Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel"

Henrik Lundgren
för 8 år sedan
Visningar:

1 National Food Administration, Sweden Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel Formas, Heidi Pekar

2 Hur stor del av sjukdomsbördan beror på dricksvattnet? Dricksvattnets kvalitet är beroende av råvattnets kvalitet, beredningens effektivitet och påverkan vid distribution av dricksvattnet. Exempelvis kan patogena mikroorganismer, rester från bekämpningsmedel, läkemedel eller industriprocesser förekomma i det färdiga dricksvattnet. Vid sidan av akut farliga agenser är det är emellertid också möjligt att andra agens eller blandningar av agenser kan bidra till risk vid den långvariga exponering som dricksvattenkonsumtion utgör. Störningar i dricksvattenförsörjningen kan medföra ökad exponering för sådana agenser, men dricksvatten är aldrig helt fritt från mikrobiologisk och kemisk påverkan och konsumtion kan därför leda till både akuta och långsiktiga/kroniska negativa hälsoeffekter. För individer kan dessa hälsoeffekter vara kännbara och för samhället kan de sammantaget utgöra en betydande börda p.g.a. sjukvård, sjukskrivningar, eller förlorade levnadsår i befolkningen. Ökad kunskap behövs generellt om dricksvattnets bidrag till sjukdomsbördan och specifikt om den relativa risk som kan attribueras till olika steg/faktorer i dricksvattenförsörjningen och de olika faror (mikrobiologiska/kemiska), som trots nuvarande åtgärder kan finnas i dricksvattnet. Relativ risk och attribuering av faktorer och faror ger ett nödvändigt underlag för rationella val av framtida åtgärder för att minska samhällets sjukdomsbörda.

Vid sidan av akut farliga agenser är det är emellertid också möjligt att andra agens eller blandningar av agenser kan bidra till risk vid den långvariga exponering som dricksvattenkonsumtion utgör.

3 Material i kontakt med dricksvatten Det saknas idag lagstiftning som reglerar dricksvattenmaterial, såväl nationellt som gemensamt inom EU. Föroreningar i dricksvatten kan härstamma från många olika typer av material från järn/stål och asbest/betong till plast som polyeten/pvc. Exempel är bisfenol A från dricksvattenledningar vid renovering av stamnät (sk relining) i bostadsfastigheter och bly från armaturer (vattenblandare) men även metalläckage från vendingmaskiner (kaffemaskiner) och hushållsapparater. Forskningsbehovet är en riskbaserad kartläggning av dessa ämnen i dricksvatten vid tappstället samt en hälsoriskbedömning.

Exempel är bisfenol A från dricksvattenledningar vid renovering av stamnät (sk relining) i bostadsfastigheter och bly från armaturer (vattenblandare) men även

4 Detektion och spårning av föroreningskällor i råvattentäkter Förståelse för föroreningars och potentiella smittkällors påverkan på råvattenkvalitet under olika betingelser är viktig för att bedöma åtgärder för skydd av råvattentäkter samt anpassning och dimensionering av dricksvattenberedningen. Det behövs bättre kännedom om vilka typer av källor som sprider sjukdomsframkallande mikroorganismer och kemikalier, i vilken omfattning detta sker samt vilka geografiska och tidsupplösta variationer i råvattenkvalitet detta ger upphov till. Påverkan från enskilda och kommunala avlopp, avloppsbräddningar, stallgödsel, strandbetande djur och föroreningar från industrier och deponier behöver kartläggas. Metodutveckling för sådan kartläggning kan ske med både bred mikrobiologisk, genetisk och kemisk profilering av råvatten eller med mer riktad metodik. Nyvunnen kunskap skall kunna omsättas vid faroanalyser.

Det behövs bättre kännedom om vilka typer av källor som sprider sjukdomsframkallande mikroorganismer och kemikalier, i vilken omfattning detta sker samt vilka geografiska och tidsupplösta variationer

5 Säkert dricksvatten med humusrikt ytvatten som råvatten. Dricksvattenberedningen utgår bland annat från råvattnets kvalitet vilken varierar geografiskt och över tid. I de Nordiska länderna, liksom i Skottland och Irland är det vanligt med ytråvatten som är rika på humusämnen. Kunskapen om dricksvattenberedning från humusrisk ytvatten är begränsad och intresset från andra länder inom EU är svalt. Inom detta område behövs interdiciplinär forskning som besvarar frågor om humusrikt råvatten och dess inverkan på beredningseffektivitet, mikrobiologisk barriärverkan, restprodukter från beredningskemikalier och desinfektionsbiprodukter samt återväxt på ledningsnätet (sk. biofilm). Parallellt behövs en utveckling av analysmetoder som kan kvantifiera detta och fånga upp förändringar eller störningar som påverkar dricksvattensäkerheten. Detta är en förutsättning för att optimera beredningen och effektivt förhindra att dricksvatten av dålig kvalitet når konsumenten.

Kunskapen om dricksvattenberedning från humusrisk ytvatten är begränsad och intresset från andra länder inom EU är svalt.

6 Möjligheter och utmaningar för ett hållbart samhälle kretslopp och smittvägar i livscykeln jord till bord till jord till bord Miljö- och resursmässiga utmaningar förväntas leda till omfattande förändringar av samhället i stort inbegripet förutsättningarna för jordbruk, livsmedelsproduktion och -konsumtion. Det finns ett stort forskningsbehov över hur möjligheterna till förändringar kan tas till vara samtidigt som spridning av mikrobiologiska och kemiska föroreningar och andra hälsorisker minimeras. För att ge beslutsunderlag i dessa frågor behövs projekt, som syftar till kunskapsuppbyggnad för att identifiera källor och spridningsvägar och deras betydelse för spridningen mellan miljön och djur och människor.

Det finns ett stort forskningsbehov över hur möjligheterna till förändringar kan tas till vara samtidigt som spridning av mikrobiologiska och kemiska föroreningar och andra

7 Forskning för att utveckla nya strategier och metoder för risk/nyttavärderingar och hur andra relevanta faktorer kan vägas in vid beslut Arbete med livsmedelssäkerhet och matvanor baseras på riskanalysens principer med värderingar av risk och nytta för folkhälsan och med transparens och oberoende som viktiga utgångspunkter. Arbetet med metoder och verktyg har kommit längre för riskvärderingar än nyttovärderingar men mot bakgrund av nya data och insikter krävs en utveckling av båda, inte minst för hur dessa sammanvägs. Det pågår en utveckling av nya begrepp (QSARs, TTC, source attribution, risk ranking) och av matematiska och statistiska metoder inom riskvärderingsområdet. Parallellt pågår en utveckling av laborativa metoder (molekylärbiologiska, kemiska analytiska metoder och kombinationer av dessa) som bidrar med nya kunskaper och data vilket öppnar för nya och innovativa tillvägagångssätt att värdera risker och nytta. Ett framväxande krav finns också att göra riskhantering lika systematisk och konsekvent som riskvärderingen. Här behövs en utveckling av ramverk, data och metoder för att sammanväga risk/nytta med andra relevanta faktorer som påverkar riskhanteringsbeslut så att även dessa blir konsekventa och transparenta.

Arbetet med metoder och verktyg har kommit längre för riskvärderingar än nyttovärderingar men mot bakgrund av nya data och insikter krävs en utveckling av båda, inte minst för hur dessa sammanvägs.

8 Utveckling av metoder för bedömning av hälsoeffekter vid samtidig exponering för olika faror Konsumenter utsätts samtidigt och dagligen via kosten för en blandning av olika kemiska ämnen, olika typer av mikroorganismer och ofta en obalanserad kost. Nettoresultatet av detta samspel för hälsan kan i dag inte bedömas, här föreligger ett stort forskningsbehov. Metoder behöver utvecklas för att mäta effekterna av samtidig exponering för kemiska ämnen, olika mikroorganismer, obalanserad kost, d v s kombinationseffekter i vid mening. Etablerade metoder för hälsobedömning inom livsmedelsområdet ger inte heller tillräckliga möjligheter att upptäcka alla effekter av betydelse för människan, t ex hormonstörande effekter. Här behövs mer forskning för att kunna hantera ett sannolikt växande problem.

Metoder behöver utvecklas för att mäta effekterna av samtidig exponering för kemiska ämnen, olika mikroorganismer, obalanserad kost, d v s kombinationseffekter i vid mening.

9 Tack! -Formas som anordnat utlysningen tillsammans med Svenskt Vatten -För er uppmärksamhet Livsmedelsverket önskar lycka till med Era ansökningar!

Relevanta dokument

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder