Ekologiska vs konventionella livsmedel Hälsoeffekter

Transkript

1 Ekologiska vs konventionella livsmedel Hälsoeffekter Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen Livsmedelsforum

2 Livsmedelsverket arbetar för att all mat (och dricksvatten) ska vara säker Kemikalier Naturliga ämnen/gifter Mikroorganismer

3 Växtskyddsmedel måste godkännas innan användning Ansökande företag lämnar in underlag om det verksamma ämnet/produkten och föreslagen användning, enligt datakrav. - kemisk identitet, fysikaliska/kemiska egenskaper, analysmetoder - resthalter i mat och foder (metabolism, fältförsök, processning mm) - toxikologisk information (akut-tox, genotox, kronisk tox./cancer, repro- och neurotox. mm) - information om spridning/nedbrytning i miljön - ekotoxikologisk information (effekter i icke-målorganismer) - effektivitet (önskad kontroll av skadeorganismer) Måste visas vara säkra för människors hälsa, inkl. rester i livsmedel, djurhälsa och miljö

4 Handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel Mål: att minska riskerna för miljö och hälsa att halter av växtskyddsmedel i vatten skall vara nära noll att resthalter i inhemskt odlade vegetabilier skall vara låga och inte innebära risker att risker för användare av växtskyddsmedel skall vara små att utveckla och införa integrerat växtskydd och alternativa metoder eller tekniker för att minska beroendet av bekämpningsmedel

5 Gränsvärden (MRL = Maximum Residue Limit) Övre lagliga gränsen för resthalter av växtskyddsmedel i eller på livsmedel/foder (säkra för konsumenter och så låga som möjligt) Harmoniserade inom EU sedan 2008: ~1100 substanser i över 300 produkter Fastställs för att: säkerställa konsumentsäkerheten säkerställa att växtskyddsmedel används enligt GAP förebygga handelshinder Fastställs för råa livsmedel, i många fall inklusive icke-ätliga delar, som skal MRL fastställs ofta till lägsta bestämningsgräns (LOQ) eller defaultvärde (0,01 mg/kg), alltså under den toxikologiskt säkra nivån

6 Hur mycket växtskyddsmedel finns i maten? Resultat i frukt och bär med olika ursprung, 2015

7 Hur mycket växtskyddsmedel finns i maten? Resultat i grönsaker med olika ursprung, 2015

8 Överskridande av gränsvärden, bekämpningsmedel

9 Vad innebär det för konsumenter? Cocktaileffekten

10 Kumulativ riskvärdering för svenska vuxna och barn (4 år) baserat på medelkonsumtion (Riksmaten), alla rester av växtskyddsmedel i frukt, bär och grönsaker funna i kontrollen 2014 och metoden Hazard Index 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 Barn 0,2 0,1 0 Vuxna Bkm-rester enbart importerat Vuxna Barn Bkm-rester enbart svenskodlat Kadmium

11 Slutsatser växtskyddsmedel i maten Väl undersökta, krävs godkännande Användningen kan regleras och kontrolleras Lägre andel av proverna från grönsaker innehåller rester, jämfört med frukt och bär Andelen överskridande av gränsvärden har sjunkit med åren Generellt lägre resthalter, färre och mindre toxiska ämnen i svenskodlade livsmedel Halter som överskrider MRL och/eller ämnen som inte är godkända i Sverige bidrog mest till kumulativt riskindex Kumulativ riskvärdering tyder på att rester av växtskyddsmedel i maten inte innebär en långsiktig hälsorisk för konsumenter

12 Är ekologisk mat nyttigare? Norska VKM gav 2014 ut rapport med en sammanställning av tillgänglig forskning, jämförde skillnader mellan ekologisk och konventionell mat Näringsinnehåll: Inga stora skillnader (varierar mer beroende på andra faktorer som klimat, sort, jordmån) något högre halt C-vitamin och antioxidanter i ekologiska bär och frukter högre halter protein i konventionellt odlat vete Mögelgifter: Inga stora skillnader i halter i vissa studier på spannmål lägre halter i ekologiskt i vissa studier högre halter i ekologiska äpplen och äppelprodukter Metaller: Inte tillräckligt med data för att kunna dra slutsatser om det finns skillnader i halter Några epidemiologiska studier indikerar att ekologisk mat kan ha positiv effekt på immunsystemet, men studierna är för få och spretande för att man ska kunna dra några slutsatser 7: ::0:6712:1:::0:0

13 Är ekologisk mat nyttigare? Danska Internationalt Center for Forskning i Økologisk Jordbrug og Fødevaresystemer Skillnader i näring, antioxidanter och fettsammansättning i animalieprodukter men det går inte att dra slutsatsen att ekologiskt skulle vara nyttigare Med ekologisk kost får man i sig mindre tillsatser, bekämpningsmedel och veterinärläkemedel men svårt att dokumentera hälsoeffekt av detta Salmonella-nivåer lägre i ekologiskt fläskkött, men Campylobacter högre i ekologiskt fågelkött Studier tyder på att konsumenter som väljer ekologiskt i högre grad följer kostråden än genomsnittet, vilken påverkan ger det på hälsan? nload/web_okvidensyntesen_okt_2015.pdf

14 Slutsatser Baserat på den kunskap som finns idag kan vi inte säga att det är varken bättre eller sämre för hälsan att äta ekologisk mat Viktigt att maten är säker, ur alla aspekter oavsett produktionssätt Kosten i stort påverkar hälsan mer

15

16 Gifter i maten Bekämpningsmedel/växtskyddsmedel Naturliga växtgifter; växtens eget försvar mot skade-organismer, t ex solanin i potatis, atropin, nikotin, koffein (kan vara problem särskilt i kosttillskott) Mögelgifter (DON, aflatoxin, patulin, ochratoxin A m fl) Miljöföroreningar (kadmium, arsenik, DDT, dioxin, PCB m fl) Ämnen som bildas vid tillagning (t ex akrylamid, PAH, nitrosamin) Ämnen från förpackningsmaterial (t ex BPA, ftalater, biocider) Tillsatser (sötningsmedel, konserveringsmedel mm) Näringsämnen (nitrat/nitrit, jod, vitamin A m fl)

17 Varför används växtskyddsmedel? Kontrollera ogräs (konkurrerar om energi och näring) Kontrollera skadeinsekter (förstör grödan) Kontrollera mögelsvampar (förstör grödan och kan bilda mögelgifter) Tillväxtreglering (t ex stråförkortare) Öka hållbarhet (t ex vid långa transporter, efterskörds-behandling) Hög, stabil produktion och kvalitet, minskat svinn Inom ekologisk odling krävs också växtskydd; alternativa metoder, biologiska bekämpningsmedel, naturliga kemiska substanser (t ex svavel, koppar, spinosad, pyretriner)

18 Lagstiftning gränsvärden: Förordning (EG) 396/2005 Halterna av rester i mat måste vara säkra för konsumenter och så låga som möjligt Efsa/MS utvärderar konsumentrisker EU-kommissionen fastställer gränsvärden/mrl Odlare, handlare och importörer måste följa MRL- de är ansvariga för livsmedelssäkerheten Nationella myndigheter i EU kontrollerar och upprätthåller MRL genom provtagning och kontroll av halter i livsmedel Efsa sammanställer resultaten i årliga rapporter

19 Livsmedelsverkets kontroll Provtagning Riskbaserade stickprov Merparten av proven tas i grossistledet Riktad (hänsyn till tidigare resultat): - tidigare överskridanden av MRL - problemgrödor & problemländer - bekämpningsmedel som används mycket Totalt ca 1700 prover per år Analysmetodik Omfattar ca 470 bekämpningsmedel (511 analyter) Bestämningsgräns ned till 0,01 mg/kg

20 Slutsatser växtskyddsmedel i maten Halter som överskrider MRL och/eller ämnen som inte är godkända i Sverige bidrog mest till kumulativt riskindex Kumulativ riskvärdering tyder på att rester av växtskyddsmedel i maten inte innebär en långsiktig hälsorisk för konsumenter NVKM: baserat på den forskning som finns idag kan man inte säga att det är varken bättre eller sämre för hälsan att äta ekologiskt (näringsämnen, mögelgifter, växtskyddsmedel, mikroorganismer)

21 Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel (och andra ämnen) kan ge hälsoeffekter, dvs innebär en fara Risk är en kombination av fara och exponering (dosen man utsätts för) För att minska konsumenters exponering kan man begränsa användningen och sätta gränsvärden för resthalter av bekämpningsmedel i livsmedel

22 Är ekologisk mat bättre för hälsan? Baserat på den forskning som finns idag kan man inte säga att det är varken bättre eller sämre för hälsan att äta ekologiskt Varför är det så?