 Uppsala årtal Stockholm: Samlingsprover Norén K & Meironyté D. 2. Chemosphere 4: Uppsala: Årsmedianer (ojusterade data). Livsmedelsverkets undersökningar

11 Tidstrender, ca 197- summa PBDE i bröstmjölk (ng/g fett) 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Stockholm Uppsala årtal Stockholm: Samlingsprover Meironyté D et al Journal of Toxicology and Environmental Health, Part A, 58: Meironyté D & Norén K. 21. The 2nd international workshop on brominated flame retardants, BFR 21. Stockholm 21. P36, Uppsala: Årsmedianer (ojusterade data). Livsmedelsverkets undersökningar

12 Förklarande/modifierande faktorer? PCB 153 i bröstmjölk (ng/g fett) ålder (år) ÅLDER BMI Viktsförändringar Bott på ostkusten Konsumtion av fet fisk m.fl.

13 Regionala skillnader? Uppsala prover Referensregion Göteborg prover Sahlgrenska universitetssjukhuset (Arbets- och miljömedicin) Lund prover Universitetssjukhuset i Lund (Yrkes- och miljömedicin) Lycksele prover Umeå Universitet (Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin)

14 Regionala skillnader? 3 PCB 138 i bröstmjölk (ng/g fett) Uppsala Göteborg Lund Lycksele * * Endast små regionala skillnader i halterna av organiska miljögifter i bröstmjölk svenska kvinnor i barnafödande ålder har exponerats för liknande nivåer Större skillnader mellan individer än mellan regioner

15 Risker? TDI (Tolerabelt Dagligt Intag) 2 pg TEQ/kg kroppsvikt motsvarar halten 32 ng/kg fett i kroppen Ammande Uppsala-kvinnor: 17 ng TEQ/kg fett (medel) 39 ng TEQ/kg fett (max) 5% av kvinnorna hade högre kroppsbelastning än 32 ng/kg fett

16 Sammanfattning Sjunkande halter av PCB:er, dioxiner/furaner och klorerade pesticider i bröstmjölk hos förstföderskor i Uppsala Oklart hur halterna av PBDE:er förändras (olika för olika kongener). Provtagningsår och mammans ålder är de viktigaste förklarande faktorerna. Endast små skillnader i halterna av organiska miljögifter i bröstmjölk hos kvinnor från olika delar av landet. Större skillnader mellan individer än mellan regioner. Amning rekommenderas (WHO)! Nyttan med amning överväger de eventuella hälsorisker som organiska miljöföroreningar i bröstmjölken kan utgöra. TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!