Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel"

Transkript

1 National Food Administration, Sweden Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel Formas, Heidi Pekar

2 Hur stor del av sjukdomsbördan beror på dricksvattnet? Dricksvattnets kvalitet är beroende av råvattnets kvalitet, beredningens effektivitet och påverkan vid distribution av dricksvattnet. Exempelvis kan patogena mikroorganismer, rester från bekämpningsmedel, läkemedel eller industriprocesser förekomma i det färdiga dricksvattnet. Vid sidan av akut farliga agenser är det är emellertid också möjligt att andra agens eller blandningar av agenser kan bidra till risk vid den långvariga exponering som dricksvattenkonsumtion utgör. Störningar i dricksvattenförsörjningen kan medföra ökad exponering för sådana agenser, men dricksvatten är aldrig helt fritt från mikrobiologisk och kemisk påverkan och konsumtion kan därför leda till både akuta och långsiktiga/kroniska negativa hälsoeffekter. För individer kan dessa hälsoeffekter vara kännbara och för samhället kan de sammantaget utgöra en betydande börda p.g.a. sjukvård, sjukskrivningar, eller förlorade levnadsår i befolkningen. Ökad kunskap behövs generellt om dricksvattnets bidrag till sjukdomsbördan och specifikt om den relativa risk som kan attribueras till olika steg/faktorer i dricksvattenförsörjningen och de olika faror (mikrobiologiska/kemiska), som trots nuvarande åtgärder kan finnas i dricksvattnet. Relativ risk och attribuering av faktorer och faror ger ett nödvändigt underlag för rationella val av framtida åtgärder för att minska samhällets sjukdomsbörda.

3 Material i kontakt med dricksvatten Det saknas idag lagstiftning som reglerar dricksvattenmaterial, såväl nationellt som gemensamt inom EU. Föroreningar i dricksvatten kan härstamma från många olika typer av material från järn/stål och asbest/betong till plast som polyeten/pvc. Exempel är bisfenol A från dricksvattenledningar vid renovering av stamnät (sk relining) i bostadsfastigheter och bly från armaturer (vattenblandare) men även metalläckage från vendingmaskiner (kaffemaskiner) och hushållsapparater. Forskningsbehovet är en riskbaserad kartläggning av dessa ämnen i dricksvatten vid tappstället samt en hälsoriskbedömning.

4 Detektion och spårning av föroreningskällor i råvattentäkter Förståelse för föroreningars och potentiella smittkällors påverkan på råvattenkvalitet under olika betingelser är viktig för att bedöma åtgärder för skydd av råvattentäkter samt anpassning och dimensionering av dricksvattenberedningen. Det behövs bättre kännedom om vilka typer av källor som sprider sjukdomsframkallande mikroorganismer och kemikalier, i vilken omfattning detta sker samt vilka geografiska och tidsupplösta variationer i råvattenkvalitet detta ger upphov till. Påverkan från enskilda och kommunala avlopp, avloppsbräddningar, stallgödsel, strandbetande djur och föroreningar från industrier och deponier behöver kartläggas. Metodutveckling för sådan kartläggning kan ske med både bred mikrobiologisk, genetisk och kemisk profilering av råvatten eller med mer riktad metodik. Nyvunnen kunskap skall kunna omsättas vid faroanalyser.

5 Säkert dricksvatten med humusrikt ytvatten som råvatten. Dricksvattenberedningen utgår bland annat från råvattnets kvalitet vilken varierar geografiskt och över tid. I de Nordiska länderna, liksom i Skottland och Irland är det vanligt med ytråvatten som är rika på humusämnen. Kunskapen om dricksvattenberedning från humusrisk ytvatten är begränsad och intresset från andra länder inom EU är svalt. Inom detta område behövs interdiciplinär forskning som besvarar frågor om humusrikt råvatten och dess inverkan på beredningseffektivitet, mikrobiologisk barriärverkan, restprodukter från beredningskemikalier och desinfektionsbiprodukter samt återväxt på ledningsnätet (sk. biofilm). Parallellt behövs en utveckling av analysmetoder som kan kvantifiera detta och fånga upp förändringar eller störningar som påverkar dricksvattensäkerheten. Detta är en förutsättning för att optimera beredningen och effektivt förhindra att dricksvatten av dålig kvalitet når konsumenten.

6 Möjligheter och utmaningar för ett hållbart samhälle kretslopp och smittvägar i livscykeln jord till bord till jord till bord Miljö- och resursmässiga utmaningar förväntas leda till omfattande förändringar av samhället i stort inbegripet förutsättningarna för jordbruk, livsmedelsproduktion och -konsumtion. Det finns ett stort forskningsbehov över hur möjligheterna till förändringar kan tas till vara samtidigt som spridning av mikrobiologiska och kemiska föroreningar och andra hälsorisker minimeras. För att ge beslutsunderlag i dessa frågor behövs projekt, som syftar till kunskapsuppbyggnad för att identifiera källor och spridningsvägar och deras betydelse för spridningen mellan miljön och djur och människor.

7 Forskning för att utveckla nya strategier och metoder för risk/nyttavärderingar och hur andra relevanta faktorer kan vägas in vid beslut Arbete med livsmedelssäkerhet och matvanor baseras på riskanalysens principer med värderingar av risk och nytta för folkhälsan och med transparens och oberoende som viktiga utgångspunkter. Arbetet med metoder och verktyg har kommit längre för riskvärderingar än nyttovärderingar men mot bakgrund av nya data och insikter krävs en utveckling av båda, inte minst för hur dessa sammanvägs. Det pågår en utveckling av nya begrepp (QSARs, TTC, source attribution, risk ranking) och av matematiska och statistiska metoder inom riskvärderingsområdet. Parallellt pågår en utveckling av laborativa metoder (molekylärbiologiska, kemiska analytiska metoder och kombinationer av dessa) som bidrar med nya kunskaper och data vilket öppnar för nya och innovativa tillvägagångssätt att värdera risker och nytta. Ett framväxande krav finns också att göra riskhantering lika systematisk och konsekvent som riskvärderingen. Här behövs en utveckling av ramverk, data och metoder för att sammanväga risk/nytta med andra relevanta faktorer som påverkar riskhanteringsbeslut så att även dessa blir konsekventa och transparenta.

8 Utveckling av metoder för bedömning av hälsoeffekter vid samtidig exponering för olika faror Konsumenter utsätts samtidigt och dagligen via kosten för en blandning av olika kemiska ämnen, olika typer av mikroorganismer och ofta en obalanserad kost. Nettoresultatet av detta samspel för hälsan kan i dag inte bedömas, här föreligger ett stort forskningsbehov. Metoder behöver utvecklas för att mäta effekterna av samtidig exponering för kemiska ämnen, olika mikroorganismer, obalanserad kost, d v s kombinationseffekter i vid mening. Etablerade metoder för hälsobedömning inom livsmedelsområdet ger inte heller tillräckliga möjligheter att upptäcka alla effekter av betydelse för människan, t ex hormonstörande effekter. Här behövs mer forskning för att kunna hantera ett sannolikt växande problem.

9 Tack! -Formas som anordnat utlysningen tillsammans med Svenskt Vatten -För er uppmärksamhet Livsmedelsverket önskar lycka till med Era ansökningar!

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Projektbeskrivning 2013-12-05 Andreas Lindhe Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning andreas.lindhe@chalmers.se DRICKS Centrum

Läs mer

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar MILJÖ & HÄLSOSKYDD Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar Alla livsmedelsföretag ska arbeta med egenkontroll. Till livsmedelsföretag räknas även dricksvattenproducenter. De flesta får

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

små dricksvattenanläggningar

små dricksvattenanläggningar Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar

Läs mer

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik Vision för livsmedelskontrollen Professionell livsmedelskontroll för konsumenternas och företagens bästa Gemensamma nationella mål Exempel Mer omfattande kontroll

Läs mer

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv. Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter

Läs mer

vattenvisionen FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VATTENVISIONEN 1

vattenvisionen FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VATTENVISIONEN 1 dricksvatten vattenvisionen FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN V A T T E N V I S I O N E N VATTENVISIONEN 1 FÖRORD Vattenvisionen är en strategisk forsknings- och innovationsagenda som

Läs mer

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen OMRÅDEN INOM EPIDEMIOLOGI Prospektiv Kohortstudie Jonas Toljander,

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Råvatten, beredning, HACCP, larm Råvatten, beredning, HACCP, larm Verksamhetsutövarens egen kontroll generellt Kontroll i efter- Hand (7-14 ) Förebyggande åtgärder, inklusive HACCP (2b-6 ) Allmänna hygienregler (2a ) Allmänna hygienregler

Läs mer

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning

Läs mer

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Jakob Ottoson, Statens veterinärmedicinska anstalt Oslo 19 mars 2013 Hemsida

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011 Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar 72000 inv i kommunen 36000 inv i centralorten 7200 kvkm (Sveriges största kustkommun) 1 500 sjöar, 5 älvar och 36 mil kust

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Sköt om din brunn för bra dricksvatten

Sköt om din brunn för bra dricksvatten Sköt om din brunn för bra dricksvatten Innehåll Dags att se över din brunn? 4 Viktigt om ditt vatten 4 Lär känna din brunn! 5 Tre typer av brunnar 5 Tre typer av pumpar 9 Installationer med olika funktion

Läs mer

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2012-06-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

PFAA i råvatten och dricksvatten - Resultat av en kartläggning, september 2014

PFAA i råvatten och dricksvatten - Resultat av en kartläggning, september 2014 PFAA i råvatten och dricksvatten - Resultat av en kartläggning, september 2014 Inledning Fynd av höga halter perfluorerade alkylsyror (PFAA) i dricksvattnet på flera platser i Sverige ledde till att Livsmedelsverket

Läs mer

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning

Läs mer

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2015-2018

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2015-2018 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2015-2018 Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska

Läs mer

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20 Teknikmarknad 2013-03-20 Torbjörn Andersson Uppströms eller nedströms? Kartläggning avseende läkemedelsrester, växtnäring och energi Möjligheter i fastigheten Energi Matavfall Vatten Avlopp Mikrobiologiskt

Läs mer

PRESENTATION - PETER NILSSON

PRESENTATION - PETER NILSSON PRESENTATION - PETER NILSSON Civ. ing V, LTH FoU på LTH, 72-89 Tekn Dr, avhandling: Infiltration av avloppsvatten Sedan 1990 egen konsultbyrå 10 anst, VA, avfall, processindustri, miljöfrågor, tillståndsärenden,

Läs mer

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? VÄGLEDNING NR 2 Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl)

Läs mer

Kemikalieinspektionen ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Nliljödepanclnentet) senast den 31 januari 2012.

Kemikalieinspektionen ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Nliljödepanclnentet) senast den 31 januari 2012. Regeringsbeslut 1:8 REGERINGEN 2011-06-22, M201112367/Ke M i Ijödepartementet Kemikalieinspektionen Box 2 172 13 SUNDBYBERG Kemikalie inspektionen' Handl. Ink. 2011-07- C 4 ; ". Säl< nr löp nr. 6YZ -1{-1(~{f/)8

Läs mer

Mikrobiologiska dricksvattenrisker ur ett kretsloppsperspektiv

Mikrobiologiska dricksvattenrisker ur ett kretsloppsperspektiv Rapport nr 6-2012 Mikrobiologiska dricksvattenrisker ur ett kretsloppsperspektiv - behov och åtgärder av Rikard Dryselius LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Innehåll Innehåll... 1 Sammanfattning...

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen det första livet på jorden - mikroorganismer - göra jobbet.

Läs mer

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Detta råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar. Som i genomsnitt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2003/2222(INI) 3 februari 2004 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om en europeisk strategi för miljö och hälsa (KOM(2003)

Läs mer

Att arbeta med och koordinera ett Interreg finansierat projekt VISK

Att arbeta med och koordinera ett Interreg finansierat projekt VISK Erfarenheter från ett EU projekt Att arbeta med och koordinera ett Interreg finansierat projekt VISK 150616 Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten 1 VISK- Minska samhällets risk för vattenburen virussmitta

Läs mer

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska

Läs mer

Hållbar samhällsplanering på regional nivå. eller. Motivet för att göra samhällsplaneringen hållbar

Hållbar samhällsplanering på regional nivå. eller. Motivet för att göra samhällsplaneringen hållbar Hållbar samhällsplanering på regional nivå eller Motivet för att göra samhällsplaneringen hållbar Föredraget Hållbar utveckling Folkhälsa Miljöfaktorers påverkan på folkhälsan DNA-metylering Överkalix

Läs mer

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2 Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2010:2 Provtagning av is och dricksvatten i livsmedelsanläggningar 2009 Ismaskin Tappställe vid kunddisk Sirupanläggning Projektansvarig: Vesna Karanovic, Bygg och miljökontoret.

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Andreas Tornevi, Bertil Forsberg Yrkes- och Miljömedicin: Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet

Läs mer

Vägledning. Dricksvatten

Vägledning. Dricksvatten Vägledning Dricksvatten Innehåll 1 Inledning... 5 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten... 5 Ändringar av dricksvattenföreskrifterna... 5 Ändringar i vägledningen... 5 Hur får man tag i föreskrifter

Läs mer

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten Bakgrund: Aqua-Q är ett svenskt Cleantech SME från Stockholm och deltar i olika tillkämpade forskningsprojekt, finansierade genom EU bidrag. Bolaget

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, LÖVBERGA VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, LÖVBERGA VATTENVERK Bilaga - Förslag vattenskyddsområde Lövberga (6) 0-0-0 BILAGA RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, LÖVBERGA VATTENVERK. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) har utförts

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan l. SALA KOMMUN oilaga KS 2015/65/1 1 (2) 2015 03 19 D!AR!ENR: 2014/823 ~. KOMMUNSTYRELSEN Carola Gunnarsson Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan Erik Åberg (MP) inkom den 18 juni 2014

Läs mer

SVENSKT VATTEN UTVECKLING PRIORITERADE OMRÅDEN

SVENSKT VATTEN UTVECKLING PRIORITERADE OMRÅDEN SVENSKT VATTEN UTVECKLING PRIORITERADE OMRÅDEN Prioriterade områden är sådana FoU områden som anses särskilt viktiga för de kommunala vattentjänsterna. Svenskt Vatten Utveckling hänvisar till de samhällsutmaningar

Läs mer

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter 1 (7) Faroanalys och kritiska styrpunkter En faroanalys kartlägger riskerna i din livsmedelshantering och visar vilka steg i livsmedelshanteringen (kritiska styrpunkerna) som måste kontrolleras för att

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

Enkätundersökning: Hur fungerar dricksvattenkontrollen?

Enkätundersökning: Hur fungerar dricksvattenkontrollen? Enkätundersökning: Hur fungerar dricksvattenkontrollen? Projektnummer: 76P17 Sammanfattning I en enkätundersökning, beställd av Svenskt Vatten AB och utförd av Miljökemigruppen i Sverige AB, har ett urval

Läs mer

Flödesschema, HACCP och faroanalys

Flödesschema, HACCP och faroanalys Flödesschema, HACCP och faroanalys Ändrad 2008-09-30 Syftet med HACCP är att minska hälsoriskerna vid hantering av livsmedel genom att identifiera potentiella faror i verksamheten. De identifierade farorna

Läs mer

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)?

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? 10 april 2014 Ann-Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Så här möter vi ofta frågan om läkemedel och miljö 6 4 2 0 Serie

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Larmet går! 19/4 2011 Krisgrupp: Koka vattnet! Är det dricksvattnet från Abborren?

Läs mer

Kemikalier: Vän eller fiende?

Kemikalier: Vän eller fiende? Kemikalier: Vän eller fiende? Anna Beronius Christina Rudén, Magnus Breitholtz, Linda Molander, Marlene Ågerstrand Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet UVtålig Sur Mjuk

Läs mer

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,

Läs mer

HANDBOK Hur man arbetar för att minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

HANDBOK Hur man arbetar för att minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat HANDBOK Hur man arbetar för att minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat Förord Virus är den vanligaste orsaken till vattenburna sjukdomsutbrott i världen, någonting

Läs mer

Får vi ta en kvart av din tid?

Får vi ta en kvart av din tid? Får vi ta en kvart av din tid? Vad är det? REACH är en kemikalielagstiftning (1907/2006/EG) som började gälla från och med 2007 06 01 och omfattar alla 27 länder inom Europa. Förkortningen REACH står Registration,

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik

DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik Rent vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för en frisk natur. En utbildning i tiden för dig som vill jobba med vatten- och miljöfrågor. DISTANSUTBILDNING

Läs mer

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning 1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Modernt Underhåll för ledare

Modernt Underhåll för ledare Modernt Underhåll för ledare Mot målet EFNMS Certifierad Underhållsexpert: European Expert in Maintenance Management Modernt Underhåll för ledare Åtta lärarledda utbildningsdagar med tillhörande webbaserade

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

Egenkontrollprogram för vattenverk

Egenkontrollprogram för vattenverk Egenkontrollprogram för vattenverk Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) ska det för varje vattenverk finnas ett egenkontrollprogram som fastställs av tillsynsmyndigheten

Läs mer

PIK PROJEKT 2013. Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan

PIK PROJEKT 2013. Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan PIK PROJEKT 2013 Västra Götalands län Provtagning av is i livsmedelanläggningar Projektplan Bakgrund Vid länsmöten har det framförts att det vore dags att genomföra ett projekt om is från ismaskiner inom

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu

Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu EU-lagstiftning om hälsa och säkerhet (1) Huvudsaklig europeisk lagstiftning som stödjer arbetstagarskydd mot

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

dricksvattenberedningen

dricksvattenberedningen Norovirus och andra magtarmsjukevirus i dricksvattenberedningen kan det innebära en risk idag eller imorgon? Fredrik Nyström, Erik Dalin & Per-Eric Lindgren Institutionen för klinisk och experimentell

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Vår utbildningsverksamhet stärker konkurrenskraften

Vår utbildningsverksamhet stärker konkurrenskraften SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut UTBILDNING Utbildningar och nätverk inom livsmedelsområdet Vår utbildningsverksamhet stärker konkurrenskraften hos små och stora företag genom att fokusera på bl

Läs mer

Råvattenkontroll. Krav på råvattenkvalitet 2008-12-08

Råvattenkontroll. Krav på råvattenkvalitet 2008-12-08 Råvattenkontroll Krav på råvattenkvalitet ii Förord Det är viktigt att råvaran till vårt viktigaste livsmedel, dricksvatten, håller en hög kvalitet. Svenskt Vatten har goda erfarenheter av vattenskydd

Läs mer

fa f kta om vatten och avlopp

fa f kta om vatten och avlopp fakta om vatten och avlopp innehåll 3 4 7 11 12 16 17 18 21 22 Vattentjänstbranschen Vattentjänstbranschens aktörer och lagar Hur finansieras vattentjänstbranschen? Vatten genom tiderna Vattenförsörjning

Läs mer

GenoMembran för avskiljning av NOM i svenska ytvatten. Kenneth M Persson och Alexander Keucken

GenoMembran för avskiljning av NOM i svenska ytvatten. Kenneth M Persson och Alexander Keucken GenoMembran för avskiljning av NOM i svenska ytvatten Kenneth M Persson och Alexander Keucken SVU-projekt: GenoMembran 4 universitet - Uppsala, Lund, Chalmers och SLU 5 vattentjänstbolag - 2 industridoktorander

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Riskbedömning dricksvattentäkter i ett förändrat klimat, Värmlands län

Riskbedömning dricksvattentäkter i ett förändrat klimat, Värmlands län Riskbedömning dricksvattentäkter i ett förändrat klimat, Värmlands län 2011-10-21 Länsstyrelsen i Värmlands län Uppdragsnr 11001 Riskbedömning dricksvattentäkter i ett förändrat klimat, Värmlands län L

Läs mer

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Statens Geotekniska Institut & Sveriges Lantbruksuniversitet 2015-10-18 1 Markens ekosystemtjänster enligt EU:s förslag

Läs mer

Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Ur Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Information till gränsvärdena Varje parameter med ett gränsvärde i bilaga 2 i föreskrifterna har ett avsnitt som ger en kort information om parametern

Läs mer

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen Lena Tilly, Tyréns Samarbetsforum för strategiska VA-frågor i Stockholms län Politisk förankring kommunalt och regionalt KSL administrativ hemvist

Läs mer

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning LAGFÖRSLAG I enlighet med riksdagens beslut upphävs i livsmedelslagen (23/2006) 3 4 mom., sådant det lyder i lag 352/2011, ändras 3 1 mom. 19 punkten, 6 28 och 29 punkten, 9 4 mom., 22, 30 9 punkten, 34

Läs mer

Telefon Fax E-postadress. Telefon Mobiltelefon E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress

Telefon Fax E-postadress. Telefon Mobiltelefon E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress Information Sida 1 av 3 Gällande regler: LIVSFS 2005:20 (föreskrifter om hygien) och 2001:30 (föreskrifter om dricksvatten) Mer information om tillämpningen av reglerna återfinns i bilaga till blanketten.

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer