Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel"

Transkript

1 National Food Administration, Sweden Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel Formas, Heidi Pekar

2 Hur stor del av sjukdomsbördan beror på dricksvattnet? Dricksvattnets kvalitet är beroende av råvattnets kvalitet, beredningens effektivitet och påverkan vid distribution av dricksvattnet. Exempelvis kan patogena mikroorganismer, rester från bekämpningsmedel, läkemedel eller industriprocesser förekomma i det färdiga dricksvattnet. Vid sidan av akut farliga agenser är det är emellertid också möjligt att andra agens eller blandningar av agenser kan bidra till risk vid den långvariga exponering som dricksvattenkonsumtion utgör. Störningar i dricksvattenförsörjningen kan medföra ökad exponering för sådana agenser, men dricksvatten är aldrig helt fritt från mikrobiologisk och kemisk påverkan och konsumtion kan därför leda till både akuta och långsiktiga/kroniska negativa hälsoeffekter. För individer kan dessa hälsoeffekter vara kännbara och för samhället kan de sammantaget utgöra en betydande börda p.g.a. sjukvård, sjukskrivningar, eller förlorade levnadsår i befolkningen. Ökad kunskap behövs generellt om dricksvattnets bidrag till sjukdomsbördan och specifikt om den relativa risk som kan attribueras till olika steg/faktorer i dricksvattenförsörjningen och de olika faror (mikrobiologiska/kemiska), som trots nuvarande åtgärder kan finnas i dricksvattnet. Relativ risk och attribuering av faktorer och faror ger ett nödvändigt underlag för rationella val av framtida åtgärder för att minska samhällets sjukdomsbörda.

3 Material i kontakt med dricksvatten Det saknas idag lagstiftning som reglerar dricksvattenmaterial, såväl nationellt som gemensamt inom EU. Föroreningar i dricksvatten kan härstamma från många olika typer av material från järn/stål och asbest/betong till plast som polyeten/pvc. Exempel är bisfenol A från dricksvattenledningar vid renovering av stamnät (sk relining) i bostadsfastigheter och bly från armaturer (vattenblandare) men även metalläckage från vendingmaskiner (kaffemaskiner) och hushållsapparater. Forskningsbehovet är en riskbaserad kartläggning av dessa ämnen i dricksvatten vid tappstället samt en hälsoriskbedömning.

4 Detektion och spårning av föroreningskällor i råvattentäkter Förståelse för föroreningars och potentiella smittkällors påverkan på råvattenkvalitet under olika betingelser är viktig för att bedöma åtgärder för skydd av råvattentäkter samt anpassning och dimensionering av dricksvattenberedningen. Det behövs bättre kännedom om vilka typer av källor som sprider sjukdomsframkallande mikroorganismer och kemikalier, i vilken omfattning detta sker samt vilka geografiska och tidsupplösta variationer i råvattenkvalitet detta ger upphov till. Påverkan från enskilda och kommunala avlopp, avloppsbräddningar, stallgödsel, strandbetande djur och föroreningar från industrier och deponier behöver kartläggas. Metodutveckling för sådan kartläggning kan ske med både bred mikrobiologisk, genetisk och kemisk profilering av råvatten eller med mer riktad metodik. Nyvunnen kunskap skall kunna omsättas vid faroanalyser.

5 Säkert dricksvatten med humusrikt ytvatten som råvatten. Dricksvattenberedningen utgår bland annat från råvattnets kvalitet vilken varierar geografiskt och över tid. I de Nordiska länderna, liksom i Skottland och Irland är det vanligt med ytråvatten som är rika på humusämnen. Kunskapen om dricksvattenberedning från humusrisk ytvatten är begränsad och intresset från andra länder inom EU är svalt. Inom detta område behövs interdiciplinär forskning som besvarar frågor om humusrikt råvatten och dess inverkan på beredningseffektivitet, mikrobiologisk barriärverkan, restprodukter från beredningskemikalier och desinfektionsbiprodukter samt återväxt på ledningsnätet (sk. biofilm). Parallellt behövs en utveckling av analysmetoder som kan kvantifiera detta och fånga upp förändringar eller störningar som påverkar dricksvattensäkerheten. Detta är en förutsättning för att optimera beredningen och effektivt förhindra att dricksvatten av dålig kvalitet når konsumenten.

6 Möjligheter och utmaningar för ett hållbart samhälle kretslopp och smittvägar i livscykeln jord till bord till jord till bord Miljö- och resursmässiga utmaningar förväntas leda till omfattande förändringar av samhället i stort inbegripet förutsättningarna för jordbruk, livsmedelsproduktion och -konsumtion. Det finns ett stort forskningsbehov över hur möjligheterna till förändringar kan tas till vara samtidigt som spridning av mikrobiologiska och kemiska föroreningar och andra hälsorisker minimeras. För att ge beslutsunderlag i dessa frågor behövs projekt, som syftar till kunskapsuppbyggnad för att identifiera källor och spridningsvägar och deras betydelse för spridningen mellan miljön och djur och människor.

7 Forskning för att utveckla nya strategier och metoder för risk/nyttavärderingar och hur andra relevanta faktorer kan vägas in vid beslut Arbete med livsmedelssäkerhet och matvanor baseras på riskanalysens principer med värderingar av risk och nytta för folkhälsan och med transparens och oberoende som viktiga utgångspunkter. Arbetet med metoder och verktyg har kommit längre för riskvärderingar än nyttovärderingar men mot bakgrund av nya data och insikter krävs en utveckling av båda, inte minst för hur dessa sammanvägs. Det pågår en utveckling av nya begrepp (QSARs, TTC, source attribution, risk ranking) och av matematiska och statistiska metoder inom riskvärderingsområdet. Parallellt pågår en utveckling av laborativa metoder (molekylärbiologiska, kemiska analytiska metoder och kombinationer av dessa) som bidrar med nya kunskaper och data vilket öppnar för nya och innovativa tillvägagångssätt att värdera risker och nytta. Ett framväxande krav finns också att göra riskhantering lika systematisk och konsekvent som riskvärderingen. Här behövs en utveckling av ramverk, data och metoder för att sammanväga risk/nytta med andra relevanta faktorer som påverkar riskhanteringsbeslut så att även dessa blir konsekventa och transparenta.

8 Utveckling av metoder för bedömning av hälsoeffekter vid samtidig exponering för olika faror Konsumenter utsätts samtidigt och dagligen via kosten för en blandning av olika kemiska ämnen, olika typer av mikroorganismer och ofta en obalanserad kost. Nettoresultatet av detta samspel för hälsan kan i dag inte bedömas, här föreligger ett stort forskningsbehov. Metoder behöver utvecklas för att mäta effekterna av samtidig exponering för kemiska ämnen, olika mikroorganismer, obalanserad kost, d v s kombinationseffekter i vid mening. Etablerade metoder för hälsobedömning inom livsmedelsområdet ger inte heller tillräckliga möjligheter att upptäcka alla effekter av betydelse för människan, t ex hormonstörande effekter. Här behövs mer forskning för att kunna hantera ett sannolikt växande problem.

9 Tack! -Formas som anordnat utlysningen tillsammans med Svenskt Vatten -För er uppmärksamhet Livsmedelsverket önskar lycka till med Era ansökningar!

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Projektbeskrivning 2013-12-05 Andreas Lindhe Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning andreas.lindhe@chalmers.se DRICKS Centrum

Läs mer

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Utmaningar för dricksvattenförsörjningen Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Vad gör Svenskt Vatten? Branschorganisation för vatten och avlopp i 290

Läs mer

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Göteborg 17 april 2013 Hemsida visk.nu Agenda Bakgrund till och presentation

Läs mer

Handlingsplanen för en giftfri vardag

Handlingsplanen för en giftfri vardag Handlingsplanen för en giftfri vardag Födda och ofödda barn Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider Högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011

Läs mer

Ålands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning.

Ålands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning. Ålands Vatten Ab Ålands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning. Ann Nedergård Projektledare Åland Vatten Ab

Läs mer

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Medverkande: Livsmedelsverket SMI SVA Mikrobiologiska dricksvattenrisker

Läs mer

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Vattenburna smittor hur kan vi hjälpas åt för att bedöma och hantera risker? Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Avlopps? rening Vattentäkt Bakgrund Förorenat råvatten är ofta

Läs mer

Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR

Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR Ledarskap i komplexa projekt Artikel av Frida Nilsson (motivation.se) Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR 1 Vad behöver vi förhålla oss till? Finansiella

Läs mer

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET 1(6) UFV 2016/1027. Näringsdepartementet

UPPSALA UNIVERSITET 1(6) UFV 2016/1027. Näringsdepartementet REMISSVAR 1(6) 2016-11-29 UFV 2016/1027 Näringsdepartementet Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 1 O B Handläggare: Lena Forsell Telefon: 018-471 18 65 www.uu.se Lena.forsell@uadm.uu.se

Läs mer

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan 160511 Vattenstämman Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och vatten DRICKS Chalmers Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Tack till Jonas Toljander Livsmedelsverket Melle Säve-Söderbergh Livsmedelsverket /Karolinska Institutet John Bylund

Läs mer

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014 Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten Pär Aleljung 11 mars 2014 VAKA gruppen Medlemmarna kommer från kommunal nivå Geografiskt spridning Olika kompetenser/yrkesgrupper

Läs mer

Avvikelser Länsmöte vt 2016

Avvikelser Länsmöte vt 2016 Avvikelser Länsmöte vt 2016 Innehåll Återkoppling och rekapitulation Juridik Fara och risk Metodik Fullständig kontrollprocess Planering Förberedelse Genomförande Delge avvikelser Uppföljning/ ytterligare

Läs mer

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Cryptosporidium och Giardia - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt

Läs mer

Regler för dricksvatten och vattenverk

Regler för dricksvatten och vattenverk Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från

Läs mer

Hur arbetar regeringen för att förebygga kemiska föroreningar i vattnets urbana kretslopp?

Hur arbetar regeringen för att förebygga kemiska föroreningar i vattnets urbana kretslopp? Hur arbetar regeringen för att förebygga kemiska föroreningar i vattnets urbana kretslopp? Jerker Forssell Kemikalienheten Vattenstämman, 19 maj 2015 Förslag i vårändringsbudgeten 2015 Förstärkt satsning

Läs mer

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare Dricksvatten på SLV Forskning och utveckling (riskvärdering) Kontroll och stöd (riskhantering) Regelarbete nationellt

Läs mer

Per Ericsson Görvälnverket

Per Ericsson Görvälnverket Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet

Läs mer

Är maten giftig? När är det fara å färde?

Är maten giftig? När är det fara å färde? Är maten giftig? När är det fara å färde? Livsmedelsverkets syn på risker med maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Temakväll 2015-02-02 Vilka är de

Läs mer

Cryptosporidium och Giardia

Cryptosporidium och Giardia Cryptosporidium och Giardia rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta 2011-02 -15 reviderad 2017-01-30 Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket,

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Miljökontoret Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 83 10 miljo@horby.se www.horby.se Livsmedelverkets föreskrifter

Läs mer

Remissvar om betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32)

Remissvar om betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) Er referens N2016/03080/DL Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n,registrator@regeringskansliet.se kierstin.petersson-grawe@regeringskansliet.se Remissvar om betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp

Vatten Avlopp Kretslopp Hotet mot vår dricksvattenförsörjning - ur ett regionalt perspektiv 160310 vatten avlopp kretslopp Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och Vatten, DRICKS Chalmers Hot mot dricksvattnet Klimatförändringar

Läs mer

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Information till gränsvärdena Varje parameter med ett gränsvärde i bilaga 2 i föreskrifterna har ett avsnitt som ger en kort information om parametern

Läs mer

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB Skellefteå framtida vattenförsörjning Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB Föredragets huvuddelar Historik

Läs mer

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv. Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter

Läs mer

Kommittédirektiv. Kartläggning av bisfenol A i varor och förslag till åtgärder för att minska exponeringen. Dir. 2014:23

Kommittédirektiv. Kartläggning av bisfenol A i varor och förslag till åtgärder för att minska exponeringen. Dir. 2014:23 Kommittédirektiv Kartläggning av bisfenol A i varor och förslag till åtgärder för att minska exponeringen Dir. 2014:23 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat

Läs mer

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Svenskt Vatten Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Definitiv Uppsala 2014-12-10 Mikrobiologiska barriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Läs mer

Gemensamma mål för livsmedelskedjan. Katarina Bäcklund Stålenheim, Livsmedelsverket David Ekbäck, Jordbruksverket

Gemensamma mål för livsmedelskedjan. Katarina Bäcklund Stålenheim, Livsmedelsverket David Ekbäck, Jordbruksverket Gemensamma mål för livsmedelskedjan Katarina Bäcklund Stålenheim, Livsmedelsverket David Ekbäck, Jordbruksverket Målen ska gälla hela livsmedelskedjan Myndigheternas roller: Råd, stöd, vägledning Leda

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik Vision för livsmedelskontrollen Professionell livsmedelskontroll för konsumenternas och företagens bästa Gemensamma nationella mål Exempel Mer omfattande kontroll

Läs mer

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

Östersunds tingsratt. Box 708. 831 28 Östersund. Göteborg den 20december2013

Östersunds tingsratt. Box 708. 831 28 Östersund. Göteborg den 20december2013 831 28 Östersund Box 708 Östersunds tingsratt MAGS LAW FIRM 1 egenskap av offentlig försvarare och som ombud för Östersunds kommun ( Kommunen ) får 1 INSTÄLLNING MAQS Law Firm Advokatbyr AB 1 Östra Hamngatan

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

små dricksvattenanläggningar

små dricksvattenanläggningar Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar

Läs mer

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi annika.hanberg@ki.se Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Vad jag arbetar med Professor på Institutet för miljömedicin,

Läs mer

Vattenförvaltning och kommunerna

Vattenförvaltning och kommunerna Vattenförvaltning och kommunerna 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola Malin Naess & Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid VATTENMYNDIGHETEN.... genomför

Läs mer

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar MILJÖ & HÄLSOSKYDD Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar Alla livsmedelsföretag ska arbeta med egenkontroll. Till livsmedelsföretag räknas även dricksvattenproducenter. De flesta får

Läs mer

Vattenstämman 2015. Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod

Vattenstämman 2015. Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod Vattenstämman 2015 Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod Susanna Hogdin, Havs- och vattenmyndigheten Andreas Lindhe, Chalmers DRICKS För att skydda samhällets viktigaste dricksvattenresurser

Läs mer

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm

Läs mer

Isprojektet 2012. Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

Isprojektet 2012. Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖFÖRVALTNINGEN Isprojektet 2012 Mikrobiologisk provtagning av is En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand Juni 2012 1 Syfte 1 SYFTE Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning

Läs mer

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket Bild 1 Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder Christer Andersson Livsmedelsverket Lund 2015-11-11 Bild 2 Historisk bakgrund för modern växtförädling

Läs mer

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

Läs mer

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post: Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17)

Läs mer

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen

Läs mer

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för

Läs mer

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 MILJÖFÖRVALTNINGEN Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Frida Kallberg Carolina Svavar Augusti 2009 1 Sammanfattning

Läs mer

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning

Läs mer

Farliga ämnen i avfallet

Farliga ämnen i avfallet Farliga ämnen i avfallet - Hur förebygger vi kemikalierisker i avfallet? - Strategier för minskade risker med kemikalier i varor Mona Blomdin Persson Sekretariatet Strategier och styrmedel www.kemi.se

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov Kontrollhandbok Provtagning Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov Innehåll Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov... 3 Vem ska bedöma livsmedelsprov?... 3 Bedömningsterminologi... 4 Hur

Läs mer

Vad är vatten egentligen?

Vad är vatten egentligen? Vad är vatten egentligen? Torbjörn Lindberg Tillsynsavdelningen Livsmedelsverket Försörjning med dricksvatten i Sverige Kommunala förvaltningar och bolag Cirka 85 % av den storskaliga dricksvattenförsörjningen

Läs mer

Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar

Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar Vad är dricksvatten? Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för mycket av den övriga livsmedelsproduktionen.

Läs mer

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Göteborg, 2013-04-17 Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Ekaterina Sokolova a, Thomas J.R. Pettersson a, Olof Bergstedt a,b, Fredrik Nyström c,d, Emma Berglind d, Olaf Dienus d, Malte

Läs mer

HACCP och faroanalys

HACCP och faroanalys 1(8) HACCP och faroanalys HACCP (Hazard Analysis of Critical Control Points = riskanalys och kritiska styrpunkter) utvecklades på 1950-talet av NASA. Man ville inte att astronauterna skulle bli matförgiftad

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) Strategi för en giftfri miljö. Dir. 2011:50

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) Strategi för en giftfri miljö. Dir. 2011:50 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) Strategi för en giftfri miljö Dir. 2011:50 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Sammanfattning Regeringen beslutar att

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Råvatten, beredning, HACCP, larm Råvatten, beredning, HACCP, larm Verksamhetsutövarens egen kontroll generellt Kontroll i efter- Hand (7-14 ) Förebyggande åtgärder, inklusive HACCP (2b-6 ) Allmänna hygienregler (2a ) Allmänna hygienregler

Läs mer

Dricksvattenkvalitet och distribution

Dricksvattenkvalitet och distribution Dricksvattenkvalitet och distribution Kemiska och mikrobiologiska aspekter Ann Elfström Broo, Bo Berghult Vad vill konsumenten ha för dricksvatten? Det ska... vara gott och luktfritt vara kallt vara färglöst

Läs mer

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket Tack: Alla uthålliga deltagare i studien! Ale kommun, bl.a. Ulrika Larsson Göteborg vatten

Läs mer

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen OMRÅDEN INOM EPIDEMIOLOGI Prospektiv Kohortstudie Jonas Toljander,

Läs mer

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23-25 414 59 Göteborg 031-61 26 10 www.miljo.goteborg.se Förord Denna vägledning vänder

Läs mer

Strategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland

Strategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland Strategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland Ålands Vatten Ab arbetar strategiskt för att nå målsättningen med en hållbar dricksvattenförsörjning för Åland

Läs mer

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK Vatten är människans viktigaste livsmedel. Produktion och rening av vatten är livsviktigt både lokalt och globalt. Ämnet vatten- och miljöteknik behandlar drift, underhåll och service

Läs mer

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och

Läs mer

Brandskum som möjlig förorenare av dricksvattentäkter och ytvattenförekomster. Syftet med detta PM är att sammanfatta:

Brandskum som möjlig förorenare av dricksvattentäkter och ytvattenförekomster. Syftet med detta PM är att sammanfatta: 1 Brandskum som möjlig förorenare av dricksvattentäkter och ytvattenförekomster Bakgrund och syfte Högfluorerade ämnen inom ämnesgruppen kallad PFAS har förorenat dricksvatten i flera kommuner och några

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Skellefteå Resultat inventering av enskilda avlopp och vattenbrunnar samt inbjudan till informationsmöte

Skellefteå Resultat inventering av enskilda avlopp och vattenbrunnar samt inbjudan till informationsmöte Informationsbrev Vatten- och avfallsavdelningen Skellefteå 2016-07-05 Resultat inventering av enskilda avlopp och vattenbrunnar samt inbjudan till informationsmöte Om det är något begrepp du inte förstår,

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Utvärdering av provtagning av bekämpningsmedelsrester i Simrishamns allmänna vattentäkter 2010

Utvärdering av provtagning av bekämpningsmedelsrester i Simrishamns allmänna vattentäkter 2010 Dr nr 2010.693 PM Utvärdering av provtagning av bekämpningsmedelsrester i Simrishamns allmänna vattentäkter 2010 Bakgrund Vattenförsörjningen i baseras på grundvatten som uttas ur 33 vattentäkter. Brunnarnas

Läs mer

Fekal källspårning i ytråvatten

Fekal källspårning i ytråvatten Kunskapsseminarium om mikrobiologiska dricksvattenrisker 20161025, Hotel Clarion WINN, Gävle Fekal källspårning i ytråvatten Rikard Dryselius Varför källspåra? Vid inrapporterade dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Läs mer

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta LIVSMEDELSVERKET 1 (5) Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta Innehåll och utformning Citat från lagstiftningen omges av citattecken Om citat innehåller innebär det att delar av en mening som

Läs mer

Riskhantering ga llande avsaltat vatten

Riskhantering ga llande avsaltat vatten Riskhantering ga llande avsaltat vatten Vilka hälsoeffekter finns det med att konsumera dricksvatten framställt genom omvänd osmos (avsaltat vatten) av havsvatten alternativt använda det vid matlagning?

Läs mer

VATTENFÖRFATTNINGAR SKYDD AV VATTENTÄKTER

VATTENFÖRFATTNINGAR SKYDD AV VATTENTÄKTER VATTENFÖRFATTNINGAR SKYDD AV VATTENTÄKTER 2 Värdefullt vatten Trycket på vattenresurserna i den europeiska gemenskapen ökar ständigt på grund av den allt större efterfrågan på tillräckliga mängder vatten

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget Framtidens mat en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion Camilla Välimaa, 30 januari 2014 Grundad 1989 Sverige Internationellt nätverk icke vinstdrivande Accelererar en hållbar utveckling Kraftfull

Läs mer

Projekt hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet

Projekt hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet Projekt hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet ABCD process Erica Scott, TFC M.Sc. Strategiskt ledarskap för hållbar utveckling 23 november, 2016 Projekt hållbar dricksvattenförsörjning

Läs mer

Provtagning av dricksvatten 2011

Provtagning av dricksvatten 2011 Provtagning av dricksvatten 2011 Vattenprover på vårt sommarvatten ska tas med jämna mellanrum. Nedan framgår när och var vi tagit proverna samt vilka resultat som uppnåtts. Förkortningar: VV = vattenverk

Läs mer

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Jakob Ottoson, Statens veterinärmedicinska anstalt Oslo 19 mars 2013 Hemsida

Läs mer

FoU för säkert dricksvatten så detekteras kemiska hälsorisker Karin Wiberg

FoU för säkert dricksvatten så detekteras kemiska hälsorisker Karin Wiberg FoU för säkert dricksvatten så detekteras kemiska hälsorisker Karin Wiberg Institutionen för vatten och miljö, SLU SVU 25 år då, nu och framtid Stockholm, 2-3 dec. 2015 Varför ska vi oroa oss? >13 000

Läs mer

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar Verksamhetens namn Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 med ändringar införda t o m LIVSFS 2011:3 Innehållsförteckning

Läs mer

Schysst vatten i kranen?

Schysst vatten i kranen? Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har

Läs mer

2010-10-08 1 Vad bygger vi med idag? 2010-10-08 2 Inköp har stort ansvar: Fel produktval är förenat med risker Lagstiftning Hälsorisker Innemiljörisker Arbetsmiljörisker Farligt avfall Miljögifter Fastighetsvärde

Läs mer

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska

Läs mer

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat

Läs mer

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Följande undersökningar ska göras vid dricksvattenanläggningar:

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling SVU 2009 Svenskt Vatten Utveckling Satsning på högskolor och universitet har resulterat i bildandet kluster Gemensam utlysning med Formas Arbeta vidare med prioriterade områden Oktober 2009 Daniel Hellström

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer