Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?

Transkript

1 Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder? Rickard Bjerselius Teamchef Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd Livsmedelsverket

2 Agenda Hur nyttigt är fisk för hälsa och klimat - värdeskapande? Hur giftiga är dessa ämnen - hinder? Vilka halter pratar vi om? Hur mycket får vi i oss är faran en risk? Kostråden Framtiden

3 Värdeskapande Fisk och skaldjur Innehåller långa fleromättade fettsyror DHA och EPA Viktigt bidrag till vitamin D, jod, selen och B12 Ingår i kostmönster som minskar risken för kronisk sjukdom

4 Värdeskapande Livsmedelsverkets råd - MER fisk och skaldjur Fisk 2-3 gånger i veckan, varav en gång fet Olika sorter för att minska belastning på vissa bestånd Miljömärkt fisk ett bra val Barn, unga och kvinnor i barnafödande ålder bör inte äta fet fisk från Östersjöområdet oftare än 2-3 gånger per år.

5 Värdeskapande Senaste forskarrapporten Lancet 17/ Fokus på hälsa och klimat/miljö Stora förändringar behövs Öka vegetabilier minska animalier, med ett undantag..

6 Värdeskapande Fisken - rådet kvarstår då den är så nyttig!

7 Hinder Dioxiner och PCB vad är det och var kommer det ifrån? TCDD (2,3,7,8-tetraklordibenzo-p-dioxin) PCB 169

8 Hinder Hur giftiga är dessa ämnen? EFSA publicerade en ny riskvärdering i november 2018 Kraftig sänkning av den mängd som bedöms att man kan få i sig varje vecka, hela livet, utan risk för hälsan det tolerabla veckointaget (TVI) En stor del av befolkningen, både i Sverige och andra länder, ligger i dagsläget över Efsas nya TDI (0,3 pg/kg kroppsvikt och dag)

9 Hinder Hur giftiga är dessa ämnen? Påverkar reproduktionssystemet Hormonstörande Tandemaljen Påverkar hjärnan Påverkar immunsystemet Cancer Klorakne

10 Gränsvärden Gränsvärden inom EU sedan 1/ för bl.a. fisk Sverige, Finland och Lettland undantag från gränsvärdena Nuvarande gränsvärden inom EU för fisk: Dioxin: 3.5 pg WHO-TEQ/g fisk (färskvikt) Dioxin + PCB: 6.5 pg WHO-TEQ/g fisk (färskvikt) EU-förordning 1881/2006

11 p g T E Q /g fä r s k v ik t Halter av dioxiner och PCB i samlingsprov av sik från Vänern år , L ä n g d (c m ) G rä n s v ä rd e Sverige har inte undantag för sik Antal samlingsprov: 35 Antal individer per samlingsprov: 3-10 sikar Analyserad matris: muskel med underhudsfett från mittbiten

12 p g T E Q /g fä r s k v ik t Halter av dioxiner och PCB i samlingsprov av sik från Vättern år , L ä n g d (c m ) G rä n s v ä rd e Sverige har inte undantag för sik Antal samlingsprov: 30 Antal individer per samlingsprov: 3-13 sikar Analyserad matris: muskel med underhudsfett från mittbiten

13 p g P C D D /F /P C B -T E Q /g Halter av dioxiner och PCB i samlingsprov av lax år , M e d e lv ik t s a m lin g s p r o v (k g ) G r ä n s v ä r d e B o tte n v ik e n B o tte n v ik e n B o tte n v ik e n B o tte n v ik e n B o tte n v ik e n B o tte n h a v e t B o tte n h a v e t B o tte n h a v e t B o tte n h a v e t B o tte n h a v e t E g. Ö s te rs jö n E g. Ö s te rs jö n E g. Ö s te rs jö n Antal samlingsprov: 42 Antal individer per samlingsprov: 3-6 laxar Analyserad matris: muskel med underhudsfett från mittbiten

14 p g P C D D /F /P C B -T E Q /g Halter av dioxiner och PCB i samlingsprov av sill/strömming år IC E S 2 4 IC E S 2 5 IC E S 2 6 IC E S 2 7 6,5 5 G rä n s v ä rd e IC E S 2 8 IC E S 2 9 IC E S 3 0 IC E S M e d e llä n g d (c m ) Antal samlingsprov: 195 Antal individer per samlingsprov (medel): 24 Analyserad matris: muskel med skinn

15 Intag av dioxiner och PCB % av de dioxiner och PCB vi får i oss kommer från det vi äter Vuxna Barn Fisk 55% 43% Kött 7% 27% Mejeriprodukter 17% 26% Konsumtion (g/dag) (vuxna) Fisk 39 Kött 67 Mejeri 245 Riksmaten 2003 och 2010

16 Halter av dioxiner och PCB i olika livsmedel 1,5 4,1 Medianhalter för olika svenska livsmedel 1 0,5 0,39 0 Strömming Torsk från Östersjön 0,06 Nötkött 0,02 Fläskkött SLV rapport

17 Vad blir intaget? TDI: 0,3 pg/kg kv Kvinna, 60 kg Fet fisk, 150 g portion Halt: 6,4 pg/g Intag: 150 g x 6,4 pg/g = 16 pg/kg kroppsvikt 60 kg En portion / 110 dag

18 Vad blir intaget? TDI: 0,3 pg/kg kv Kvinna, 60 kg Fet fisk, 150 g portion Halt: 4 pg/g färskvikt Intag: 150 g x 4 pg/g = 10 pg/kg kroppsvikt 60 kg En portion / 60 dag

19 Vad blir intaget? TDI: 0,3 pg/kg kv Kvinna, 60 kg Fet fisk, 150 g portion Halt: 0,4 pg/g Intag: 150 g x 0,4 pg/g = 1,0 pg/kg kroppsvikt 60 kg En portion / 7 dag

20 Hinder Risktermometern visar på betydande risk

21 Livsmedelsverkets kostråd om fisk Barn, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande bör inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Övriga, dvs män och äldre kvinnor kan äta denna typ av fisk en gång per vecka. Det gäller strömming, vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern, sik från Vänern och Vättern samt röding från Vättern.

22 Framtiden Hur ser det ut? Kommer det bli bättre? Visst blir det bättre! Men det tar lång tid

23 Slutsatser Ny riskvärdering 2018 visar att stora delar av befolkningen i Sverige och Europa ligger över tolerabla dagliga intaget Fortsatta kostråd behövs Fisk och skaldjur är nyttigt och ingår som ett viktigt livsmedel för hälsa och klimat Fortsatt minskning av dioxiner/pcb i miljö och mat Sveriges och EU:s riskhantering av nya TDI?

24 Tack för er uppmärksamhet!