Kvalitet, hälsa och ekologisk mat nya rön från forskningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitet, hälsa och ekologisk mat nya rön från forskningen"

Transkript

1 Kvalitet, hälsa och ekologisk mat nya rön från forskningen Seminarium i Malmö 19 november 2012 Referat av Inger Källander När konsumenter väljer ekologiska produkter är ett av skälen att de antas vara mer hälsosamma. Men vad menar vi med kvalitet? Vilka hälsoeffekter förväntar vi oss? Hur godkänns bekämpningsmedlen, och vilka risker finns med bekämpningsmedelsrester fastän de är godkända? Varför skiljer sig ekologisk mjölk från konventionell mjölk? Syftet med dagen var att identifiera vilka skillnader mellan ekologiska och konventionella livsmedel som har täckning i forskningen samt att diskutera hur man på saklig grund kan informera om ekologisk mat och hälsa. Välkommen! Lari Pitkä- Kangas, kommunalråd i Malmö Stad hälsade deltagarna välkomna. Han berättade om Malmös matpolicy där man sedan 2009 haft höga ambitioner och satsat 3 miljoner kr på matens miljö-, klimat-, etik- och hälsofrågor. Med SMART- modellen som utgångspunkt har man jobbat med intern kompetensutveckling och implementering. Diskussion med allmänheten är viktig för att den offentliga maten ska tas på allvar och dess status höjas. Annika Åhnberg, ordförande i Ekologiskt Forum och moderator för seminariet, berättade om Ekologiskt Forum som är ett nätverk och en mötesplats för hela samhället för att diskutera frågor som rör ekologisk produktion och konsumtion. En återkommande fråga i de aktiviteter som forumet ordnar är livsmedel och hälsa: Är det bättre äta ekologiskt? Detta seminarium ska belysa detta och var forskningen står i frågan. Ekologisk mat, kvalitet och hälsoeffekter Axel Mie, är verksam vid Centrum för Ekologisk Produktion Och Konsumtion, EPOK, vid SLU och Karolinska Institutet. Han forskar bl a om näringsinnehåll i ekologiskt odlad mat och kommer inom kort att publicera en syntesrapport över befintliga studier i ämnet. Kvalitet i maten handlar om två olika saker, processkvalitet och produktkvalitet. Med processkvalitet menas själva produktionens påverkan, t ex djurvälfärd, biologisk mångfald, exponering på producenter osv. Idag behandlas i första hand produktkvalitet, dvs näringsinnehåll, bekämpningsmedelsrester och hälsoeffekter för konsumenten.

2 58 % av konsumenterna handlar ekologiskt i tron att det är bättre för människors och djurs hälsa. WHO definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande, inte bara som frånvaro av sjukdom. Den holländska hälsoforskaren Macteld Huber föreslår ett tillägg om resiliens (förmåga till anpassning och självkontroll) till denna definition. Inom forskningen där ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel jämförs finns många studier och mycket data om näringsämnen och bekämpningsmedelsrester. Det som fortfarande saknas är forskning på kopplingen mellan dessa skillnader och vad deras betydelse för hälsan. Det finns få studier där man mäter hälsoeffekter av att äta ekologiskt. En av orsakerna är att de som forskar om näringsämnen inte studerar bekämpningsmedel och vice versa. En översiktsstudie från Stanford omskrevs för ett par månader sedan med den olyckliga rubriken: Det finns inga skillnader mellan ekologisk och konventionell mat. Vad rapporten egentligen säger är att det saknas studier på skillnadernas effekter på hälsan. Jämförande studier handlar ofta om näringsämneshalter, men att jämföra enskilda näringsämnen, t ex vitamin C, kan vara vilseledande. Vissa vitamintillskott höjer t o m dödligheten. Det finns vetenskapligt stöd för att frukt och grönt skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar och cancer, att det blir större skydd i större mängder, men den skyddande effekten kommer inte från enstaka vitaminer. En växt innehåller olika ämnen, det är tveksamt att dela in ämnena i bra/dåliga. Näringsinnehåll och halter i maten kan ge stöd men inga bevis. Slutsatsen är snarare: Food is the fundamental unit in nutrition Säkerheten i studiers slutsatser bedöms enligt deras bevisvärde: 1. Interventionsstudie (kontrollerad studie) Ex: Två grupper får ekologisk el konventionell mat. Skillnader ger bra grund för slutsatser. 2. Observationsstudier (kohortstudie, tvärsnittsstudie) Ex: Man följer en grupp som äter eko och deras hälsoutveckling. Inga starka slutsatser 3. Stödjande studier in vitro (konsumentundersökningar). Inte så högt bevisvärde. 4. In vitro. Bra för hypoteser, studier på djur är bättre, studier på människor bäst. KOALA- studien i Nederländerna är ett exempel på observationsstudie där man följt 2754 familjer och allergiutveckling hos deras barn från 0-2 år. 6 % åt strikt ekologiskt, 84 % konventionellt. Resultatet visade 36 % mindre eksem hos barn som äter ekologiska mjölkprodukter. För ekologisk frukt, grönt, kött, ägg hittades ingen effekt. I en stödjande studie av två sorters jordgubbar, ekologiskt och konventionellt odlade mättes effekten av halten av olika antioxidanter på tarm- och bröstcancercellinjer. Resultatet visade en bättre inhibering av tillväxt av cancerceller från ekojordgubbarna. Den bästa djurstudien är en interventionsstudie som undersöker hönsens immunförsvar. Studien visade att höns som får konventionellt foder växer snabbare innan nionde veckan medan de som fick ekologiskt foder utvecklade ett starkare immunförsvar och snabbare återhämtade sig efter en KLH- injektion. Det fanns också

3 skillnader i en mängd andra fysiologiska och immunparametrar. Författarna tolkar resultatet som ett tecken på bättre hälsa hos höns som äter ekologiskt foder. För framtiden vore det intressant att mäta liknande saker hos människor. Den ideala studien skulle vara en interventionsstudie på lång tid, gärna på barn och gravida samt blindad med väl utvalda, relevanta utfall, baserade på hypoteser från nutrition (immunsystem) och toxikologi (hormoner, nervsystem). Lämpliga grupper för sådana studier är fångar och munkar. Sammanfattningsvis är det är tveksamt om fokuseringen på enstaka ämnen är rättvisande, det är viktigare att se på hela maten, dvs tals ämnen istället för någon handfull och att studera hälsoeffekter i djur- eller människostudier. När det gäller ekologiskt frukt och grönt och innehåll av vitaminer/fytokemikalier är skillnaderna ganska små och variationen stor, men det finns tydliga skillnader i fettsyrasammansättning i animaliska produkter, antagligen till fördel för eko. Det finns alltså inga säkra bevis men tillräckligt välgrundade misstankar om att ekologisk mat är mer hälsosam för att motivera väldesignade studier i människor. Näringsinnehåll och nyttigheter i ekomaten Vad vet vi om animaliska livsmedel? Jana Pickova, är professor i livsmedelsvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet och forskar om kvalitet på animaliska livsmedel, speciellt hur olika produktionsmetoder påverkar köttets fettsyresammansättning. DHA är den dominerande omega 3- fettsyran i alla våra vitala organ och den fettsyra som man menar är mest nyttig. I hjärnan är DHA den viktigaste fettsyran för att transportera signaler fort och bra, det är en viktig fettsyra för våra nervsystem. Förhållandet mellan fettsyrorna omega 6/omega 3 ska vara 1/4 i en balanserad mänsklig kost. Matens innehåll av DHA, har dock minskat väsentligt från 1945 fram till nu i de flesta animalieprodukter utom i fisk där förbättrade transportmöjligheter i stället ökat innehållet. Gröna växter innehåller en hög andel omega 3 medan säd bara innehåller omega 6- fetter. Minskningen av DHA i kött, fläsk, mjölk, och ägg beror på förändrad utfodring av djuren med mer spannmål och mindre gröna växter. När djurfodret innehåller mindre omega 3 blir djurens innehåll mindre, och djurfodrets innehåll påverkar därför också människans innehåll av omega 3. Eftersom matens fettsyresammansättning är viktig för vår hälsa är det viktigt att se hur man kan öka de nyttiga fetterna i foder till djur. Fiskodlingen växer med nästan 10 % per år. Men fisken utfodras idag med majs och soja och kommer inte att innehålla mer omega 3 än gris. Den odlade fisken bör fodras med något som ger bättre fett. I naturligt tillstånd försörjer sig fisk till stor del på alger som producerar fettsyror. Idag används växtoljor som energikälla till fisken, men detta förändrar fiskoljan. Nu införs GMO- alg till plant vilket innebär att man kan hämta gener från alger till exempelvis raps för att få ett bättre och billigare foder. Forskning har gjorts där man studerat foderstatens effekt på fettsyresammansättningen

4 i kött och mjölk och även jämfört produkter från ekologisk respektive konventionell produktion. Studierna visar att bete och mycket grovfoder, även tillskott av linfrökaka, ger en bra kvot i kött och mjölk. Ju mer gräs och bete djuren får, desto bättre för oss konsumenter. En bättre kvot omega 3 ger också produkter som smakar bättre. Fettsyresammansättningen är viktig för att motverka exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes. Ofta har ekologiska produkter en bättre kvot som beror på att ekologisk djurhållning har stora krav på bete och grovfoder i utfodringen. Vad vet vi om ekologiskt frukt och grönt? Marie Olsson, är professor i trädgårdsvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp och forskar bl a om vad som påverkar kvalitet, speciellt innehåll av bioaktiva ämnen, i frukt och grönsaker. För att undersöka skillnader i produktkvalitet behöver man identifiera vad som åstadkommer skillnaderna. Det finns skillnader mellan ekologiska och konventionella odlingsmetoder, men också variationer inom respektive produktionssystem: Ekologiskt Konventionellt Växtskydd: Inga pesticider Pesticider används, ibland prognosmodell Gödsling: Stallgödsel, jästbiprodukter Konstgödsel och stallgödsel pelleterad kycklinggödsel Ogräsbekämpning: Mekanisk eller manuell Mekanisk, manuell, herbicider Kvalitetsaspekter att titta på är näringsinnehåll, innehåll av bioaktiva ämnen och hälsoeffekter. Näringsinnehåll kan undersöka innehåll av protein (de olika aminosyrorna), kolhydrater ( snabba och långsamma, glykemiskt index), fetter (lågt innehåll i de flesta hortikulturella produkter, hög andel omättade), mineraler och vitaminer. Grönsaker, frukt och bär är viktigaste källan till vitamin C i kosten samt viktiga källor till karotenoider (vitamin A) och folat (ett B- vitamin). Bioaktiva ämnen är ämnen som har potentiellt goda hälsoeffekter utöver näringsämnesfunktionen. Hälsoeffekterna kan vara anticarcinogena, antimutagena, antivirus, antibakteriella, de som sänker risken för hjärt/kärlsjukdomar och de som sänker halter av kolestrol i blodet. Till de ämnen som har potentiellt goda hälsoeffekter hör: Antioxidanter: Vitamin C, karotenoider, flavonoider, fenoliska syror och andra fenoliska ämnen Växtsteroler: sänker halter av kolestrol i blodet mm Isoflavonoider: påverkar hormonsystemet, kan minska risken för vissa cancerformer Vissa svavelinnehållande ämnen som isothiocyanater (lök) och vissa glykosinulater (kål) Några exempel på reviewundersökningar med slutsatser som gjorts i ämnet: Brandt et al., 2011: Ekologiska produkter hade jämfört med konventionella: - Högre torrvikt (103,4%) - Väsentligt högre halter skyddsrelaterade ämnen; fenoliska syror, andra skyddsämnen samt totalfenoler: - Något högre halter icke- skyddsrelaterde ämnen; flavoner, flavonoler samt ämnen som bidrar till färg och doft - Halter karotener tenderar att vara lägre men ej signifikant lägre

5 Hunter et al., 2011: Innehåll av mineraler och vitaminer i ekologiska produkter jämfört med konventionella: - Det totala innehållet av de undersökta ämnena var signifikant högre - Nivåerna var högre oftare (i fler undersökningar) Lima et al., 2011: Ekologiska produkter jämfört med konventionella: - Leder till lägre intag av nitrat och pesticidrester - Leder till en högre halt av fenoliska ämnen och vissa vitaminer som vit C - Högre halter av polyaminer (naturliga ämnen) kan tänkas ha både positiva och negativa effekter beroende på vem som konsumerar dessa. Polyaminer stimulerar celldelning vilket för vissa kan vara positivt men är troligen negativt för personer med cancer Denna studie tittade också på livsmedelssäkerhet och kom fram till att: - Användandet av stallgödsel i ekologisk odling kan medföra problem - Behandlad stallgödsel har väsentligt lägre nivå av humana patogener än obehandlad - Riktlinjer och metoder för behandling av stallgödsel måste fastslås, liksom tid mellan applicering och skörd - Det finns inga bevis som tyder på skillnader i halter av mykotoxiner (mögelgifter) mellan ekologiska och konventionella produkter Woese et al., 1997: Grönsaker totalt 70 studier: - Tungmetaller (kadmium, kvicksilver, bly, koppar, zink): inga stora skillnader - Nitratinnehåll: lägre i ekologiska produkter - Mineralämnen eller spårämnen: Inga skillnader - Vitamin A: inga skillnader - Vitamin C: hälften av studierna något högre i ekologiskt, hälften ingen skillnad Mitchell et al., 2007: Artikel från en 10- årig jämförelse mellan ekologisk och konventionell odling vad gäller innehåll av flavonoider i tomater: - Högre halter av flavonoider i ekologiskt Maries egna studier avser nivåer av antioxidanter och hämmande effekt på tillväxt av cancerceller och gjordes på ekologiskt och konventionellt odlade jordgubbar. Resultat från 2006 visade att extrakten från de ekologiskt odlade jordgubbarna hämmade celltillväxten mer jämfört med extrakt från de konventionellt odlade. Fortsatta studier har gjorts om hur man ska odla hösthallon med fokus på sambandet mellan sortval och gödsling. Parametrar var ekologisk odling, effekter av två gödselnivåer, två odlingssäsonger, fyra skördetidpunkter och tre sorter av hösthallon. Resultatet visade: - Lika hög skörd - Variationen, t ex innehåll av vit C, berodde mest på sort - Skillnader i skördeutbyte berodde på sort - Ingen skillnad i skördeutbyte med mer gödsling men skillnad mellan år Det finns flera tänkbara orsaker till skillnaderna mellan ekologiskt och konventionellt

6 odlade frukt och grönsaker. När det gäller effekter av gödslingen kan en ökad kvävegiva ge ett lägre innehåll av vitamin C medan en ökad giva av fosfor och kalium ger högre innehåll. En ökad giva av kväve, magnesium, mangan, koppar, zink och bor ökar halten betakaroten (vitamin A). En annan faktor är hur stress påverkar nivån av många näringsämnen och bioaktiva ämnen. Ett insektsangrepp leda till högre halter av vissa fenoliska ämnen medan torka kan ge ökande halter av vissa antioxidanter. Andra näringsämnen som proteiner och lipider kan minska som följd av stress. Även om underlaget inte är entydigt har ekologiska produkter sammanfattningsvis: högre innehåll av vitamin C, lägre nitratinnehåll i bladgrönsaker högre innehåll av fenoliska ämnen högre torrviktsinnehåll mindre pesticidrester Hälsan, maten och livsstilen ALADDIN- studien, ett exempel från forskningen Johan Alm, är barnallergolog och överläkare vid Sachsska Barnsjukhuset i Stockholm. Han leder ALADDIN- studien vid Karolinska Institutet, som belyser hur olika livsstilsfaktorer under graviditet och de första levnadsåren påverkar barnets risk att bli allergiskt. Allergi är en barnens folksjukdom, % har någon form av allergisk sjukdom. Man skiljer på allergi och intolerans. Allergi är en immunologisk överkänslighetsreaktion som kan bestå i atopi (eksem, födoämnesallergi, astma, hösnuva, nässelutslag) eller kontaktallergi (nickel). Det som ökar mycket är atopi. Intolerans är en icke immunologisk reaktion (laktosintolerans, ). Man kan förebygga allergiska besvär genom att lindra symptomen (undvika/mediciner) eller att bota allergin med immunterapi. Om man ännu inte är allergisk är frågan hur man ska leva för att inte bli det. Man kan förebygga allergi genom att undvika rökning under graviditet och spädbarnstid amma de första månaderna ge komjölkshydrolysat som tillägg < 4 mån ålder till högriskbarn (2 i fam. har besvärlig allergi) introducera smakportioner enligt gängse rekommendationer från BVC god ventilation i bostaden, åtgärda fukt- och mögelskador pälsdjur - motstridigt om risk eller skydd för allergi o/e astma, men ej motiverat att i göra sig av med ett djur om ej besvär Allergi är en multifaktoriell sjukdom där arvet är den viktigaste faktorn. Men vi vet också mer och mer om vilken betydelse den omgivande miljön har för den immunologiska process som avgör om vi reagerar på ämnen i vår omgivning som normalt sett är oskyldiga, som katthår och pollen. Hygienhypotesen visar hur den immunologiska balansen kan rubbas så att allergi eller diabetes utvecklas. Vi har idag har ett lägre tryck av vissa mikrober från omgivningen och förenklat kan man fråga sig om vi lättare utvecklar allergi och diabetes för att vi idag lever för rent.

7 Det finns flera större studier visar hur kost och livsstil kan förhindra eller minska risken för allergi. Vad mamman äter under graviditeten är viktigt. Amning upp till 4 månader minskar risken för både eksem och astma liksom regelbundet fiskintag över 1 års ålder. Probiotika till gravida som bär på en ökad allergirisk kan minska risken för eksem, och intag av omega 3 under graviditeten har visat minskad förekomst av eksem och astma. Att leva i lantbruksmiljö ger skydd mot av allergi och astma, särskilt när mor vistats i lagård med olika typer av djur och familjen dricker opastöriserad gårdsmjölk. Även ekologisk föda minskar risken för allergi. En studie på barn som fick ekologiska mjölkprodukter visar en nästan 65- procentig minskning av eksem. Med bröstmjölk, särskilt från en mor som äter ekologiskt mjölk och kött, löper barnet lägre risk för eksem och allergi. Den stora Parsifal- studien som är baserad på Karolinska Institutet visar också att allergiskt eksem bara är hälften så vanligt vid en antroposofisk livsstil med ekologisk/biodynamisk kost med mycket mjölksyrade produkter, där hemförlossning är vanligare och där man har en restriktiv användning av antibiotika, vacciner och febernedsättande medel. I studiens resultat är ekologisk/biodynamisk kost den mest signifikanta faktorn. ALADDIN står för Assessment of Lifestyle and Allergic Disease During Infancy. Studien startade 2004 och följer barnen under lång tid. Resultatet visar en tydlig skillnad i förekomst av allergi och att det finns en kraftigt skyddande effekt i livsstilen. Livsstil kan ses i barnets saliv vid 6 mån, en lägre salivkortisol (stresshormoner) är bra för immuniteten. Vid köttfri kost är kortisolnivån lägst. Moderns livsstil och allergi avspeglas i moderkakans genuttryck. Mors kortisolnivå påverkar moderkakans uttryck av stressreceptor och därigenom barnets risk för allergi. För boende på bondgård med djur ger moderkakan alltså barnet större skydd. En ekologisk kost påverkar positivt bröstmjölkens innehåll och fettsyrebalans. Frågan är också hur miljögifter och flamskyddsmedel ger mer eller mindre allergi. Bromerade flamskyddsmedel i bröstmjölk är livets största relativa intag. Man vet också att ftalater, bekämpningsmedel, bisfenol A, alkylfenoler, bromerade flamskyddsmedel stör hormonreglering och immunsystem, och att kadmium som finns i spannmål och grönsaker påverkar moderkakans skydd mot stresshormoner och fostrets tillväxt. Studier har samtidigt visat 4 ggr lägre nivå bromerade flamskyddsmedel hos familjer med antroposofisk livsstil. Livsstil och kost påverkar mest under graviditet och spädbarnsperiod. Arv är viktigaste faktorn men man vet idag också att miljön kan påverka arvet. Livsstil och kostval kan skydda mot allergi, men forskningen om detta är krävande. Arv och miljö är ett komplext samspel och det som är bra för den ene är kanske mindre bra för den andre. Bekämpningsmedlen och maten Grunden och gränserna för godkännandeprocessen Lina Wendt- Rasch, är doktor i ekotoxikologi och verksam vid Kemikalieinspektionen där hon arbetar med miljöriskvärdering av bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel är antingen växtskyddsmedel, som herbicider eller

8 stråförkortningsmedel, eller andra bekämpande medel (biocidprodukter) som båtbottenfärger och myggmedel. Båda styrs av lagstiftningar och vi behöver mycket kunskap om dem innan de tillåts användas då de är mycket potenta kemikalier och används för att påverka biologiskt liv. Olika lagstiftningar reglerar användningen: EU- förordning 1107/2009: reglerar utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden Reglerna är totalharmoniserade och har två huvudsyften: en hög skyddsnivå och en fungerande marknad. Härigenom beslutas förbud av ämnen, substitution av produkter som exv har mutagena eller toxiska effekter och gemensam prövning görs av produkter inom tre zoner. När produkter godkänns av EU styrs användningen av Ramdirektiv 2009/128/EG som reglerar en hållbar användning av bekämpningsmedel. Detta sker genom minimiregler på miljöpolitikens område, handlingsprogram, kontroll av utrustning och spridningsregler som innefattar skydd för vattenmiljöer och förbud inom olika områden. Från och med 2014 införs krav på IPM (Integrerat växtskydd). Ett samarbete förekommer mellan de nordiska och baltiska länderna för godkännande av produkter. EU- förordning 396/2005 sätter gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel Verksamma ämnen och produkter prövas var för sig i två steg: 1. EU- nivå: Ämnen får godkännas när det kan antas att de kan användas på ett acceptabelt sätt 2. Landsnivå: Produkter får godkännas endast om de uppfyller kraven vid nationell prövning. Ett ämne som godkänns på EU- nivå behöver alltså inte vara acceptabelt i hela Europa. Kraven på data om växtskyddsmedel och om verksamma ämnen som kemiska ämnen och mikroorganismer regleras i två förordningar. Testerna ska ha utförts enligt officiellt erkända metoder och i övrigt under god laboratoriesed. Gången i Sverige för ett medel är att ansökande firma lämnar in en dossier för den aktuella produkten, därefter gör KemI en formell kontroll av att det verksamma ämnet är godkänt. Underlaget ska möjliggöra en riskbedömning för svenska förhållanden. Ansökan hanteras i ett zonsystem enligt enhetliga beslutsprinciper. Länderna beslutar därefter och olika medel blir godkända i olika länder. För beslutet görs en bedömning av: effektivitet och fytotoxicitet (Jordbruksverket). resthalter i livsmedel och risker för konsumenter (Livsmedelsverket). resthalter i foder och risker för djur (Jordbruksverket och SVA). hälsorisker för användare och arbetare (KemI). uppträdande och effekter i miljön (KemI). Godkännade ges endast: om den rekommenderade användningen inte leder till att MRL överskrids när resthalterna speglar den minsta mängd som behövs för att uppnå en tillräcklig effekt enligt god jordbrukssed. när medlet används så att resthalterna vid skörd, slakt och efter lagring är de lägsta möjliga. om exponeringen genom kosten inte överskrider ADI (Accepterat Dagligt Intag)

9 från samtliga registrerade användningar. om resthalter i djurfoder inte har skadlig påverkan på djurens hälsa. Riskbedömning är en modell av verkligheten men simulering har begränsningar. Flera osäkerheter kvarstår också. Cocktail- effekter utelämnas och det saknas metoder för samtliga kända risker. Det är också osäkert om djurförsöken har relevans för människan. Det behövs mer forskning om detta! Det finns olika sätt att hantera osäkerheter. Vissa medlemsländer har evidensbaserad hållning, Vi gör inget innan bevis kan övertyga oss om något annat. Exempelvis förbjuder Italien och Frankrike medel som skadar bin. Ett annat sätt är en förebyggande hållning, dvs en vetenskapligt grundad misstanke är tillräckligt för att agera, Osäkerheten ska drabba företagen och inte vår hälsa eller miljön. Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk är doktor i ekotoxikologi och verksam vid Livsmedelsverket (SLV). Anneli arbetar med riskvärdering av resthalter av bekämpningsmedel i maten. Maten har aldrig varit så säker som den är nu med lägre MRL (Maximum Residue Limit = gränsvärden) satta med hög säkerhetsmarginal och låga resthalter, ofta under detektionsgränsen, särskilt i svenskproducerade livsmedel. Många av de mest toxiska och problematiska substanserna (t ex organiska fosforföreningar och klororganiska) har fasats ut. Växtskyddsmedel används för att skydda grödor mot skadegörare och öka produktiviteten. MEN de kan även innebära hälso- och miljörisker. Många ämnen kan ge hälsoeffekter om man får dem i sig i tillräckligt stor mängd, det är dosen som avgör. För att minska konsumenters exponering sätts gränsvärden för resthalter av bekämpningsmedel i livsmedel. Totalt 352 växtskyddsmedel är godkända i Sverige varav 283 kemiska och 69 biologiska växtskyddsmedel. Livsmedelsverket utvärderar/bedömer konsumentrisker av resthalter nationellt, deltar i EU:s och Codex utvärderingar och fastställande av MRL samt ansvarar för kontrollen Jordbruksverket gör effektivitetsbedömning, rådgivning, information och utbildning som krävs för yrkesmässig användning av bekämpningsmedel. Mängden resthalter i livsmedel påverkas av t ex applicerad mängd (dos), vilken gröda och tidpunkt för behandling. MRL är den övre lagliga gränsen för resthalter av växtskyddsmedel i eller på livsmedel och foder. Riskbedömningen och fastställande av MRL görs av EFSA. Riskvärderingen görs med hänsyn till säkerhet för alla konsumentgrupper, inklusive spädbarn, barn och vegetarianer. EUs gränsvärdesförordning omfattar ca 1100 substanser i över 300 produkter. Gränsvärdet fastställs för att säkerställa konsumentsäkerheten, att bekämpningsmedel används enligt GAP, och förebygga handelshinder. De fastställs för råa livsmedel, i många fall inklusive icke- ätliga delar, som skal. MRL ska dock inte tolkas som den toxikologiskt säkra gränsen för ett bekämpningsmedel. I de flesta fall är gränsvärdena satta väl under de toxikologiskt acceptabla halterna.

10 Toxikologiska referensvärden är ett sätt att räkna ut hur mycket vi tål: ADI (Acceptabelt Dagligt Intag) är den högsta mängd av ett ämne som en person kan inta dagligen under hela sin livstid utan hälsorisk. För att sätta ADI använder man långtidsstudier som ska avspegla kroniska effekter av intag av ett ämne i låga doser. ARfD: högsta mängd av ett ämne som en konsument kan inta under en begränsad tidsperiod utan hälsorisk. För att sätta ARfD använder man korttidsstudier som ska avspegla akuta effekter av oral exponering för ett ämne Djurförsök visar den högsta testade dos som ej ger skadliga effekter på den känsligaste arten. Om viss kritisk effekt finns för t ex gravida eller foster kan extra säkerhetsfaktor läggas på. Exponeringsberäkningar görs med hjälp av konsumtionsdata från flera EU- länder och WHO enligt PRIMo, en modell framtagen av EFSA (European Food Safety Authority). Man räknar på ett teoretiskt dagligt intag baserad på MRL. När man vet både hur mycket vi tål, dvs det högsta intaget innan det finns risk för hälsoeffekter, och exponeringen, jämförs de med varandra. Om intaget är högre än ADI finns risker. SLVs kontroll består i provtagning och analysmetodik. Provtagningen är slumpmässig, delvis proportionell mot konsumtion, och merparten tas i grossistledet. Riktad provtagning görs vid tidigare överskridanden av MRL, problemgrödor & problemländer samt för bekämpningsmedel som används mycket. Analysmetodiken omfattar ca 320 bekämpningsmedel med en bestämningsgräns ned till 0,01 mg/kg. Särskild hänsyn tas till barns exponering eftersom de konsumerar mer per kg kroppsvikt och äter färre enskilda livsmedel och betydligt mer av vissa livsmedel. Barn har högre känslighet vid utveckling av hjärna, nerv- och hormonsystem, könsorgan mm Frukt och grönsaker är de grupper där man oftast hittar resthalter och överskridanden av MRL, men resthalterna beror även på var grödorna har odlats i citrusfrukter hittades bekämpningsmedel i 96% av proverna. Det mesta sitter dock i skalet. Resultatet 2011 av ca 1150 prover i frukt och grönt visade bekämpningsmedelsrester i nära 70% av proverna varav 64 % under gränsvärde och 5 % över gränsvärde. I 31 % fann man inga resthalter I ekologiska produkter (117 prover) fanns resthalter i 3% av proverna varav 2% låg över gränsen. Resthalterna hittades i gojibär, ris och russin som producerats bl a i Turkiet, Thailand, Kina och Italien. Något som bekymrar allmänhet, forskare och myndigheter/riskvärderare är risken för resthalters utvecklingsneurotoxicitet och hormonstörande effekter. Vissa av dessa effekter täcks in av tester som krävs vid riskbedömningen av aktiva substanser inom EU, men inte alla. Kraven har ökat och det är möjligt att vissa aktiva substanser inte längre blir godkända vid ny utvärdering. Enligt 1107/2009 ska ett ämne inte godkännas om det anses ha hormonstörande egenskaper. Inom EU arbetar man aktivt för att ta fram kriterier för hormonstörande ämnen, men frågan är när de ska räknas som skadliga/störande. OECD har tagit fram eller uppdaterat 11 test och guidelines för att kunna upptäcka möjliga hormonstörande ämnen, och kunskapsläge och riskbedömning diskuteras bland EU:s medlemsländer, EFSA, KOM, USA mm. Diskussionen gäller inte enbart bekämpningsmedel, eftersom det också kan förekomma skadliga ämnen i plastmaterial som kommer i kontakt med livsmedel, t ex dioxin och PCB. Ett annat problem är kombinationseffekterna och att riskvärderingen sker ämne för

11 ämne. Enligt gränsvärdesförordningen ska man utveckla metodologi för att ta hänsyn till kombinations- och synergistiska effekter av bekämpningsmedel. SLV deltar i EU- projektet Acropolis som syftar till att ta fram metodik för att bedöma kumulativ exponering och risker med bekämpningsmedel. Vissa studier tyder på samband mellan tidig exponering för insekticider och olika typer av utvecklingsstörningar samt misstänkta hormonstörande effekter av vissa substanser. SLV följer forskningen men kan inte agera baserat på enstaka studier, utan behöver en bred vetenskaplig grund och försök som är gjorda på ett standardiserat sätt. Livsmedelsverket har genomfört en undersökning av svenska konsumenters exponering för organiska fosforföreningar (OP) mellan Resultatet visade att exponeringen har minskat under åren, för barn från 15-17% av ADI ner till ca 4% år Detta tyder på att exponering för OP inte innebär någon hälsorisk. Dels är många OP- substanser inte längre tillåtna att använda inom EU och MRL har sänkts. Dels har exponeringen från tredje land minskat i takt med kännedom om nya EU- lagstiftningen. Bidraget från svenska grödor är försumbart, då växtskyddsmedel med OP inte används. SLV- projektet Matkorgen 2010 visade inga resthalter i kött, spannmål, potatis. I frukt och grönsaker hittades totalt 10 pesticider. Halterna var högre i frukt, men ändå låga intag. De uppmätta halterna tyder på att svenska konsumenter långsiktigt exponeras för mycket låga halter av bekämpningsmedel via maten. Denna studie ger dock inte svar på akuta intag och risker, t ex om en person har oturen att äta vindruvor med resthalter över gränsvärdet För mat som är avsedd för spädbarn (barn under tolv månaders ålder) och småbarn (barn mellan ett och tre års ålder) har det inom EU fastställts särskilda gränsvärden. Resthalterna av bekämpningsmedel i dessa produkter får generellt inte överskrida 0,01 mg/kg och för vissa aktiva substanser gäller ännu lägre. Dessa förordningar omförhandlas för tillfället och Sverige har påpekat att det är viktigt att skyddet för små barn inte får försämras. Analysmetoderna är dock inte alltid tillräckligt noggranna för att kvantifiera halter vid låga MRL. SLV rekommenderar inte ekologiska livsmedel till små barn då det inte anses nödvändigt, de gränsvärden som är satta skyddar även små barn. Baserat på dagens kunskap anser SLV att det är säkert att äta konventionellt framställda livsmedel, men ny information måste alltid beaktas och bedömningar kan revideras Hälsoeffekter på människor av låg exponering av bekämpningsmedel. Helle Raun Andersen, är docent i miljömedicin vid Syddanska Universitetet i Odense. Hon forskar bland annat om effekter av bekämpningsmedelsexponering under graviditeten på barns hälsa. Det finns anledning att oroa sig för att bekämpningsmedelsrester i maten är en hälsorisk för befolkningen. Pesticider är bioaktiva ämnen som är designade att döda insekter, växter och svampar. Insekts- och växtceller är inte så olika människans, och vi vet att dessa medel har toxiska effekter även på människor. De flesta insektsmedel riktar sig mot insekters nervsystem, de har neurologiska effekter även på andra arter och många

12 pesticider har hormonstörande verkan. Hälsoriskerna beror på medlens egenskaper och hur länge påverkan sker. De beror också på om de som utsätts tillhör en känslig grupp och på nivån av exponering (t ex flera medel samtidigt). Vi är generellt utsatta för en stor mängd giftiga substanser. Användningen av pesticider har inte minskat trots EUs policys, den är 0.3 kg i EU och 1 kg i USA per invånare och år. För vissa kan exponeringen ske i jobbet eller från omgivande jordbruk, men för befolkningen generellt är den främsta källan till intag frukt och grönsaker. Man hittar pesticidrester i % av frukt, grönsaker och spannmål i EU. Mer än 25 % av proverna innehåller mer än en, ibland mer än 20 olika pesticider. I EU saknas data från pesticidexponering, men i USA visar studier att majoriteten av befolkningen har spårbara rester av metylfosfat, etylfosfat och andra pesticidmetaboliter i urinen. Akut förgiftning av pesticidrester i mat visar sig i mag- och tarmproblem strax efter matintag. Det är ovanligt i EU och USA men vanligare i U- länder. Ett utbrott noterades dock i London hos skolbarn som ätit rå gurka och där toxikologiska undersökningar visade att insekticiden adlicarb ej godkänd i EU var den troliga orsaken. Vi studerar nu mer de långsiktiga effekterna. I några studier finns samband mellan yrkesmässig exponering av pesticider och - leukemi eller hormonrelaterad cancer (äggstocks-, prostata- och bröstcancer) - geografisk exponering eller exponering genom föräldrar och barncancer (leukemi, hjärntumörer) - yrkesmässig exponering och minskad fruktsamhet och spermakvalitet - yrkesmässig eller geografisk exponering och sjukdomar som Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom Samtidigt ska påpekas att de flesta klororganiska ämnen inte används längre och att frukt och grönt också skyddar mot cancer. Vi har bara en enda chans i livet att utveckla hjärnan. Känslighet under fosterstadiet och tidiga barndomen är extra stor då mycket celldelning pågår och utvecklingen lätt störs. Nervsystemet, reproduktions- och hormonsystemen är inte fullt utvecklade vid födseln och störningar då i t ex signalsystemet i hjärnan kan bli permanenta och riskerar att orsaka dysfunktion och/eller sjukdom senare i livet. Barns nervsystem under utveckling är mycket känsligare för exponering av kemikalier än vuxnas. En del pesticider hämmar kolinesterasaktiviteten och en del stör sköldkörtelfunktionen som är central för hjärnans utveckling. Nästan hälften (90 av 200) av de kemikalier som identifierats som neurotoxiska hos vuxna var pesticider, mest insektsmedel (organiska fosforföreningar). Om dessa medel når fostret är det troligt att de utvecklar nervgifter på samma sätt som man sett i djurförsök. I djurförsöken orsakade de permanenta funktions- och beteendeskador. En av de första studierna på neurotoxisk effekt på utvecklingen gjordes för 10 år sedan i Mexico på liknande (genetiskt, kulturellt, social) grupper av barn, 4-5 år. Den ena gruppen bodde på bergssluttningarna, levde på boskapsskötsel med låg användning av pesticider och låg exponering. Den andra gruppen bodde i dalen där lantbruket hade en intensiv pesticidanvändning med en blandning av medel och barnens exponering var

13 hög både före och efter födsel. Den höga exponeringen orsakade bl a minskad hand- ögonkoordination, korttidsminne och förmåga att rita. Gruppen med låg exponering hade en normal utveckling. Ecuador är världens största producent av rosor. Här gjordes studier på 120 kvinnor som under graviditeten utsattes för pesticidexponering i sitt arbete. Växthusodling är den främsta inkomsten för unga kvinnor som också arbetar i växthusen genom hela graviditeten. Genom kvinnnornas hudkontakt med och inandning av pesticider exponeras barnen före födseln. Det visade sig att barnen efter födsel hade högt blodtryck, försämrad synfunktion (studier av teckningar) och sämre motorik. En liknande studie gjordes i 200 växthus för blommor och annan plantodling på Fyn i Danmark. Liksom i Ecuador är de flesta anställda kvinnor i fruktsam ålder. Jämfört med Ecuador har de danska kvinnorna laglig rätt till betald ledighet innan och efter barnafödsel vilket ger barnen en lägre exponering av neurologisktoxiska medel. Exponeringen av insektsmedel är lägre än i Ecuador men svampmedel och tillväxtreglerande medel däremot mer. Mer än 100 aktiva substanser används i växthusen, alla är godkända för användning i Danmark och enligt EU- förordningen. Arbetsmiljöregler inklusive regler för pesticidhantering uppfylldes liksom säkerhetsåtgärder för att skydda gravida kvinnor. Hypotesen i den danska studien var att yrkesmässig exponering av hormonstörande pesticider under graviditet kan påverka barns reproduktionsförmåga, tillväxt och neurologiska utveckling senare i livet. Studien fann följande: - ökad förekomst av missbildning av testiklarna på pojkar (kryptorkism) - påverkan på reproduktionshormonerna (inhibin B, LH och testosteron) - mindre penis, volym och längd, vid 3 månader och 6-11 år - flickor som exponerats utvecklade bröst ett år tidigare än de som inte exponerats - signifikant lägre födelsevikt hos barn exponerade före födseln, särskilt flickor vars mödrar rökte och var exponerade för pesticider - ökat kroppsfett i skolstartsåldern, särskilt flickor vars mödrar rökte och var exponerade för pesticider under graviditeten - högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar - minskad neuropsykologisk funktion hos flickor som exponerats före födelsen (långsammare språkutveckling, sämre reaktionsförmåga, långsammare motorik) Exponering av bekämpningsmedelsrester i maten har beräknats, men det är svårt. Som biomarkörer tittar man på rester i urin och blod. Organiska fosforföreningar är mest studerade men det finns begränsningar i analysmetoderna och i vad man kan hitta. Barn har relativt sett ett högre intag genom det de äter och andas. En liten dos kan vara en stor exponering. Barns beteende att stoppa saker i munnen ger också högre exponering. I studier har barn i Tyskland och Italien högst exponering. I en kohortstudie från Salinas i Kalifornien med 380 barn hittade man samband mellan bekämpningsmedelsrester i gravida kvinnors urin och problem i barnens mentala utveckling som sämre reflexer hos de nyfödda, försenad mental utveckling vid 24 månader, koncentrationssvårigheter och ADHD vid 5 år och lägre IQ vid 7 års ålder. En annan kohortstudie som gjordes i New York i inomhusmiljö studerades sambandet mellan förekomsten av den organiska fosforföreningen klorpyrifos i gravida kvinnors

14 blod och barns utveckling. Minskad längd och kroppsvikt, försenad mental och motorisk utveckling samt lägre IQ vid 7 års ålder var resultat även i denna studie. Klorpyrifos var ett vanligt bekämpningsmedel inomhus men förbjöds i New York De samlade resultaten av studierna visar tydliga samband mellan exponering av bekämpningsmedel på arbetsplatsen eller i boendemiljö under graviditeten och nedsatt neurologisk utveckling i barndomen högre blodtryck i skolåldern nedsatt reproduktionsförmåga (minskad storlek på könsorganen och andra missbildningar hos pojkar, tidigare bröstutveckling hos flickor) barns tillväxt (lägre födelsevikt, ökad fetma i skolåldern) När det gäller exponering via maten är det frågan om resultaten går att översätta. För maten är den exakta nivån okänd, proverna slumpartade och alla pesticider inkluderas inte. Dessutom är gränsvärdena optimistiskt satta, den neurologiska utvecklingen och de hormonstörande effekterna samt cocktaileffekten är inte inkluderade i studierna. Vi vet ännu inte säkert om bekämpningsmedelsrester i maten är en hälsorisk för befolkningen, men vi vet att risken inte handlar bara om dos utan också på utvecklingsstadium vid exponeringen. Exponering under utveckling kan öka risken för störningar eller sjukdom senare i livet och gravida kvinnor, barn och genetiskt känsliga personer kanske inte har tillräckligt skydd. Diskussion - Vad kan man säga om ekomaten nu då? Panelen inledde diskussionen: Björn Stenbeck, krögare Salt & Brygga Frida Persson Boonkaew, KF Solidar Lisbeth Andersson, lantbrukare Sunnantorps Gård BS: Ekomat är en del av det som händer i världen. Det handlar inte bara om smaken utan också om vem som producerar maten. Det finns en stor helhetssyn i ekolivsmedel. FPB: Vår roll är att lyssna av konsumenterna och påverka dem men vi har 1-2 meningar på oss att informera kunden. Vi försöker förenkla budskapen, men jag är mer förvirrad nu än innan. Vi marknadsför mest miljöskäl, det är svårare att tala om hälsa p g a forskarnas vaghet. Det är viktigt att diskutera priset för att konsumenter ska vara villiga att omprioritera i sin ekonomi och konsumenter mer beredda nu om vi bara kunde säga mer. LA: Det är problematiskt att det inte finns några undersökningar på kombinationseffekter och att det görs ett minimum av tester. Det finns hälsoaspekter på växtförädlingen för den konventionella odlingen där moderna sorter har gett stora skördar men mineralinnehållet har halverats. Grödorna styrs med lättlöslig näring, hur påverkar det hälsan med exv. allergier? Och hur påverkas djurens hälsa av att födas upp på soja och spannmål? Jag vill se forskning på det.

15 Forskning och utveckling: Det är ett lågt intresse för forskning om mat öht och dåligt med resurser till forskning kring ekologisk mat och hälsa. Forskning på sortutveckling är också en stor brist. Å andra sidan kommer mycket ny intressant forskning som pekar på att vi måste se maten i sin helhet, inte bara på enstaka näringsämnen. Just nu ligger två utlysningar från Formas om att analysera importerade livsmedel och kombinationseffekter, men detta är en myndighetsuppgift. Frågan är hur mycket hormonstörande ämnen kommer att undersökas, SLV anser att det är en EU- fråga som verket inte kan arbeta med enskilt. Priset på maten Det är viktigt att motivera de offentliga storköken när det gäller användning av ekologiska livsmedel, det finns många andra intressen som pockar. Alla vet inte heller att bara en av fem kronor går till bonden, mellanleden tar en stor del. Konsumenterna slänger mycket mat. Med bättre planering så att man slänger mindre kan budgeten räcka till ekologiskt. Det skulle inte behövas mer än att se Helles barnteckningar och insikten att det finns barn som mår dåligt av att vi vill ha billig mat. I Malmö får köken inte mer pengar för att ha en högre andel ekologiskt, ändå har man nått mer än 40 % ekologiskt. Man vet vad man får oavsett om man kan bevisa hälsoeffekter eller ej. Vi behöver också en mer rättvis fördelning där alla betalar för en negativ påverkan på hälsa och miljö - det ekologiska lantbruket står sina egna kostnader genom sina produktionsmetoder. Helhetssyn på maten Helhetssyn på maten är viktig. Hur ska livsmedel se ut och varifrån ska de komma i framtiden, det är en större fråga. Vi ska anpassa oss till +4 grader på jordklotet, samtidigt slängs äpplen i våra trädgårdar medan vi importerar. Hur ska allt gå till om vi inte tar makten över maten? Vi måste också tänka på mer än om maten är nyttig eller inte nyttig. Djuren ska ha det bra och maten ska inte transporteras över hela världen. Vi måste kunna argumentera för helheten, detta inbegriper barnen, djurhållningen m fl aspekter. Det har ändå hänt mycket, förr ansågs man som en idiot om man frågade efter ekologiskt kaffe, nu finns i Sverige nio rosterier som har ekologiska alternativ. Det handlar om helhetssyn och försiktighetsprincipen, då är det inte ett svårt val. TACK till all storkökspersonal i Malmö som jobbar med höga ambitioner. Hela ekoproduktionen utvecklas tack vare konsumenterna.

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv. Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter

Läs mer

Allergiska / atopiska marschen. Överkänslighet. Förskola / skola barnens arbetsplats. 22 % har allergirelaterad sjd! barnens folksjukdom

Allergiska / atopiska marschen. Överkänslighet. Förskola / skola barnens arbetsplats. 22 % har allergirelaterad sjd! barnens folksjukdom och allergi hos skolbarn Vad ska vi tänka på Kan vi minska risken att de drabbas Förskola / skola barnens arbetsplats Många individer / ytenhet Hög fysisk aktivitet Allergi och miljö i skolan Seminarium

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

FRUKT och GRÖNT för ANTIOXIDANTER

FRUKT och GRÖNT för ANTIOXIDANTER Professor Göran Petersson februari 2009 Kemi- och Bioteknik Chalmers ------------------------------------------------------------------------------ Tomater, vattenmelon, blodgrape Lykopen Morötter (rårivna),

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för hälsan. Receptet på godare mat

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för hälsan. Receptet på godare mat KRAV-MÄRKT ÄR hälsan Receptet på godare mat KRAV-MÄRKT MAT & HÄLSA Ju mer KRAV-märkt mat du äter, desto mindre mängd kemiska bekämpningsmedel får du i dig. Våra regler skyddar din mat mot föroreningar.

Läs mer

Lär dig mer om din kost

Lär dig mer om din kost kostspecial Fitness stora Matiga sallader sidan 64 Ekologiskt sidan 52 Lär dig mer om din kost Smoothietrender sidan 59 Äta bör du. Annars orkar du inte träna. Häng med i vår kostspecial och lär dig göra

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet

Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet Intervju med Dr Alex Richardson, verksam vid universitetet i Oxford, på Food and Behaviour Research (FAB), Inverness, Skottland (www.fabresearch.org

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon Efalex Hälsa för hjärna och ögon Hälsa för hjärna och ögon med omega-3 Essentiella fettsyror är livsnödvändiga för vår hälsa. Vi kan inte tillverka de själva, utan de måste tillföras via vår kost. Fettsyror

Läs mer

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan l. SALA KOMMUN oilaga KS 2015/65/1 1 (2) 2015 03 19 D!AR!ENR: 2014/823 ~. KOMMUNSTYRELSEN Carola Gunnarsson Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan Erik Åberg (MP) inkom den 18 juni 2014

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

9. Vitlök är en klassiker i

9. Vitlök är en klassiker i Textstorlek: 25 löjligt nyttiga nyttigheter Rena hälsobomberna, inget knussel. Vissa födoämnen är nästan för nyttiga för sitt eget bästa. Ät dem, nu! 1. Ägg är fullpackade med nyttiga näringsämnen. Bland

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel National Food Administration, Sweden Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel Formas, 2012-10-19 Heidi Pekar Hur stor del av sjukdomsbördan beror på dricksvattnet? Dricksvattnets

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Du ansvarar för dina kosttillskott

Du ansvarar för dina kosttillskott Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick över

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration Ägg Vägledning för näringsdeklaration Livsmedelsverket har analyserat och fastställt nya näringsvärden för konventionella och ekologiska ägg. De nya näringsvärdena ersätter tidigare värden, vid näringsdeklaration

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik

Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Ordförande European Environmental Bureau Vi klarar inte målet om en Giftfri miljö Utmaning

Läs mer

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

Förbud att sälja livsmedel med höga vitamin- och mineralhalter, Kenkou Selfcare AB

Förbud att sälja livsmedel med höga vitamin- och mineralhalter, Kenkou Selfcare AB ECOS268 ver.1.0, 2013-09-17 ECOS_L_förbud_nedkylning Maria Sandfur 021-391379 maria.sandfur@vasteras.se BESLUT ENLIGT DELEGERINGSORDNING Dnr 14:3322-Mhf80 Kenkou Selfcare Rolf Forslund Kvistbergavägen

Läs mer

En giftfri jul. Maria Unell Miljöresurs Linné Verksamhetsledare, PhD maria@miljoresurslinne.se 072-511 61 00

En giftfri jul. Maria Unell Miljöresurs Linné Verksamhetsledare, PhD maria@miljoresurslinne.se 072-511 61 00 En giftfri jul Maria Unell Miljöresurs Linné Verksamhetsledare, PhD maria@miljoresurslinne.se 072-511 61 00 Upplägg Kemikalier/gifter Var kommer de ifrån? Vad kan de orsaka? Hormonstörande ämnen Cocktaileffekten

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Nytt europeiskt regelverk för växtskydd. Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009

Nytt europeiskt regelverk för växtskydd. Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009 Nytt europeiskt regelverk för växtskydd Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009 Som man sår får man skörda Rotdödare Men det är inte hela sanningen Stråknäckare Ogräs Det behövs också växtskydd

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

NÄRINGS- OCH HÄLSOASPEKTER AV GETMJÖLK. Karin Jonsson Chalmers tekniska högskola Livsmedelsvetenskap

NÄRINGS- OCH HÄLSOASPEKTER AV GETMJÖLK. Karin Jonsson Chalmers tekniska högskola Livsmedelsvetenskap NÄRINGS- OCH HÄLSOASPEKTER AV GETMJÖLK Karin Jonsson Chalmers tekniska högskola Livsmedelsvetenskap PRESENTATIONEN BASERAS PÅ en litteratursammanställning av Sara Johansson, Dr (Chalmers) Goat Milk Nutrition

Läs mer

Kemikalier: Vän eller fiende?

Kemikalier: Vän eller fiende? Kemikalier: Vän eller fiende? Anna Beronius Christina Rudén, Magnus Breitholtz, Linda Molander, Marlene Ågerstrand Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet UVtålig Sur Mjuk

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande!

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Efalex Mor & Barn Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Särskilt DHA behövs för att fostret ska utvecklas optimalt, bland annat när det gäller motorik, minnesfunktion och kognitiv

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Referat av seminariet Bekämpningsmedel i maten hur undviker vi hälsorisker? KSLA, 21 november 2013

Referat av seminariet Bekämpningsmedel i maten hur undviker vi hälsorisker? KSLA, 21 november 2013 Referat av seminariet Bekämpningsmedel i maten hur undviker vi hälsorisker? KSLA, 21 november 2013 FN- organen WHO (världshälsoorganisationen) och UNEP (FN:s miljöprogram) presenterade i februari 2013

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Ett glas vin kan väl inte. skada?

Ett glas vin kan väl inte. skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Kost för idrottare Träningslära 1

Kost för idrottare Träningslära 1 Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010 RAPPORT2010 Konsumentföreningen Stockholm Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten December 2010 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55

Läs mer

Mineralet för kraft och energi

Mineralet för kraft och energi Vetenskap Magnesium Magnesium hjälper oss att få mer energi, mer ork och bättre förmåga att motstå flera sjukdomar. Susanna Larsson, forskare på Karolinska Institutet i Solna, berättar att 24 000 personer

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Kemiska ämnen i och omkring oss: exempel på bedömningsarbete inom EU och OECD

Kemiska ämnen i och omkring oss: exempel på bedömningsarbete inom EU och OECD Kemiska ämnen i och omkring oss: exempel på bedömningsarbete inom EU och OECD Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet helen.hakansson@ki.se Vad jag gör Forskar/Forskarutbildar

Läs mer

Låt oss presentera ZiwiPeak Beef. Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar!

Låt oss presentera ZiwiPeak Beef. Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar! Låt oss presentera ZiwiPeak Beef Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar! Vårt Nötkött. Märkbart mycket bättre Nötköttet vi använder kommer från djur som är gräsuppfödda på Nya

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning Bakgrund KRAV-anslutna företag måste kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort allt

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

ATT förstå din hunds. fodermedelsallergier

ATT förstå din hunds. fodermedelsallergier ATT förstå din hunds fodermedelsallergier vad är fodermedels- Allergier? Precis som hos människor föds vissa hundar mer känsliga än andra och kan därför också drabbas av allergier. Även om nysningar och

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter?

Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter? Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter? Christina Rudén Magnus Breitholtz, Linda Molander, Marlene Ågerstrand Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet UVtålig Sur

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn HANDLEDNING TILL OH-BILDER - MAT FÖR SPÄDBARN Bild nr 1 Materialet är gjort av dietisterna, hälsocentralerna Luleå/ Boden, länsdietistenheten. Källa: Livsmedelsverket

Läs mer

Vad är Functional Food för hund och katt

Vad är Functional Food för hund och katt Vad är Functional Food av Jill Mellström 1 Vad är Functional Food för hund och katt BARF står för Biologiskt Anpassad Rå Föda. Det betyder att alla djur ska äta den föda som de är tänkta och anpassade

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer