Mål resurshushållning i kursplanen

Transkript

1 RESURSHUSHÅLLNING

2 Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera och värdera måltider med hänsyn till miljön Förståelse för hur handlingar i hushållet samspelar med miljö, både lokalt och globalt

3 Bananen är toppen av ett isberg Import= när vi köper varor från andra länder Flera av de varor vi importerar ger stora konsekvenser för miljön i de länderna Banan vår vanligaste frukt Odlas ofta med bekämpningsmedel, stor risk för de som jobbar på plantagerna att bli sjuka

4 KRAV-märkt KRAV-märkningen finns på livsmedel och textilier - Inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel - Djurens foder ekologiskt odlat

5 Rättvisemärkt Rättvisemärkt mat bättre villkor för de som producerar maten, motverkar barnarbete Rättvisemärkt Rättvisemärkt är en etisk och social märkning med fokus på mänskliga rättigheter

6 Diskussionsfråga Är det värt att betala några kronor extra för krav- eller rättvisemärkta livsmedel?

7 70 ton mat och dryck under ett liv därför blir matens hälso- och miljökonsekvenser stora. Maten står för 1/5 av Sveriges totala energianvändning En stor del av en familjs energianvändning går åt till att producera och transportera mat

8 Transporter Från ägg till pannkaka: Bondgård packeri grossist butik hem Inte bara livsmedlet kräver transport utan även bekämpningsmedel, förpackningar mm Frysta bär direkt från skogen ofta från Ungern, Polen Holland eller Turkiet där de odlats med bekämpningsmedel och sedan transporterats till Sverige

9 Ät S.M.A.R.T! S större andel vegetabilier M mindre andel tomma kalorier A andelen ekologiskt ökas R rätt kött och grönsaker T - transportsnålt

10 S större andel vegetabilier Det går åt mycket mer resurser för att producera kött än vegetabilier Baljväxter (ärtor, böner, linser) ger samma typ av näring som kött Vårt odlingslandskap är beroende av betande djur Förslag: byta ut ¼ av köttet mot baljväxter

11 M mindre andel tomma kalorier Chips, läsk, godis, glass, pommes, kakor m.m. innehåller många kalorier i form av fett och socker men ger oss inte mycket vitaminer och mineraler Nästan halva matkostnaden går till tomma kalorier Behöver inte avstå helt, men tänka på mängden

12 A andelen ekologsikt ökas Det finns många miljömässiga fördelar med KRAVmärkt men inget säker underlag för att den maten är mer hälsosam Är det bäst att köpa närproducerade/svenska äpple som inte är KRAV-odlade eller långväga KRAV-odlade äpple?

13 R rätt kött och grönsaker Gris och kyckling föds ofta upp på importerar foder Nötkreatur och lamm betar ofta på betesmarker I Sverige har vi generellt bättre djurhållning än i många andra länder, utan tillväxthormoner och salmonella För hälsan och miljön är det bra att äta kött i måttliga mängder (minska gris/kyckling, öka nöt och lamm)

14 Standardsallad: isberg, tomat, gurka ger minst näring och är sämst för miljön! Salladsgrönsaker ofta växthusodlade eller importerade (västhus värms upp med fossila bränslen) Grövre grönsaker och rotfrukter som ex. morot och broccoli ger oftast mer fibrer, mineraler och vitaminer

15 T transportsnålt Mer än ¼ av produktionsytan förvårmat ligger utomlands Förslag: - Välj mer närproducerad mat - Minimera bilturerna till affären - Säsongsanpassa matvalet Äpple, räkor, vindruvor och juice är mat som ofta rest över halva jordklotet

16 Exemplet ris Ris importeras i stora mängder från Asien och kräver därmed lång transportsträcka. Om vi i Sverige exempelvis äter mindre ris kan det betyda minskade inkomster för fattiga risproducerande länder. Det är ofta inte de fattiga som tjänar på att vi köper utan istället stora företag. Vad är rätt? Ska vi köpa mindre ris och minska transporterna eller ska vi köpa ris för att inte göra någon fattig bonde i Asien arbetslös?

17 Säsongsanpassning Säsongsanpassning innebär mindre transporter Tidigare åt man jordgubbar på sommaren och apelsiner på vintern. Nu finns dessa varor tillgängliga året om. Vintertid importeras jordgubbarna från Italien eller Afrika och sommartid kommer apelsinerna från bland annat Sydafrika. Diskutera om vi behöver ha alla varor tillgängliga under hela året. Vad finns det för för- och nackdelar? Vad finns det för för- och nackdelar med att vissa grönsaker och frukter bara finns säsongvis?

18 Förpackningar Det är stor skillnad på olika förpackningar och deras påverkan på miljö och pris Hur mycket av varans pris står förpackningen för? Tar förpackningen stor plats vid transporten så att till exempel lastbilarna egentligen kör halvfulla och resten är luft i förpackningen? Vilka typer av förpackningar tror du belastar miljön minst?

19 Avfallshantering Sopor, sopor, sopor. Allt skall tas omhand på ett eller annat sätt om det så är via avloppssystemet, sophämtningen eller återvinningsstationen. Förpackningar, skal och matrester skall tas omhand. Kan man handla smart i affären så att man slipper en del av problemen?

20 Vilken tallriksmodell är smartast? Potatis ris Lammkotlett fläskkotlett Frilandsodlade grönsaker salladsgrönsaker Bröd från närbeläget bageri fralla från långväga storbageri Svenskt äpple äpple från Nya Zeeland Kranvatten mineralvatten från Frankrike

21 Spara vatten och energi Skriv ner så många förslag som möjligt på vad man kan göra i hemmet för att spara vatten och energi