Källor till dioxiner i hönsägg år 2004
|
|
- Niklas Max Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Källor till dioxiner i hönsägg år 2004 Petra Bergkvist, Enheten för kontrollprogram Emma Ankarberg, Toxikologiska enheten Marie Aune, Kemiska enheten 2 Livsmedelsverket Sammanfattning Förhöjda halter av dioxiner och dioxinlika PCBer i ekologiska ägg har rapporterats från flera EU-länder under senare år. Halterna i konventionellt producerade ägg är lägre. Orsakerna till detta diskuteras och utreds i de berörda länderna. Livsmedelsverket undersökte år 2003 inom kontrollprogrammet för dioxiner, ägg från ekologiska anläggningar och från burhöns. Resultaten visade att de flesta ekologiska äggprov hade högre halter av dioxiner än de ägg som kom från konventionell produktion. I den fortsatta utredningen år 2004 mättes dioxinhalterna i äggprov och motsvarande foderprov från 10 anläggningar, varav 8 i april och 2 i juni, efter ca 1 månads utevistelse för de ekologiska hönsen. Resultaten visade att samtliga äggprov från burhöns och inomhus frigående höns hade låga halter av dioxiner. I de prov av ekologiska ägg där värphönorna ätit värpfoder med fiskmjöl återfanns förhöjda dioxinhalter, medan ekologiska höns som ätit helt vegetabiliskt foder hade dioxinhalter i äggen som låg i nivå med de konventionella äggen. Värpfodrens halter av dioxiner låg i alla prov under gränsvärdet för foderblandningar, men betydligt högre i de sorter som innehöll fiskmjöl. Denna undersökning indikerar att nivån för gränsvärdet av dioxiner i värpfoder kan vara satt vid en alltför hög nivå, då höns som utfodrats med foder med lägre dioxinhalter än gränsvärdet ger ägg med halter kring gränsvärdet för livsmedel. I ekologiskt värpfoder med fiskmjöl har halten fiskmjöl kraftigt reducerats sedan provtagningen i juni 2004, och dessutom har kvaliteten på fiskmjölsråvaran förbättrats vad gäller sänkning av halterna av dioxiner och dioxinlika PCBer. Detta medför att även de ekologiska äggen framöver med all sannolikhet kommer att innehålla betydligt lägre halter av dioxiner och dioxinlika PCBer än som tidigare uppmätts. Eftersom dioxinhalterna från fodret påverkade dioxinhalterna i äggen även under betesperioden kunde denna undersökning inte visa om, och hur stor påverkan är från värphönsens utemiljö med jord, vegetation, insekter, maskar mm. Dioxiner i ägg år
2 Bakgrund I november år 2003 togs inom Livsmedelsverkets kontrollprogram för dioxiner bland annat 8 prov av ägg för undersökning av halterna av dioxiner och dioxinlika PCBer. Eftersom andra EU-länder hade rapporterat om förhöjda halter av dioxiner i ekologiska ägg, provtogs i denna undersökning ekologiska ägg i störst andel, 5 av 8 prov. Övriga prov togs på burägg från tre olika gårdar. Undersökningen visade att samtliga äggprov från konventionell produktion hade låga halter av dioxiner och dioxinlika PCBer (0.52 resp 0.20 pg/g fett). För ekoäggen var bilden en annan. Ett av äggproven från eko-besättningarna hade halter av både dioxiner och dioxinlika PCBer i nivå med buräggens, medan fyra äggprov hade högre halter. I proven med de högre halterna varierade halterna av dioxiner mellan 1.5 och 3.1 pg WHO-TEQ/g fett medan halterna av dioxinlika PCBer varierade mellan 1.9 och 2.7 pg WHO-TEQ/g fett. Den faktorn som var gemensam för de fyra proven av ekoägg med förhöjda halter var att hönsen fått samma fodertyp som innehöll fiskmjöl. De högre halterna i ekoäggen indikerade att någon eller fler källor till dioxiner även fanns i de svenska ekohönsens livsmiljö, och att dessa måste spåras. Toxicitet för dioxiner och dioxinlika PCBer Dioxiner och furaner är en grupp av organiska föreningar som bildas som ofrivilliga biprodukter vid förbränning, men också vid till exempel kemikalieframställning och klorblekning av pappersmassa. Totalt finns det 210 olika dioxin- och furankongener. PCBer (polyklorerade bifenyler) är en grupp organiska föreningar bestående av 209 olika kongener. PCB har tidigare tillverkats för användning som hydraulolja, som komponent i fogmassa, färger, isolatorer, mjukgörare i plaster mm. Av de 209 PCB-kongenerna finns 12 st som sägs ha dioxinliknande egenskaper. Dioxiner, furaner och dioxinlika PCBer är persistenta (svårnedbrytbara) miljögifter, de är fettlösliga, bioackumulerande och kan anrikas i näringskedjan. De har också liknande toxiska verkningsmekanismer (är bl.a. hormonstörande, neurotoxiska, påverkar immunsystemet och reproduktionsförmågan och är cancerframkallande). Gemensamt för de olika kongenerna är att de alla utövar sin toxicitet via en viss receptor i cellerna (Ah-receptorn). De olika kongenerna har olika giftighetsgrad och av de 210 dioxin/furankongenerna har 17 kongener fått en individuell giftighetsfaktor, TEF. Dessa faktorer har framtagits utifrån giftigheten hos tetraklor-p-dibensodioxin (2,3,7,8 TCDD), vilken är den giftigaste kongenen och som har givits faktorn 1. Övriga kongener har givits TEF mellan och 1. PCB-kongenerna har fått TEFvärden som varierar mellan 0.1 och Detta möjliggör en summering av giftigheten för de olika kongenerna. Genom att mäta halten av varje kongen som finns i provet och multiplicera denna 2 Dioxiner i ägg år
3 med TEF-värdet för kongenen får man fram TEQ-värdet (=toxiska ekvivalenter). Dessa TEQ-värden för alla kongener i provet kan summeras till ett totalvärde på provets dioxingiftighet. Denna halt brukar anges i pg WHO-TEQ/g fett eller pg WHO-TEQ/g färskvikt livsmedel, vilket motsvarar mikrogram per ton prov. Provtagnings- och analysmetodik Kommissionens direktiv för provtagnings-och analysmetoder vid offentlig kontroll av dioxiner i livsmedel (2002/69/EG) har implementerats i svensk lag genom Livsmedelsverkets författningssamling LIVSFS 2002:49. I denna anges bland annat att anges att antalet ägg som skall ingå i ett samlingsprov skall vara 12 st, och att dessa skall komma från samma besättning. Provtagningen av ägg har följt denna lagtext. I ägg finns fett endast i äggulan. Eftersom dioxiner och dioxinlika PCBer till allra största del återfinns i livsmedlens fettsubstans mäts äggens dioxinhalter i äggulorna. Proverna i denna undersökning, har analyserats vid avd. för Miljökemi, Kemiska Institutionen vid Umeå Universitet. Analyserna är utförda med en metod som bygger på högupplösande gaskromatografi i kombination med högupplösande masspektroskopi. Laboratoriet deltar fortlöpande i provningsjämförelser för bestämning av dioxiner och dioxinlika PCBer i livsmedel och är ackrediterat av SWEDAC. Halten av vissa kongener av dioxiner och dioxinlika PCBer kan ibland inte mätas, eftersom de ligger under kvantifieringsgränsen. För att beräkna provets totala TEQ kan man då ange att halten av de kongener som inte kan mätas ligger på kvantifieringsgränsen. Detta värde kallas övre halt WHO-TEQ. Gränsvärdet för dioxiner anges alltid i övre halt WHO-TEQ dioxiner. Gränsvärden för värpfoder och ägg För ägg från burhöns och inomhus frigående höns finns inom EU sedan 1 juli 2002 ett gränsvärde för dioxiner. Ekologiska ägg fick undantag från gränsvärdet fram till 31 december Sedan den 1 januari 2005 gäller inom EU ett gemensamt gränsvärde för dioxiner för alla typer av ägg, oavsett produktionsform. Gränsvärdet är 3 pg WHO-TEQ dioxiner/g fett (Kommissionens förordning 466/2001/EG). För färdigblandningar av bl a värpfoder gäller gränsvärdet 0.75 pg WHO-TEQ dioxiner/g foderblandning (12% vattenhalt, Kommissionens direktiv 2001/102/ EG). Under slutet av 2005 kommer EU att fatta beslut om nya gränsvärden för både livsmedel och djurfoder. De nya gränsvärdena kommer då att gälla för summan av dioxiner och dioxinlika PCBer. Varje analysresultat anges med ett exakt värde. I varje analys finns dock alltid ett osäkerhetsintervall i vilket det sanna värdet befinner sig. För dessa Dioxiner i ägg år
4 analyser av dioxiner och dioxinlika PCBer uppgår osäkerhetsintervallet till ± 26 % av mätvärdet (utvidgad mätosäkerhet). Om analysresultatet visar en övre halt på 3.1 pg WHO-TEQ dioxiner/g fett i ägg finns alltså en osäkerhet om att den faktiska halten även kan ha varierat mellan 2.3 och 3.9 pg/g fett, och därför även underskridit gränsvärdet. Juridiskt sett godkänns ett parti där dioxinhalterna ligger under gränsvärdet när osäkerhetsintervallet räknats in. Om dioxinhalten däremot är så hög att den överskrider gränsvärdet när osäkerhetsintervallet räknas in måste provet analyseras om, och en ny bedömning måste göras om partiet kan godkännas. Redan när dioxinhalterna i ägg överskrider 2 pg WHO-TEQ/g fett bör orsakerna utredas till dessa förhöjda nivåer (Kommissionens rekommendation 2002/201/EG). Varför fiskmjöl i ekologiskt värpfoder? För att hönsen skall må bra och kunna hålla en hög och jämn äggproduktion måste fodret hålla hög kvalitet och med rätt fördelning mellan olika aminosyror. Brist på proteinet metionin kan ge problem med bl a pickning och fjäderförlust. I värpfoder till icke-ekologiska höns tillsätts syntetiskt metionin. EU-s regelverk för produktion av ekologiska livsmedel förbjuder däremot tillsats av syntetiska proteiner. Däremot är tillsats av fiskmjöl tillåten i värpfoder. Fiskmjöl har en bra proteinsammansättning med relativt hög andel metionin. Därför tillsätts fiskmjöl som proteinkälla i vissa sorter av ekologiska värpfoder. Äggproduktionen i Sverige idag Huvuddelen av den totala äggproduktionen sker i södra Sverige. Detta gäller även för produktionen av ekoägg. År 2004 var ca 54% av samtliga ägg producerade i besättningar med frigående höns inomhus, 40 % producerade av burhöns medan andelen ekologiskt producerade ägg var ca 6 %. Resultat från 2004-års ägg och foderundersökningar I april 2004 startade en större undersökning av orsakerna till ekoäggens förhöjda halter av dioxiner. Undersökningen koordinerades mellan Jordbruksverket och Livsmedelsverket. I undersökningen valdes 9 gårdar ut för koordinerad provtagning av både foder och ägg. I denna undersökning fick de två ekobesättningar som visat högst halter av dioxiner i 2003-års provtagning ingå, medan de övriga besättningarna var nya. Av gårdarna som deltog i undersökningen producerade 2 st sprättägg, 2 st burägg och 5 st ekoägg. Vid provtagningen i april hade ekohönsen ännu inte börjat sin betessäsong. 4 Dioxiner i ägg år
5 Undersökningen fortsatte i juni 2004, ca sex veckor efter betessläppningen av de flesta ekologiska hönsen. Då provtogs åter motsvarande foder och ägg från från 2 ekoäggproducenter där foder med fiskmjöl använts och som tidigare provtagits. En av dessa producenter provtogs i april medan den andre hade provtagits i november Eftersom hönsen hade haft tillgång till utemiljö med gräs, jord, insekter, frön mm fanns möjligheten att halterna i äggen kunde ha ändrats sedan aprilprovtagningen eftersom dioxiner finns i mycket små mängder i hela miljön. Aprilprovtagningen Samtliga resultat från denna undersökning var klara under våren Resultaten från aprilprovtagningen visade att de två äggproven från höns som utfodrats med foder med fiskmjöl åter hade förhöjda halter dioxiner och dioxinlika PCBer i förhållande till äggproven från burhöns, sprätthöns och de ekohöns som fått helt vegetabiliskt foder, se Figur 1. Ett av proven låg strax över gränsvärdet 3 pg WHO-TEQ/g fett, medan det andra provet låg under, med halten 2.4 pg/g fett. Samtliga övriga äggprov hade halter av dioxiner som varierade mellan 0.37 och 0.69 pg WHO-TEQ/g fett. Foderproverna visade i grova drag samma tendens som äggproverna: betydligt högre halt dioxiner i de foder som innehöll fiskmjöl än i foder utan fiskmjöl (genomsnittsvärdena 0.27 pg WHO-TEQ i foder med fiskmjöl, men 0.06 pg pg WHO-TEQ i foder utan fiskmjöl), se Figur 2. Dessa resultat indikerade att värpfodret troligtvis var en viktig källa till de förhöjda halterna av dioxiner och dioxinlika PCBer i de äggproverna som kom från besättningar med fiskmjöl i värpfodret. I jämförelsen mellan burägg och ägg från inomhus frigående höns kunde inga skillnader i halterna av dioxiner och dioxinlika PCBer mätas. Två vegetabiliska fodertyper hade använts, där respektive fodertyp användes till både burhöns och till frigående höns. Detta resultat indikerar att påverkan av burmiljön och stallmiljön var troligtvis likvärdig vad gäller halterna av dioxiner och dioxinlika PCBer i äggen. Juniprovtagningen På grund av en misstanke hos foderfabrikanten att fiskmjölet kunde bidragit till de högre dioxinhalterna i äggproverna som uppmättes i ekoäggen i novemberprovtagningen lät denne minska halten fiskmjöl under våren Juniprovtagningen av ägg och foder från ekologiska gårdar där fiskmjölsfoder användes skedde efter att halten fiskmjöl reducerats. Trots denna reduktion av fiskmjölshalten i fodret visade analysresultaten av foderproverna som togs i juni att halten dioxiner och dioxinlika PCBer var högre än vid aprilprovtagningen; (0.28 respektive 0.58 pg WHO-TEQ/g foder med fiskmjöl). Detta orsakades troligtvis av att det aktuella partiet av fiskmjöl som använts under senvåren höll högre halter av dioxiner och dioxinlika PCBer än det fiskmjöl som använts i produktionen vid aprilprovtagningen. Dioxiner i ägg år
6 4 3.5 Dioxiner/furaner Övre halt, pg WHO-TEQ /pg fett dl PCB Gränsvärde för dioxiner i ägg Säkerställt överskridande av gränsvärdet Helvegetabiliskt 1, bur Helvegetabiliskt 2, frig. Helvegetabiliskt 3, frig. Helvegetabiliskt 4, bur Helvegetabiliskt 5, eko (1) Helvegetabiliskt 6, eko, (2) Fodertyp och inhysningssystem Fig. 1. Övre halt dioxiner och dioxinlika PCBer i äggproverna tagna i april (8 prov) och juni (2 prov) år Juniprovtagningen visade också att halten av dioxiner i de motsvarande äggproverna inte heller hade reducerats, utan låg kvar på halter runt gränsvärdet (2.8 respektive 3.3 pg/g fett). Eftersom dioxinhalterna i fodret troligtvis fortfarande var den dominerande källan till äggens dioxinhalter, kunde denna undersökning inte påvisa om utemiljön påverkade äggens halter av dioxiner och dioxinlika PCBer. Resultaten visade också att korrelationen mellan halterna av de kongener som finns i värpfodret och halterna i motsvarande äggprov varierar mycket, men i många fall är tydlig. Överföringen av de enskilda dioxinkongenerna från foder till ägg via hönans kropp varierar med kongenernas egna egenskaper, hönsens värpningsgrad, ålder, foderkonsumtion, fetthalt, kondition och ytterligare ett antal faktorer. Sedan äggundersökningen genomfördes under våren och sommaren 2004 har fiskmjölshalten ytterligare reducerats i de ekologiska värpfoder som innehåller fiskmjöl. I januari år 2005 bytte foderfabriken leverantör av fiskmjöl, eftersom den nya leverantören av fiskmjöl till värpfoderproduktion kunde garantera en bättre kvalitet på fiskråvaran med avseende på en jämn och låg dioxinhalt. 6 Dioxiner i ägg år
7 0.8 Övre halt, pg WHO-TEQ /g foder Dioxiner/furaner dl PCB Gränsvärde för dioxiner i foderblandningar 0 Helvegetabiliskt 1, bur Helvegetabiliskt 2, frig Helvegetabiliskt 3, frig Helvegetabiliskt 4, bur Helvegetabiliskt 5, eko (1) Helvegetabiliskt 6, eko, (2) Fodertyp och inhysningssystem Figur 2. Övre halt dioxiner och dioxinlika PCBer i foderprov tagna i april (8 prov) och juni (2 prov) år Toxikologiska bedömningar EUs Vetenskapliga kommitté för Livsmedel (EU-SCF) har satt ett tolerabelt veckointag (TWI) för dioxiner och dioxinlika PCB på 14 pg WHO-TEQ/kg kroppsvikt och vecka (dvs 2 pg WHO-TEQ/kg kroppsvikt/dag (TDI)). Detta TDI är baserat på reproduktionsstörningar i djurstudier efter exponering under fosterstadiet och bedöms vara det högsta tolerabla dagliga intag som under en livstid inte ger några negativa hälsomässiga effekter. Under har en intagsberäkning av dioxiner och dioxinlika PCBer utförts på Livsmedelsverket. Haltdata för dioxiner samt dioxinlika PCBer i olika livsmedel (fisk, skaldjur, kött, ägg, mjölkprodukter och fetter) har kombinerats med konsumtionsdata för att få ett mått på intaget av dioxiner/furaner samt dioxinlika PCBer från födan. I denna beräkning ingick också normal äggkonsumtion (ca gram ägg/dag). Medianintaget av dioxiner och PCBer för Sveriges vuxna konsumenter var 1.1 pg WHO-TEQ/kg kroppsvikt och dag. Av detta kom knappt 1% från äggen. Detta innebär att medelkonsumenten utan problem kan äta ägg varje dag, oavsett produktionsform, utan att överskrida TDI. Slutsatser Dioxiner i ägg år
8 De värpfoder som innehöll fiskmjöl hade betydligt högre halter av dioxiner och dioxinlika PCBer än de övriga värpfodren som var vegetabiliska. Samtliga värpfodertyper, även de som innehöll fiskmjöl, låg betydligt under gränsvärdet på 0.75 pg WHO-TEQ dioxiner/g foder. Trots detta övergår möjligen en så hög andel av dioxinerna och de dioxinlika PCBerna från värpfodret över i äggen, att halter kring gränsvärdet kan uppmätas i några av äggproven. Under värphönsens stallperiod (november april) har värpfoder med fiskmjöl varit den största dioxinkällan för äggen. Undersökningen kunde inte visa om hönsens utevistelse bidrog till de förhöjda halterna av dioxiner i äggen, eftersom värpfodret med fiskmjöl även under betessäsongen bidrog starkt till de förhöjda dioxinhalterna, och därmed till viss del maskerade ett eventuellt inflytandet från hönsens utemiljö och andra faktorer. I undersökningen kunde inga skillnader påvisas i halterna av dioxiner och dioxinlika PCBer mellan de äggprov som kom från burhöns och från inomhus frigående höns. Sedan undersökningen startade i april 2004 har stora förändringar skett med sammansättningen i de ekologiska värpfoder som innehåller fiskmjöl; andelen fiskmjöl har kraftigt reducerats, och dessutom har kvaliteten på fiskmjölsråvaran förbättrats vad gäller halterna av dioxiner och dioxinlika PCBer. Detta medför att även de ekologiska äggen framöver med all sannolikhet kommer att innehålla betydligt lägre halter av dioxiner och dioxinlika PCBer än som uppmättes i 2003 och 2004 års undersökningar. Denna undersökning indikerar att nivån för gränsvärdet av dioxiner i värpfoder kan vara satt vid en alltför hög nivå då höns som utfodrats med foder med lägre dioxinhalter än gränsvärdet ger ägg med halter kring gränsvärdet för livsmedel. Kommande resultat och undersökningar I december år 2004 genomfördes en större provtagning av ägg hos 18 äggproducenter. Av dessa producerade 12 st ekoägg, 4 st burägg och 2 st frigående ägg. Resultaten av denna undersökning kommer att rapporteras under hösten Genom ett initiativ från Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion har ett examensarbete vid Uppsala Universitet startat under våren 2005 i samarbete med Jordbruksverket. Arbetet beräknas avslutas under sommaren Syftet med examensarbetet är att undersöka källorna till dioxiner i ekologiska ägg, både under stallperioden och under betesperioden. Inom ramen för kontrollprogrammet för dioxiner kommer Livsmedelsverket under hösten år 2005 att ta 12 äggprov, efter en sommar med utevistelse för de ekologiska hönsen. Då kommer 8 prov av ekologiska ägg och 4 prov av burägg att tas för undersökning. Även i denna undersökning kommer sannolikt utemiljöns 8 Dioxiner i ägg år
9 inflytande på dioxinhalterna i äggen från ekohöns att kunna spåras. Resultaten av denna provtagning kommer också att publiceras. Dioxiner i ägg år
Dioxiner i lax och tolerabelt intag
Dioxiner i lax och tolerabelt intag Emma Halldin Ankarberg Toxikolog vid Risk-och nyttovärderingsavdelningen Petra Bergkvist Statsinspektör vid avdelning Styrning och uppföljning Seminarium för smoltkompensationsodlare
Läs merRisk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket
Risk med fisk Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket - Vad är dioxiner och PCB Agenda - Risker med dioxiner och dioxinlika PCB - Halter i livsmedel - Kostråd och kännedom
Läs merDioxiner och PCB i vår Östersjöfisk
Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk Marie Aune Kemist, Teamchef Rickard Bjerselius Toxikolog, Teamchef Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd Livsmedelsverket Agenda Hur nyttigt är fisk för
Läs merDioxiner och PCB i ekologiska ägg Uppföljning av 2016-års information om ökande halter
Dioxiner och PCB i ekologiska ägg 2017 Uppföljning av 2016-års information om ökande halter Denna titel kan laddas ner från: www.livsmedelsverket.se/publicerat-material/. Citera gärna Livsmedelsverkets
Läs merPCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet
PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet PCB: Historik och egenskaper PCB, polyklorerade bifenyler, är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier
Läs merHanteringsrapport gällande dioxin och dioxinlika PCB i ägg. av Frida Broman, Emma Halldin Ankarberg och Petra Bergkvist oktober 2016
Hanteringsrapport gällande dioxin och dioxinlika PCB i ägg av Frida Broman, Emma Halldin Ankarberg och Petra Bergkvist oktober 2016 Innehåll Sammanfattning... 4 Begrepp... 4 Bakgrund... 4 Motiv för Livsmedelsverkets
Läs merDioxin. Hur arbetar vi för att få ner halterna dioxin i ekologiska ägg?
Dioxin Hur arbetar vi för att få ner halterna dioxin i ekologiska ägg? Bakgrund Livsmedelsverket kontaktade branschorganisationen Svenska Ägg i september 2016 Man har konstaterat en trend med ökande halter
Läs merDioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön
LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 1 (5) Risk- och nyttovärderingsenheten Senior risk- och nyttovärderare 2014-10-07 Dnr 1735/2014 Emma Ankarberg, UV/RÅ Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön
Läs merFrågor och svar om norsk odlad lax.
Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits
Läs merDioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?
Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder? Rickard Bjerselius Teamchef Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd Livsmedelsverket Agenda Hur nyttigt är fisk för hälsa och klimat
Läs merBilaga II, Gränsvärden för främmande ämnen
1(1) Bilaga II, Gränsvärden för främmande ämnen Källa, förordning (EU) nr: - 744/2012-277/2012-574/2011 ÅTGÄRDSGRÄNSER FÖR ATT MEDLEMSSTATER SKA INLEDA UNDERSÖKNINGAR Främmande ämne 1. Dioxiner [summan
Läs merDioxiner och dioxinlika PCBer i ekologiska ägg
Projektrapport från utbildningen i EKOTOXIKOLOGI Ekotoxikologiska avdelningen Nr 106 Dioxiner och dioxinlika PCBer i ekologiska ägg Fodrets betydelse Disa Stolt INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING...
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport 2010 Arbets- och miljömedicin Lund Miljömedicinskt utlåtande avseende PCBförorening i mark vid Annebergsskolan, Malmö Maria Albin Jan-Eric Karlsson Miljömedicinskt utlåtande avseende PCB-förorening
Läs merFarosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI
Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt
Läs merKOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)
L 320/18 Europeiska unionens officiella tidning 3.12.2011 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1259/2011 av den 2 december 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för dioxiner,
Läs merRiskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel
Rapport 9 2007 Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel av Emma Ankarberg, Marie Aune, Gabriella Concha, Per Ola Darnerud, Anders Glynn, Sanna Lignell och Anna
Läs merUndersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller
Läs merOperativa mål för livsmedelskontrollen
Operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Effektmål inom fokusområdet Fokusområde Kemiska risker Effektmål inom kemiska risker: Minska de negativa hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar
Läs merAngående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern
MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik
Läs merBröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Sanna Lignell, Toxikologiska enheten Livsmedelsverket Bröstmjölksinsamlingar vid Livsmedelsverket 1996-1999 Större studie i Uppsala ca 2 mammor rekryterades
Läs merÄr maten giftig? När är det fara å färde?
Är maten giftig? När är det fara å färde? Livsmedelsverkets syn på risker med maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Temakväll 2015-02-02 Vilka är de
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merStrömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04
Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,
Läs merExponering för några organiska miljökontaminanter via livsmedel
Redovisning fr n nationell milj vervakning Exponering för några organiska miljökontaminanter via livsmedel Utf rt av Livsmedelsverket Programomr de H lsorelaterad milj vervakning Per Ola Darnerud 2002-06-28
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merDioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar. Magnus Karlsson, Trollharen,
Dioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar Magnus Karlsson, Trollharen, 219-3-12 IVLs bakgrund: miljöforskning sedan 1967 avseende svensk basindustris miljöpåverkan. Sedan
Läs merDirekt torkning och dioxiner/pcb
Direkt torkning och dioxiner/pcb Alexey Solyakov, Tekn Dr Avdelningen för Kemi, Miljö och Fodersäkerhet Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) Alexey.Solyakov@sva.se den 8-9 april 2015 Dioxiner/PCB
Läs merStrandstaden i Fagersanna
Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och
Läs merDET SVENSKA ÄGGET - Vad det innehåller och hur det produceras
DET SVENSKA ÄGGET - Vad det innehåller och hur det produceras Det svenska ägget vad det innehåller och hur det produceras Hälsa, hållbarhet, god djurhållning och öppna landskap är viktiga värden för både
Läs merKontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
Kontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung - 2015 Svensk produktion Bakgrund Alla medlemsstater i EU måste genomföra ett årligt riskbaserat kontrollprogram för restsubstanser
Läs merResultatrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning:
Resultatrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning: Svensk intagsberäkning av dioxiner (PCDD/PCDF), dioxinlika PCBer och metylkvicksilver för barn baserad på aktuella analysdata samt kostundersökningen
Läs merDelprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel
1 Dnr 10-1-10 Dnr 115/2010 2010-02-23 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Bakgrund I Livsmedelsverkets, Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2009 konstateras att Sveriges
Läs mer2011-02-28 Dnr 115/2010. Redovisning av regeringsuppdrag rörande gränsvärden för långlivade miljöföroreningar i fisk från Östersjöområdet
1 2011-02-28 Dnr 115/2010 Redovisning av regeringsuppdrag rörande gränsvärden för långlivade miljöföroreningar i fisk från Östersjöområdet 2 Innehållsförteckning Sida Rubrik 2 Innehållsförteckning 4 Sammanfattning
Läs merUndersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn
Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn 2013-03-07 Dnr 2012-1750 1(6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Provtagning och analys... 2 Provtagning... 2 Analys...
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till föräldrar Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik,
Läs merRapport till Naturvårdsverket
Uppdaterande och nya tidstrendsanalyser av halogenerade persistenta ämnen i svensk bröstmjölk: PCDDs, PCDFs och DL-PCBs Rapport till Naturvårdsverket 213-3-3 (Överenskommelse/Avtal Nr. 2116), Åke Bergman
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna
Läs merHögre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?
2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen
Läs merPCB i fisk från Skarven
NR U 5627 FEBRUARI 2016 RAPPORT PCB i fisk från Skarven För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson Författare: Magnus Karlsson På uppdrag av: Upplands Väsby kommun Rapportnummer: U 5627 IVL Svenska Miljöinstitutet
Läs merAnvändning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofri/gmo-fritt
Tiina O Toole Sida/sidor 1 / 5 Denna anvisning är avsedd för företagare och tillsynsmyndigheter inom livsmedelsbranschen och foderindustrin. Eftersom sverket Evira inte föreskrivits någon normgivningsrätt
Läs merDioxin- och PCB-halter i fisk och andra livsmedel 2000-2011
Rapport 21-2012 Dioxin- och PCB-halter i fisk och andra livsmedel 2000-2011 av Tatiana Cantillana och Marie Aune LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Förord Sverige har sedan 2002 haft ett undantag
Läs merHur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter
Läs merMiljögifter i livsmedel intag och halter
2013-09-18 Ren Åker Ren Mat Miljögifter i livsmedel intag och halter Procentuell andel av intaget av miljögifterna dioxin och dioxinlikande PCB från mjölk, ägg och kött respektive fet Östersjöfisk A. Från
Läs merAnvändning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofritt om livsmedel och foder
Föredragen av Erkki Vesanto Sida/sidor 1 / 5 Denna anvisning är avsedd för företagare och tillsynsmyndigheter inom livsmedelsbranschen och foderindustrin. Anvisningen har beretts i Livsmedelssäkerhetsverket
Läs merKoncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011
2012-10-11 Dnr. 50-804/2011 Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från en jämförelse mellan 2007 och 2011 Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson Rapport
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merOptimering av ekologiska foder till fjäderfä Bakgrund Försök 1
Optimering av ekologiska foder till fjäderfä Lotta Jönsson et al 2007 SLU, Instutitionen för Husdjurens utfodring- och vård, Kungsängens Forskningscentrum, SE-753 23 Uppsala E-mail: Lotta.Jonsson@huv.slu.se,
Läs mer11.1 Allmänna regler för alla sorters foder
Fodertillverkning Du som är certifierad för fodertillverkning ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Även du som endast hanterar eller lagrar KRAV-certifierade
Läs merMiljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland
Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland Karl Forsell, Överläkare Klinisk Miljömedicin Norr Vår rekommendation för intag av samtliga fiskarter från undersökta
Läs merGrönsaksundersökning
1(12) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2017 Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2018:1 Januari 2018 2(12) SAMMANFATTNING Den högsta blyhalten i sallat 2017
Läs merRapport 13 del Kumarin i kanel. Riskhanteringsrapport. av Sanna Lignell
Rapport 13 del 1-2017 Kumarin i kanel Riskhanteringsrapport av Sanna Lignell Innehåll Förord... 3 Riskhanteringsåtgärd... 4 Konsumentråd... 4 Konsumentinformation... 4 Underlag för riskhanteringsåtgärden...
Läs merLIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet
LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren 2014-06-17 Dnr: 470/2014 Saknr: 6.3 Nya regler om utförsel av vissa fiskarter från Östersjöområdet samt upphävande av Livsmedelsverkets
Läs merÄgg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg
Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.
Läs merPFAS i sommarstugeområde i Luleå
LIVSMEDELSVERKET RISKVÄRDERING Dnr 2015/08062 1 (6) Anders Glynn Sanna Lignell Risk- och nyttovärderare PFAS i sommarstugeområde i Luleå Sammanfattning De redovisade totalhalterna av PFAA i de mest förorenade
Läs merMyter och fakta om laks.
Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.
Läs merMILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK
MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK 1972 2011 -Polyklorerade dioxiner, furaner och bifenyler Johan Fång 1, Elisabeth Nyberg 2, Anders Bignert 2 & Åke Bergman 1 1 Institutionen för material- och miljökemi,
Läs merMärkning av hönsägg. De viktigaste reglerna från och med 1 januari 1998; gäller från 1 juli 2007. Namnet på varan (beteckning)
Märkning av hönsägg De viktigaste reglerna från och med 1 januari 1998; gäller från 1 juli 2007 2 Antalet ägg 1 Namnet på varan (beteckning) Produktionssystem 8 Bäst 4före-dag 6 ägg från frigående höns
Läs merGrönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015
1(11) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015 Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2016:5 Februari 2016 2(11) Sammanfattning av årets grönsaksundersökning 2015
Läs merDioxinerilivsmedel frånjämtlandslän
MariaEd Dioxinerilivsmedel frånjämtlandslän Raport 209:03 Miljö/Fiske Miljövervakning Enkunskapsammanstälningochbedömning avundersökningsbehovet Dioxiner i livsmedel från Jämtlands län En kunskapssammanställning
Läs merMärkning av hönsägg. De viktigaste reglerna från och med 1 januari 1998, gäller från 1 juli 2006. 1Namnet på varan (beteckning) Produktionssystem
Märkning av hönsägg De viktigaste reglerna från och med 1 januari 1998, gäller från 1 juli 2006. 2 Antalet ägg 1Namnet på varan 8 (beteckning) Produktionssystem Bäst före-dag 4 6 ägg från frigående höns
Läs merFörekomst av kontaminanter i importerad fisk
Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för livsmedelsvetenskap Förekomst av kontaminanter i importerad fisk En litteraturstudie Occurrence of contaminants in imported fish A
Läs merkroppsvätskor Hälsorelaterad miljöövervakning Bakgrund och syfte Organiska miljögifter i kroppsvätskor 1 Version 1: 2005-04-09
Organiska miljögifter i kroppsvätskor 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning : Organiska miljögifter i kroppsvätskor Författare: Se avsnittet Författare och andra kontaktpersoner. Bakgrund och
Läs merOrganiska miljögifter hos gravida och ammande
Rapport 4 2006 Studie av förstföderskor Organiska miljögifter hos gravida och ammande - Del 1 Serumnivåer av Anders Glynn, Marie Aune, Per Ola Darnerud, Samuel Atuma, Sven Cnattingius, Rickard Bjerselius,
Läs merMarknadsråd ägg 2012-05-23
Marknadsråd ägg 2012-05-23 Under 2011 ökade den svenska produktionen av ägg med 4,2 % medan konsumtionen minskade med 0,6 %. Konsumtionen har däremot ökat de första två månaderna 2012. Priserna i Sverige
Läs merEU:s handelsnormer för ägg
Jordbruksverkets vägledning för äggproducenter till EU:s regler EU:s handelsnormer för ägg Marknadsenheten 2005 VG3:4 Innehåll 1. Inledning...5 2. Lagstiftning...6 3. Administration...7 4. Definitioner...8
Läs merMARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016
MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016 Marina Magnusson & Johanna Bergkvist Tack till alla som har hjälpt till Uppdraget har inneburit ett omfattande arbete i fält med att samla
Läs merSanering av PCB. Information till fastighetsägare
Sanering av PCB Information till fastighetsägare 2 FOTO: Leif Gustavsson, LG foto Visste du att... Fastighetsägare är enligt lag skyldiga att undersöka om PCB finns i byggnader byggda eller renoverade
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merHVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26
BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS Bilaga 6 26 HVMFS 2013:19 1. Gränsvärden för kemisk ytvattenstatus Gränsvärdena som anges för vatten i tabell 1 uttrycks som totala koncentrationer i hela
Läs merErfarenhetsåterföring dioxinförorenade sågverksområden - kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder?
Sveriges geologiska undersökning 1(10) Enheten renare mark och vatten Erfarenhets-PM Dnr 3421- Erfarenhetsåterföring dioxinförorenade sågverksområden - kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare
Läs merPotentiella källor till dioxiner och dioxinliknande PCB i ekologiska ägg
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens utfodring och vård Potentiella källor till dioxiner och dioxinliknande PCB i ekologiska ägg Martina Lundin Examensarbete
Läs merArbets- och miljömedicin Lund. Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg. Rapport nr 12/2012
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 12/2012 Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg Kristoffer Mattisson Yrkes- och Miljöhygieniker Håkan Tinnerberg
Läs mer(Text av betydelse för EES)
23.10.2015 L 278/5 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/1905 av den 22 oktober 2015 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 vad gäller kontroll av dioxin i
Läs merKvicksilver och cesium i matfisk
Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen
Läs merSärtryck ur tidningen Fjäderfä nr 4-2010
Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr 4-2010 Världsmarknaden för ägg växer men Europa tappar mark Både i Sverige och globalt ökar konsumtionen av ägg. Produktionen ökar också men förutsättningarna för olika
Läs merFör delegationerna bifogas dokument D039828/03 BILAGA 1.
Europeiska unionens råd Bryssel den 15 juli 2015 (OR. en) 10927/15 ADD 1 AGRILEG 149 FÖLJENOT från: inkom den: 10 juli 2015 till: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat Komm. dok. nr: D039828/03
Läs merKontrollhandbok Provtagning
Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell
Läs merdjurhållning Med KRAV på grönbete tema:
tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.
Läs merProvtagning av specialkost vid grundskolornas tillagningskök
MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av specialkost vid grundskolornas tillagningskök En rapport från Miljöförvaltningen Teresa Tärnvik och Johan Rådal Oktober 2012 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING
Läs merMikrobiologiska kriterier i butik
Sammanfattning SOLTAK är en samverkan mellan kommunerna Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö. Samverkan och nätverk finns inom olika delar av kommunernas verksamhet och ett av
Läs merOmläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros
Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27 Åsa Odelros Omläggning till ekoäggproduktion Anmäl till KRAV Planera foder, utevistelse och bete Anpassa byggnaden efter ekologiskt regelverk NEJ
Läs merProvtagningar utförda 2010
Uppföljning av miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Provtagningar utförda 2010 Foto Ingela Helmfrid. Vy över höjden vid nya bruket
Läs merFörslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2006:21) om avgifter för offentlig kontroll, prövning och registrering
1 (12) PM Enligt sändlista Förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2006:21) om avgifter för offentlig kontroll, prövning och registrering 1. Sammanfattning Livsmedelsverket föreslår
Läs merorgan och kroppsvätskor
Organiska miljögifter i humana organ och kroppsvätskor 1 Programområde: Hälsa och urban miljö : Organiska miljögifter i humana organ och kroppsvätskor Mål och syfte med undersökningstypen att kartlägga
Läs merMiljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet Pernilla Almerud 1:e Yrkes- och miljöhygieniker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 20 mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merHur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Fara och risk Flera bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter (innebär
Läs merFoto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012
Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om foder och animaliska biprodukter; SFS 2006:814 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser
Läs merObefintligt stöd för slamspridning
Ämne: Obefintligt stöd för slamspridning - Fler kadmiumanalyser av svenskt mjöl Från: "Gunnar Lindgren" Datum: 2012-03-05 11.56 Till: "Gunnar Lindgren"
Läs merSpannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner
Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner På den här sidan hittar du fakta om barnmat, vilka regler som styr området och vilka
Läs merÄgg kan användas kokta eller stekta, som en egen rätt eller tillsammans med andra livsmedel. Det är ett livsmedel med tusen möjligheter.
Det finns flera lagar som styr både produktionen och hanteringen av ägg. Dessa lagar finns till för att säkra att konsumenterna får bra produkter som är producerade med hög standard i djurhållningen. Ägg
Läs merGrönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014
1(10) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014 Hanna Brost Miljöinspektör Rapport 2015:1 Januari 2015 Dnr: 2001-1929/14 2(10) Sammanfattning av årets grönsaksundersökning
Läs merMiljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning
Miljögifter i fisk Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Övervakning av miljögifter Marina programmet Sötvattensprogrammet Terrestra programmet? På uppdrag
Läs merKan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?
Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Aroha Miller, Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Tatiana Cantillana & Marie Aune, Livsmedelsverket Många tycker om att äta
Läs merRegeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Garnisonen 31 maj 2016 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-22 1 Uppdraget Naturvårdsverket
Läs merMiljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning
Läs merVilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie
Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande
Läs merHÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.
ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag
Läs merKontroll av främmande ämnen i livsmedel 2012-2013
Rapport 18-2015 Kontroll av främmande ämnen i livsmedel 2012-2013 av Petra Fohgelberg och Sören Wretling Innehåll Sammanfattning... 3 Summary... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 6 Vilka livsmedel kontrolleras?...
Läs mer